I slutet av maj 2026 larmade personalen på Icas så kallade framtidslager i Brunna om en usel arbetsmiljö. Anställda vittnade om hård prestationspress, omfattande övervakning och chefer som kontrollerade allt från arbetstakt till toalettbesök. – Vi får inte prata med varandra. Jag tror att det är värre här än på fängelser. Cheferna står vakt vid […]
Content
I slutet av maj 2026 larmade personalen på Icas så kallade framtidslager i Brunna om en usel arbetsmiljö. Anställda vittnade om hård prestationspress, omfattande övervakning och chefer som kontrollerade allt från arbetstakt till toalettbesök.
– Vi får inte prata med varandra. Jag tror att det är värre här än på fängelser. Cheferna står vakt vid dörren på rasten, kontrollerar när vi går och kommer tillbaka. De står bakom och tittar på när vi jobbar. Man känner ögonen i ryggen, sa en anonym arbetare till Arbetet, som var först med att rapportera om larmet från arbetsplatsen.
Missförhållandena ledde till att skyddsombuden gjorde en så kallad 6:6a-anmälan som gick till till Arbetsmiljöverket – och resulterade i ett besök och en inspektion.
Men när Arbetsmiljöverket avslutade sin utredning fick ombuden och klubben inte gehör för sina krav. Myndigheten valde att inte rikta några förelägganden mot Ica.
Johannes Johansson är skyddsombud, samt vice ordförande för fackklubben på Icas lager i Brunna. Han är en av dem som initierade anmälan till Arbetsmiljöverket.
– Processen har varit frustrerande. Min uppfattning är att Arbetsmiljöverket inte gjort några formella fel, men deras regler har snarare varit riggade till Icas fördel, säger han till Proletären.
Enligt Johannes Johansson hamnade fokus snabbt på formalia och formuleringar snarare än på arbetsmiljöproblemen bakom anmälan.
– Vi larmade om missförhållanden. Och jag hade väntat mig att Arbetsmiljöverket skulle förstå att styrkeförhållandet mellan personal och arbetsgivare är ganska ojämnt. Vi hade behövt mer stöd under processen.
Han spekulerar kring om Arbetsmiljöverkets ovilja att ingripa i personalens arbetsmiljö i slutändan handlade om att myndigheten inte ville skapa ett prejudikat för framtiden.
– Arbetsmiljöverket kanske ser till den stora bilden. Just nu ligger alla myndigheter som vill begränsa näringslivets handlingsfrihet illa till.
– Om kritiken är för skarp mot till exempel Ica så kommer riktlinjerna att implementeras mot andra aktörer i branschen. Och ger man branschen strikta riktlinjer för till exempel prestationsmätningar, då skulle företagen kunna hävda att det hindrar dem från att ”skapa jobb”.
Johannes Johansson tycker att det är viktigt att lyfta blicken bortom situationen på sin egen arbetsplats.
– Arbetsmiljöverket är nog också rädda om sitt eget skinn. Just nu har vi en borgerlig regering som ganska enkelt till exempel skulle kunna strypa deras finansiering eller begränsa deras mandat.
– Det skulle inte vara första gången som en borgerlig regering gör detta. Titta bara vad som hände med Arbetslivsinstitutet 2006, påpekar Johannes Johansson.
Han kritiserar nu regelverket som skapats av arbetsmarknadens parter – som begränsar arbetarnas möjlighet att påverka sin egen arbetsmiljö.
– Var ska vi vända oss? Vi valde att göra en anmälan till en myndighet med mandat och som kunde ge riktlinjer till arbetsgivaren, men inte ens då händer någonting.
– Det har tagit oss oändligt med tid och energi att svara på Arbetsmiljöverkets frågor på ett adekvat sätt, samt försöka uttrycka oss på ett sätt som juristerna på Arbetsmiljöverket förhoppningsvis skulle godkänna.
Johannes Johansson menar att fackklubben på Ica i Brunna nu försökt sig på alla formella metoder — samverkan, skyddssamverkan, 6:6a-anmälan och Arbetsmiljöverket — och att fredsplikten begränsar deras möjlighet att använda starkare påtryckningsmedel.
– När styrkeförhållandet mellan fack och arbetsgivare var jämnare så fungerade den svenska modellen bättre. Just nu är den bara en tvångströja för oss. Vi begränsas i stort sätt till pappersarbete och när detta inte fungerar… ja, då står vi där, ensamma.
Har ni övervägt att gå bortom regelverket? Det är inte olagligt att strejka – även under fredsplikt.
– Blir läget desperat kan vi såklart överväga vad som helst.
Han poängterar att den lågintensiva konflikten med både Arbetsmiljöverket och Ica också har skapat positiva diskussioner på lagret i Brunna om den svenska modellens begränsningar.
– Stödet bland medlemmarna är starkt för att fortsätta kampen för en bättre arbetsmiljö. Aktivitetsgraden bland medlemmarna har ökat enormt och många yngre arbetare har vaknat och sett att det faktiskt finns en konflikt mellan arbetare och arbetsgivare. En konflikt som sällan tas upp i den samhälleliga debatten.