Tornevall Networks

I veckan kunde Arbetet avslöja att gruvjätten LKAB mörkat flera olyckor och allvarliga händelser genom att inte anmäla dessa till Arbetsmiljöverket. I nästan hälften av fallen hade LKAB med stor sannolikhet inte följt arbetsmiljölagen, enligt Jan Sanberg, sektionschef på Arbetsmiljöverket.

Proletären har intervjuat gruvarbetaren Anders, som egentligen heter något annat. Han jobbar djupt under jord – och bekräftar bilden av bristande säkerhetsrutiner, olyckor som inte anmäls och att arbetarna är rädda för att prata med media om olyckorna.

– Det här är vår verklighet, säger Anders till Proletären.

– Ibland vill bolaget till och med kontrollera vilka diskussioner vi har i fikarummet. Man känner sig kvävd och rädd för att diskutera eventuella problem.

Han jämför med hur det fungerade tidigare, då hade arbetarna ett större svängrum när det kom till att prata med media om olyckorna.

– Förr kunde det stå en journalist utanför grindarna. Och folk vågade prata öppet. Så funkar det inte längre.

Tystnadskulturen stannar inte vid gruvarbetarna. Enligt Anders är även fackliga företrädare rädda för att ta upp vissa frågor med bolaget, men av taktiska skäl.

– De säger: “ta det med kommunikationsavdelningen”. Ingen vill trampa LKAB på tårna och uppfattas som kritisk.

– En del fackliga ser en möjlighet att nå en högre position inom bolaget. Då gäller det att han en ”god samverkan”.

Men hur fungerar då yttrandefriheten för anställda på statliga bolag?

Nils Funcke, expert på yttrandefrihet, påpekar att meddelarfriheten i statliga myndigheter – som ger anställda rätt att lämna uppgifter till media – inte gäller i statliga bolag.

LKAB har därmed, likt privata företag, rätt att ställa krav på anställda genom lojalitetsprincipen (se faktaruta).

Men det finns undantag.

– Om allvarliga, rapporteringspliktiga olyckor mörkas, eller om en anställd slår larm om återkommande systemfel i produktionen, bör det inte leda till repressalier. Sådana åtgärder underkänns normalt av Arbetsdomstolen, säger Nils Funcke.

På LKAB fortsätter incidenterna.

– Bara den senaste månaden har vi haft sju olyckor. Vissa har varit allvarliga, säger Anders.

Om de blivit anmälda kan han inte svara på.

– Det är mycket som händer under jord som inte rapporteras.

Dödsolyckor är tyvärr inte heller ovanliga på LKAB. Anders förlorade själv en arbetskamrat för några år sedan.

– Det är inget abstrakt utan något vi lever med.

Internt talas det mycket om säkerhet, berättar han. Om “gyllene regler” och individens ansvar. Att varje arbetare är sitt eget skyddsombud.

Men det är något som fattas.

– LKAB pratar aldrig om arbetsgivarens ansvar när det kommer till skyddsfrågor. Vi börjar bli lite less på det.

Han menar att ansvaret i praktiken skjuts över på arbetarna – att varje anställd är ”sitt eget skyddsombud” – samtidigt som strukturella problem sopas under mattan.

LKAB:s inflytande i området sträcker sig också bortom produktionen av malm. Anders menar till exempel att medierna inte är villiga att rapportera om olyckorna och säkerheten.

– Många lokaljournalister ser LKAB som ett steg i karriären där de kan jobba som kommunikatörer. Om detta är målet kan man inte heller stöta sig med bolaget.

– Det låter kanske konspiratoriskt, men det finns flera exempel på journalister som börjat jobba för LKAB.

Och för arbetarna kan kritik få andra konsekvenser.

– Vi riskerar livet i produktionen. Och om någon väljer att prata så riskerar vi att förlora jobbet. Du kan också bli fast med en slags fotboja. Om du vill byta tjänst och göra något annat kan det bli svårt eftersom du blir stämplad som ”besvärlig”.

Anders menar att kontrollen – både internt och utåt – nu nått sådana nivåer att LKAB hellre prioriterar tystnad än att lösa uppenbara problem inom produktionen.

– Jag vet flera arbetsplatser, som antingen är under omorganisering eller har säkerhetsproblem, där chefernas filosofi är bristfällig och faktiskt skadar produktionen.

– Ibland finns en förståelse högre upp. Men i slutändan handlar allt om LKAB:s anseende och då kan man inte erkänna några fel. I slutändan skadar det till och med vinsten.