Tornevall Networks

Changes

Versions

1. 2025-02-13 09:08:51

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 43d39a54e30ded8e86a573dc6d5a5e99d7aeb420
   Title:

   Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel”
   Description:

   Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser.
   Content

   Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena.
   
   Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya
   
   I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad.
   
   Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar.
   
   Shuoun Islamiya skriver så här:
   
   På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
   
   Så funkar ansökan om vapenlicens
   
   I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte.
   
   I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa.
   
   Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem.
   
   Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto.
   
   Så här står det i vapenlagen:
   
   En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet
   
   Psykisk störning
   
   Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln:
   
   I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
   
   Från sajten Shuoun Islamiya.
   
   Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området.
   
   - Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon.
   
   Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.
   
   - Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten.
   
   Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal.
   
   Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. 
   
   - Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör.
   
   Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari.
   
   Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så.
   
   När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel.
   
   En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism.
   
   - Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon
   
   För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand.
   
   Polisens pressmeddelande
   
   I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering:
   
   Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt
   
   Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills".
   
   Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan:
   
   ????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025
   
   I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren.
   
   Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari.
   
   TV4:s ljudanalys
   
   I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien.
   
   Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari.
   
   LVU-kampanjen
   
   SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”.
   
   Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier.
   
   Inlägg på Twitter/X 11 februari.
   
   Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000.
   
   Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023.
   
   För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden.
   
   Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya.
   
   Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-02-13 09:08:51

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: c688f7633b79fd288ed79f04ffce5fc737fd1dc8
   Title:

   Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel”
   Description:

   Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser.
   Content

   Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena.
   
   Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya
   
   I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad.
   
   Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar.
   
   Shuoun Islamiya skriver så här:
   
   På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
   
   Så funkar ansökan om vapenlicens
   
   I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte.
   
   I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa.
   
   Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem.
   
   Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto.
   
   Så här står det i vapenlagen:
   
   En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet
   
   Psykisk störning
   
   Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln:
   
   I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
   
   Från sajten Shuoun Islamiya.
   
   Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området.
   
   - Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon.
   
   Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.
   
   - Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten.
   
   Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal.
   
   Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. 
   
   - Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör.
   
   Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari.
   
   Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så.
   
   När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel.
   
   En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism.
   
   - Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon
   
   För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand.
   
   Polisens pressmeddelande
   
   I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering:
   
   Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt
   
   Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills".
   
   Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan:
   
   ????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025
   
   I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren.
   
   Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari.
   
   TV4:s ljudanalys
   
   I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien.
   
   Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari.
   
   LVU-kampanjen
   
   SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”.
   
   Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier.
   
   Inlägg på Twitter/X 11 februari.
   
   Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000.
   
   Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023.
   
   För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden.
   
   Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya.
   
   Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!