Tornevall Networks

I Sverige räknar och mäter vi som bekant inte hur de olika minoriteterna röstar på grund av den rådande färgblindheten som säger att det är ”rasistiskt” att försöka kvantifiera mångfalden. Inte minst är antirasisterna, och både de som står till vänster och de som står till höger, allmänt emot att sätta siffror på mångfalden. Därför har vi idag mycket liten kunskap om hur exempelvis romska väljare, latinamerikanska väljare eller judiska väljare röstar till skillnad från många andra länder på jorden som regelbundet mäter hur minoriteterna röstar.

Samtidigt står vi inför ett val där väljarkåren är mer heterogen än någonsin tidigare i svensk historia. Av årets totalt 8 628 119 röstberättigade invånare (i något av de tre valen – för riksdagsvalet handlar det om 8 046 725 röstberättigade invånare) har nämligen 34-35% någon slags utländsk bakgrund och bland de 483 182 förstagångsväljarna, vilka är proportionellt fler än någonsin tidigare, handlar det om runt 43% varav de allra flesta har utomeuropeisk bakgrund.

Det innebär exempelvis att fler muslimska väljare, fler svarta väljare och fler öst- och sydostasiatiska väljare än någonsin tidigare kommer att kunna rösta den 13 september samtidigt som vi vet så oerhört lite om de olika minoriteternas röstmönster på grund av färgblindheten.

Vad gäller majoritetsväljarna så är det i varje fall ett faktum att om det bara hade bott majoritetssvenskar i Sverige så hade Sverige varit världens bäst fungerande demokrati mätt i valdeltagandet. Detta går att se i Sima Wolgasts och Martin Nurali Wolgasts rapport ”Antisvart rasism i Malmö” som sticker ut i sammanhanget då den bland annat försöker mäta i hur hög grad afrosvenskar eller svarta svenskar röstar.

I 2022 års riksdagsval röstade nämligen hela 91% av majoritetssvenskarna vilket kan jämföras med runt 54% av väljarna med bakgrund i subsahariska Afrika och 58,5% av väljarna med utländsk bakgrund (minus de som har bakgrund i subsahariska Afrika). Och bland de majoritetssvenska invånarna som har en eftergymnasial utbildning röstade osannolika 97% i 2022 års riksdagsval (sic!), vilket knappt ens borde vara möjligt i en demokrati – det vill säga ett valdeltagande på 97% är vad som ofta uppges i diktaturer eller i samband med riggade val. Det majoritetssvenska SACO-kollektivet är helt enkelt extremt politiskt engagerat mätt i valdeltagandet.

Vad beträffar landets minoritetsväljare så vet vi att valdeltagandet tyvärr gick ned bland invånarna med utländsk bakgrund i 2022 års val jämfört med 2018 års val. Nedgången gäller framför allt väljarna med utomeuropeisk bakgrund bland vilka 64% röstade i 2018 års val medan endast 55% av dessa väljare röstade i 2022 års val. Det handlar med andra ord om ett tapp på hela 9% och framför allt handlar det om att en hög andel andragenerationare röstskolkar vilket är paradoxalt då de är födda och uppväxta i Sverige till skillnad från sina invandrade föräldrar, vilka helt enkelt röstar i högre utsträckning än vad deras barn gör.

Mot bakgrund av att de röstberättigade invånarna med utländsk och framför allt utomeuropeisk bakgrund är så oerhört många i årets val och fler än någonsin tidigare så går det att uttrycka det som att denna mycket stora väljargrupp är något av en ”joker” som kan komma att avgöra valets utgång.

Hittills har S trott sig kunna ”prenumerera” på väljarna med utomeuropeisk bakgrund vilka säkerligen redan utgör en mycket hög andel av S-väljarna men i takt med att väljarna med utomeuropeisk bakgrund, och framför allt andragenerationarna, röstskolkar i så hög grad alternativt röstar på andra partier än S i allt högre utsträckning så är det samtidigt en osäker väljargrupp att förlita sig på för S’ del.

Och fortfarande är valutgången inte avgjord för i de senaste opinionsundersökningarna uppger hela 15% av väljarna (oavsett bakgrund) att de ännu inte har bestämt sig för vilket parti de ska rösta på den 13 september.

Om Tidöpartierna med SD i spetsen lyckas vinna över de 100 000-tals framför allt majoritetssvenska osäkra väljarna i årets val under de sista veckorna fram tills valdagen samtidigt som minoritetsväljarna (och återigen framför allt andragenerationarna med utomeuropeisk bakgrund) röstskolkar en masse såsom de gjorde i 2022 års val, så kan Kristerssons regering mycket väl komma att sitta kvar under ännu en mandatperiod.

Men om oppositionen med S i spetsen lyckas massmobilisera väljarna med utomeuropeisk och inte minst muslimsk bakgrund i miljonprogramsområdena och lyckas få dem att lämna ”sofflocket” och gå man/kvinna ur huse den 13 september så är en formidabel jordskredsseger sannolikt att vänta för oppositionens del.