Tornevall Networks

← Back to feed

Svarta personer är överrepresenterade i svensk tv medan personer med bakgrund i MENA-regionen är kraftigt underrepresenterade

Permalink
Published: 2026-07-29 08:04:50
Discovered: 2026-07-29 08:07:34
Author: Tobias Hübinette
Hash: 667fa868cba132c8ed420534b54a19a1dbb9e0fe
https://tobiashubinette.wordpress.com/2026/07/29/31483/
Description
Sociologen Sayaka Osanami Törngren vid Malmö universitet, docent i internationell migration och etniska relationer, har nyligen publicerat en kvantitativ studie i en akademisk tidskrift som undersöker representationen i svensk tv och specifikt vilka minoriteter som syns i rutan i SVT1:s och TV4:s olika program under en veckas tid mellan kl. 18-22. Sayaka har tidigare undersökt […]
Content
Sociologen Sayaka Osanami Törngren vid Malmö universitet, docent i internationell migration och etniska relationer, har nyligen publicerat en kvantitativ studie i en akademisk tidskrift som undersöker representationen i svensk tv och specifikt vilka minoriteter som syns i rutan i SVT1:s och TV4:s olika program under en veckas tid mellan kl. 18-22.

Sayaka har tidigare undersökt vilka minoriteter som syns i svensk reklam och både vad gäller tv- och reklamvärlden så är afrosvenskar eller svarta personer överrepresenterade medan personer med bakgrund i MENA-regionen omvänt är kraftigt underrepresenterade och i båda fallen i förhållande till hur stora dessa grupper är i befolkningen i stort. Även asiater och latinamerikaner är underrepresenterade och vidare dominerar kvinnor över män och överlag syns icke-vita ofta i bakgrunden och säger ofta ingenting och de förekommer oftare i nyhetsprogram än i nöjesprogram. Vad gäller interaktioner slutligen så interagerar personer med bakgrund i MENA-regionen oftare med andra icke-vita jämfört med de andra minoriteterna medan asiaterna enbart interagerar med vita (i varje fall de som förekom i just denna studie).

Det är troligt att afrosvenskar eller svarta svenskar uppfattas som att de signalerar och kommunicerar mångfald, representation och antirasism mer än andra minoriteter och att det är förklaringen till att de ”överanvänds” i både tv- och reklamsammanhang och antagligen också i svenska filmer och tv-serier. Att personer med bakgrund i MENA-regionen är kraftigt underrepresenterade i samma sammanhang går emot den kommersiella logiken som säger att personer med bakgrund i MENA-regionen borde ses som den allra viktigaste kundgruppen i minoritets-Sverige mot bakgrund av att gruppen är så stor och demografiskt dominerande.

Underrepresentationen kan antagligen förklaras med en kombination av att Sverige är så genomsegregerat och en så kallad implicit bias-effekt, som gör att personer med bakgrund i MENA-regionen väljs bort ”omedvetet” på grund av att den majoritetssvenska publiken och det vita majoritets-Sverige tenderar att koppla dem till islam och till en uppsjö av negativa stereotyper. Normalt sett borde runt 8% av alla personer som syns i tv-rutan och i andra visuella sammanhang ha bakgrund i MENA-regionen om representationen skulle avspegla den faktiska demografiska situationen men så är m a o inte fallet.
History (2 versions shown )

Changes

Diff Side by side
From 2026-07-29 08:04:50 (discovered: 2026-07-29 08:05:29) hash: 490bd49c5557da9f6929adad5b5615121fb3d48b
To 2026-07-29 08:04:50 (discovered: 2026-07-29 08:07:34) hash: 667fa868cba132c8ed420534b54a19a1dbb9e0fe
Title
Svarta personer är överrepresenterade i svensk tv medan personer med bakgrund i MENA-regionen är kraftigt underrepresenterade
Description
Sociologen Sayaka Osanami Törngren vid Malmö universitet, docent i internationell migration och etniska relationer, har nyligen publicerat en kvantitativ studie i en akademisk tidskrift som undersöker representationen i svensk tv och specifikt vilka minoriteter som syns i rutan i SVT1:s och TV4:s olika program under en veckas tid mellan kl. 18-22. Sayaka har tidigare undersökt […]
Content
Sociologen Sayaka Osanami Törngren vid Malmö universitet, docent i internationell migration och etniska relationer, har nyligen publicerat en kvantitativ studie i en akademisk tidskrift som undersöker representationen i svensk tv och specifikt vilka minoriteter som syns i rutan i SVT1:s och TV4:s olika program under en veckas tid mellan kl. 18-22. Sayaka har tidigare undersökt vilka minoriteter som syns i svensk reklam och både vad gäller tv- och reklamvärlden så är afrosvenskar eller svarta personer överrepresenterade medan personer med bakgrund i MENA-regionen omvänt är kraftigt underrepresenterade och i båda fallen i förhållande till hur stora dessa grupper är i befolkningen i stort. Även asiater och latinamerikaner är underrepresenterade och vidare dominerar kvinnor över män och överlag syns icke-vita ofta i bakgrunden och säger ofta ingenting och de förekommer oftare i nyhetsprogram än i nöjesprogram. Vad gäller interaktioner slutligen så interagerar personer med bakgrund i MENA-regionen oftare med andra icke-vita jämfört med de andra minoriteterna medan asiaterna enbart interagerar med vita (i varje fall de som förekom i just denna studie). Det är troligt att afrosvenskar eller svarta svenskar uppfattas som att de signalerar och kommunicerar mångfald, representation och antirasism mer än andra minoriteter och att det är förklaringen till att de ”överanvänds” i både tv- och reklamsammanhang och antagligen också i svenska filmer och tv-serier. Att personer med bakgrund i MENA-regionen är kraftigt underrepresenterade i samma sammanhang går emot den kommersiella logiken som säger att personer med bakgrund i MENA-regionen borde ses som den allra viktigaste kundgruppen i minoritets-Sverige mot bakgrund av att gruppen är så stor och demografiskt dominerande. Underrepresentationen kan antagligen förklaras med en kombination av att Sverige är så genomsegregerat och en så kallad implicit bias-effekt, som gör att personer med bakgrund i MENA-regionen väljs bort ”omedvetet” på grund av att den majoritetssvenska publiken och det vita majoritets-Sverige tenderar att koppla dem till islam och till en uppsjö av negativa stereotyper. Normalt sett borde runt 8% av alla personer som syns i tv-rutan och i andra visuella sammanhang ha bakgrund i MENA-regionen om representationen skulle avspegla den faktiska demografiska situationen men så är m a o inte fallet.

Versions

  1. 2026-07-29 08:04:50
    Discovered: 2026-07-29 08:07:34 Hash: 667fa868cba132c8ed420534b54a19a1dbb9e0fe
    Title:
    Svarta personer är överrepresenterade i svensk tv medan personer med bakgrund i MENA-regionen är kraftigt underrepresenterade
    Description:
    Sociologen Sayaka Osanami Törngren vid Malmö universitet, docent i internationell migration och etniska relationer, har nyligen publicerat en kvantitativ studie i en akademisk tidskrift som undersöker representationen i svensk tv och specifikt vilka minoriteter som syns i rutan i SVT1:s och TV4:s olika program under en veckas tid mellan kl. 18-22. Sayaka har tidigare undersökt […]
    Content
    Sociologen Sayaka Osanami Törngren vid Malmö universitet, docent i internationell migration och etniska relationer, har nyligen publicerat en kvantitativ studie i en akademisk tidskrift som undersöker representationen i svensk tv och specifikt vilka minoriteter som syns i rutan i SVT1:s och TV4:s olika program under en veckas tid mellan kl. 18-22.

    Sayaka har tidigare undersökt vilka minoriteter som syns i svensk reklam och både vad gäller tv- och reklamvärlden så är afrosvenskar eller svarta personer överrepresenterade medan personer med bakgrund i MENA-regionen omvänt är kraftigt underrepresenterade och i båda fallen i förhållande till hur stora dessa grupper är i befolkningen i stort. Även asiater och latinamerikaner är underrepresenterade och vidare dominerar kvinnor över män och överlag syns icke-vita ofta i bakgrunden och säger ofta ingenting och de förekommer oftare i nyhetsprogram än i nöjesprogram. Vad gäller interaktioner slutligen så interagerar personer med bakgrund i MENA-regionen oftare med andra icke-vita jämfört med de andra minoriteterna medan asiaterna enbart interagerar med vita (i varje fall de som förekom i just denna studie).

    Det är troligt att afrosvenskar eller svarta svenskar uppfattas som att de signalerar och kommunicerar mångfald, representation och antirasism mer än andra minoriteter och att det är förklaringen till att de ”överanvänds” i både tv- och reklamsammanhang och antagligen också i svenska filmer och tv-serier. Att personer med bakgrund i MENA-regionen är kraftigt underrepresenterade i samma sammanhang går emot den kommersiella logiken som säger att personer med bakgrund i MENA-regionen borde ses som den allra viktigaste kundgruppen i minoritets-Sverige mot bakgrund av att gruppen är så stor och demografiskt dominerande.

    Underrepresentationen kan antagligen förklaras med en kombination av att Sverige är så genomsegregerat och en så kallad implicit bias-effekt, som gör att personer med bakgrund i MENA-regionen väljs bort ”omedvetet” på grund av att den majoritetssvenska publiken och det vita majoritets-Sverige tenderar att koppla dem till islam och till en uppsjö av negativa stereotyper. Normalt sett borde runt 8% av alla personer som syns i tv-rutan och i andra visuella sammanhang ha bakgrund i MENA-regionen om representationen skulle avspegla den faktiska demografiska situationen men så är m a o inte fallet.
  2. 2026-07-29 08:04:50
    Discovered: 2026-07-29 08:05:29 Hash: 490bd49c5557da9f6929adad5b5615121fb3d48b
    Description:
    Sociologen Sayaka Osanami Törngren vid Malmö universitet, docent i internationell migration och etniska relationer, har nyligen publicerat en kvantitativ studie i en akademisk tidskrift som undersöker representationen i svensk tv och specifikt vilka minoriteter som syns i rutan i SVT1:s och TV4:s olika program under en veckas tid mellan kl. 18-22. Sayaka har tidigare undersökt […]
    Content
    Sociologen Sayaka Osanami Törngren vid Malmö universitet, docent i internationell migration och etniska relationer, har nyligen publicerat en kvantitativ studie i en akademisk tidskrift som undersöker representationen i svensk tv och specifikt vilka minoriteter som syns i rutan i SVT1:s och TV4:s olika program under en veckas tid mellan kl. 18-22.

    Sayaka har tidigare undersökt vilka minoriteter som syns i svensk reklam och både vad gäller tv- och reklamvärlden så är afrosvenskar eller svarta personer överrepresenterade medan personer med bakgrund i MENA-regionen omvänt är kraftigt underrepresenterade och i båda fallen i förhållande till hur stora dessa grupper är i befolkningen i stort. Även asiater och latinamerikaner är underrepresenterade och vidare dominerar kvinnor över män och överlag syns icke-vita ofta i bakgrunden och säger ofta ingenting och de förekommer oftare i nyhetsprogram än i nöjesprogram. Vad gäller interaktioner slutligen så interagerar personer med bakgrund i MENA-regionen oftare med andra icke-vita jämfört med de andra minoriteterna medan asiaterna enbart interagerar med vita (i varje fall de som förekom i just denna studie).

    Det är troligt att afrosvenskar eller svarta svenskar uppfattas som att de signalerar och kommunicerar mångfald, representation och antirasism mer än andra minoriteter och att det är förklaringen till att de ”överanvänds” i både tv- och reklamsammanhang och antagligen också i svenska filmer och tv-serier. Att personer med bakgrund i MENA-regionen är kraftigt underrepresenterade i samma sammanhang går emot den kommersiella logiken som säger att personer med bakgrund i MENA-regionen borde ses som den allra viktigaste kundgruppen i minoritets-Sverige mot bakgrund av att gruppen är så stor och demografiskt dominerande.

    Underrepresentationen kan antagligen förklaras med en kombination av att Sverige är så genomsegregerat och en så kallad implicit bias-effekt, som gör att personer med bakgrund i MENA-regionen väljs bort ”omedvetet” på grund av att den majoritetssvenska publiken och det vita majoritets-Sverige tenderar att koppla dem till islam och till en uppsjö av negativa stereotyper. Normalt sett borde runt 8% av alla personer som syns i tv-rutan och i andra visuella sammanhang ha bakgrund i MENA-regionen om representationen skulle avspegla den faktiska demografiska situationen men så är m a o inte fallet.