← Back to feed

Fortsatt kamp för jämställdhet på Kuba

Permalink
Published: 2026-03-06 13:00:27
Discovered: 2026-04-01 10:08:07
Hash: b9e1eed4dd7c1be0bea8dc519912a6c89b868dc8
https://proletaren.se/artikel/fortsatt-kamp-for-jamstalldhet-pa-kuba/
Description
På Kuba har kvinnorna haft en framlyft roll ända sedan revolutionen 1959. Den tidigare presidenten Fidel Castro beskrev kvinnornas befrielse som “revolutionen inom revolutionen”. Proletären träffar Osmaya Hernández, medlem i det kubanska kvinnoförbundets FMC:s sekretariat för internationella relationer, för en intervju om kvinnans roll i revolutionen och jämställdheten på Kuba. – Kvinnan har varit en […]
Content
På Kuba har kvinnorna haft en framlyft roll ända sedan revolutionen 1959. Den tidigare presidenten Fidel Castro beskrev kvinnornas befrielse som “revolutionen inom revolutionen”.

Proletären träffar Osmaya Hernández, medlem i det kubanska kvinnoförbundets FMC:s sekretariat för internationella relationer, för en intervju om kvinnans roll i revolutionen och jämställdheten på Kuba.

– Kvinnan har varit en föregångsgestalt i alla viktiga skeenden i den kubanska revolutionen. Förbundet strävar efter fullständig jämställdhet på alla områden, även i familjefrågor, och inte minst i försvar av revolutionen, säger Osmaya Hernández när hon tar emot oss på förbundets högkvarter i Havanna.

FMC, Federación de Mujeres Cubanas (Kubanska kvinnors federation), är en massorganisation utifrån grannskapsorganisationer och vidare upp till distrikts- och provinsnivå. Hela 91 procent av alla Kubas kvinnor över 16 år är medlemmar.

– Vi samarbetar med alla institutioner och driver kvinnors frågor på alla nivåer, och vi har en rådgivande funktion inom nationalförsamlingen. Sedan 1997 är vi en lagstiftande part i kvinno- och familjefrågor. 

Osmaya Hernández beskriver de olika framgångarna sedan revolutionen. Kuba införde tidigt fri abort och sedan revolutionen har kvinnorna i Kuba fullständigt självbestämmande över sina kroppar. 

Landet har en generös mödrapolitik med ledighet från barnets födelse tills barnet är 15 månader. Mammaledigheten är en del av den utarbetade politiken som kallas ”den demografiska politiken” – där Kuba samtidigt ser en åldrande befolkning och allt lägre födslotal.

– Många äldre tas om hand i hemmet av kvinnor så detta är en av förbundets stora utmaningar idag, säger Osmaya Hernández.

Principen om lika lön för lika arbete har länge varit en viktig fråga på Kuba. Det som tidigare varit en praxis är nu lagstadgat i konstitutionen.

– Med lagen om lika löner och möjligheten till avlönat arbete för vård av barn i hemmet har en kvinna ekonomisk självständighet. Rätten till sin egen kropp inkluderar rätten att skilja sig och att försörja sig.

FMC har boenden om det skulle behövas för att snabbt kunna lämna en partner. Det finns också möjlighet att stödja kvinnan ekonomiskt under en period vid behov. 

Osmaya Hernández är medlem i det kubanska kvinnoförbundet FMC:s sekretariat för internationella relationer. Foto: Proletären

Hur ser tillgången på barn- och äldreomsorg ut på Kuba idag?

– De första daghemmen uppfördes av kvinnoförbundet 1961 och idag finns barnomsorg över hela Kuba. Det har också inrättats barnomsorg i direkt anslutning till arbetsplatser. 

Osmaya Hernández berättar att utbildnings- och hälsoministerierna informeras om behovet och ser till att det efterlevs, och arbetsplatsen bekostar mat och andra dagligvaror i verksamheten. 

FMC samarbetar också med den framväxande privata sektorn i upprättandet av ett system med dagmammor. 

– Den offentliga sektorn har just nu svårt med det under den rådande och skärpta blockaden. Det finns också aktivitetscentra för barn till arbetande föräldrar där barnen kan vara tills föräldrarna slutat arbetet för dagen.

Många förutsättningar för att kvinnor ska kunna arbeta finns på plats – men i det kubanska samhället är äldreboendena förhållandevis få. Det vanliga är att äldre bor kvar hos familjen, och i praktiken tar många kvinnor fortfarande ett stort ansvar för hemmet.

Den nya familjelagstiftningen från 2022 syftar till att stärka jämställdheten på Kuba, men också rättigheterna för hbtq-personer. Den har bland annat öppnat upp för samkönade äktenskap och skärpt åtgärder mot genusrelaterat våld. 

Samtidigt har lagen fått kritik för att den också tillåter surrogatmödraskap.

– Den tidigare familjelagstiftningen från 1975 behövde moderniseras, inte minst ur ett hbtq-perspektiv. En av de första punkterna var att samkönade äktenskap skulle likställas med olikkönade. Här ingick rätten att skaffa barn. Och det var den punkten som vållade mest debatt. 

För de som på försökt på alla sätt att få barn finns nu möjligheten till vad som kallas ”solidariskt surrogatmödraskap” som en sista utväg, berättar Osmaya Hernández, som påpekar att en rad krav ska uppfyllas för godkännande. 

– Vi har sett dåliga exempel i andra delar av världen där surrogatmödrar exploateras och handel med människor uppstått. Processen på Kuba är rigorös. 

Innan revolutionen, när Kuba sågs som USA:s ”bakgård” där amerikanska kapitalister och maffiamedlemmar kunde roa sig, var prositutionen utbredd. Problemet återkom till Kuba i och med den svåra ekonomiska 1990-talskrisen på Kuba, den så kallade specialperioden. Osmaya Hernández beskriver hur hela samhället kämpar mot prostitutionen.

– Den har alltid varit en av revolutionens stora frågor. Under specialperioden och med den ökande turismen återkom prostitutionen. Myndigheterna arbetar mot den och FMC jobbar med utbildning om vad prostitution innebär. Prostitutionen på Kuba är ett faktum, men ingen kvinna behöver prostituera sig för att överleva och problemet är mindre idag än det var under 1990-talets kris. 

Fortfarande finns också ett problem med våld mot kvinnor i landet.

– Vi har ett program mot våld i nära relationer. 26 procent av alla kvinnor har någon gång blivit utsatt för det och under 2024 dödades 25 kvinnor. Covidpandemin är en faktor då många isolerades i sina hem, och såklart påverkar även den dåliga ekonomin situationen negativt. 

– Vi ser allvarligt på denna utveckling och hela samhället arbetar med att få bukt med det, bland annat genom familjeutbildningar. 

Begreppet “machismo” har använts om den machokultur som finns på Kuba, och som påverkat jämställdheten negativt – och är något FMC idag arbetar emot.

– Kampen mot machismon är en kamp mot patriarkatet. Machismon har varit en del av det kubanska samhället ända sedan kolonialtiden. I denna kamp har vi tidigare försummat männen, men tvärtom måste vi jobba tillsammans med männen för en sundare maskulinitet.

Osmaya Hernández berättar att FMC jobbar med att förändra både mäns och kvinnors värderingar.

– De kulturella könsskillnaderna sitter djupt och de reproduceras hela tiden. 

Trots de landvinningar kvinnor gjort på Kuba måste arbetet därför fortsätta, konstaterar hon.

– Segrarna vi har vunnit förpliktigar oss att fortsätta.

History (2 versions shown )

Changes

From 2026-03-06 13:00:27 (discovered: 2026-04-01 10:08:07) hash: b9e1eed4dd7c1be0bea8dc519912a6c89b868dc8
To 2026-03-06 13:00:27 (discovered: 2026-04-01 10:08:07) hash: b9e1eed4dd7c1be0bea8dc519912a6c89b868dc8
Title
Fortsatt kamp för jämställdhet på Kuba
Description
På Kuba har kvinnorna haft en framlyft roll ända sedan revolutionen 1959. Den tidigare presidenten Fidel Castro beskrev kvinnornas befrielse som “revolutionen inom revolutionen”. Proletären träffar Osmaya Hernández, medlem i det kubanska kvinnoförbundets FMC:s sekretariat för internationella relationer, för en intervju om kvinnans roll i revolutionen och jämställdheten på Kuba. – Kvinnan har varit en […]
Content
På Kuba har kvinnorna haft en framlyft roll ända sedan revolutionen 1959. Den tidigare presidenten Fidel Castro beskrev kvinnornas befrielse som “revolutionen inom revolutionen”. Proletären träffar Osmaya Hernández, medlem i det kubanska kvinnoförbundets FMC:s sekretariat för internationella relationer, för en intervju om kvinnans roll i revolutionen och jämställdheten på Kuba. – Kvinnan har varit en föregångsgestalt i alla viktiga skeenden i den kubanska revolutionen. Förbundet strävar efter fullständig jämställdhet på alla områden, även i familjefrågor, och inte minst i försvar av revolutionen, säger Osmaya Hernández när hon tar emot oss på förbundets högkvarter i Havanna. FMC, Federación de Mujeres Cubanas (Kubanska kvinnors federation), är en massorganisation utifrån grannskapsorganisationer och vidare upp till distrikts- och provinsnivå. Hela 91 procent av alla Kubas kvinnor över 16 år är medlemmar. – Vi samarbetar med alla institutioner och driver kvinnors frågor på alla nivåer, och vi har en rådgivande funktion inom nationalförsamlingen. Sedan 1997 är vi en lagstiftande part i kvinno- och familjefrågor.  Osmaya Hernández beskriver de olika framgångarna sedan revolutionen. Kuba införde tidigt fri abort och sedan revolutionen har kvinnorna i Kuba fullständigt självbestämmande över sina kroppar.  Landet har en generös mödrapolitik med ledighet från barnets födelse tills barnet är 15 månader. Mammaledigheten är en del av den utarbetade politiken som kallas ”den demografiska politiken” – där Kuba samtidigt ser en åldrande befolkning och allt lägre födslotal. – Många äldre tas om hand i hemmet av kvinnor så detta är en av förbundets stora utmaningar idag, säger Osmaya Hernández. Principen om lika lön för lika arbete har länge varit en viktig fråga på Kuba. Det som tidigare varit en praxis är nu lagstadgat i konstitutionen. – Med lagen om lika löner och möjligheten till avlönat arbete för vård av barn i hemmet har en kvinna ekonomisk självständighet. Rätten till sin egen kropp inkluderar rätten att skilja sig och att försörja sig. FMC har boenden om det skulle behövas för att snabbt kunna lämna en partner. Det finns också möjlighet att stödja kvinnan ekonomiskt under en period vid behov.  Osmaya Hernández är medlem i det kubanska kvinnoförbundet FMC:s sekretariat för internationella relationer. Foto: Proletären Hur ser tillgången på barn- och äldreomsorg ut på Kuba idag? – De första daghemmen uppfördes av kvinnoförbundet 1961 och idag finns barnomsorg över hela Kuba. Det har också inrättats barnomsorg i direkt anslutning till arbetsplatser.  Osmaya Hernández berättar att utbildnings- och hälsoministerierna informeras om behovet och ser till att det efterlevs, och arbetsplatsen bekostar mat och andra dagligvaror i verksamheten.  FMC samarbetar också med den framväxande privata sektorn i upprättandet av ett system med dagmammor.  – Den offentliga sektorn har just nu svårt med det under den rådande och skärpta blockaden. Det finns också aktivitetscentra för barn till arbetande föräldrar där barnen kan vara tills föräldrarna slutat arbetet för dagen. Många förutsättningar för att kvinnor ska kunna arbeta finns på plats – men i det kubanska samhället är äldreboendena förhållandevis få. Det vanliga är att äldre bor kvar hos familjen, och i praktiken tar många kvinnor fortfarande ett stort ansvar för hemmet. Den nya familjelagstiftningen från 2022 syftar till att stärka jämställdheten på Kuba, men också rättigheterna för hbtq-personer. Den har bland annat öppnat upp för samkönade äktenskap och skärpt åtgärder mot genusrelaterat våld.  Samtidigt har lagen fått kritik för att den också tillåter surrogatmödraskap. – Den tidigare familjelagstiftningen från 1975 behövde moderniseras, inte minst ur ett hbtq-perspektiv. En av de första punkterna var att samkönade äktenskap skulle likställas med olikkönade. Här ingick rätten att skaffa barn. Och det var den punkten som vållade mest debatt.  För de som på försökt på alla sätt att få barn finns nu möjligheten till vad som kallas ”solidariskt surrogatmödraskap” som en sista utväg, berättar Osmaya Hernández, som påpekar att en rad krav ska uppfyllas för godkännande.  – Vi har sett dåliga exempel i andra delar av världen där surrogatmödrar exploateras och handel med människor uppstått. Processen på Kuba är rigorös.  Innan revolutionen, när Kuba sågs som USA:s ”bakgård” där amerikanska kapitalister och maffiamedlemmar kunde roa sig, var prositutionen utbredd. Problemet återkom till Kuba i och med den svåra ekonomiska 1990-talskrisen på Kuba, den så kallade specialperioden. Osmaya Hernández beskriver hur hela samhället kämpar mot prostitutionen. – Den har alltid varit en av revolutionens stora frågor. Under specialperioden och med den ökande turismen återkom prostitutionen. Myndigheterna arbetar mot den och FMC jobbar med utbildning om vad prostitution innebär. Prostitutionen på Kuba är ett faktum, men ingen kvinna behöver prostituera sig för att överleva och problemet är mindre idag än det var under 1990-talets kris.  Fortfarande finns också ett problem med våld mot kvinnor i landet. – Vi har ett program mot våld i nära relationer. 26 procent av alla kvinnor har någon gång blivit utsatt för det och under 2024 dödades 25 kvinnor. Covidpandemin är en faktor då många isolerades i sina hem,

Versions

  1. 2026-03-06 13:00:27
    Discovered: 2026-04-01 10:08:07 Hash: b9e1eed4dd7c1be0bea8dc519912a6c89b868dc8
    Title:
    Fortsatt kamp för jämställdhet på Kuba
    Description:
    På Kuba har kvinnorna haft en framlyft roll ända sedan revolutionen 1959. Den tidigare presidenten Fidel Castro beskrev kvinnornas befrielse som “revolutionen inom revolutionen”. Proletären träffar Osmaya Hernández, medlem i det kubanska kvinnoförbundets FMC:s sekretariat för internationella relationer, för en intervju om kvinnans roll i revolutionen och jämställdheten på Kuba. – Kvinnan har varit en […]
    Content
    På Kuba har kvinnorna haft en framlyft roll ända sedan revolutionen 1959. Den tidigare presidenten Fidel Castro beskrev kvinnornas befrielse som “revolutionen inom revolutionen”.

    Proletären träffar Osmaya Hernández, medlem i det kubanska kvinnoförbundets FMC:s sekretariat för internationella relationer, för en intervju om kvinnans roll i revolutionen och jämställdheten på Kuba.

    – Kvinnan har varit en föregångsgestalt i alla viktiga skeenden i den kubanska revolutionen. Förbundet strävar efter fullständig jämställdhet på alla områden, även i familjefrågor, och inte minst i försvar av revolutionen, säger Osmaya Hernández när hon tar emot oss på förbundets högkvarter i Havanna.

    FMC, Federación de Mujeres Cubanas (Kubanska kvinnors federation), är en massorganisation utifrån grannskapsorganisationer och vidare upp till distrikts- och provinsnivå. Hela 91 procent av alla Kubas kvinnor över 16 år är medlemmar.

    – Vi samarbetar med alla institutioner och driver kvinnors frågor på alla nivåer, och vi har en rådgivande funktion inom nationalförsamlingen. Sedan 1997 är vi en lagstiftande part i kvinno- och familjefrågor. 

    Osmaya Hernández beskriver de olika framgångarna sedan revolutionen. Kuba införde tidigt fri abort och sedan revolutionen har kvinnorna i Kuba fullständigt självbestämmande över sina kroppar. 

    Landet har en generös mödrapolitik med ledighet från barnets födelse tills barnet är 15 månader. Mammaledigheten är en del av den utarbetade politiken som kallas ”den demografiska politiken” – där Kuba samtidigt ser en åldrande befolkning och allt lägre födslotal.

    – Många äldre tas om hand i hemmet av kvinnor så detta är en av förbundets stora utmaningar idag, säger Osmaya Hernández.

    Principen om lika lön för lika arbete har länge varit en viktig fråga på Kuba. Det som tidigare varit en praxis är nu lagstadgat i konstitutionen.

    – Med lagen om lika löner och möjligheten till avlönat arbete för vård av barn i hemmet har en kvinna ekonomisk självständighet. Rätten till sin egen kropp inkluderar rätten att skilja sig och att försörja sig.

    FMC har boenden om det skulle behövas för att snabbt kunna lämna en partner. Det finns också möjlighet att stödja kvinnan ekonomiskt under en period vid behov. 

    Osmaya Hernández är medlem i det kubanska kvinnoförbundet FMC:s sekretariat för internationella relationer. Foto: Proletären

    Hur ser tillgången på barn- och äldreomsorg ut på Kuba idag?

    – De första daghemmen uppfördes av kvinnoförbundet 1961 och idag finns barnomsorg över hela Kuba. Det har också inrättats barnomsorg i direkt anslutning till arbetsplatser. 

    Osmaya Hernández berättar att utbildnings- och hälsoministerierna informeras om behovet och ser till att det efterlevs, och arbetsplatsen bekostar mat och andra dagligvaror i verksamheten. 

    FMC samarbetar också med den framväxande privata sektorn i upprättandet av ett system med dagmammor. 

    – Den offentliga sektorn har just nu svårt med det under den rådande och skärpta blockaden. Det finns också aktivitetscentra för barn till arbetande föräldrar där barnen kan vara tills föräldrarna slutat arbetet för dagen.

    Många förutsättningar för att kvinnor ska kunna arbeta finns på plats – men i det kubanska samhället är äldreboendena förhållandevis få. Det vanliga är att äldre bor kvar hos familjen, och i praktiken tar många kvinnor fortfarande ett stort ansvar för hemmet.

    Den nya familjelagstiftningen från 2022 syftar till att stärka jämställdheten på Kuba, men också rättigheterna för hbtq-personer. Den har bland annat öppnat upp för samkönade äktenskap och skärpt åtgärder mot genusrelaterat våld. 

    Samtidigt har lagen fått kritik för att den också tillåter surrogatmödraskap.

    – Den tidigare familjelagstiftningen från 1975 behövde moderniseras, inte minst ur ett hbtq-perspektiv. En av de första punkterna var att samkönade äktenskap skulle likställas med olikkönade. Här ingick rätten att skaffa barn. Och det var den punkten som vållade mest debatt. 

    För de som på försökt på alla sätt att få barn finns nu möjligheten till vad som kallas ”solidariskt surrogatmödraskap” som en sista utväg, berättar Osmaya Hernández, som påpekar att en rad krav ska uppfyllas för godkännande. 

    – Vi har sett dåliga exempel i andra delar av världen där surrogatmödrar exploateras och handel med människor uppstått. Processen på Kuba är rigorös. 

    Innan revolutionen, när Kuba sågs som USA:s ”bakgård” där amerikanska kapitalister och maffiamedlemmar kunde roa sig, var prositutionen utbredd. Problemet återkom till Kuba i och med den svåra ekonomiska 1990-talskrisen på Kuba, den så kallade specialperioden. Osmaya Hernández beskriver hur hela samhället kämpar mot prostitutionen.

    – Den har alltid varit en av revolutionens stora frågor. Under specialperioden och med den ökande turismen återkom prostitutionen. Myndigheterna arbetar mot den och FMC jobbar med utbildning om vad prostitution innebär. Prostitutionen på Kuba är ett faktum, men ingen kvinna behöver prostituera sig för att överleva och problemet är mindre idag än det var under 1990-talets kris. 

    Fortfarande finns också ett problem med våld mot kvinnor i landet.

    – Vi har ett program mot våld i nära relationer. 26 procent av alla kvinnor har någon gång blivit utsatt för det och under 2024 dödades 25 kvinnor. Covidpandemin är en faktor då många isolerades i sina hem, och såklart påverkar även den dåliga ekonomin situationen negativt. 

    – Vi ser allvarligt på denna utveckling och hela samhället arbetar med att få bukt med det, bland annat genom familjeutbildningar. 

    Begreppet “machismo” har använts om den machokultur som finns på Kuba, och som påverkat jämställdheten negativt – och är något FMC idag arbetar emot.

    – Kampen mot machismon är en kamp mot patriarkatet. Machismon har varit en del av det kubanska samhället ända sedan kolonialtiden. I denna kamp har vi tidigare försummat männen, men tvärtom måste vi jobba tillsammans med männen för en sundare maskulinitet.

    Osmaya Hernández berättar att FMC jobbar med att förändra både mäns och kvinnors värderingar.

    – De kulturella könsskillnaderna sitter djupt och de reproduceras hela tiden. 

    Trots de landvinningar kvinnor gjort på Kuba måste arbetet därför fortsätta, konstaterar hon.

    – Segrarna vi har vunnit förpliktigar oss att fortsätta.
  2. 2026-03-06 13:00:27
    Discovered: 2026-04-01 10:08:07 Hash: b9e1eed4dd7c1be0bea8dc519912a6c89b868dc8
    Title:
    Fortsatt kamp för jämställdhet på Kuba
    Description:
    På Kuba har kvinnorna haft en framlyft roll ända sedan revolutionen 1959. Den tidigare presidenten Fidel Castro beskrev kvinnornas befrielse som “revolutionen inom revolutionen”. Proletären träffar Osmaya Hernández, medlem i det kubanska kvinnoförbundets FMC:s sekretariat för internationella relationer, för en intervju om kvinnans roll i revolutionen och jämställdheten på Kuba. – Kvinnan har varit en […]
    Content
    På Kuba har kvinnorna haft en framlyft roll ända sedan revolutionen 1959. Den tidigare presidenten Fidel Castro beskrev kvinnornas befrielse som “revolutionen inom revolutionen”.

    Proletären träffar Osmaya Hernández, medlem i det kubanska kvinnoförbundets FMC:s sekretariat för internationella relationer, för en intervju om kvinnans roll i revolutionen och jämställdheten på Kuba.

    – Kvinnan har varit en föregångsgestalt i alla viktiga skeenden i den kubanska revolutionen. Förbundet strävar efter fullständig jämställdhet på alla områden, även i familjefrågor, och inte minst i försvar av revolutionen, säger Osmaya Hernández när hon tar emot oss på förbundets högkvarter i Havanna.

    FMC, Federación de Mujeres Cubanas (Kubanska kvinnors federation), är en massorganisation utifrån grannskapsorganisationer och vidare upp till distrikts- och provinsnivå. Hela 91 procent av alla Kubas kvinnor över 16 år är medlemmar.

    – Vi samarbetar med alla institutioner och driver kvinnors frågor på alla nivåer, och vi har en rådgivande funktion inom nationalförsamlingen. Sedan 1997 är vi en lagstiftande part i kvinno- och familjefrågor. 

    Osmaya Hernández beskriver de olika framgångarna sedan revolutionen. Kuba införde tidigt fri abort och sedan revolutionen har kvinnorna i Kuba fullständigt självbestämmande över sina kroppar. 

    Landet har en generös mödrapolitik med ledighet från barnets födelse tills barnet är 15 månader. Mammaledigheten är en del av den utarbetade politiken som kallas ”den demografiska politiken” – där Kuba samtidigt ser en åldrande befolkning och allt lägre födslotal.

    – Många äldre tas om hand i hemmet av kvinnor så detta är en av förbundets stora utmaningar idag, säger Osmaya Hernández.

    Principen om lika lön för lika arbete har länge varit en viktig fråga på Kuba. Det som tidigare varit en praxis är nu lagstadgat i konstitutionen.

    – Med lagen om lika löner och möjligheten till avlönat arbete för vård av barn i hemmet har en kvinna ekonomisk självständighet. Rätten till sin egen kropp inkluderar rätten att skilja sig och att försörja sig.

    FMC har boenden om det skulle behövas för att snabbt kunna lämna en partner. Det finns också möjlighet att stödja kvinnan ekonomiskt under en period vid behov. 

    Osmaya Hernández är medlem i det kubanska kvinnoförbundet FMC:s sekretariat för internationella relationer. Foto: Proletären

    Hur ser tillgången på barn- och äldreomsorg ut på Kuba idag?

    – De första daghemmen uppfördes av kvinnoförbundet 1961 och idag finns barnomsorg över hela Kuba. Det har också inrättats barnomsorg i direkt anslutning till arbetsplatser. 

    Osmaya Hernández berättar att utbildnings- och hälsoministerierna informeras om behovet och ser till att det efterlevs, och arbetsplatsen bekostar mat och andra dagligvaror i verksamheten. 

    FMC samarbetar också med den framväxande privata sektorn i upprättandet av ett system med dagmammor. 

    – Den offentliga sektorn har just nu svårt med det under den rådande och skärpta blockaden. Det finns också aktivitetscentra för barn till arbetande föräldrar där barnen kan vara tills föräldrarna slutat arbetet för dagen.

    Många förutsättningar för att kvinnor ska kunna arbeta finns på plats – men i det kubanska samhället är äldreboendena förhållandevis få. Det vanliga är att äldre bor kvar hos familjen, och i praktiken tar många kvinnor fortfarande ett stort ansvar för hemmet.

    Den nya familjelagstiftningen från 2022 syftar till att stärka jämställdheten på Kuba, men också rättigheterna för hbtq-personer. Den har bland annat öppnat upp för samkönade äktenskap och skärpt åtgärder mot genusrelaterat våld. 

    Samtidigt har lagen fått kritik för att den också tillåter surrogatmödraskap.

    – Den tidigare familjelagstiftningen från 1975 behövde moderniseras, inte minst ur ett hbtq-perspektiv. En av de första punkterna var att samkönade äktenskap skulle likställas med olikkönade. Här ingick rätten att skaffa barn. Och det var den punkten som vållade mest debatt. 

    För de som på försökt på alla sätt att få barn finns nu möjligheten till vad som kallas ”solidariskt surrogatmödraskap” som en sista utväg, berättar Osmaya Hernández, som påpekar att en rad krav ska uppfyllas för godkännande. 

    – Vi har sett dåliga exempel i andra delar av världen där surrogatmödrar exploateras och handel med människor uppstått. Processen på Kuba är rigorös. 

    Innan revolutionen, när Kuba sågs som USA:s ”bakgård” där amerikanska kapitalister och maffiamedlemmar kunde roa sig, var prositutionen utbredd. Problemet återkom till Kuba i och med den svåra ekonomiska 1990-talskrisen på Kuba, den så kallade specialperioden. Osmaya Hernández beskriver hur hela samhället kämpar mot prostitutionen.

    – Den har alltid varit en av revolutionens stora frågor. Under specialperioden och med den ökande turismen återkom prostitutionen. Myndigheterna arbetar mot den och FMC jobbar med utbildning om vad prostitution innebär. Prostitutionen på Kuba är ett faktum, men ingen kvinna behöver prostituera sig för att överleva och problemet är mindre idag än det var under 1990-talets kris. 

    Fortfarande finns också ett problem med våld mot kvinnor i landet.

    – Vi har ett program mot våld i nära relationer. 26 procent av alla kvinnor har någon gång blivit utsatt för det och under 2024 dödades 25 kvinnor. Covidpandemin är en faktor då många isolerades i sina hem, och såklart påverkar även den dåliga ekonomin situationen negativt. 

    – Vi ser allvarligt på denna utveckling och hela samhället arbetar med att få bukt med det, bland annat genom familjeutbildningar. 

    Begreppet “machismo” har använts om den machokultur som finns på Kuba, och som påverkat jämställdheten negativt – och är något FMC idag arbetar emot.

    – Kampen mot machismon är en kamp mot patriarkatet. Machismon har varit en del av det kubanska samhället ända sedan kolonialtiden. I denna kamp har vi tidigare försummat männen, men tvärtom måste vi jobba tillsammans med männen för en sundare maskulinitet.

    Osmaya Hernández berättar att FMC jobbar med att förändra både mäns och kvinnors värderingar.

    – De kulturella könsskillnaderna sitter djupt och de reproduceras hela tiden. 

    Trots de landvinningar kvinnor gjort på Kuba måste arbetet därför fortsätta, konstaterar hon.

    – Segrarna vi har vunnit förpliktigar oss att fortsätta.