Lagen om informationsplikt, eller ”angiverilagen”, trädde i kraft under måndagen efter att riksdagen den 15 juni röstat igenom Tidöregeringens förslag. Lagen gäller på sex myndigheter – Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket – och innebär att anställda förpliktigas att lämna information till Polisen, Säpo eller Migrationsverket om personer de misstänker saknar rätt att befinna sig […]
Content
Lagen om informationsplikt, eller ”angiverilagen”, trädde i kraft under måndagen efter att riksdagen den 15 juni röstat igenom Tidöregeringens förslag.
Lagen gäller på sex myndigheter – Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket – och innebär att anställda förpliktigas att lämna information till Polisen, Säpo eller Migrationsverket om personer de misstänker saknar rätt att befinna sig i Sverige.
– Vi måste veta vilka som befinner sig i landet, och vi vet att det finns personer som ibland faktiskt vill skada Sverige, säger migrationsminister Johan Forsell (M) till TV4.
Vad som händer om lagen inte följs av en anställd på någon av myndigheterna är enligt Forsell en fråga för arbetsgivaren.
– Jag vill understryka att det aldrig handlar om att en enskild person på de här myndigheterna ska fatta beslut om vem som ska vara i landet, säger Forsell.
Sjukvård, skola, socialtjänst och bibliotek är undantagna angiverilagen.
I måndags trädde även Tidöregeringens vandelskrav i kraft som gör det möjligt att utvisa personer på grund av ”bristande vandel”.
Enligt förslaget definieras begreppet ”vandel” inte i lag. Kravet är att personen ska ”leva på ett hederligt och skötsamt sätt”. Brottslighet är alltså inte en nödvändighet för att neka eller dra tillbaka personers uppehållstillstånd.