Tornevall Networks

Changes

Versions

1. 2024-12-13 15:07:46

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: ee6e0ce8ff186f53d1884d9e8b688f5adba7ac03
   Title:

   Från Jordbruksaktuellt till Fria tider - så spreds fel om Bovaer
   Description:

   En felskrivning i en studentuppsats blev en sanning i en giftig debatt.
   Content

   En felskrivning i en studentuppsats blev en sanning i den giftiga debatten på nätet om fodertillskottet Bovaer - vi reder ut missförstånden kring ämnet NOPA.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Fria tider/Pixabay
   
   Arla och andra mejeriproducenter har varit i hetluften i sociala medier de senaste veckorna. Turbulensen handlar om Bovaer, ett fodertillskott som ska minska metanutsläpp från kor.I söndags skrev den högerextrema sajten Fria tider att mejeriproducenten Arla ljuger om ”Bill Gates klimatpreparat Bovaer” och om att det är ofarligt.
   
   Fria tiders inlägg på Facebook 8 december.
   
   Den aktiva substansen i Bovaer är ämnet 3-nitrooxypropanal (3-NOP), en syntetisk organisk förening som tagits fram av företaget DSM-Firmenich. Fria tider skriver att 3-NOP omvandlas till ett giftigt ämne i kons mage, något som inte stämmer.Ja, 3-NOP bryts ner till en så kallad metabolit som heter NOPA, men nej, NOPA är inte giftigt.Vi går igenom bakgrunden till hur det här felet hamnade på Fria tiders sajt. Var har de fått det ifrån?
   
   Uppgifter i Jordbruksaktuellt
   
   Fria tider hänvisar till en intervju på sajten Ja.se som tillhör Jordbruksaktuellt, en gratistidning som delas ut till svenska jordbrukare.Jordbruksaktuellt har intervjuat Rebecca Danielsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hon forskar på hur mjölkkornas metanutsläpp kan minska och ska enligt Fria tider ha sagt att Bovaer ”omvandlas till ett giftigt ämne när det passerar en av kons magar”.Så här skriver Fria tider:
   
   I intervjun konstaterar Danielsson att Bovaer, eller 3-NOP som det också kallas, visserligen inte har visat sig påverka några människor eller kor negativt, men att forskarna har upptäckt att det omvandlas till ett giftigt ämne när det passerar en av kons magar.
   
   Jordbruksaktuellts inlägg på Facebook 5 december.
   
   Fria tider skriver vidare att det här giftiga ämnet heter NOPA och att det är ”en så kallad genotoxisk metabolit som kan öka risken för cancer och ge upphov till ärftliga sjukdomar, celldöd och mutationer”. Det här påstods även i Jordbruksaktuellts artikel. I en faktaruta skrev man att NOPA är genotoxiskt.
   
   Men, när Källkritikbyrån pratar med den intervjuade forskaren så visar det sig att de här uppgifterna inte kommer från henne.
   
   - Jag har inte sagt något till dem om genotoxiska egenskaper hos NOPA, säger Rebecca Danielsson till Källkritikbyrån.
   
   Inlägg från konspirationssajten Vaken på Facebook 8 december.
   
   Så var kommer påståendet ifrån? Delar av faktarutan var misstänkt likt en bit text ur ett studentarbete på SLU. När vi tar kontakt med handledaren för arbetet, Petra Fant på SLU, så säger hon att det råkat bli fel.- Det verkar som att det, tyvärr, har blivit en felskrivning/felcitering i studentarbetet. Det är olyckligt att det skett just för denna detalj, men felcitering i vetenskapliga texter förekommer tyvärr oftare än man tror. Det gäller att vara källkritisk även när man läser vetenskapliga texter, och kanske framförallt när man läser examensarbeten på kandidatnivå.Enligt Petra Fant händer det att även forskare med lång erfarenhet kan citera källor fel, särskilt när de hänvisar till andra studier än deras egna.- Därför gäller det att alltid läsa originalkällan som citerats. Det är olyckligt att källkritiken verkar förloras i dagens samhälle. I detta fall är det rapporten från Efsa som är originalkällan, där man tydligt skriver att NOPA inte har visat sig vara genotoxiskt.
   
   Inlägg i en Facebookgrupp 8 december.
   
   Petra Fant påpekar att studentens arbete är en litteratursammanfattning och inte syftat till att undersöka huruvida NOPA är genotoxiskt eller ej.- Det har gjorts många studier för att fastställa huruvida en av 3-NOP:s nedbrytningsprodukter, det vill säga metaboliten NOPA, är genotoxisk. Ingen av de studier som utförts har hittat några tecken på att NOPA är genotoxisk, säger Petra Fant på SLU och tillägger:- Eftersom detta är en väldigt viktig detalj, så kommer vi att se över hur vi kan rätta till felskrivningen.
   
   Inlägg på Twitter/X 8 december.
   
   Källkritikbyrån har frågat Jordbruksaktuellt varför de inte varit tydliga med var de tagit uppgifterna från och varför man valt ett studentarbete som källa. Efter det att vi mejlade frågorna togs faktarutan helt sonika bort och artikeln tillfogades en oklar mening:
   
   Från Jordbruksaktuellts artikel, som först publicerades 5 december.
   
   Bovaer är godkänt i EU
   
   När Jordbruksaktuellt tog bort faktarutan ändrades även rubriken från ”Man får inte säga att EFSA godkänt Bovaer” till ”Vad känner du till om Boaver?”.
   
   Inlägg på Facebook 7 december.
   
   I sociala medier uttrycker en del personer misstro mot att Bovaer skulle vara godkänt i EU och hänvisar till Jordbruksaktuellts artikel.Bovaer är godkänt av EU-kommissionen sedan 2022. I Fria tiders artikel påstås att Rebecca Danielsson ”oroas” av att ”Arla låtsas att det redan är bevisat att medlet är helt ofarligt och att mejerijätten även bluffar om att EU skulle ha godkänt medlet”.I texten utvecklas saken och Fria tider skriver att EU-kommissionen godkänt medlet, men i sociala medier skriver Fria tider så här:
   
   SLU kritiserar Arla för vilseledande påståenden.Det stämmer varken att medlet är ”helt ofarligt” eller ”godkänt av EU”.Från Fria tiders Facebook-publicering 8 december
   
   Det stämmer alltså inte.
   
   Kommentar på Twitter/X 8 december.
   
   Det Danielsson framfört till Jordbruksaktuellt är att Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, kommit med ett vetenskapligt utlåtande, inte ett godkännande. (Längre ner hittar du en genomgång över hur det går till när fodertillsatser godkänns i EU.)
   
   Enligt Efsa är bruket av Bovaer som fodertillskott och använt på avsett vis inte farligt för djur, konsumenter eller miljön. Att metaboliten NOPA skulle vara farlig stämmer inte heller. Efsa skriver så här i utlåtandet:
   
   The FEEDAP Panel considered that the consumer was exposed to 3-nitrooxypropionic acid (NOPA), which is one of the 3-NOP metabolites. NOPA was not genotoxic based on the studies provided. The FEEDAP Panel concluded that the use of Bovaer® 10 in animal nutrition under the conditions of use proposed was of no concern for consumer safety and for the environment. Ur Efsas utlåtande
   
   Kommentar på Facebook 6 december.
   
   När det gäller just genotoxiciteten så skriver man alltså att NOPA inte är genotoxiskt baserat på studieunderlaget och längre ner i avsnittet om genotoxicitet står det så här:
   
   ”Based on the data available, the FEEDAP Panel concludes that the metabolite NOPA does not raise concern for genotoxicity.” Ur Efsas utlåtande
   
   Jordbruksaktuellts övriga artiklar
   
   Jordbruksaktuellt har sedan det började pratas om Bovaer i sociala medier lagt ut ett flertal artiklar om fodertillskottet, bland annat med rubriker som ”Arla litar på EU:s rekommendationer”.
   
   Från Jordbruksaktuellts sajt.
   
   Som motiv till artiklarna anges oro bland konsumenter och i branschen. Jordbruksaktuellts ansvariga utvgivare Stefan Ljungdahl säger till Källkritikbyrån att det är ”en av branschens största frågor”.- För mig finns det bara en stor fråga här och det är om vi ska medicinera friska djur och medicinera bort metan från matsmältningen. Det är den frågan vi har fokus på och på det ämnet kommer det att komma många fler publiceringar.I en artikel står det att ”kritiker har ifrågasatt” Bovaer. Vi har ställt frågan till Stefan Ljungdahl vilka tidningen syftar på med de här formuleringarna, om det handlar om skribenter på nätet eller om de uppfattat att det finns en mängd forskare eller andra sorters experter som är kritiska.Upplever ni att det finns en oro inom forskarvärlden över om Bovaer är säkert att använda?- Det vet jag inte. Alla ämnen är giftiga i fel dos. Till exempel dricker jag just nu kaffe och det är giftigare än det mesta. Men det är ju ett val som vi människor gör. Så med de flesta av medlen så är det ju bara en fråga om dos. Men sedan är det frågan om varför man ska utsätta någon för en dos av någonting om det inte har någon mening?Du tycker inte att det finns någon mening med Bovaer?
   
   - Det finns ingen mening med att kemiskt manipulera matsmältningen hos djur över huvud taget. Det är inte rimligt någonstans. Varför ska vi kemiskt manipulera naturen?
   
   Till Källkritikbyrån säger SLU-forskaren Rebecca Danielsson, som intervjuats av Jordbruksaktuellt, att det har tagit tid att få igenom korrigeringar av vad hon sagt och att hon inte uppfattar att det finns olika läger i frågan om Bovaer inom forskarvärlden.- Inom forskningen har man inte de här dispyterna utan jag tror att man ser på det på ganska liknande sätt, säger Danielsson till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook 8 december.
   
   Hon forskar själv på alger som ett möjligt sätt att minska metanutsläpp från mjölkkor.
   
   - Korna har ett högt metanutsläpp. Kan vi minska det på ett sätt som inte påverkar korna eller konsumenterna negativt så är det bra. Jordbruksaktuellts ansvariga utgivare Stefan Ljungdahl säger att han inte har några kommentarer till att det gjorts större ändringar i den aktuella artikeln - dels att hela faktarutan strukits, att rubriken ändrats och att påståenden om NOPA:s genotoxicitet helt försvunnit - utan någon förklaring för läsaren.
   
   Vi ställer även frågan till Stefan Ljungdahl om hur det kommer sig att man tagit text till sin faktaruta från ett studentarbete på SLU. Källkritikbyrån upplyser honom om att det var en felskrivning i uppsatsen.
   
   - Okej. Hur vet du det?
   
   Jag frågade handledaren.
   
   - Så handledaren har släppt igenom en felaktig uppsats?
   
   En felskrivning som kommit med. Men hur resonerar ni om er publicering? Det har ju blivit ett fel som sedan fortplantat sig och folk hänvisar de uppgifterna till er.
   
   - Jag är inte inläst på ämnet så jag har ingen kommentar till om det är felaktigt eller inte, säger Stefan Ljungdahl, ansvarig utgivare på Jordbruksaktuellt.
   
   Sammantaget: NOPA är av allt att döma inte en "genotoxisk metabolit som kan öka risken för cancer och ge upphov till ärftliga sjukdomar, celldöd och mutationer", som Fria tider påstår. Uppgifterna verkar härröra från en felskrivning i ett studentarbete på SLU.Enligt Efsa är NOPA inte genotoxiskt, och det har i nuläget inte presenterats belägg för motsatsen i någon av de tidningar som påstått det.
   
   Felet om NOPA har vandrat från Jordbruksaktuellts publiceringar till bland andra Fria tider. Fria tider har även skrivit att EU inte godkänt Bovaer, vilket inte stämmer, och kallar Bovaer för "Bill Gates klimatpreparat", också det ett felaktigt påstående som vi på Källkritikbyrån rapporterade om för över en vecka sedan.
   
   Påståendet att NOPA skulle vara genotoxiskt har även spridits vidare till sajten Nyheter24 och konspirationssajten Vaken, som båda citerar Jordbruksaktuellt.
   
   FAKTA: SÅ GODKÄNNS TILLSATSER”Fodertillsatser (vitaminer, spårämnen med mera) måste godkännas av EU-kommissionen innan de får tillverkas, säljas och användas i EU. Detta eftersom tillsatser är väldigt koncentrerade och ofta toxiska eller utvunna ur växter och många kan ha oönskade effekter”, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån.”Så godkännandeprocessen som tillsatsen ska genom består först i att ett eller flera företag (eller en branschorganisation) behöver ta fram data från studier som visar att tillsatsen är säker för människor, miljön och djur samt effektiv. Detta får det ansökande företaget själva bekosta och tar ofta flera år att ta fram.Dessa data granskas sen av Efsa som även tittar på andra studier med samma ämne eller andra kända faktorer som kan påverka säkerheten. Ibland saknas tillräcklig data eller att den inte går att verifiera och då ber Kommissionen det sökande företaget om mer data över studier.Efsa skriver sedan ett yttrande över säkerheten för djur, människor, miljön samt om tillsatsen är effektiv, det vill säga om den anses göra det som företaget ansökt om. I yttrandet ingår både om den är säker för konsumenten som ska konsumera livsmedel från djuren som fått tillsatsen men även för den som i en fabrik eller ute på en gård fysiskt ska hantera produkten.För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen.Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats. I datan har djurförsök utförts med doser många gånger högre än den som är tillåten att ges och där går det inte utesluta att den kan påverka fertiliteten hos möss.Efter det att Efsas yttrande är klart tar kommissionen fram ett beslut som röstas i Kommissionens ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder, Fodersektionen. Där deltar representanter från alla medlemsländer. Sverige granskar Efsas yttrande och röstar enbart ja om yttrandet säger att tillsatsen är säker för människor, miljön, djur samt effektiv.”Här kan du läsa mer på Jordbruksverkets sajt!
   
   LÄS MER: ? Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-12-13 15:07:46

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 3709b35b4e291c56340a0a588323c04c113ac95d
   Title:

   Från Jordbruksaktuellt till Fria tider - så spreds fel om Bovaer
   Description:

   En felskrivning i en studentuppsats blev en sanning i en giftig debatt.
   Content

   En felskrivning i en studentuppsats blev en sanning i den giftiga debatten på nätet om fodertillskottet Bovaer - vi reder ut missförstånden kring ämnet NOPA.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Fria tider/Pixabay
   
   Arla och andra mejeriproducenter har varit i hetluften i sociala medier de senaste veckorna. Turbulensen handlar om Bovaer, ett fodertillskott som ska minska metanutsläpp från kor.I söndags skrev den högerextrema sajten Fria tider att mejeriproducenten Arla ljuger om ”Bill Gates klimatpreparat Bovaer” och om att det är ofarligt.
   
   Fria tiders inlägg på Facebook 8 december.
   
   Den aktiva substansen i Bovaer är ämnet 3-nitrooxypropanal (3-NOP), en syntetisk organisk förening som tagits fram av företaget DSM-Firmenich. Fria tider skriver att 3-NOP omvandlas till ett giftigt ämne i kons mage, något som inte stämmer.Ja, 3-NOP bryts ner till en så kallad metabolit som heter NOPA, men nej, NOPA är inte giftigt.Vi går igenom bakgrunden till hur det här felet hamnade på Fria tiders sajt. Var har de fått det ifrån?
   
   Uppgifter i Jordbruksaktuellt
   
   Fria tider hänvisar till en intervju på sajten Ja.se som tillhör Jordbruksaktuellt, en gratistidning som delas ut till svenska jordbrukare.Jordbruksaktuellt har intervjuat Rebecca Danielsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hon forskar på hur mjölkkornas metanutsläpp kan minska och ska enligt Fria tider ha sagt att Bovaer ”omvandlas till ett giftigt ämne när det passerar en av kons magar”.Så här skriver Fria tider:
   
   I intervjun konstaterar Danielsson att Bovaer, eller 3-NOP som det också kallas, visserligen inte har visat sig påverka några människor eller kor negativt, men att forskarna har upptäckt att det omvandlas till ett giftigt ämne när det passerar en av kons magar.
   
   Jordbruksaktuellts inlägg på Facebook 5 december.
   
   Fria tider skriver vidare att det här giftiga ämnet heter NOPA och att det är ”en så kallad genotoxisk metabolit som kan öka risken för cancer och ge upphov till ärftliga sjukdomar, celldöd och mutationer”. Det här påstods även i Jordbruksaktuellts artikel. I en faktaruta skrev man att NOPA är genotoxiskt.
   
   Men, när Källkritikbyrån pratar med den intervjuade forskaren så visar det sig att de här uppgifterna inte kommer från henne.
   
   - Jag har inte sagt något till dem om genotoxiska egenskaper hos NOPA, säger Rebecca Danielsson till Källkritikbyrån.
   
   Inlägg från konspirationssajten Vaken på Facebook 8 december.
   
   Så var kommer påståendet ifrån? Delar av faktarutan var misstänkt likt en bit text ur ett studentarbete på SLU. När vi tar kontakt med handledaren för arbetet, Petra Fant på SLU, så säger hon att det råkat bli fel.- Det verkar som att det, tyvärr, har blivit en felskrivning/felcitering i studentarbetet. Det är olyckligt att det skett just för denna detalj, men felcitering i vetenskapliga texter förekommer tyvärr oftare än man tror. Det gäller att vara källkritisk även när man läser vetenskapliga texter, och kanske framförallt när man läser examensarbeten på kandidatnivå.Enligt Petra Fant händer det att även forskare med lång erfarenhet kan citera källor fel, särskilt när de hänvisar till andra studier än deras egna.- Därför gäller det att alltid läsa originalkällan som citerats. Det är olyckligt att källkritiken verkar förloras i dagens samhälle. I detta fall är det rapporten från Efsa som är originalkällan, där man tydligt skriver att NOPA inte har visat sig vara genotoxiskt.
   
   Inlägg i en Facebookgrupp 8 december.
   
   Petra Fant påpekar att studentens arbete är en litteratursammanfattning och inte syftat till att undersöka huruvida NOPA är genotoxiskt eller ej.- Det har gjorts många studier för att fastställa huruvida en av 3-NOP:s nedbrytningsprodukter, det vill säga metaboliten NOPA, är genotoxisk. Ingen av de studier som utförts har hittat några tecken på att NOPA är genotoxisk, säger Petra Fant på SLU och tillägger:- Eftersom detta är en väldigt viktig detalj, så kommer vi att se över hur vi kan rätta till felskrivningen.
   
   Inlägg på Twitter/X 8 december.
   
   Källkritikbyrån har frågat Jordbruksaktuellt varför de inte varit tydliga med var de tagit uppgifterna från och varför man valt ett studentarbete som källa. Efter det att vi mejlade frågorna togs faktarutan helt sonika bort och artikeln tillfogades en oklar mening:
   
   Från Jordbruksaktuellts artikel, som först publicerades 5 december.
   
   Bovaer är godkänt i EU
   
   När Jordbruksaktuellt tog bort faktarutan ändrades även rubriken från ”Man får inte säga att EFSA godkänt Bovaer” till ”Vad känner du till om Boaver?”.
   
   Inlägg på Facebook 7 december.
   
   I sociala medier uttrycker en del personer misstro mot att Bovaer skulle vara godkänt i EU och hänvisar till Jordbruksaktuellts artikel.Bovaer är godkänt av EU-kommissionen sedan 2022. I Fria tiders artikel påstås att Rebecca Danielsson ”oroas” av att ”Arla låtsas att det redan är bevisat att medlet är helt ofarligt och att mejerijätten även bluffar om att EU skulle ha godkänt medlet”.I texten utvecklas saken och Fria tider skriver att EU-kommissionen godkänt medlet, men i sociala medier skriver Fria tider så här:
   
   SLU kritiserar Arla för vilseledande påståenden.Det stämmer varken att medlet är ”helt ofarligt” eller ”godkänt av EU”.Från Fria tiders Facebook-publicering 8 december
   
   Det stämmer alltså inte.
   
   Kommentar på Twitter/X 8 december.
   
   Det Danielsson framfört till Jordbruksaktuellt är att Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, kommit med ett vetenskapligt utlåtande, inte ett godkännande. (Längre ner hittar du en genomgång över hur det går till när fodertillsatser godkänns i EU.)
   
   Enligt Efsa är bruket av Bovaer som fodertillskott och använt på avsett vis inte farligt för djur, konsumenter eller miljön. Att metaboliten NOPA skulle vara farlig stämmer inte heller. Efsa skriver så här i utlåtandet:
   
   The FEEDAP Panel considered that the consumer was exposed to 3-nitrooxypropionic acid (NOPA), which is one of the 3-NOP metabolites. NOPA was not genotoxic based on the studies provided. The FEEDAP Panel concluded that the use of Bovaer® 10 in animal nutrition under the conditions of use proposed was of no concern for consumer safety and for the environment. Ur Efsas utlåtande
   
   Kommentar på Facebook 6 december.
   
   När det gäller just genotoxiciteten så skriver man alltså att NOPA inte är genotoxiskt baserat på studieunderlaget och längre ner i avsnittet om genotoxicitet står det så här:
   
   ”Based on the data available, the FEEDAP Panel concludes that the metabolite NOPA does not raise concern for genotoxicity.” Ur Efsas utlåtande
   
   Jordbruksaktuellts övriga artiklar
   
   Jordbruksaktuellt har sedan det började pratas om Bovaer i sociala medier lagt ut ett flertal artiklar om fodertillskottet, bland annat med rubriker som ”Arla litar på EU:s rekommendationer”.
   
   Från Jordbruksaktuellts sajt.
   
   Som motiv till artiklarna anges oro bland konsumenter och i branschen. Jordbruksaktuellts ansvariga utvgivare Stefan Ljungdahl säger till Källkritikbyrån att det är ”en av branschens största frågor”.- För mig finns det bara en stor fråga här och det är om vi ska medicinera friska djur och medicinera bort metan från matsmältningen. Det är den frågan vi har fokus på och på det ämnet kommer det att komma många fler publiceringar.I en artikel står det att ”kritiker har ifrågasatt” Bovaer. Vi har ställt frågan till Stefan Ljungdahl vilka tidningen syftar på med de här formuleringarna, om det handlar om skribenter på nätet eller om de uppfattat att det finns en mängd forskare eller andra sorters experter som är kritiska.Upplever ni att det finns en oro inom forskarvärlden över om Bovaer är säkert att använda?- Det vet jag inte. Alla ämnen är giftiga i fel dos. Till exempel dricker jag just nu kaffe och det är giftigare än det mesta. Men det är ju ett val som vi människor gör. Så med de flesta av medlen så är det ju bara en fråga om dos. Men sedan är det frågan om varför man ska utsätta någon för en dos av någonting om det inte har någon mening?Du tycker inte att det finns någon mening med Bovaer?
   
   - Det finns ingen mening med att kemiskt manipulera matsmältningen hos djur över huvud taget. Det är inte rimligt någonstans. Varför ska vi kemiskt manipulera naturen?
   
   Till Källkritikbyrån säger SLU-forskaren Rebecca Danielsson, som intervjuats av Jordbruksaktuellt, att det har tagit tid att få igenom korrigeringar av vad hon sagt och att hon inte uppfattar att det finns olika läger i frågan om Bovaer inom forskarvärlden.- Inom forskningen har man inte de här dispyterna utan jag tror att man ser på det på ganska liknande sätt, säger Danielsson till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook 8 december.
   
   Hon forskar själv på alger som ett möjligt sätt att minska metanutsläpp från mjölkkor.
   
   - Korna har ett högt metanutsläpp. Kan vi minska det på ett sätt som inte påverkar korna eller konsumenterna negativt så är det bra. Jordbruksaktuellts ansvariga utgivare Stefan Ljungdahl säger att han inte har några kommentarer till att det gjorts större ändringar i den aktuella artikeln - dels att hela faktarutan strukits, att rubriken ändrats och att påståenden om NOPA:s genotoxicitet helt försvunnit - utan någon förklaring för läsaren.
   
   Vi ställer även frågan till Stefan Ljungdahl om hur det kommer sig att man tagit text till sin faktaruta från ett studentarbete på SLU. Källkritikbyrån upplyser honom om att det var en felskrivning i uppsatsen.
   
   - Okej. Hur vet du det?
   
   Jag frågade handledaren.
   
   - Så handledaren har släppt igenom en felaktig uppsats?
   
   En felskrivning som kommit med. Men hur resonerar ni om er publicering? Det har ju blivit ett fel som sedan fortplantat sig och folk hänvisar de uppgifterna till er.
   
   - Jag är inte inläst på ämnet så jag har ingen kommentar till om det är felaktigt eller inte, säger Stefan Ljungdahl, ansvarig utgivare på Jordbruksaktuellt.
   
   Sammantaget: NOPA är av allt att döma inte en "genotoxisk metabolit som kan öka risken för cancer och ge upphov till ärftliga sjukdomar, celldöd och mutationer", som Fria tider påstår. Uppgifterna verkar härröra från en felskrivning i ett studentarbete på SLU.Enligt Efsa är NOPA inte genotoxiskt, och det har i nuläget inte presenterats belägg för motsatsen i någon av de tidningar som påstått det.
   
   Felet om NOPA har vandrat från Jordbruksaktuellts publiceringar till bland andra Fria tider. Fria tider har även skrivit att EU inte godkänt Bovaer, vilket inte stämmer, och kallar Bovaer för "Bill Gates klimatpreparat", också det ett felaktigt påstående som vi på Källkritikbyrån rapporterade om för över en vecka sedan.
   
   Påståendet att NOPA skulle vara genotoxiskt har även spridits vidare till sajten Nyheter24 och konspirationssajten Vaken, som båda citerar Jordbruksaktuellt.
   
   FAKTA: SÅ GODKÄNNS TILLSATSER”Fodertillsatser (vitaminer, spårämnen med mera) måste godkännas av EU-kommissionen innan de får tillverkas, säljas och användas i EU. Detta eftersom tillsatser är väldigt koncentrerade och ofta toxiska eller utvunna ur växter och många kan ha oönskade effekter”, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån.”Så godkännandeprocessen som tillsatsen ska genom består först i att ett eller flera företag (eller en branschorganisation) behöver ta fram data från studier som visar att tillsatsen är säker för människor, miljön och djur samt effektiv. Detta får det ansökande företaget själva bekosta och tar ofta flera år att ta fram.Dessa data granskas sen av Efsa som även tittar på andra studier med samma ämne eller andra kända faktorer som kan påverka säkerheten. Ibland saknas tillräcklig data eller att den inte går att verifiera och då ber Kommissionen det sökande företaget om mer data över studier.Efsa skriver sedan ett yttrande över säkerheten för djur, människor, miljön samt om tillsatsen är effektiv, det vill säga om den anses göra det som företaget ansökt om. I yttrandet ingår både om den är säker för konsumenten som ska konsumera livsmedel från djuren som fått tillsatsen men även för den som i en fabrik eller ute på en gård fysiskt ska hantera produkten.För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen.Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats. I datan har djurförsök utförts med doser många gånger högre än den som är tillåten att ges och där går det inte utesluta att den kan påverka fertiliteten hos möss.Efter det att Efsas yttrande är klart tar kommissionen fram ett beslut som röstas i Kommissionens ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder, Fodersektionen. Där deltar representanter från alla medlemsländer. Sverige granskar Efsas yttrande och röstar enbart ja om yttrandet säger att tillsatsen är säker för människor, miljön, djur samt effektiv.”Här kan du läsa mer på Jordbruksverkets sajt!
   
   LÄS MER: ? Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!