Tornevall Networks

TITLE:
Europas huvudstäder och storstäder blir alltmer röda, gröna eller liberala medan övriga landet alltmer domineras av högern och inte minst av högerpopulister

DESCRIPTION:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner. Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer […]

CONTENT:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner.

Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer röstar rött, grönt eller liberalt såsom också är fallet med den svenska huvudstaden (se bild 2) som tidigare omvänt räknades som en av Europas mer borgerliga huvudstäder (den första kartan rör 2010 års val medan den andra kartan rör 2026 års val). Tillsammans med de andra storstäderna och universitetsstäderna är Stockholm numera en så kallad GAL-vänster-stad medan större delen av de övriga kommunerna är TAN-höger och i växande grad också TAN-vänster.

Samtidigt röstar övriga landet alltmer blått eller till och med mörkblått – det vill säga på så kallade TAN-partier och inte minst på högerpopulistiska partier och det kanske mest extrema exemplet på det är Österrike där österrikiska S styr över huvudstaden Wien samtidigt som övriga landet domineras av högerextrema FPÖ (se bild 3).

Den engelsktalande världen ligger som alltid före övriga västvärlden och i både USA och Storbritannien är huvudstäderna och storstäderna sedan länge generellt liberala och vänster medan övriga landet i allmänhet står till höger.

I London har Arbetarpartiets Sadiq Khan varit borgmästare i snart tio års tid och Paris styrs likaså av franska Socialistpartiet och tidigare med Anne Hidalgo vid rodret och numera av hennes partikamrat Emmanuel Grégoire. Rom styrs på samma sätt av socialdemokratiska PD:s borgmästare Roberto Gualtieri samtidigt som övriga landet domineras av högerpopulistiska FdI och även Aten, Köpenhamn, Bryssel och Lissabon styrs av socialistpartier medan Amsterdam har en grön borgmästare.

Vänstersidans dominans i flertalet av västvärldens och Europas huvudstäder och storstäder möjliggörs av en ”allians” mellan de fattiga och lågutbildade invandrar- och minoritetsinvånarna och de välmående och högutbildade majoritetsinvånarna vilka båda röstar på rödgröna och liberala partier om än nog inte av samma orsaker. Den icke-vita underklassen och lägre arbetarklassen och de vita akademikerna och framför allt de som arbetar inom offentlig sektor har förenklat kommit att ”ta varandra i hand” samtidigt som de i övrigt inte har särskilt mycket gemensamt.

Och i det före detta kommunistiska Central- och Östeuropa har ”regeln” sedan länge varit att huvudstäderna styrs av liberala partier såsom Warszawa, Bukarest, Budapest och Sofia medan övriga landet domineras av populistpartier. Sedan finns det så klart undantag (såsom det alltid gör) för både Madrid, Prag och Oslo styrs för närvarande av högerpartier.

TITLE:
Europas huvudstäder och storstäder blir alltmer röda, gröna eller liberala medan övriga landet alltmer domineras av högern och inte minst av högerpopulister

DESCRIPTION:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner. Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer […]

CONTENT:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner.

Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer röstar rött, grönt eller liberalt såsom också är fallet med den svenska huvudstaden (se bild 2) som tidigare omvänt räknades som en av Europas mer borgerliga huvudstäder (den första kartan rör 2010 års val medan den andra kartan rör 2026 års val). Tillsammans med de andra storstäderna och universitetsstäderna är Stockholm numera en så kallad GAL-vänster-stad medan större delen av de övriga kommunerna är TAN-höger och i växande grad också TAN-vänster.

Samtidigt röstar övriga landet alltmer blått eller till och med mörkblått – det vill säga på så kallade TAN-partier och inte minst på högerpopulistiska partier och det kanske mest extrema exemplet på det är Österrike där österrikiska S styr över huvudstaden Wien samtidigt som övriga landet domineras av högerextrema FPÖ (se bild 3).

Den engelsktalande världen ligger som alltid före övriga västvärlden och i både USA och Storbritannien är huvudstäderna och storstäderna sedan länge generellt liberala och vänster medan övriga landet i allmänhet står till höger.

I London har Arbetarpartiets Sadiq Khan varit borgmästare i snart tio års tid och Paris styrs likaså av franska Socialistpartiet och tidigare med Anne Hidalgo vid rodret och numera av hennes partikamrat Emmanuel Grégoire. Rom styrs på samma sätt av socialdemokratiska PD:s borgmästare Roberto Gualtieri samtidigt som övriga landet domineras av högerpopulistiska FdI och även Aten, Köpenhamn, Bryssel och Lissabon styrs av socialistpartier medan Amsterdam har en grön borgmästare.

Vänstersidans dominans i flertalet av västvärldens och Europas huvudstäder och storstäder möjliggörs av en ”allians” mellan de fattiga och lågutbildade invandrar- och minoritetsinvånarna och de välmående och högutbildade majoritetsinvånarna vilka båda röstar på rödgröna och liberala partier om än nog inte av samma orsaker. Den icke-vita underklassen och lägre arbetarklassen och de vita akademikerna och den vita, urbana medelklassen och framför allt de som arbetar inom offentlig sektor har förenklat kommit att ”ta varandra i hand” samtidigt som de i övrigt inte har särskilt mycket gemensamt.

Och i det före detta kommunistiska Central- och Östeuropa slutligen har ”regeln” sedan länge varit att huvudstäderna styrs av liberala partier såsom Warszawa, Bukarest, Budapest och Sofia medan övriga landet domineras nästan helt av populistpartier. Sedan finns det så klart undantag (såsom det alltid gör) för både Madrid, Prag och Oslo styrs för närvarande av högerpartier.

TITLE:
Europas huvudstäder och storstäder blir alltmer röda, gröna eller liberala medan övriga landet alltmer domineras av högern och inte minst av högerpopulister

DESCRIPTION:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner. Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer […]

CONTENT:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner.

Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer röstar rött, grönt eller liberalt såsom också är fallet med den svenska huvudstaden (se bild 2) som tidigare omvänt räknades som en av Europas mer borgerliga huvudstäder (den första kartan rör 2010 års val medan den andra kartan rör 2026 års val). Tillsammans med de andra storstäderna och universitetsstäderna är Stockholm numera en så kallad GAL-vänster-stad medan större delen av de övriga kommunerna är TAN-höger och i växande grad också TAN-vänster.

Samtidigt röstar övriga landet alltmer blått eller till och med mörkblått – det vill säga på så kallade TAN-partier och inte minst på högerpopulistiska partier och det kanske mest extrema exemplet på det är Österrike där österrikiska S styr över huvudstaden Wien samtidigt som övriga landet domineras av högerextrema FPÖ (se bild 3).

Den engelsktalande världen ligger som alltid före övriga västvärlden och i både USA och Storbritannien är huvudstäderna och storstäderna generellt liberala och vänster medan övriga landet i allmänhet står till höger.

I London har samtidigt Arbetarpartiets Sadiq Khan varit borgmästare i snart tio år och Paris styrs likaså av franska Socialistpartiet och tidigare med Anne Hidalgo vid rodret och numera av hennes partikamrat Emmanuel Grégoire. Rom styrs på samma sätt av socialdemokratiska PD:s borgmästare Roberto Gualtieri samtidigt som övriga landet domineras av högerpopulistiska FdI och även Aten, Köpenhamn, Bryssel och Lissabon styrs av socialistpartier medan Amsterdam har en grön borgmästare.

Vänstersidans dominans i flertalet av västvärldens och Europas huvudstäder och storstäder möjliggörs av en ”allians” mellan de fattiga och lågutbildade invandrar- och minoritetsinvånarna och de välmående och högutbildade majoritetsinvånarna vilka båda röstar på rödgröna och liberala partier om än nog inte av samma orsaker. Den icke-vita underklassen och lägre arbetarklassen och de vita akademikerna och framför allt de som arbetar inom offentlig sektor har förenklat kommit att ”ta varandra i hand” samtidigt som de i övrigt inte har särskilt mycket gemensamt.

Och i det före detta kommunistiska Central- och Östeuropa har ”regeln” sedan länge varit att huvudstäderna styrs av liberala partier såsom Warszawa, Bukarest, Budapest och Sofia medan övriga landet domineras av populistpartier. Sedan finns det så klart undantag (såsom det alltid gör) för både Madrid, Prag och Oslo styrs för närvarande av högerpartier.

TITLE:
Europas huvudstäder och storstäder blir alltmer röda, gröna eller liberala medan övriga landet alltmer domineras av högern och inte minst av högerpopulister

DESCRIPTION:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner. Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer […]

CONTENT:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner.

Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer röstar rött, grönt eller liberalt såsom också är fallet med den svenska huvudstaden (se bild 2) som tidigare omvänt räknades som en av Europas mer borgerliga huvudstäder (den första kartan rör 2010 års val medan den andra kartan rör 2026 års val). Tillsammans med de andra storstäderna och universitetsstäderna är Stockholm numera en så kallad GAL-vänster-stad medan större delen av de övriga kommunerna är TAN-höger och i växande grad också TAN-vänster.

Samtidigt röstar övriga landet alltmer blått eller till och med mörkblått – det vill säga på så kallade TAN-partier och inte minst på högerpopulistiska partier och det kanske mest extrema exemplet på det är Österrike där österrikiska S styr över huvudstaden Wien samtidigt som övriga landet domineras av högerextrema FPÖ (se bild 3).

Den engelsktalande världen ligger som alltid före övriga västvärlden och i både USA och Storbritannien är huvudstäderna och storstäderna sedan länge generellt liberala och vänster medan övriga landet i allmänhet står till höger.

I London har Arbetarpartiets Sadiq Khan varit borgmästare i snart tio års tid och Paris styrs likaså av franska Socialistpartiet och tidigare med Anne Hidalgo vid rodret och numera av hennes partikamrat Emmanuel Grégoire. Rom styrs på samma sätt av socialdemokratiska PD:s borgmästare Roberto Gualtieri samtidigt som övriga landet domineras av högerpopulistiska FdI och även Aten, Köpenhamn, Bryssel och Lissabon styrs av socialistpartier medan Amsterdam har en grön borgmästare.

Vänstersidans dominans i flertalet av västvärldens och Europas huvudstäder och storstäder möjliggörs av en ”allians” mellan de fattiga och lågutbildade invandrar- och minoritetsinvånarna och de välmående och högutbildade majoritetsinvånarna vilka båda röstar på rödgröna och liberala partier om än nog inte av samma orsaker. Den icke-vita underklassen och lägre arbetarklassen och de vita akademikerna och framför allt de som arbetar inom offentlig sektor har förenklat kommit att ”ta varandra i hand” samtidigt som de i övrigt inte har särskilt mycket gemensamt.

Och i det före detta kommunistiska Central- och Östeuropa har ”regeln” sedan länge varit att huvudstäderna styrs av liberala partier såsom Warszawa, Bukarest, Budapest och Sofia medan övriga landet domineras av populistpartier. Sedan finns det så klart undantag (såsom det alltid gör) för både Madrid, Prag och Oslo styrs för närvarande av högerpartier.

TITLE:
Europas huvudstäder och storstäder blir alltmer röda, gröna eller liberala medan övriga landet alltmer domineras av högern och inte minst av högerpopulister

DESCRIPTION:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner. Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer […]

CONTENT:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner.

Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer röstar rött, grönt eller liberalt såsom också är fallet med den svenska huvudstaden (se bild 2) som tidigare omvänt räknades som en av Europas mer borgerliga huvudstäder (den första kartan rör 2010 års val medan den andra kartan rör 2026 års val). Tillsammans med de andra storstäderna och universitetsstäderna är Stockholm numera en så kallad GAL-vänster-stad medan större delen av de övriga kommunerna är TAN-höger och i växande grad också TAN-vänster.

Samtidigt röstar övriga landet alltmer blått eller till och med mörkblått – det vill säga på så kallade TAN-partier och inte minst på högerpopulistiska partier och det kanske mest extrema exemplet på det är Österrike där österrikiska S styr över huvudstaden Wien samtidigt som övriga landet domineras av högerextrema FPÖ (se bild 3).

Den engelsktalande världen ligger som alltid före övriga västvärlden och i både USA och Storbritannien är huvudstäderna och storstäderna generellt liberala och vänster medan övriga landet i allmänhet står till höger.

I London har samtidigt Arbetarpartiets Sadiq Khan varit borgmästare i snart tio år och Paris styrs likaså av franska Socialistpartiet och tidigare med Anne Hidalgo vid rodret och numera av hennes partikamrat Emmanuel Grégoire. Rom styrs på samma sätt av socialdemokratiska PD:s borgmästare Roberto Gualtieri samtidigt som övriga landet domineras av högerpopulistiska FdI och även Aten, Köpenhamn, Bryssel och Lissabon styrs av socialistpartier medan Amsterdam har en grön borgmästare.

Vänstersidans dominans i flertalet av västvärldens och Europas huvudstäder och storstäder möjliggörs av en ”allians” mellan de fattiga och lågutbildade invandrar- och minoritetsinvånarna och de välmående och högutbildade majoritetsinvånarna vilka båda röstar på rödgröna och liberala partier om än inte alltid av samma orsaker. Den icke-vita underklassen och lägre arbetarklassen och de vita akademikerna och framför allt de som arbetar inom offentlig sektor har förenklat kommit att ”ta varandra i hand” samtidigt som de i övrigt inte har särskilt mycket gemensamt.

Och i det före detta kommunistiska Central- och Östeuropa har ”regeln” sedan länge varit att huvudstäderna styrs av liberala partier såsom Warszawa, Bukarest, Budapest och Sofia medan övriga landet domineras av populistpartier. Sedan finns det så klart undantag såom det alltid gör för både Madrid, Prag och Oslo styrs för närvarande av högerpartier.

TITLE:
Europas huvudstäder och storstäder blir alltmer röda, gröna eller liberala medan övriga landet alltmer domineras av högern och inte minst av högerpopulister

DESCRIPTION:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner. Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer […]

CONTENT:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner.

Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer röstar rött, grönt eller liberalt såsom också är fallet med den svenska huvudstaden (se bild 2) som tidigare omvänt räknades som en av Europas mer borgerliga huvudstäder (den första kartan rör 2010 års val medan den andra kartan rör 2026 års val). Tillsammans med de andra storstäderna och universitetsstäderna är Stockholm numera en så kallad GAL-vänster-stad medan större delen av de övriga kommunerna är TAN-höger och i växande grad också TAN-vänster.

Samtidigt röstar övriga landet alltmer blått eller till och med mörkblått – det vill säga på så kallade TAN-partier och inte minst på högerpopulistiska partier och det kanske mest extrema exemplet på det är Österrike där österrikiska S styr över huvudstaden Wien samtidigt som övriga landet domineras av högerextrema FPÖ (se bild 3).

Den engelsktalande världen ligger som alltid före övriga västvärlden och i både USA och Storbritannien är huvudstäderna och storstäderna generellt liberala och vänster medan övriga landet i allmänhet står till höger.

I London har samtidigt Arbetarpartiets Sadiq Khan varit borgmästare i snart tio år och Paris styrs likaså av franska Socialistpartiet och tidigare med Anne Hidalgo vid rodret och numera av hennes partikamrat Emmanuel Grégoire. Rom styrs på samma sätt av socialdemokratiska PD:s borgmästare Roberto Gualtieri samtidigt som övriga landet domineras av högerpopulistiska FdI och även Aten, Köpenhamn, Bryssel och Lissabon styrs av socialistpartier medan Amsterdam har en grön borgmästare.

Vänstersidans dominans i flertalet av västvärldens och Europas huvudstäder och storstäder möjliggörs av en ”allians” mellan de fattiga och lågutbildade invandrar- och minoritetsinvånarna och de välmående och högutbildade majoritetsinvånarna vilka båda röstar på rödgröna och liberala partier om än nog inte av samma orsaker. Den icke-vita underklassen och lägre arbetarklassen och de vita akademikerna och framför allt de som arbetar inom offentlig sektor har förenklat kommit att ”ta varandra i hand” samtidigt som de i övrigt inte har särskilt mycket gemensamt.

Och i det före detta kommunistiska Central- och Östeuropa har ”regeln” sedan länge varit att huvudstäderna styrs av liberala partier såsom Warszawa, Bukarest, Budapest och Sofia medan övriga landet domineras av populistpartier. Sedan finns det så klart undantag (såsom det alltid gör) för både Madrid, Prag och Oslo styrs för närvarande av högerpartier.

TITLE:
Europas huvudstäder och storstäder blir alltmer röda, gröna eller liberala medan övriga landet alltmer domineras av högern och inte minst av högerpopulister

DESCRIPTION:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner. Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer […]

CONTENT:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner.

Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer röstar rött, grönt eller liberalt såsom också är fallet med den svenska huvudstaden (se bild 2) som tidigare omvänt räknades som en av Europas mer borgerliga huvudstäder (den första kartan rör 2010 års val medan den andra kartan rör 2026 års val). Tillsammans med de andra storstäderna och universitetsstäderna är Stockholm numera en så kallad GAL-vänster-stad medan större delen av de övriga kommunerna är TAN-höger och i växande grad också TAN-vänster.

Samtidigt röstar övriga landet alltmer blått eller till och med mörkblått – det vill säga på så kallade TAN-partier och inte minst på högerpopulistiska partier och det kanske mest extrema exemplet på det är Österrike där österrikiska S styr över huvudstaden Wien samtidigt som övriga landet domineras av högerextrema FPÖ (se bild 3).

Den engelsktalande världen ligger som alltid före övriga västvärlden och i både USA och Storbritannien är huvudstäderna och storstäderna generellt liberala och vänster medan övriga landet i allmänhet står till höger.

I London har samtidigt Arbetarpartiets Sadiq Khan varit borgmästare i snart tio år och Paris styrs likaså av franska Socialistpartiet och tidigare med Anne Hidalgo vid rodret och numera av hennes partikamrat Emmanuel Grégoire. Rom styrs på samma sätt av socialdemokratiska PD:s borgmästare Roberto Gualtieri samtidigt som övriga landet domineras av högerpopulistiska FdI och även Aten, Köpenhamn, Bryssel och Lissabon styrs av socialistpartier medan Amsterdam har en grön borgmästare.

Vänstersidans dominans i flertalet av västvärldens och Europas huvudstäder och storstäder möjliggörs av en ”allians” mellan de fattiga och lågutbildade invandrar- och minoritetsinvånarna och de välmående och högutbildade majoritetsinvånarna vilka båda röstar på rödgröna och liberala partier om än inte alltid av samma orsaker.

Och i det före detta kommunistiska Central- och Östeuropa har ”regeln” sedan länge varit att huvudstäderna styrs av liberala partier såsom Warszawa, Bukarest, Budapest och Sofia medan övriga landet domineras av populistpartier. Sedan finns det så klart undantag såom det alltid gör för både Madrid, Prag och Oslo styrs för närvarande av högerpartier.

TITLE:
Europas huvudstäder och storstäder blir alltmer röda, gröna eller liberala medan övriga landet alltmer domineras av högern och inte minst av högerpopulister

DESCRIPTION:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner. Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer […]

CONTENT:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner.

Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer röstar rött, grönt eller liberalt såsom också är fallet med den svenska huvudstaden (se bild 2) som tidigare omvänt räknades som en av Europas mer borgerliga huvudstäder (den första kartan rör 2010 års val medan den andra kartan rör 2026 års val). Tillsammans med de andra storstäderna och universitetsstäderna är Stockholm numera en så kallad GAL-vänster-stad medan större delen av de övriga kommunerna är TAN-höger och i växande grad också TAN-vänster.

Samtidigt röstar övriga landet alltmer blått eller till och med mörkblått – det vill säga på så kallade TAN-partier och inte minst på högerpopulistiska partier och det kanske mest extrema exemplet på det är Österrike där österrikiska S styr över huvudstaden Wien samtidigt som övriga landet domineras av högerextrema FPÖ (se bild 3).

Den engelsktalande världen ligger som alltid före övriga västvärlden och i både USA och Storbritannien är huvudstäderna och storstäderna generellt liberala och vänster medan övriga landet i allmänhet står till höger.

I London har samtidigt Arbetarpartiets Sadiq Khan varit borgmästare i snart tio år och Paris styrs likaså av franska Socialistpartiet och tidigare med Anne Hidalgo vid rodret och numera av hennes partikamrat Emmanuel Grégoire. Rom styrs på samma sätt av socialdemokratiska PD:s borgmästare Roberto Gualtieri samtidigt som övriga landet domineras av högerpopulistiska FdI och även Aten, Köpenhamn, Bryssel och Lissabon styrs av socialistpartier medan Amsterdam har en grön borgmästare.

Vänstersidans dominans i flertalet av västvärldens och Europas huvudstäder och storstäder möjliggörs av en ”allians” mellan de fattiga och lågutbildade invandrar- och minoritetsinvånarna och de välmående och högutbildade majoritetsinvånarna vilka båda röstar på rödgröna och liberala partier om än inte alltid av samma orsaker. Den icke-vita underklassen och lägre arbetarklassen och de vita akademikerna och framför allt de som arbetar inom offentlig sektor har förenklat kommit att ”ta varandra i hand” samtidigt som de i övrigt inte har särskilt mycket gemensamt.

Och i det före detta kommunistiska Central- och Östeuropa har ”regeln” sedan länge varit att huvudstäderna styrs av liberala partier såsom Warszawa, Bukarest, Budapest och Sofia medan övriga landet domineras av populistpartier. Sedan finns det så klart undantag såom det alltid gör för både Madrid, Prag och Oslo styrs för närvarande av högerpartier.

TITLE:
Europas huvudstäder och storstäder blir alltmer röda, gröna eller liberala medan övriga landet alltmer domineras av högern och inte minst av högerpopulister

DESCRIPTION:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner. Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer […]

CONTENT:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner.

Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer röstar rött, grönt eller liberalt såsom också är fallet med den svenska huvudstaden (se bild 2) som tidigare omvänt räknades som en av Europas mer borgerliga huvudstäder (den första kartan rör 2010 års val medan den andra kartan rör 2026 års val).

Samtidigt röstar övriga landet alltmer blått eller till och med mörkblått – det vill säga på så kallade TAN-partier och inte minst på högerpopulistiska partier och det kanske mest extrema exemplet på det är Österrike där österrikiska S styr över huvudstaden Wien samtidigt som övriga landet domineras av högerextrema FPÖ (se bild 3).

Den engelsktalande världen ligger som alltid före övriga västvärlden och i både USA och Storbritannien är huvudstäderna och storstäderna generellt liberala och vänster medan övriga landet i allmänhet står till höger.

I London har samtidigt Arbetarpartiets Sadiq Khan varit borgmästare i snart tio år och Paris styrs likaså av franska Socialistpartiet och tidigare med Anne Hidalgo vid rodret och numera av hennes partikamrat Emmanuel Grégoire. Rom styrs på samma sätt av socialdemokratiska PD:s borgmästare Roberto Gualtieri samtidigt som övriga landet domineras av högerpopulistiska FdI och även Aten, Köpenhamn, Bryssel och Lissabon styrs av socialistpartier medan Amsterdam har en grön borgmästare.

Vänstersidans dominans i flertalet av västvärldens och Europas huvudstäder och storstäder möjliggörs av en ”allians” mellan de fattiga och lågutbildade invandrar- och minoritetsinvånarna och de välmående och högutbildade majoritetsinvånarna vilka båda röstar på rödgröna och liberala partier om än inte alltid av samma orsaker.

Och i det före detta kommunistiska Central- och Östeuropa har ”regeln” sedan länge varit att huvudstäderna styrs av liberala partier såsom Warszawa, Bukarest, Budapest och Sofia medan övriga landet domineras av populistpartier. Sedan finns det så klart undantag såom det alltid gör för både Madrid, Prag och Oslo styrs för närvarande av högerpartier.

TITLE:
Europas huvudstäder och storstäder blir alltmer röda, gröna eller liberala medan övriga landet alltmer domineras av högern och inte minst av högerpopulister

DESCRIPTION:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner. Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer […]

CONTENT:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner.

Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer röstar rött, grönt eller liberalt såsom också är fallet med den svenska huvudstaden (se bild 2) som tidigare omvänt räknades som en av Europas mer borgerliga huvudstäder (den första kartan rör 2010 års val medan den andra kartan rör 2026 års val). Tillsammans med de andra storstäderna och universitetsstäderna är Stockholm numera en så kallad GAL-vänster-stad medan större delen av de övriga kommunerna är TAN-höger och i växande grad också TAN-vänster.

Samtidigt röstar övriga landet alltmer blått eller till och med mörkblått – det vill säga på så kallade TAN-partier och inte minst på högerpopulistiska partier och det kanske mest extrema exemplet på det är Österrike där österrikiska S styr över huvudstaden Wien samtidigt som övriga landet domineras av högerextrema FPÖ (se bild 3).

Den engelsktalande världen ligger som alltid före övriga västvärlden och i både USA och Storbritannien är huvudstäderna och storstäderna generellt liberala och vänster medan övriga landet i allmänhet står till höger.

I London har samtidigt Arbetarpartiets Sadiq Khan varit borgmästare i snart tio år och Paris styrs likaså av franska Socialistpartiet och tidigare med Anne Hidalgo vid rodret och numera av hennes partikamrat Emmanuel Grégoire. Rom styrs på samma sätt av socialdemokratiska PD:s borgmästare Roberto Gualtieri samtidigt som övriga landet domineras av högerpopulistiska FdI och även Aten, Köpenhamn, Bryssel och Lissabon styrs av socialistpartier medan Amsterdam har en grön borgmästare.

Vänstersidans dominans i flertalet av västvärldens och Europas huvudstäder och storstäder möjliggörs av en ”allians” mellan de fattiga och lågutbildade invandrar- och minoritetsinvånarna och de välmående och högutbildade majoritetsinvånarna vilka båda röstar på rödgröna och liberala partier om än inte alltid av samma orsaker.

Och i det före detta kommunistiska Central- och Östeuropa har ”regeln” sedan länge varit att huvudstäderna styrs av liberala partier såsom Warszawa, Bukarest, Budapest och Sofia medan övriga landet domineras av populistpartier. Sedan finns det så klart undantag såom det alltid gör för både Madrid, Prag och Oslo styrs för närvarande av högerpartier.

TITLE:
Europas huvudstäder och storstäder blir alltmer röda, gröna eller liberala medan övriga landet alltmer domineras av högern och inte minst av högerpopulister

DESCRIPTION:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner. Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer […]

CONTENT:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner.

Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer röstar rött, grönt eller liberalt såsom också är fallet med den svenska huvudstaden (se bild 2) som tidigare omvänt räknades som en av Europas mer borgerliga huvudstäder (den första kartan rör 2010 års val medan den andra kartan rör 2026 års val).

Samtidigt röstar övriga landet alltmer blått eller till och med mörkblått – det vill säga på så kallade TAN-partier och inte minst på högerpopulistiska partier och det kanske mest extrema exemplet på det är Österrike där österrikiska S styr över huvudstaden Wien samtidigt som övriga landet domineras av högerextrema FPÖ (se bild 3).

Den engelsktalande världen ligger som alltid före övriga västvärlden och i både USA och Storbritannien är huvudstäderna och storstäderna generellt liberala och vänster medan övriga landet i allmänhet står till höger.

I London har samtidigt Arbetarpartiets Sadiq Khan varit borgmästare i snart tio år och Paris styrs likaså av franska Socialistpartiet och tidigare med Anne Hidalgo vid rodret och numera av hennes partikamrat Emmanuel Grégoire. Rom styrs på samma sätt av socialdemokratiska PD:s borgmästare Roberto Gualtieri samtidigt som övriga landet domineras av högerpopulistiska FdI och även Aten, Köpenhamn, Bryssel och Lissabon styrs av socialistpartier medan Amsterdam har en grön borgmästare.

Och i det före detta kommunistiska Central- och Östeuropa har ”regeln” sedan länge varit att huvudstäderna styrs av liberala partier såsom Warszawa, Bukarest, Budapest och Sofia medan övriga landet domineras av populistpartier. Sedan finns det så klart undantag såom det alltid gör för både Madrid, Prag och Oslo styrs för närvarande av högerpartier.

TITLE:
Europas huvudstäder och storstäder blir alltmer röda, gröna eller liberala medan övriga landet alltmer domineras av högern och inte minst av högerpopulister

DESCRIPTION:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner. Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer […]

CONTENT:
I gårdagens val i Berlin blev vänsterradikala Die Linke det största partiet och mycket tyder nu på att Elif Eralp, som ibland har kallats ”Berlins Mamdani”, snart kan komma att bli den tyska huvudstadens nya borgmästare efter CDU:s Kai Wegner.

Därmed befästs en tydlig tendens i hela västvärlden att huvudstäderna och de största städerna alltmer röstar rött, grönt eller liberalt såsom också är fallet med den svenska huvudstaden (se bild 2) som tidigare omvänt räknades som en av Europas mer borgerliga huvudstäder (den första kartan rör 2010 års val medan den andra kartan rör 2026 års val).

Samtidigt röstar övriga landet alltmer blått eller till och med mörkblått – det vill säga på så kallade TAN-partier och inte minst på högerpopulistiska partier och det kanske mest extrema exemplet på det är Österrike där österrikiska S styr över huvudstaden Wien samtidigt som övriga landet domineras av högerextrema FPÖ (se bild 3).

Den engelsktalande världen ligger som alltid före övriga västvärlden och i både USA och Storbritannien är huvudstäderna och storstäderna generellt liberala och vänster medan övriga landet i allmänhet står till höger.

I London har samtidigt Arbetarpartiets Sadiq Khan varit borgmästare i snart tio år och Paris styrs likaså av franska Socialistpartiet och tidigare med Anne Hidalgo vid rodret och numera av hennes partikamrat Emmanuel Grégoire. Rom styrs på samma sätt av socialdemokratiska PD:s borgmästare Roberto Gualtieri samtidigt som övriga landet domineras av högerpopulistiska FdI och även Aten, Köpenhamn, Bryssel och Lissabon styrs av socialistpartier medan Amsterdam har en grön borgmästare.

Vänstersidans dominans i flertalet av västvärldens och Europas huvudstäder och storstäder möjliggörs av en ”allians” mellan de fattiga och lågutbildade invandrar- och minoritetsinvånarna och de välmående och högutbildade majoritetsinvånarna vilka båda röstar på rödgröna och liberala partier om än inte alltid av samma orsaker.

Och i det före detta kommunistiska Central- och Östeuropa har ”regeln” sedan länge varit att huvudstäderna styrs av liberala partier såsom Warszawa, Bukarest, Budapest och Sofia medan övriga landet domineras av populistpartier. Sedan finns det så klart undantag såom det alltid gör för både Madrid, Prag och Oslo styrs för närvarande av högerpartier.