Tornevall Networks

Changes

Versions

1. 2025-02-07 14:27:19

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: ab5a5f5262b79bb9b8b6f9c5ea7b376297f8d23f
   Title:

   Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro
   Description:

   Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man.
   Content

   Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro.
   
   Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X
   
   Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
   
   ”False flag”
   
   I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse.
   
   En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person.
   
   Från Youtube 6 februari.
   
   Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube.
   
   Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare:
   
   – Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro.
   
   Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige?
   
   – En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video.
   
   I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring.
   
   Inlägg på Facebook 4 februari.
   
   ”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält.
   
   Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism.
   
   – Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol.
   
   Övat på skoldåd
   
   Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning.
   
   Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv.
   
   – Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket.
   
   – Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol.
   
   Borttagen ”community note”
   
   Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro.
   
   ”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot.
   
   Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på.
   
   Gamla bilder
   
   Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags.
   
   Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari.
   
   Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.
   
   När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer.
   
   Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen:
   
   Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-02-07 14:27:19

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: eb28aa8999d8f8886826957735994abd0244e82b
   Title:

   Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro
   Description:

   Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man.
   Content

   Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro.
   
   Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X
   
   Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
   
   ”False flag”
   
   I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse.
   
   En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person.
   
   Från Youtube 6 februari.
   
   Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube.
   
   Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare:
   
   – Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro.
   
   Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige?
   
   – En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video.
   
   I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring.
   
   Inlägg på Facebook 4 februari.
   
   ”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält.
   
   Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism.
   
   – Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol.
   
   Övat på skoldåd
   
   Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning.
   
   Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv.
   
   – Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket.
   
   – Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol.
   
   Borttagen ”community note”
   
   Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro.
   
   ”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot.
   
   Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på.
   
   Gamla bilder
   
   Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags.
   
   Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari.
   
   Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.
   
   När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer.
   
   Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen:
   
   Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!