För ovanlighetens skull har Skogsstyrelsen, som annars är känd för att luta örat mot skogskapitalet, låtit en statsvetenskaplig forskare undersöka makten över skogen. Nils Droste, senior forskare på Lunds universitet, har tillsammans med två forskarkollegor samarbetat med en expertgrupp från Skogsstyrelsen. Att skogsbruket behöver förändras är det ingen tvekan om, om man ser till den samlade […]
Content
För ovanlighetens skull har Skogsstyrelsen, som annars är känd för att luta örat mot skogskapitalet, låtit en statsvetenskaplig forskare undersöka makten över skogen. Nils Droste, senior forskare på Lunds universitet, har tillsammans med två forskarkollegor samarbetat med en expertgrupp från Skogsstyrelsen.
Att skogsbruket behöver förändras är det ingen tvekan om, om man ser till den samlade forskningen om klimat och miljö. Skogen är en nyckel för att klara såväl klimat- som den biologiska mångfaldskrisen, konstaterar FN:s expertpaneler. Och Sverige klarar inte miljömålen för skogen, som klubbats i riksdagen.
Men de som har makten över skogen samverkar till att behålla systemet med kalhyggen och hög nivå av avverkningar intakt. Det är av den anledningen som maktanalysen behövs, enligt forskarna.
Den nya rapporten ”Makt över skogen” pekar ut några övergripande mekanismer.
Skogskapitalet gynnas av hög avverkning och volymbaserad avkastning. Regeringar har genom kohandel med stödpartier i utbyte mot maktinnehav kunnat behålla status quo.
Svängdörrar mellan politik och näringsliv betingar korruption. Statliga utredningar domineras av personer med bakgrund i skogsindustrin och ministrar och statssekreterare hämtas från eller går vidare till pr-bolag som företräder affärsintressena. Ett förhållande som även gäller dem i regeringsapparaten som förhandlar fram politiska överenskommelser.
Rapportens slutsats blir att det pågår en ”global avdemokratisering” på grund av de frekventa svängdörrarna mellan politik och näringsliv, som också finns i Sverige. Inflytande sker ofta utan insyn och riskerar att snedvrida demokratin.
Idéer som växer fram underifrån får allt svårare att höras och kan inte konkurrera med resursstarka aktörer med tillgång till politiska nätverk, menar Jesper Svensson, forskare på Lunds universitet och en av författarna. Kärnan i rapporten, poängterar han, är att tyngdpunkten i makten ligger hos det skogsindustriella komplexet. ”Ett nätverk av aktörer, som är sammanbundna av målet om ökad avverkning för ökat ekonomisk avkastning”, beskriver Svensson det som i Aftonbladet.
Rapporten, som omfattar åren 2014-2022, pekar främst ut Socialdemokraterna och Centerpartiet, det ena för det långa regeringsinnehavet, det andra för dess kontakter inom jord och skogsindustrin, som konserverande politiska beslutsfattare.
Korruptionsexperten Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala Universitet, har reagerat på rapporten om näringslivets band till skogspolitiken och risken för dolt inflytande från skogsindustrin.
– Det behövs skärpta karensregler för politiker och ett lobbyregister för att minska risken för korruption säger han till Sveriges Radio.
I SR:s Studio Ett avvisar Kjell Arne Ottosson (KD), vice ordförande i miljö och jordbruksutskottet, rapportens kritik:
– Skogsindustrin är enormt viktig, den har varit med och byggt upp vårt välstånd. Exportvärdet uppgår till 185 miljarder kronor. Det är självklart viktig att vi har kontakter med branschen. Några dolda förbindelser känner jag inte till, säger han.
Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet, menar att det gått trögt att nå framgång med miljöfrågor vad gäller skogen, de ekonomiska aspekter har dominerat i riksdagen. Numera är hon själv en del av pr-branschen, anställd i konsultbolaget Milton som ”hjälper företagen att förstå miljöpolitiken”.
Som sådan försvarar hon lobbyismen.
– Det är inte så konstigt att personer utanför politiken tar initiativ. Det är politik ändå, det är ju miljörörelsen också, säger hon till Studio Ett.