Han är genusvetaren som börjat odla för att ta makten över maten och bli självförsörjande på tomatkross. På sitt instagramkonto blandar Daniel Blennow politik och odling och avhandlar allt från lägre matpriser till vattenbristen – som han inte tycker ska skyllas på Lommas poolägare.
– Vi måste hitta strukturella lösningar på strukturella problem, säger han.
Content
I kvarteret Bonden i Malmö blåser det friskt mellan husväggarna. Omringad av gator med namn som Oxelgatan, Kastanjegatan och Hortensiagatan bor Daniel Blennow med sin familj.
I villaträdgården blommar luktärtorna, gråärtorna torkar i sina skidor och äppelmustarmaskinen står redo för kommande äppelskörd.
– Det är en ny investering. Nu tar vi tillvara alla äpplen. Jag gillar ju inte mos, men must är gott, säger Daniel Blennow.
Familjen Blennow är en av tio familjer som är med i Botildenborgs beredskapspolitiska projekt Hemodlarna som vill omvandla villaträdgårdar till grönsaksland för ökad beredskap. Skånes Folkblad har tidigare skrivit om familjen Lindqvist/Hart som är med i samma projekt.
En av de första hemläxorna i projektet var att titta på Tina Qvarfordts dokumentär Kriget om fröerna. Filmen väckte ett behov hos familjen, att lära sig mer om matproduktion och jordbruksfrågor.
Tomaten ’Herodes’ nästan klar för skörd. Foto: Nea Magoo Eriksson
Men redan innan de gick med i odlingsprojektet fanns en målsättning om att bli helt självförsörjande på tomatkross. En tomatplanta av sorten Moneymaker ger ungefär tre till fem kilo tomater, enligt Daniel Blennows uträkning. Vilket betyder att 30 plantor borde räcka för att producera drygt 100 kilo.
De sista burkarna kok-konserverade tomater åt familjen upp i juni.
I takt med att odlingen växer, har även hans instagramkonto Urbana bondeklassen vuxit fram. Där talar han friskt om odling och politik – kontots två grundpelare. På bara några månader har han fått över två tusen följare.
– För ett tag sedan kollade jag lite statistik och då var 25 procent av mina följare från Stockholm, Göteborg och Malmö. Det betyder alltså att 75 procent inte kommer därifrån, säger han och lyfter på den egensnickrade grinden in till köksträdgården.
– Jag hoppas att det är en indikation på att jag når ut brett och även till folk som bor på landet.
Han betonar att han har mycket kvar att lära och inte är någon expert. Familjen har en trädgård på cirka 700 kvadratmeter och än så länge används bara en liten bit av ytan.
Daniel Blennow och Linn Borneskog med en nyplockad bukett från trädgården. Foto: Nea Magoo Eriksson
I ena delen finns köksträdgården med sina 29 tomatplantor, basilikabuskar, kål- och salladsväxter. Andra delen rymmer sambon Linn Borneskogs perenna odling och en liten damm där nyfallna äpplen flyter runt.
– Men desto mer jag lär mig om jordbrukspolitik, desto mer obegripligt tycker jag det är att högern lyckats äga jordbruksfrågan så hårt som de gör, säger han.
Han menar att högerpolitiken slagit sönder det svenska jordbruket och berättar att enligt statistik från Jordbruksverket har svenska jordbruksföretag från 1990 fram till i dag minskat med 43 procent.
– Samtidigt producerar vi inte mindre. Det innebär att de stora har blivit större och mindre företag slagits ut.
En tatuering på Daniel Blennows vad som läser ”Gå hem och slappna av” framför Linn Borneskogs blomplanteringar. Foto: Nea Magoo Eriksson
Han önskar se en skarpare jordbrukspolitik från vänstern. Där frågor som ekonomi, jordbrukets beroende av fossila bränslen och en realistisk omställning av jordbruket drivs hårdare.
– Om det är viktigt för klimatet att jordbruket ställer om måste det också finnas ett system som möjliggör det. Så att det inte hamnar på varje enskild jordbrukare, säger han och fortsätter:
– Det är inte många som hade gått med på att tjäna 50% lägre lön för klimatets skull som en del bönder skulle behöva göra för att ställa om. Man måste ju sätta mat på bordet.
När myndigheterna går ut med larm om vattenbrist planterar Daniel Blennow tomaterna djupare. Han tycker inte att vatten ska slösas på, men menar att vattendebatten framför allt borde handla om ledningsnät och underfinansiering av VA-system, istället för vattenförbud och att ta kortare duschar.
Första skörden gråärter som ligger och torkar. Foto: Nea Magoo Eriksson
Ledningsnät för dricksvatten samt spill- och dagvatten skulle, enligt Svenskt Vattens investeringsrapport, behöva en investering på 560 miljoner till 2040. Det motsvarar 31 miljarder per år. Just nu investeras 21 miljarder per år.
– Jag vill inte ens basha på poolägare i Lomma. Jag tror inte att vi strategiskt vinner denna fråga om vi bara försöker driva individuella lösningar, säger han.
– Vi måste sluta skälla på varandra och hitta strukturella lösningar på strukturella problem.
Familjen Blennow klarade av fjolårets mål med bravur. 100 kilo tomater och ett år senare har ribban höjts, nu innefattar även målet att producera 5 kilo torkade gråärtor.
– Det kändes fett att klara 100 kilo tomater och vara självförsörjande på tomatkross. Jag tror att vi ligger okej till jämfört med förra året, men det är svårt att avgöra eftersom jag har en hel del andra sorter i år, säger Daniel Blennow.