← Back to feed

Hade motståndskvinnorna fått pryda en vägg i Stockholm?

Permalink
Published: 2026-06-24 12:50:58
Discovered: 2026-06-24 10:51:18
Author: 1
Hash: 2aa9799b0c4982b3478706b410348e006ecf5185
https://proletaren.se/artikel/hade-motstandskvinnorna-fatt-pryda-en-vagg-i-stockholm/
Description
Passerade av en slump den här husväggen i en stad i ett land i vårt närområde. Kvinnan längst till vänster känner jag väl till – henne har jag samtalat med och bjudit på lunch när hon besökte Göteborg. De andra två får jag erkänna att jag var tvungen att googla. Gatan där man kan beskåda […]
Content
Passerade av en slump den här husväggen i en stad i ett land i vårt närområde. Kvinnan längst till vänster känner jag väl till – henne har jag samtalat med och bjudit på lunch när hon besökte Göteborg. De andra två får jag erkänna att jag var tvungen att googla.

Gatan där man kan beskåda Motståndsmatriarkerna, verkets officiella namn, ligger centralt mellan det nationella parlamentet och stadens styrande församling. Det är till och med så att platsen för konstverket är skapad i samarbete med kommunen för att ”främja yttrandefrihet och offentlig debatt”.

Konstnären bakom verket, Flexi Aukan, säger sig vilja belysa kvinnors roll i antikoloniala motståndskamper i Sydamerika, Palestina och USA och hylla de som spelat avgörande roller i kampen.

Aukan vill samtidigt kritiskt lyfta frågan om Norges självbild (ja, gatan ligger i centrala Oslo) av att vara en nation av fred och framsteg, vilket inte stämmer överens med landets verkliga politiska och ekonomiska engagemang i omvärlden.

Foto: Patrik Paulov

Det är positivt att frågor om antikolonial motståndskamp och ett europeiskt lands inblandning i utsugning och förtryck får ta plats i det offentliga rummet. Men det som är möjligt i Norge känns tyvärr omöjligt i det rådande debattklimatet i Sverige.

Är det någon som tror att Stockholms stad skulle möjliggöra en stor väggmålning i närområdet till riksdag och rådhus som hyllar frihetskämpar och kritiserar svenska företags blodspengar – med syftet att ”främja yttrandefrihet och offentlig debatt”?

Knappast. I Sverige tystas debatten om sådana frågor effektivt genom stämpla personer och rörelser som terrorister.

Vilka är då de tre kvinnorna?

Från vänster:

Leila Khaled, Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP), kräver knappast någon vidare presentation.

Millaray Huichalaf är en andlig och medicinsk ledare för Mapuche-folket och har lett deras motstånd mot det norska statliga bolaget Statskrafts exploatering av floden Pilmaiquén i södra Chile.

Assata Shakur var medlem i Black Liberation Army och Black Panther Party i USA. Hon dömdes för ett mord på en polis, ett brott som hon under resten av sitt liv förnekade att hon gjort sig skyldig till. 1979 lyckades hon rymma från fängelset och levde i exil i Kuba fram till sin död förra året.

Patrik Paulov

Tidigare utrikesredaktör, Proletären. Författare till Syriens tystade röster (Karneval, 2019)