Det blev tyvärr (och så klart) jackpot för Marine Le Pen och hennes parti RN efter domen och efter hennes trotsiga besked att hon kommer att ställa upp i nästa års franska presidentval för är det något som gör att framför allt arbetarklassen och den lägre medelklassen flockas runt radikalhögern så är det när dess […]
Content
Det blev tyvärr (och så klart) jackpot för Marine Le Pen och hennes parti RN efter domen och efter hennes trotsiga besked att hon kommer att ställa upp i nästa års franska presidentval för är det något som gör att framför allt arbetarklassen och den lägre medelklassen flockas runt radikalhögern så är det när dess ledare och partier slår underifrån utifrån underdogpositionen. Le Pen ser just nu ut att ta hem nästa års presidentval oavsett vilken kandidat hon kommer att tävla emot och på samma sätt är RN numera mycket nära en egen majoritet i den franska nationalförsamlingen – det fattas just nu endast 16 mandat för att uppnå det enligt den senaste opinionsundersökningen.
På samma sätt blev det även jackpot för den brittiska radikalhögerns okrönte kung på andra sidan kanalen efter att Nigel Farage anklagades för att ha tagit emot mutor och därefter avstod från sin plats i det brittiska underhuset, vilket innebär att det snart kommer att hållas ett fyllnadsval i Farages valkrets. Enligt den senaste brittiska opinionsmätningen skulle Farages parti Reform UK fullständigt dominera det brittiska underhuset om det hade varit brittiskt parlamentsval idag och detta på grund av det valsystem som gäller i både Frankrike och Storbritannien (liksom i USA) att ”vinnaren tar allt”.
Och som om inte det vore illa nog så fortsätter AfD att slå i taket i Europas mäktigaste och rikaste land (Frankrike och Storbritannien kommer då på silver- och bronsplats i sammanhanget) efter beskedet att vänsterpopulistiska BSW vill alliera sig med AfD för att tillsammans en gång för alla slå sönder hela det tyska efterkrigstida politiska landskapet. I stora delar av före detta Östtyskland ligger AfD numera på 45-60% utanför gamla Östberlin och progressiva Leipzig och i före detta Västtyskland växer antalet valkretsar stadigt där AfD numera kan räkna med ett stöd på åtminstone 30-35% efter att de tyska arbetarna och den tyska lägre medelklassen närmast fullständigt har vänt de gamla partierna ryggen.
Det klassmedvetande som den infödda majoritetseuropeiska arbetarklassen har ärvt från 1900-talet spelar helt enkelt radikalhögern i händerna varje gång densamma framstår som ett underdog-offer för det så kallade etablissemanget.