Tornevall Networks

← Back to feed

Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar

Permalink
Published: 2026-08-04 11:18:44
Discovered: 2026-08-04 10:19:30
Author: 13
Hash: c109121ffc0e2bebd9af015c56cc62ae533ec69b
https://proletaren.se/artikel/franske-brandmannen-vi-star-infor-en-standig-belastning/
Description
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]
Content
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning.

Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
History (4 versions shown )

Changes

Diff Side by side
From 2026-08-04 11:18:44 (discovered: 2026-08-04 10:15:33) hash: 8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
To 2026-08-04 11:18:44 (discovered: 2026-08-04 10:19:30) hash: c109121ffc0e2bebd9af015c56cc62ae533ec69b
Title
Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar
Description
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]
Content
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
From 2026-08-04 11:18:44 (discovered: 2026-08-04 10:00:47) hash: c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
To 2026-08-04 11:18:44 (discovered: 2026-08-04 10:15:33) hash: 8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
Title
Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning” Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar
Description
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]
Content
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
From 2026-08-04 11:18:44 (discovered: 2026-08-04 09:41:33) hash: 5c220b19da5296eea17137bf35b5f3411ca1d054
To 2026-08-04 11:18:44 (discovered: 2026-08-04 10:00:47) hash: c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
Title
Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning”
Description
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]
Content
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser – vilka som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. –  Dels Dels den kronisk kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän samt brandmän, administrativ och teknisk personal håller inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser och eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. En alltför För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, förlorad känsla av mening i arbetet, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, så som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, berättar menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts, åsidosätts och många överskrider gränsen på för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten, räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän, brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Frågan på mångas läppar är huruvida Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta manifestationer resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser, händelser utan en strukturell verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter. effekter, avslutar Peter Gurrachaga.

Versions

  1. 2026-08-04 11:18:44
    Discovered: 2026-08-04 10:19:30 Hash: c109121ffc0e2bebd9af015c56cc62ae533ec69b
    Title:
    Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar
    Description:
    Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]
    Content
    Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning.

    Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

    Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

    – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

    Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

    – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

    – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

    – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

    Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

    – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

    CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

    Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

    – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

    – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
  2. 2026-08-04 11:18:44
    Discovered: 2026-08-04 10:15:33 Hash: 8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
    Title:
    Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar
    Description:
    Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]
    Content
    Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning.

    Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

    Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

    – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

    Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

    – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

    – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

    – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

    Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

    – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

    CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

    Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

    – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

    – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
  3. 2026-08-04 11:18:44
    Discovered: 2026-08-04 10:00:47 Hash: c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
    Title:
    Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning”
    Description:
    Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]
    Content
    Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning.

    Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

    Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

    – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

    Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

    – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.

    – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

    – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

    Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

    – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.

    CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

    Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

    – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.

    – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
  4. 2026-08-04 11:18:44
    Discovered: 2026-08-04 09:41:33 Hash: 5c220b19da5296eea17137bf35b5f3411ca1d054
    Title:
    Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning”
    Description:
    Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]
    Content
    Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning.

    Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.

    Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.

    – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser – vilka utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.

    Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.

    –  Dels den kronisk personalbristen, antalet heltidsanställda brandmän samt administrativ och teknisk personal håller inte jämna steg med ökningen av antalet insatser och befolkningstillväxten.

    – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. En alltför hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, förlorad känsla av mening i arbetet, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

    – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, så som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.

    Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, berättar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.

    – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts, och många överskrider gränsen på arbetstimmar.

    CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten, kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän, en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.

    Frågan på mångas läppar är huruvida ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.

    – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är direkta manifestationer av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser, utan en strukturell verklighet som samhället måste anpassa sig till.

    – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter.