The United States of America, med idag 350 miljoner invånare, föddes när 13 kolonier den 4 juni 1776 deklarerade sin självständighet från det brittiska imperiet. George Washington ledde 1783 de amerikanska styrkorna till seger i det revolutionära kriget och den nya statens konstitution godkändes 1787. Efter det expanderade den nya statsbildningen snabbt, företrädesvis genom att […]
Content
The United States of America, med idag 350 miljoner invånare, föddes när 13 kolonier den 4 juni 1776 deklarerade sin självständighet från det brittiska imperiet.
George Washington ledde 1783 de amerikanska styrkorna till seger i det revolutionära kriget och den nya statens konstitution godkändes 1787.
Efter det expanderade den nya statsbildningen snabbt, företrädesvis genom att slakta och till reservat förvisa ursprungsbefolkningen i de så kallade indiankrigen. Mellan 1787 och 1898 växte USA från de 13 staterna i östra delen av landet västerut över kontinenten genom uppköp och/eller erövringskrig för att ansluta stater som Louisiana (1803), Florida (1819), Texas (1845), Oregon-territoriet (1846), Kalifornien (1849) och Alaska (1867).
1959 blev Hawaii den 50:e delstaten i USA, men ögruppen i anslöts i praktiken redan när amerikanska sockerbolag med hjälp av USA-trupper den 7 juli 1898 störtade det hawaiianska kungahuset under drottning Liliʻuokalani och grep makten.
Det var inte USA:s första militära ingripande. Sedan självständigheten för 250 år sedan, har USA, enligt The Congressional Research Service (CRS), genomfört militära interventioner runt världen 469 (!) gånger, varav 251 sedan 1991. Av dessa är 36 regelrätta krig.
Under de 250 åren som självständig stat har denna världens mest aggressiva statsbildning stått utanför någon form av krig i bara 20 år.
Formellt har USA dock förklarat krig bara fem gånger, 1812 (mot Storbritannien), mot Mexiko (1846), mot Spanien (1898) samt i första världskriget (1917) och andra världskriget (december 1941). Totalt har 1,340 miljoner USA-soldater stupat i landets krig. Samtidigt har minst sex miljoner civila, världskrigen undantagna, fallit offer för den amerikanska krigsmakten.
Här är ett kort urval av USA:s krig och militära konflikter:
1775-83: Revolutionära kriget.
1778-00: Kriget mot Frankrike.
1801-05: Barbaresk-krigen, som USA utkämpade tillsammans med bl a Sverige mot en rad muslimska nordafrikanska stater.
1812-15: Krig mot britter och ursprungsbefolkning.
1846-48: Krig mot Mexiko.
1861-65: Inbördeskriget mellan nord och syd, sedan 13 sydstater som tillät slaveri brutit sig ur unionen; totalt 655.000 döda.
1898: Spansk-amerikanska kriget.
1899-02: Kriget mot Filippinerna.
1917-19: Första världskriget. USA förlorade 116.516 soldater.
1918: 13.000 USA-soldater invaderade det revolutionära Ryssland. Fick stryk av Röda Armén. Ett tusental amerikaner stupade.
1941-45: Andra världskriget: 405.399 USA-soldater stupade.
1950-53: Koreakriget. USA:s trupper besegrades av frivilliga från det kinesiska folkets befrielsearmé. USA förlorade 36.574 soldater.
1955-75: Vietnamkriget. USA deltog tidigt på den franska kolonialmaktens sida. Tvingades ut med svansen mellan benen i maj 1975. 58.220 unga amerikaner stupade.
1983: Invasionen i Grenada. USA förlorade 19 man i strider mot kubanska byggnadsarbetare.
1989-90: Invasionen i Panama.
1990-91: Gulfkriget mot Irak i Kuwait.
1992-94: Krig i Somalia. 25.000 USA-trupper invaderade landet.
1995-2004: Bosnien: 20 000 USA-soldater.
1998-99: Natos bombmattor över serbiska städer: till slut 50.000 Natosoldater i Kosovo.
2001-21: Kriget i Afghanistan.
2003-11: Kriget mot Irak.
2007-26: Olika krig i Somalia.
2013-24: USA aktivt inblandat med drygt 1 100 soldater i militära operationer i Sahel-regionen i västra Afrika: i Niger, Mali, Burklina Faso och Tchad.
2014-25: Krigshandlingar i Syrien där USA beväpnade syriska rebeller: 2.000 USA-soldater på plats i det som blev en humanitär katastrof med över 500.000 döda och en flyktingström på närmare sju miljoner människor.
2015-25: Kriget i Jemen, där USA står på Saudiarabiens sida med vapenleveranser och politiskt stöd i den bombkampanj som kostat närmare 400.000 människor livet, av bomber, svält och sjukdomar i krigets spår.
2023-25: Röda Havet-kampanjen utanför Jemens kust där 12.000 USA-soldater utkämpade de största slagen till sjöss sedan andra världskriget. Målet: Houthi-rebellerna.
2026: Det pågående kriget mot Iran.
Till detta ska läggas USA:s inblandning i kuppen mot premiärminister Mossadegh i Iran 1953, då amerikanska och brittiska oljeintressen samarbetade under USA:s militärmakt samt kuppen i Guatemala 1954 då den progressive presidenten Arbenz störtades på uppdrag av United Fruit. Vidare den misslyckade invasionen i Grisbukten på Kuba 1961 och invasionen i Dominikanska Republiken 1965, då USA-styrkor slog ner ett folkligt uppror.
På listan finns också stödet till fascistkuppen i Chile 1973, liksom till högerkrafterna i Bolivia, Argentina, Panama, Venezuela och Kuba, och till otaliga andra blodiga attacker mot demokratin i Latinamerika. 2011 ledde USA slaget mot Libyen, Afrikas mest välmående nation som efter en Natokampanj förvandlats till ett rättslöst land där det enda som fungerar väl är slavhandeln.
Det så kallade ”kriget mot terrorn” har pågått efter World Trade Center-händelserna i september 2001 med militär USA-inblandning i bland annat Pakistan, Djibouti, Kamerun och Mali. USA bidrar med vapen till det krig i Ukraina som i verkligheten är ett proxykrig mellan Nato och Ryssland, och står också bakom det israeliska folkmordet i Gaza, på Västbanken och i Libanon. Ända sedan den israeliska statens födelse har USA backat upp Israel militärt och ekonomiskt.