Tornevall Networks

Idag överlämnades den norska adoptionsutredningen ”Forsvarlighet, risiko og tillit. Gransking av utenlandsadopsjon til Norge” till den norska regeringen och konkret till barn- och familjeminister Lene Vågslid (S) på en pressträff i Regjeringskvartalet i Oslo. Utredningen tillsattes i juni 2023 efter att tidningen Verdens Gang hade avslöjat att ett flertal utlandsadoptioner till Norge inte hade gått rätt till och den har letts av juridikprofessor Camilla Bernt vid Universitetet i Bergen.

Slutrapporten består av närmare 800 sidor och den är den mest omfattande statliga adoptionsutredningen i ett mottagarland bredvid svenska Adoptionskommissionens slutrapport som uppgår till runt 1600 sidor. Norge sällar sig därmed till ett växande antal mottagarländer i västvärlden som antingen redan har offentliggjort liknande rapporter eller är på väg att göra det såsom bl a Schweiz, Frankrike, Australien, Danmark, Nederländerna och Belgien. Jag har själv varit inblandad i den norska utredningen genom att jag bistod Verdens Gang när tidningen arbetade på den artikelserie som till slut ledde till att utredningen tillsattes och då utredningen gör bruk av och refererar till min egen forskning vilket flertalet av de andra statliga utredningarna runtom i Europa också har gjort.

Sedan 1950-talet har Norge adopterat runt 25 000 barn från andra länder varav cirka 6500 från Sydkorea, som är det enskilt största landet, och utredningen konstaterar att norrmännen har adopterat barn på ett olagligt och korrupt sätt från ett flertal ursprungsländer inklusive från bl a Sydkorea, Chile, Etiopien, Ecuador, Bangladesh, Vietnam, Costa Rica, Brasilien, Sri Lanka och Colombia. Utredningen slår bl a ned på att de norska adoptionsförmedlande organisationerna har använt sig av biståndsprojekt som ett sätt att tillskansa sig s k ”adopterbara” barn samt att det s k donationssystemet, som innebar att de norska adoptivföräldrarna förväntades betala stora summor extrapengar i amerikanska dollar (och i kontanter…) till ursprungslandet utöver den fastställda norska adoptionsavgiften, vilket blev ett starkt incitament för de illegala och korrupta adoptionerna.

Det ska påminnas om att detta med att använda bistånd och extradonationer var något som särskilt svenska Adoptionscentrum (AC) satte i system och som AC:s dåvarande ordförande Ulf Kristersson kämpade för att försvara och behålla ”med näbbar och klor” när han 2003 sänkte en svensk adoptionsutredning som föreslog att AC och de andra adoptionsförmedlande adoptioner inte längre skulle få använda sig av biståndsprojekt och donationssystemet p g a problematiken med de korrupta adoptionerna.

Den norska utredningen kritiserar vidare både den norska staten, som genom årtiondena både såg mellan fingrarna på och välsignade de olagliga adoptionerna då de olika norska regeringarna prioriterade att ofrivilligt barnlösa norrmän skulle kunna få barn via adoption liksom att få upp den fallande norska s k fruktsamheten, och de adoptionsförmedlande organisationerna som inte har tagit hänsyn till de risker som det har inneburit att operera i fattiga och korrupta diktaturer.

Slutligen rekommenderar utredningen att statsminister Jonas Gahr Støres (S) norska regering ska stötta Norges runt 25 000 utlandsadopterade så att de av dem som vill om möjligt kan återknyta banden till sina förstaföräldrar och biologiska familjer (inklusive ekonomiskt stöd till DNA-tester), att norska staten systematiskt samlar in alla arkiv runtom i Norge som rör den internationella adoptionsverksamheten och gör materialet tillgängligt för adopterade, att ett resurscenter inrättas för att stötta de norska adoptivfamiljerna och adopterade, att norska adoptivbarn ska ha rätt till hemspråk medan de vuxna adopterade som vill ska ges möjlighet att lära sig sitt ursprungsspråk, att den norska forskningen om adoption, adoptivfamiljer och adopterade ska stärkas samt att den norska regeringen ska undersöka om illegala adoptioner kan falla under den norska människohandelslagen så att de 100-tals norrmän som genom åren har gjort sig skyldiga till de illegala adoptionerna potentiellt ska kunna anmälas, åtalas och lagföras.