Igår offentliggjorde Skolverket de färskaste siffrorna rörande andelen grundskolelever som går ut högstadiet och årskurs nio utan gymnasiebehörighet och för andra (läs)året i rad så ligger de majoritetssvenska pojkarna bättre till än de majoritetssvenska flickorna – det vill säga en något högre andel flickor med svensk bakgrund går numera ut grundskolan utan gymnasiebehörighet jämfört med […]
Content
Igår offentliggjorde Skolverket de färskaste siffrorna rörande andelen grundskolelever som går ut högstadiet och årskurs nio utan gymnasiebehörighet och för andra (läs)året i rad så ligger de majoritetssvenska pojkarna bättre till än de majoritetssvenska flickorna – det vill säga en något högre andel flickor med svensk bakgrund går numera ut grundskolan utan gymnasiebehörighet jämfört med pojkarna med svensk bakgrund.
Samtidigt är den ”normala” könsobalansen fortsatt gällande bland eleverna med utländsk bakgrund – det vill säga det går fortsatt bättre för flickorna med utländsk bakgrund än vad det gör för pojkarna med utländsk bakgrund. Inom den sistnämnda gruppen föreligger det vidare fortsatt mycket stora skillnader ”internt” beroende på om barnen är andragenerationare eller invandrare liksom i vilken ålder just invandrarbarnen ankom till Sverige.
Slutligen är skillnaderna också stora beroende på om barnen bor i fattiga miljonprogramsområden respektive i rika villaområden samt om deras föräldrar är låg- eller högutbildade.
Search Tools
Results load without reloading the page. Ctrl+K and / also open search.