Tornevall Networks

Changes

Versions

1. 2025-03-10 13:24:09

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 54348efd537808fe2bf265a444e6628f9be8440a
   Title:

   Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto
   Description:

   Steg för steg: Så här granskar du en skärmdump.
   Content

   Ett konto som sprider ”fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook/Pixabay
   
   Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det:
   
   Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadanAlla barn bör vara solidariska och hedra Islam. ”När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik.
   
   Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)
   
   I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här:
   
   Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart. Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars
   
   Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver ”åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött.
   
   Kommentar på Facebook 9 mars.
   
   Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, ”Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. ”Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: ”ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. ”Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något.
   
   Kommentar på Facebook 9 mars.
   
   Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är ”fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade ”nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att "insektsbaserad mat" skulle introduceras på äldreboenden.
   
   Inlägg på Twitter/X från 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).
   
   På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.”Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. ”Fejk”, skriver någon. ”Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet ”Abdel Sharik” och fått noll träffar. ”Papperslös”, svarar mannen.
   
   Kommentar på Twitter/X 9 mars.
   
   Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.En person kommenterar: ”Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.”
   
   Kommentar på Twitter/X 7 mars.
   
   Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!
   
   Sök på bilder
   
   Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens.
   
   Från bildsökning.
   
   Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt.
   
   Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder.
   
   Här hittar du uppladdningsknappen.
   
   Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden.
   
   Välj ”Exakta matchningar” i flikarna.
   
   Sökresultat på Google. (Namn är anonymiserade av Källkritikbyrån.)
   
   Kolla uppgifter
   
   Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon ”Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter.
   
   Kolla citat
   
   Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.
   
   Sökning på Google.
   
   Undersök avsändaren
   
   Många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.
   
   I fallet med ”föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden.
   
   Inzoomning i bild från Twitter/X från 7 mars (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).
   
   Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. "Fake news, satir och ironi" finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här:
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 mars.
   
   Så känner du igen fejkade inlägg
   
   Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision.
   
   Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven.
   
   För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet:
   
   Fejkat inlägg på Twitter - kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na.
   
   I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här:
   
   En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till.
   
   Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:? Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   LÄS MER:? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-03-10 13:24:09

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 4f374551a3fb9fe8b42760ad02d08705670ff56d
   Title:

   Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto
   Description:

   Steg för steg: Så här granskar du en skärmdump.
   Content

   Ett konto som sprider ”fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook/Pixabay
   
   Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det:
   
   Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadanAlla barn bör vara solidariska och hedra Islam. ”När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik.
   
   Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)
   
   I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här:
   
   Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart. Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars
   
   Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver ”åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött.
   
   Kommentar på Facebook 9 mars.
   
   Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, ”Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. ”Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: ”ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. ”Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något.
   
   Kommentar på Facebook 9 mars.
   
   Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är ”fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade ”nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att "insektsbaserad mat" skulle introduceras på äldreboenden.
   
   Inlägg på Twitter/X från 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).
   
   På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.”Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. ”Fejk”, skriver någon. ”Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet ”Abdel Sharik” och fått noll träffar. ”Papperslös”, svarar mannen.
   
   Kommentar på Twitter/X 9 mars.
   
   Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.En person kommenterar: ”Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.”
   
   Kommentar på Twitter/X 7 mars.
   
   Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!
   
   Sök på bilder
   
   Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens.
   
   Från bildsökning.
   
   Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt.
   
   Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder.
   
   Här hittar du uppladdningsknappen.
   
   Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden.
   
   Välj ”Exakta matchningar” i flikarna.
   
   Sökresultat på Google. (Namn är anonymiserade av Källkritikbyrån.)
   
   Kolla uppgifter
   
   Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon ”Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter.
   
   Kolla citat
   
   Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.
   
   Sökning på Google.
   
   Undersök avsändaren
   
   Många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.
   
   I fallet med ”föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden.
   
   Inzoomning i bild från Twitter/X från 7 mars (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).
   
   Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. "Fake news, satir och ironi" finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här:
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 mars.
   
   Så känner du igen fejkade inlägg
   
   Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision.
   
   Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven.
   
   För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet:
   
   Fejkat inlägg på Twitter - kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na.
   
   I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här:
   
   En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till.
   
   Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:? Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   LÄS MER:? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!