Tornevall Networks

Changes

Versions

1. 2025-09-04 09:33:04

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: ecb9100613a57879e0882db9eee0c0326635a03e
   Title:

   Oro sprids på nätet om solkrämer - det här säger experterna
   Description:

   Samtidigt som solkrämer bedöms som säkra innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop?
   Content

   Samtidigt som solkrämer bedöms vara säkra att använda innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? Källkritikbyrån reder ut frågan med forskare och myndigheter.
   
   Foto: Skärmbild/Pixabay/Facebook/Instagram
   
   I somras granskade vi på Källkritikbyrån en rad påståenden om solande, solglasögon och solkrämer. Exempelvis stämmer det inte att solskyddsmedel leder till brist på D-vitamin. Det stämmer inte heller att solglasögon skulle vara farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm.Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården minskar korrekt använt solskydd risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.
   
   Från Källkritikbyråns granskning 22 juli.
   
   - Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, sade Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till oss på Källkritikbyrån.Samtidigt påpekade läsare att Sveriges radio sänt flera inslag om att solkräm kan innehålla potentiellt farliga ämnen, så kallade hormonstörande ämnen.”Jag vet ingenting om att det här med solskyddsfaktor skulle vara skadligt, jag trodde att det var bra”, säger en intervjuad kvinna till P4 Sörmland i juli.
   
   Från inslag i Sveriges radio 22 juli.
   
   I kommentarsfält hänvisar flera till de här inslagen och en del verkar uppfatta solkrämer som akut farliga, till och med giftiga.Vi har därför bestämt oss för att gå igenom just den här frågan och ta reda på vad forskare och myndigheter säger om risker med användning av solkräm. I korthet: Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men det finns en osäkerhetsfaktor kring den sammanlagda effekten av hormonstörande ämnen som vi exponeras för i vardagen. Toxikologer vi talat med tycker att det finns brister med EU:s arbete med kemikalier.I sammanställningar av Råd & Rön återfinns misstänkt hormonstörande ämnen i under en tiondel av svenska solkrämer och konstaterat hormonstörande ämnen i ett par produkter i dagsläget.I detalj: För dig som vill veta vad experterna på området säger så följer här en längre genomgång.Vi börjar från början.
   
   Vad är hormonstörande ämnen?
   
   Ett hormonstörande ämne är en kemikalie som påverkar kroppens hormonsystem - det system som styr viktiga funktioner som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Forskning har visat att vissa sådana ämnen kan bidra till försämrad fortplantningsförmåga, metabola sjukdomar och vissa cancerformer.Det råder dock osäkerhet om de exakta risknivåerna och många ämnen som nu utreds kategoriseras som misstänkt hormonstörande, det vill säga att man inte vet om de är det eller inte.
   
   Finns dessa ämnen i svenska solkrämer?
   
   Ja, det förekommer. Andelen krämer med misstänkt hormonstörande ämnen har minskat under de senaste åren och finns i dag i under en tiondel av svenska solkrämer.
   
   Råd & Röns granskning 21 juni 2023.
   
   När konsumenttidningen Råd & Rön undersökte två hundra solkrämer 2021 innehöll hälften av produkterna misstänkt hormonstörande ämnen. Vid en uppföljande granskning 2023 hade antalet sjunkit till var tionde solkräm - 31 av 311.
   
   Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket, sade i samband med detta i en intervju med TV4 i juli 2023 att oron ofta är överdriven:
   
   - De är inte skadliga för vår hälsa. […] Det är väldigt lätt att man slänger ut benämningen ”hormonstörande” utan att det faktiskt är det. Det kan finnas indikationer från enskilda studier, men där det inte finns belägg för att ämnet kan orsaka negativa hälsoaspekter hos människa.
   
   Ur TV4:s artikel 14 juli 2023.
   
   När Råd & Rön gjorde en ny granskning våren 2025 hade andelen som innehöll misstänkt hormonstörande ämnen sjunkit ytterligare något, till 31 av 400 krämer. I två produkter hittades ett ämne som EU beslutat att förbjuda. Ett annat ämne - ethylhexyl methoxycinnamate - håller på att utredas och det hittades i flera krämer och läppcerat.Vad gäller det ämnet var slutsatsen i en preliminär EU-rapport att risken för hormonstörande aktivitet var så stor att det inte gick att sätta säkra halter för ämnet, skriver Råd & Rön.
   
   - Det mest sannolika är att EU-kommissionen kommer att förbjuda ämnet, sade Sofia Bodare, utredare på Läkemedelsverket, till tidningen.
   
   Från Råd & Röns Instagram-konto 22 maj.
   
   Förbuden kan ta ett par år och under tiden får ämnena finnas kvar i solkrämerna, skriver tidningen.
   
   - Jag tycker inte man ska oroa sig för de produkter man använder. Man får tänka att vi har en god säkerhetsmarginal i dagsläget, sade Sofia Bodare till Råd & Rön.
   
   Vad säger forskningen och läkarna?
   
   Vi vände oss åter till hudläkaren Lykke Barck, som tidigare medverkat i Källkritikbyråns granskning, för att höra hennes syn på frågan.
   
   - Man har sett att vissa kemiska solskyddsfilter kan tas upp i blodet, och det går att mäta vid användning av stora mängder. Men det finns i dagsläget inga belägg för att detta skulle vara skadligt för människor. Däremot är solens UV-strålning en väldokumenterad riskfaktor för hudcancer, vilket gör solskydd till en viktig hälsoinsats. Solskyddskräm är därför ett bra komplement - men täckande kläder och skugga bör vara förstahandsvalet, säger Lykke Barck.
   
   Inslag i Vetenskapsradion 15 juli.
   
   Vi kontaktade Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, som också uttalade sig om solkrämer i Vetenskapsradions program. Hennes forskning fokuserar på att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU. Hon har också verkat som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
   
   Finns det farliga ämnen i solkräm?
   
   - För det första måste man skilja på fara och risk - och det är något många blandar ihop. Fara handlar om ett ämnes inneboende egenskaper, alltså vad en molekyl kan göra med en människa. Vi vet att vissa UV-filter är misstänkt hormonstörande. Vi vet också att vissa ingredienser i solkrämer kan brytas ner till cancerframkallande nedbrytningsprodukter. Det finns också allergena ämnen, till exempel i parfym, som kan orsaka besvär. Så ja, det kan absolut finnas farliga ämnen i solkrämer, säger Christina Rudén.
   
   Inlägg på Facebook
   
   På nätet uttalar sig många om solkrämer som om de vore giftiga, och länkar till Vetenskapsradions inslag. Men enligt Rudén finns det inga akuta risker med godkända solkrämer, utöver att man kan få en allergisk reaktion om man är känslig mot något ämne i dem.Däremot är hormonstörningar och cancer sådant som kan visa sig först efter tio, tjugo eller trettio år, något som är mycket svårare att upptäcka.
   
   - När man pratar om risk måste man ställa frågan: Hur mycket utsätts vi egentligen för av de här farliga ämnena? Det handlar både om dosen - till exempel om man smörjer in hela kroppen flera gånger om dagen - och om hur ofta man gör det, hur många dagar per år. Men det handlar också om vem som exponeras. Barn och foster är till exempel mer känsliga för hormonstörande ämnen än vuxna, och det spelar också roll vilket skick huden är i. Att säga exakt hur stor risken är, det är nästan omöjligt. Det finns så många olika produkter och ingen har fullständig överblick.
   
   Ur inlägg på Instagram 9 juni.
   
   Rudén förklarar att de data vi har kommer främst från djurförsök och celltester, och att det inte är lätt att översätta till hur många som faktiskt drabbas av en viss åkomma.
   
   - EU:s kemikalieregelverk är dåligt på att identifiera hormonstörande ämnen. Det finns inga systematiska screeningar eller riskbedömningar som fokuserar på det. Vi har dålig koll, både på vilka ämnen som är hormonstörande och hur potenta de är. Vi utsätts dessutom för en okontrollerad blandning av ämnen, och något vi vet säkert är att risken ökar ju fler ämnen vi exponeras för, säger Christina Rudén.
   
   Ur video på Instagram 16 juni.
   
   Hon beskriver att man inom lagstiftningen gör riskbedömningar ämne för ämne, användning för användning. I verkligheten utsätts vi för tusentals olika kemikalier varje dag, och några av dem är troligen hormonstörande, säger Rudén.
   
   Patrik Andersson, professor i miljökemi vid Umeå universitet och medlem av Toxikologiska rådet, beskriver också frågan som komplex, och håller med Christina Rudén om att det finns brister i EU:s arbete med bedömning av kemikalier i solskyddsprodukter.
   
   Inlägg på Instagram 22 april.
   
   Han menar att man bör vara försiktig med solskyddskrämer och rekommenderar i första hand att undvika stark sol, i stället för att smörja sig upprepade gånger för att kunna vara ute hela dagen. Han påpekar också att solskyddsmedel belastar miljön och att den totala exponeringen för kemikalierna ökar om man använder dem flera gånger om dagen.
   
   - Ett problem med ämnena i solkräm är att vi utsätts för många av de här ämnena via andra produkter också. Kemikalieexponering sker hela livet, från många olika källor.
   
   Ur inlägg från den ideella föreningen Sveriges konsumenter på Instagram 4 juli.
   
   Trots kritiken håller Christina Rudén med om rådet att köpa solskydd som är godkänt enligt EU:s regelverk.- Det betyder inte att produkter utanför EU behöver vara sämre, bara att vi vet mycket mindre om hur de regelverken funkar. EU har ju generellt ett bra regelverk på området. Det betyder dock inte att det på något vis är perfekt. När det gäller hormonstörande ämnen finns det som ett hål i systemet, som man har sett ett behov av att täppa igen, säger hon.
   
   Hudläkarens perspektiv
   
   Christina Rudén och Patrik Andersson pekar på brister i hur EU:s regelverk fångar upp risker med hormonstörande ämnen. Hudläkaren Lykke Barck gör dock en annan bedömning.
   
   - Man har sett effekter hos djur i några studier, men då har det handlat om extremt höga doser. För att komma upp i de nivåerna skulle man behöva använda väldigt stora mängder solskydd under lång tid, betydligt mer än vid normal användning. Att något påverkar djur betyder heller inte automatiskt att det påverkar människor, och det finns inga studier som visar att människor påverkas, säger Lykke Barck.
   
   Vad säger myndigheterna?
   
   För att förstå hur frågan hanteras av myndigheterna bad vi även Läkemedelsverket kommentera. I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att solskyddsmedlen vi använder är säkra för hälsan.
   
   TT-artikel 16 maj 2024.
   
   Alla UV-filter som används i solskydd måste godkännas av EU:s vetenskapliga expertpanel innan de får börja användas.Ämnen som är klassade som CMR - cancerogent, mutagent och reproduktionstoxiska - får inte finnas alls i kosmetika, oavsett mängd. För andra typer av toxicitet gör man en riskbedömning baserad på den mängd av ämnet som vi exponeras för.
   
   - De hormonstörande ämnenas potential är något som man har börjat titta mer på på senare år, säger Sofia Bodare, utredare vid myndigheten.Enligt Bodare arbetar man nu på EU-nivå med att se över många av de ämnen som misstänks ha hormonstörande egenskaper, eller där man helt enkelt inte har tillräckligt bra underlag för att säga varken det ena eller det andra i nuläget.
   
   Ur SVT-inslag 18 juli.
   
   Hon förklarar att man tittat på ett antal UV-filter och i de flesta fallen sett att det inte finns någon risk. I något fall har det krävts att man justerat de mängder som får ingå i skyddet, och i ytterligare något fall har man antingen sett att det finns en liten potential för hormonstörande effekter, eller att det inte finns tillräckligt med underlag för att utesluta det. Då har man i stället förbjudit ämnena.
   
   Angående Christina Rudéns kritik att man gör riskbedömningar ämne för ämne i stället för att titta på flera ämnen tillsammans, svarar Sofia Bodare:
   
   - Det stämmer att det huvudsakliga fokuset i säkerhetsbedömningar är ämne för ämne, men bedömningar av kombinationseffekter ska göras för varje produkt. Dock baseras en sådan bedömning på befintliga studier och kända egenskaper hos de olika ämnena. Det finns inte något krav på att produkten som helhet ska testas utöver detta. Det är också komplext att göra studier på exempelvis hormonstörande effekter för färdiga produkter eftersom djurförsök är förbjudna för kosmetika.
   
   Inlägg på Instagram 15 juli.
   
   Gränsvärdena för UV-filtren sätts med väldigt bred marginal för att ta höjd för att människor är olika stora och har andra fysiska skillnader, enligt Bodare. När man bedömer säkerheten räknar man på att man smörjer in hela kroppen två gånger om dagen.Först tittar man på vilken nivå av exponering som inte ger några skadliga effekter, sedan sätts gränsen till en hundradel av det för att ta höjd för nya rön.
   
   - Generellt sett anser vi att solskydd är säkra att använda, eftersom alla kosmetiska produkter inom EU följer ett väldigt strikt regelverk, säger Sofia Bodare.
   
   Sammantaget
   
   Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men även om produkterna är godkända av EU har vi, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, bristande kunskaper om den sammanlagda effekten av ämnena då vi exponeras för dem även i andra produkter vi använder i vårt vardagliga liv.Olika experter har också olika fokusområden. Toxikologerna vi talat med betonar vikten av att ta hänsyn till den här så kallade cocktaileffekten. Hudläkarnas råd fokuserar främst på att skydda huden mot UV-strålning, vilken vi vet ökar risken för olika typer av hudcancer och solskador.De toxikologer vi intervjuat rekommenderar - i samstämmighet med hudläkarna vi tidigare talat med - i första hand skugga och kläder som skydd mot solen.Ingen av experterna förespråkar att sola utan skydd.
   
   LÄS MER: ? Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam? Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-09-04 09:33:04

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: d5447d17f7fb3a0bce69dbc4e34b5e6fba9a0c0f
   Title:

   Oro sprids på nätet om solkrämer - det här säger experterna
   Description:

   Samtidigt som solkrämer bedöms som säkra innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop?
   Content

   Samtidigt som solkrämer bedöms vara säkra att använda innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? Källkritikbyrån reder ut frågan med forskare och myndigheter.
   
   Foto: Skärmbild/Pixabay/Facebook/Instagram
   
   I somras granskade vi på Källkritikbyrån en rad påståenden om solande, solglasögon och solkrämer. Exempelvis stämmer det inte att solskyddsmedel leder till brist på D-vitamin. Det stämmer inte heller att solglasögon skulle vara farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm.Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården minskar korrekt använt solskydd risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.
   
   Från Källkritikbyråns granskning 22 juli.
   
   - Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, sade Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till oss på Källkritikbyrån.Samtidigt påpekade läsare att Sveriges radio sänt flera inslag om att solkräm kan innehålla potentiellt farliga ämnen, så kallade hormonstörande ämnen.”Jag vet ingenting om att det här med solskyddsfaktor skulle vara skadligt, jag trodde att det var bra”, säger en intervjuad kvinna till P4 Sörmland i juli.
   
   Från inslag i Sveriges radio 22 juli.
   
   I kommentarsfält hänvisar flera till de här inslagen och en del verkar uppfatta solkrämer som akut farliga, till och med giftiga.Vi har därför bestämt oss för att gå igenom just den här frågan och ta reda på vad forskare och myndigheter säger om risker med användning av solkräm. I korthet: Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men det finns en osäkerhetsfaktor kring den sammanlagda effekten av hormonstörande ämnen som vi exponeras för i vardagen. Toxikologer vi talat med tycker att det finns brister med EU:s arbete med kemikalier.I sammanställningar av Råd & Rön återfinns misstänkt hormonstörande ämnen i under en tiondel av svenska solkrämer och konstaterat hormonstörande ämnen i ett par produkter i dagsläget.I detalj: För dig som vill veta vad experterna på området säger så följer här en längre genomgång.Vi börjar från början.
   
   Vad är hormonstörande ämnen?
   
   Ett hormonstörande ämne är en kemikalie som påverkar kroppens hormonsystem - det system som styr viktiga funktioner som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Forskning har visat att vissa sådana ämnen kan bidra till försämrad fortplantningsförmåga, metabola sjukdomar och vissa cancerformer.Det råder dock osäkerhet om de exakta risknivåerna och många ämnen som nu utreds kategoriseras som misstänkt hormonstörande, det vill säga att man inte vet om de är det eller inte.
   
   Finns dessa ämnen i svenska solkrämer?
   
   Ja, det förekommer. Andelen krämer med misstänkt hormonstörande ämnen har minskat under de senaste åren och finns i dag i under en tiondel av svenska solkrämer.
   
   Råd & Röns granskning 21 juni 2023.
   
   När konsumenttidningen Råd & Rön undersökte två hundra solkrämer 2021 innehöll hälften av produkterna misstänkt hormonstörande ämnen. Vid en uppföljande granskning 2023 hade antalet sjunkit till var tionde solkräm - 31 av 311.
   
   Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket, sade i samband med detta i en intervju med TV4 i juli 2023 att oron ofta är överdriven:
   
   - De är inte skadliga för vår hälsa. […] Det är väldigt lätt att man slänger ut benämningen ”hormonstörande” utan att det faktiskt är det. Det kan finnas indikationer från enskilda studier, men där det inte finns belägg för att ämnet kan orsaka negativa hälsoaspekter hos människa.
   
   Ur TV4:s artikel 14 juli 2023.
   
   När Råd & Rön gjorde en ny granskning våren 2025 hade andelen som innehöll misstänkt hormonstörande ämnen sjunkit ytterligare något, till 31 av 400 krämer. I två produkter hittades ett ämne som EU beslutat att förbjuda. Ett annat ämne - ethylhexyl methoxycinnamate - håller på att utredas och det hittades i flera krämer och läppcerat.Vad gäller det ämnet var slutsatsen i en preliminär EU-rapport att risken för hormonstörande aktivitet var så stor att det inte gick att sätta säkra halter för ämnet, skriver Råd & Rön.
   
   - Det mest sannolika är att EU-kommissionen kommer att förbjuda ämnet, sade Sofia Bodare, utredare på Läkemedelsverket, till tidningen.
   
   Från Råd & Röns Instagram-konto 22 maj.
   
   Förbuden kan ta ett par år och under tiden får ämnena finnas kvar i solkrämerna, skriver tidningen.
   
   - Jag tycker inte man ska oroa sig för de produkter man använder. Man får tänka att vi har en god säkerhetsmarginal i dagsläget, sade Sofia Bodare till Råd & Rön.
   
   Vad säger forskningen och läkarna?
   
   Vi vände oss åter till hudläkaren Lykke Barck, som tidigare medverkat i Källkritikbyråns granskning, för att höra hennes syn på frågan.
   
   - Man har sett att vissa kemiska solskyddsfilter kan tas upp i blodet, och det går att mäta vid användning av stora mängder. Men det finns i dagsläget inga belägg för att detta skulle vara skadligt för människor. Däremot är solens UV-strålning en väldokumenterad riskfaktor för hudcancer, vilket gör solskydd till en viktig hälsoinsats. Solskyddskräm är därför ett bra komplement - men täckande kläder och skugga bör vara förstahandsvalet, säger Lykke Barck.
   
   Inslag i Vetenskapsradion 15 juli.
   
   Vi kontaktade Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, som också uttalade sig om solkrämer i Vetenskapsradions program. Hennes forskning fokuserar på att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU. Hon har också verkat som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
   
   Finns det farliga ämnen i solkräm?
   
   - För det första måste man skilja på fara och risk - och det är något många blandar ihop. Fara handlar om ett ämnes inneboende egenskaper, alltså vad en molekyl kan göra med en människa. Vi vet att vissa UV-filter är misstänkt hormonstörande. Vi vet också att vissa ingredienser i solkrämer kan brytas ner till cancerframkallande nedbrytningsprodukter. Det finns också allergena ämnen, till exempel i parfym, som kan orsaka besvär. Så ja, det kan absolut finnas farliga ämnen i solkrämer, säger Christina Rudén.
   
   Inlägg på Facebook
   
   På nätet uttalar sig många om solkrämer som om de vore giftiga, och länkar till Vetenskapsradions inslag. Men enligt Rudén finns det inga akuta risker med godkända solkrämer, utöver att man kan få en allergisk reaktion om man är känslig mot något ämne i dem.Däremot är hormonstörningar och cancer sådant som kan visa sig först efter tio, tjugo eller trettio år, något som är mycket svårare att upptäcka.
   
   - När man pratar om risk måste man ställa frågan: Hur mycket utsätts vi egentligen för av de här farliga ämnena? Det handlar både om dosen - till exempel om man smörjer in hela kroppen flera gånger om dagen - och om hur ofta man gör det, hur många dagar per år. Men det handlar också om vem som exponeras. Barn och foster är till exempel mer känsliga för hormonstörande ämnen än vuxna, och det spelar också roll vilket skick huden är i. Att säga exakt hur stor risken är, det är nästan omöjligt. Det finns så många olika produkter och ingen har fullständig överblick.
   
   Ur inlägg på Instagram 9 juni.
   
   Rudén förklarar att de data vi har kommer främst från djurförsök och celltester, och att det inte är lätt att översätta till hur många som faktiskt drabbas av en viss åkomma.
   
   - EU:s kemikalieregelverk är dåligt på att identifiera hormonstörande ämnen. Det finns inga systematiska screeningar eller riskbedömningar som fokuserar på det. Vi har dålig koll, både på vilka ämnen som är hormonstörande och hur potenta de är. Vi utsätts dessutom för en okontrollerad blandning av ämnen, och något vi vet säkert är att risken ökar ju fler ämnen vi exponeras för, säger Christina Rudén.
   
   Ur video på Instagram 16 juni.
   
   Hon beskriver att man inom lagstiftningen gör riskbedömningar ämne för ämne, användning för användning. I verkligheten utsätts vi för tusentals olika kemikalier varje dag, och några av dem är troligen hormonstörande, säger Rudén.
   
   Patrik Andersson, professor i miljökemi vid Umeå universitet och medlem av Toxikologiska rådet, beskriver också frågan som komplex, och håller med Christina Rudén om att det finns brister i EU:s arbete med bedömning av kemikalier i solskyddsprodukter.
   
   Inlägg på Instagram 22 april.
   
   Han menar att man bör vara försiktig med solskyddskrämer och rekommenderar i första hand att undvika stark sol, i stället för att smörja sig upprepade gånger för att kunna vara ute hela dagen. Han påpekar också att solskyddsmedel belastar miljön och att den totala exponeringen för kemikalierna ökar om man använder dem flera gånger om dagen.
   
   - Ett problem med ämnena i solkräm är att vi utsätts för många av de här ämnena via andra produkter också. Kemikalieexponering sker hela livet, från många olika källor.
   
   Ur inlägg från den ideella föreningen Sveriges konsumenter på Instagram 4 juli.
   
   Trots kritiken håller Christina Rudén med om rådet att köpa solskydd som är godkänt enligt EU:s regelverk.- Det betyder inte att produkter utanför EU behöver vara sämre, bara att vi vet mycket mindre om hur de regelverken funkar. EU har ju generellt ett bra regelverk på området. Det betyder dock inte att det på något vis är perfekt. När det gäller hormonstörande ämnen finns det som ett hål i systemet, som man har sett ett behov av att täppa igen, säger hon.
   
   Hudläkarens perspektiv
   
   Christina Rudén och Patrik Andersson pekar på brister i hur EU:s regelverk fångar upp risker med hormonstörande ämnen. Hudläkaren Lykke Barck gör dock en annan bedömning.
   
   - Man har sett effekter hos djur i några studier, men då har det handlat om extremt höga doser. För att komma upp i de nivåerna skulle man behöva använda väldigt stora mängder solskydd under lång tid, betydligt mer än vid normal användning. Att något påverkar djur betyder heller inte automatiskt att det påverkar människor, och det finns inga studier som visar att människor påverkas, säger Lykke Barck.
   
   Vad säger myndigheterna?
   
   För att förstå hur frågan hanteras av myndigheterna bad vi även Läkemedelsverket kommentera. I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att solskyddsmedlen vi använder är säkra för hälsan.
   
   TT-artikel 16 maj 2024.
   
   Alla UV-filter som används i solskydd måste godkännas av EU:s vetenskapliga expertpanel innan de får börja användas.Ämnen som är klassade som CMR - cancerogent, mutagent och reproduktionstoxiska - får inte finnas alls i kosmetika, oavsett mängd. För andra typer av toxicitet gör man en riskbedömning baserad på den mängd av ämnet som vi exponeras för.
   
   - De hormonstörande ämnenas potential är något som man har börjat titta mer på på senare år, säger Sofia Bodare, utredare vid myndigheten.Enligt Bodare arbetar man nu på EU-nivå med att se över många av de ämnen som misstänks ha hormonstörande egenskaper, eller där man helt enkelt inte har tillräckligt bra underlag för att säga varken det ena eller det andra i nuläget.
   
   Ur SVT-inslag 18 juli.
   
   Hon förklarar att man tittat på ett antal UV-filter och i de flesta fallen sett att det inte finns någon risk. I något fall har det krävts att man justerat de mängder som får ingå i skyddet, och i ytterligare något fall har man antingen sett att det finns en liten potential för hormonstörande effekter, eller att det inte finns tillräckligt med underlag för att utesluta det. Då har man i stället förbjudit ämnena.
   
   Angående Christina Rudéns kritik att man gör riskbedömningar ämne för ämne i stället för att titta på flera ämnen tillsammans, svarar Sofia Bodare:
   
   - Det stämmer att det huvudsakliga fokuset i säkerhetsbedömningar är ämne för ämne, men bedömningar av kombinationseffekter ska göras för varje produkt. Dock baseras en sådan bedömning på befintliga studier och kända egenskaper hos de olika ämnena. Det finns inte något krav på att produkten som helhet ska testas utöver detta. Det är också komplext att göra studier på exempelvis hormonstörande effekter för färdiga produkter eftersom djurförsök är förbjudna för kosmetika.
   
   Inlägg på Instagram 15 juli.
   
   Gränsvärdena för UV-filtren sätts med väldigt bred marginal för att ta höjd för att människor är olika stora och har andra fysiska skillnader, enligt Bodare. När man bedömer säkerheten räknar man på att man smörjer in hela kroppen två gånger om dagen.Först tittar man på vilken nivå av exponering som inte ger några skadliga effekter, sedan sätts gränsen till en hundradel av det för att ta höjd för nya rön.
   
   - Generellt sett anser vi att solskydd är säkra att använda, eftersom alla kosmetiska produkter inom EU följer ett väldigt strikt regelverk, säger Sofia Bodare.
   
   Sammantaget
   
   Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men även om produkterna är godkända av EU har vi, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, bristande kunskaper om den sammanlagda effekten av ämnena då vi exponeras för dem även i andra produkter vi använder i vårt vardagliga liv.Olika experter har också olika fokusområden. Toxikologerna vi talat med betonar vikten av att ta hänsyn till den här så kallade cocktaileffekten. Hudläkarnas råd fokuserar främst på att skydda huden mot UV-strålning, vilken vi vet ökar risken för olika typer av hudcancer och solskador.De toxikologer vi intervjuat rekommenderar - i samstämmighet med hudläkarna vi tidigare talat med - i första hand skugga och kläder som skydd mot solen.Ingen av experterna förespråkar att sola utan skydd.
   
   LÄS MER: ? Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam? Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!