Föreställ dig att Sveriges befolkning bestod av 100 personer, och Sveriges samlade förmögenhet reducerades till 100 kronor. Den rikaste svensken skulle då ensamt ha 27 kronor. De tio rikaste personerna av de 100 skulle ha 68 kronor. Halva befolkningen – de 50 fattigaste – skulle istället ha en gemensam skuld på 11 kronor. De övriga […]
Content
Föreställ dig att Sveriges befolkning bestod av 100 personer, och Sveriges samlade förmögenhet reducerades till 100 kronor.
Den rikaste svensken skulle då ensamt ha 27 kronor. De tio rikaste personerna av de 100 skulle ha 68 kronor.
Halva befolkningen – de 50 fattigaste – skulle istället ha en gemensam skuld på 11 kronor. De övriga 40 skulle dela på 43 kronor.
Så ser förmögenhetsfördelningen ut i Sverige enligt World Inequality Report 2026.
Den fattigaste halvan av Sveriges befolkning har en genomsnittlig nettoförmögenhet på minus 21.427 euro per person, justerat för köpkraft. Eller cirka 235.000 kronor minus per person, alltså större skulder än tillgångar.
Minussiffran betyder inte att varje person i den fattigaste halvan har större skulder än tillgångar. Men när allt räknas samman har gruppen en nettoförmögenheten på minus 11 procent av den totala förmögenheten i landet.
I andra änden av fördelningen äger Sveriges rikaste tiondel hela 68,2 procent av nettoförmögenheten i landet. Medan den rikaste procenten äger hela 27,2 procent.
Den mittersta gruppen, de 40 procent som befinner sig mellan den fattigaste halvan och den rikaste tiondelen, äger 42,8 procent. Att den rikaste halvan av befolkningen har mer än 100 procent beror på att den fattigaste halvan ligger på minus.
Den rikaste tio procenten i Sverige äger mer än de övriga 90 procenten tillsammans. Inget annat land i rapporten visar en lika stor skillnad.
Av de 40 länder som redovisas i rapporten är det bara ytterligare två länder där den fattigaste halvan har en negativ nettoförmögenhet: Sydafrika med minus 2,5 procent och Polen med minus 0,8 procent.
I Danmark äger den fattigaste halvan 4,1 procent av nettoförmögenheten, i Frankrike 4,9 procent och i Kanada 13,8 procent.
Sverige är alltså det enda land i jämförelsen där den fattigaste halvan har en tvåsiffrig negativ andel av nettoförmögenheten.
Samtidigt framgår det i rapporten UBS Global Wealth Report att Sverige är ett av världens rikaste länder. Den genomsnittliga förmögenheten uppgår till 406.406 dollar per vuxen, vilket gör Sverige till det tolfte rikaste landet i världen. Om Sveriges rikedomara var exakt jämnt fördelade skulle alla svenskar alltså ha 3,8 miljoner kronor var.
När medianförmögenheten används förändras istället bilden. Då faller Sverige till plats 23, med en medianförmögenhet på 84.039 dollar per vuxen. Genomsnittet är nästan 4,8 gånger högre än medianen, vilket visar hur mycket de allra största förmögenheterna påverkar snittet.
UBS uppskattar också att Sverige har omkring 507.000 dollarmiljonärer och att 83,6 procent av den svenska bruttoförmögenheten består av finansiella tillgångar – den högsta andelen i rapporten.
Hur går det ihop? Hur kan hälften av befolkningen ligga på minus samtidigt som Sverige räknas som ett av världens rikaste länder, med en stor andel dollarmiljonärer?
Finansinspektionens rapport Svenskarnas sparande 2025 ger en förklaring.
Bara fem procent av svenskarna äger hälften av de finansiella tillgångarna. Samtidigt har ungefär varannan svensk inga eller endast små finansiella tillgångar. Fyra av fem svenskar – 80 procent – saknar dessutom direktägda aktier eller äger aktier värda mindre än 10.000 kronor.
Skillnaderna i inkomster är däremot betydligt mindre än skillnaderna i förmögenheter, enligt World Inequality Report.
Den rikaste tiondelen får 28,6 procent av inkomsterna, medan den fattigaste halvan får 25,4 procent.
Förklaringen är att det svenska skatte- och transfereringssystemet fortfarande håller tillbaka skillnader i inkomst. Samtidigt har systemet inte hindrat att ägandet koncentrerats till en allt mindre del av befolkningen.
Siffrorna bör samtidigt läsas med viss försiktighet. Sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007 saknar Sverige ett fullständigt individbaserat register över hushållens tillgångar och skulder. Fördelningen av förmögenheterna bygger därför på uppskattningar och modeller.
World Inequality Report ger ändå Sverige ett relativt högt transparensbetyg. I sammanfattningen konstateras att Sverige har en relativt jämn fördelning av inkomsterna – men en ”bestående koncentration av rikedomar” i toppen.