Tornevall Networks

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. 

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.

Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå blev det ännu värre. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster, men därom tvistas det.

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdas i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet, då regeringen beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick inget svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har egentligen lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. 

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.

Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. 

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.

Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Och det här gäller för S påståenden om ”200 000 kronor i minuten till skattesänkningar till höginkomsttagare”.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. 

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.

Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. 

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.

Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.