Tornevall Networks

Versions

1. 2026-10-01 13:17:38

   Discovered: 2026-10-01 18:53:36 Hash: 12ecb518f0ada46c8c44a0baf4d0da60a12f8769
   Title:

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation
   Description:

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]
   Content

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:
   
   Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.
   
   I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.
   
   Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.
   
   Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 10% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.
   
   De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.
   
   Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.
   
   Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.
   
   antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:
   
   MP 7 av 22 = 31,8%
   
   V 9 av 30 = 30%
   
   L 4 av 19 = 21,1%
   
   S 13 av 99 = 13,1%
   
   M 5 av 70 = 7,1%
   
   KD 1 av 22 = 4,5%
   
   C 1 av 25 = 4%
   
   SD 2 av 62 = 3,2%
   
   totalt 42 av 349 = 12%
2. 2026-10-01 13:17:38

   Discovered: 2026-10-01 13:34:35 Hash: 53a68917c2bfe0bf9fa03334e128f630b2068aaf
   Title:

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation
   Description:

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]
   Content

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:
   
   Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.
   
   I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.
   
   Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.
   
   Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.
   
   De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.
   
   Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.
   
   antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:
   
   MP 7 av 22 = 31,8%
   
   V 9 av 30 = 30%
   
   L 4 av 19 = 21,1%
   
   S 13 av 99 = 13,1%
   
   M 5 av 70 = 7,1%
   
   KD 1 av 22 = 4,5%
   
   C 1 av 25 = 4%
   
   SD 2 av 62 = 3,2%
   
   totalt 42 av 349 = 12%
3. 2026-10-01 13:17:38

   Discovered: 2026-10-01 13:27:26 Hash: 070099dbe8ff445dc4ec34ea7778026fff50de3d
   Title:

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation
   Description:

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]
   Content

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:
   
   Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.
   
   I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.
   
   Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.
   
   Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.
   
   De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.
   
   Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.
   
   antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:
   
   MP 7 av 22 = 31,8%
   
   V 9 av 30 = 30%
   
   L 4 av 19 = 21,1%
   
   S 13 av 99 = 13,1%
   
   M 5 av 70 = 7,1
   
   KD 1 av 22 = 4,5%
   
   C 1 av 25 = 4%
   
   SD 2 av 62 = 3,2%
   
   totalt 42 av 349 = 12%
4. 2026-10-01 13:17:38

   Discovered: 2026-10-01 13:25:52 Hash: d34e2283939b60cba42dd7f0c2d2508a46c9cf53
   Title:

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation
   Description:

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]
   Content

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:
   
   Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.
   
   I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.
   
   Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.
   
   Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.
   
   De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.
   
   Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade.
   
   antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:
   
   MP 7 av 22 = 31,8%
   
   V 9 av 30 = 30%
   
   L 4 av 19 = 21,1%
   
   S 13 av 99 = 13,1%
   
   M 5 av 70 = 7,1
   
   KD 1 av 22 = 4,5%
   
   C 1 av 25 = 4%
   
   SD 2 av 62 = 3,2%
   
   totalt 42 av 349 = 12%
5. 2026-10-01 13:17:38

   Discovered: 2026-10-01 13:18:39 Hash: f035fab71fa7c889431ec68aa523ad320b3b53a2
   Title:

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation
   Description:

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]
   Content

   Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:
   
   Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.
   
   I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.
   
   Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.
   
   Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.
   
   De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.
   
   antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:
   
   MP 7 av 22 = 31,8%
   
   V 9 av 30 = 30%
   
   L 4 av 19 = 21,1%
   
   S 13 av 99 = 13,1%
   
   M 5 av 70 = 7,1
   
   KD 1 av 22 = 4,5%
   
   C 1 av 25 = 4%
   
   SD 2 av 62 = 3,2%
   
   totalt 42 av 349 = 12%