Tornevall Networks

Changes

Versions

1. 2024-10-21 13:27:55

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 92fc7fca4ed380f21559d5a1a86db6884f275052
   Title:

   Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo
   Description:

   Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.
   Content

   Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay
   
   I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:
   
   ”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september
   
   Video på Tiktok 11 augusti.
   
   Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.
   
   Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.
   
   Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?
   
   - Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.
   
   Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:
   
   Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt
   
   Kommentar på Facebook till videon 10 september.
   
   Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".
   
   2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning
   
   2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker
   
   På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.
   
   Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.
   
   Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen.
   
   - Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
   
   Återkommande påstående
   
   Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:
   
   Foto: Skärmdump/AFP
   
   Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.
   
   Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”
   
   Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.
   
   Video på Youtube 11 augusti.
   
   I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.
   
   Vindkraft stÃ¥r för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändÃ¥ sprids pÃ¥stÃ¥enden om motsatsen. Experter uppskattar förhÃ¥llandet till 600âEUR"700 kilo per Ã¥r frÃ¥n svenska vindkraftverk medan vägtrafiken stÃ¥r för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— KällkritikbyrÃ¥n (@kallkritikbyran) April 8, 2024
   
   Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:
   
   I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024
   
   Kräver tillstånd
   
   När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.
   
   Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.
   
   - De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.
   
   - Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland.
   
   Reel på Instagram 11 augusti.
   
   Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.
   
   - Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först.
   
   Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.
   
   - Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.
   
   Bisfenol A
   
   Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?
   
   - Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.
   
   Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.
   
   2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.
   
   Hur vet man det?
   
   - Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.
   
   - Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.
   
   PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.
   
   Kommentar till videon 10 september.
   
   Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak.
   
   Stefan Sauks svar
   
   När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.
   
   Video på Facebook 6 januari 20214.
   
   ”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.
   
   Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:
   
   Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt
   
   SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.
   
   Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.
   
   Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.
   
   Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:
   
   - Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
2. 2024-10-21 13:27:55

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 5d4ebdefddf5f9597aa6de6d58ab15450cebc8b6
   Title:

   Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo
   Description:

   Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.
   Content

   Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay
   
   I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:
   
   ”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september
   
   Video på Tiktok 11 augusti.
   
   Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.
   
   Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.
   
   Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?
   
   - Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.
   
   Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:
   
   Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt
   
   Kommentar på Facebook till videon 10 september.
   
   Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".
   
   2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning
   
   2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker
   
   På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.
   
   Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.
   
   Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen.
   
   - Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
   
   Återkommande påstående
   
   Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:
   
   Foto: Skärmdump/AFP
   
   Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.
   
   Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”
   
   Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.
   
   Video på Youtube 11 augusti.
   
   I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.
   
   Vindkraft stÃ¥r för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändÃ¥ sprids pÃ¥stÃ¥enden om motsatsen. Experter uppskattar förhÃ¥llandet till 600âEUR"700 kilo per Ã¥r frÃ¥n svenska vindkraftverk medan vägtrafiken stÃ¥r för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— KällkritikbyrÃ¥n (@kallkritikbyran) April 8, 2024
   
   Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:
   
   I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024
   
   Kräver tillstånd
   
   När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.
   
   Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.
   
   - De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.
   
   - Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland.
   
   Reel på Instagram 11 augusti.
   
   Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.
   
   - Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först.
   
   Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.
   
   - Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.
   
   Bisfenol A
   
   Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?
   
   - Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.
   
   Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.
   
   2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.
   
   Hur vet man det?
   
   - Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.
   
   - Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.
   
   PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.
   
   Kommentar till videon 10 september.
   
   Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak.
   
   Stefan Sauks svar
   
   När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.
   
   Video på Facebook 6 januari 20214.
   
   ”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.
   
   Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:
   
   Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt
   
   SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.
   
   Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.
   
   Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.
   
   Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:
   
   - Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!