Tornevall Networks

← Back to feed

Många kommuner saknar beredskap för extremväder: ”Köpte in AC i panik”

Permalink
Published: 2026-08-25 07:00:00
Discovered: 2026-08-25 09:17:33
Author: 19
Hash: b8b72a6b150bf968609825161e6e62dd993a46cd
https://skanesfolkblad.se/manga-kommuner-saknar-beredskap-for-extremvader-kopte-in-ac-i-panik/
Description
En ny rapport visar att kommunala tjänstemän saknar förtroende för kommunernas beredskap inför extremväder. När hettan slog till 2018 tvingades Bjuvs kommun att köpa portabla kylaggregat till äldreboendena. Nu planeras ett nytt boende, utan inbyggd kyla.
Content
Trots de katastrofala följderna av sommarens torka och bränder i Europa har klimathoten blivit politikens blinda fläck. Det menar Therese Svanström, ordförande för Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

– Även i Sverige växer riskerna. Många människor är oroliga men saknar tilltro till den kommunala beredskapen. Och det finns fog för den oron, säger hon i ett pressmeddelande. 

I den nya rapporten Klimatrisker hotar Sveriges beredskap menar organisationen att klimathoten sätter press på beredskapen i Sverige och specifikt landets kommuner. Rapporten visar att nio av tio kommunala tjänstemän oroar sig för att landets kommuner är dåligt rustade inför extremväder till följd av den globala uppvärmningen.

En majoritet svarar även att de tror att kommunen de bor i är dåligt rustade att hantera klimatrelaterade händelser. Enligt rapporten finns det i Skåne ett glapp mellan klimathoten och kommunernas arbete med att klimatanpassa samhället.

Städer som Kristianstad, Helsingborg och Malmö menar man kommit relativt långt i arbetet till skillnad från mindre kommuner som Åstorp, Klippan och Perstorp. Det kan bero på att man i en mindre kommun har mer begränsade resurser.

Länsstyrelsen i Skåne målar även upp en risk för att klimathotet hamnar i skymundan när fokus ligger på totalförsvar och säkerhetspolitik.

En grupp som är extra utsatt när det blir varmare är den äldre befolkningen. Sommaren 2018 dog 700 personer fler än vanligt, de flesta äldre och sköra, till följd av värmen. Samtidigt visar den demografiska utvecklingen att den äldre befolkningen bara fortsätter att växa i många länder.

I Bjuv var man under 2018 tvungna att i panik köpa portabla AC-anläggningar till kommunens äldreboenden på grund av värmen, berättar oppositionsrådet Ulrika Thulin (S). 

Nu planeras ett nytt äldreboende i kommunen, där man väljer att inte bygga in någon kylanläggning.

– Med den erfarenheten, och att det bara blir varmare, förstår jag inte varför man inte tar tillfället i akt när man väl bygger nytt. Det är även en arbetsmiljöfråga, säger hon.

Pia Trollehjelm (SD), ordförande i kommunfullmäktige i Bjuv, är trygg med att man inte har byggt in kylanläggning och menar att ansvaret ligger hos fastighetsägaren Hemsö, som kommunen tecknat ett 20-årigt hyresavtal med.

I det planerade boendet ska det finnas ett ventilationssystem med värmeåtervinning, så kallat FTX-system, som man enkelt kan installera ett kylningssystem på, menar hon. Dessutom finns det solskydd på fönstren.

– Fastighetsägaren garanterar en temperatur på 22 grader. Med minst 20 grader och max 24 grader. Skulle de inte leva upp till det så är det deras ansvar, säger hon.

Äldreboenden och höga temperaturer

Efter sommarens värmeböljor införde regeringen under juli månad ett krav på högsta inomhustemperatur på boenden för äldre och funktionshindrade.

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer får temperaturen numera inte överstiga 26 grader och inte vara lägre än 20 grader. Det råder inga krav på inbyggd nedkylning.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
History (2 versions shown )

Changes

Diff Side by side
From 2026-08-25 07:00:00 (discovered: 2026-08-25 07:00:46) hash: 4786499a3f06fd1abb8b88e43f852b123668c759
To 2026-08-25 07:00:00 (discovered: 2026-08-25 09:17:33) hash: b8b72a6b150bf968609825161e6e62dd993a46cd
Title
Många kommuner saknar beredskap för extremväder: ”Köpte in AC i panik”
Description
En ny rapport visar att kommunala tjänstemän saknar förtroende för kommunernas beredskap inför extremväder. När hettan slog till 2018 tvingades Bjuvs kommun att köpa portabla kylaggregat till äldreboendena. Nu planeras ett nytt boende, utan inbyggd kyla.
Content
Trots de katastrofala följderna av sommarens torka och bränder i Europa har klimathoten blivit politikens blinda fläck. Det menar Therese Svanström, ordförande för Tjänstemännens centralorganisation (TCO). – Även i Sverige växer riskerna. Många människor är oroliga men saknar tilltro till den kommunala beredskapen. Och det finns fog för den oron, säger hon i ett pressmeddelande.  I en ny rapport den nya rapporten Klimatrisker hotar Sveriges beredskap menar organisationen att klimathoten sätter press på Sveriges beredskap. Specifikt den kommunala beredskapen. beredskapen i Sverige och specifikt landets kommuner. Rapporten visar att nio av tio kommunala tjänstemän oroar sig för att landets kommuner är dåligt rustade inför extremväder till följd av den globala uppvärmningen. En majoritet svarar även att de tror att kommunen de bor i är dåligt rustade att hantera klimatrelaterade händelser. Enligt rapporten finns det i Skåne ett glapp mellan klimathoten och kommunernas arbete med att klimatanpassa samhället. Städer som Kristianstad, Helsingborg och Malmö menar man kommit relativt långt i arbetet till skillnad från mindre kommuner som Åstorp, Klippan och Perstorp. Det kan bero på att man i en mindre kommun har mer begränsade resurser. Länsstyrelsen i Skåne målar även upp en risk för att klimathotet hamnar i skymundan när fokus ligger på totalförsvar och säkerhetspolitik. En grupp som är extra utsatt när det blir varmare är den äldre befolkningen. Sommaren 2018 dog 700 personer fler än vanligt, de flesta äldre och sköra, till följd av värmen. Samtidigt visar den demografiska utvecklingen att den äldre befolkningen bara fortsätter att växa i många länder. I Bjuv var man under 2018 tvungna att i panik köpa portabla AC-anläggningar till kommunens äldreboenden på grund av värmen, berättar oppositionsrådet Ulrika Thulin (S).  Nu planeras ett nytt äldreboende i kommunen, där man väljer att inte bygga in någon kylanläggning. – Med den erfarenheten, och att det bara blir varmare, förstår jag inte varför man inte tar tillfället i akt när man väl bygger nytt. Det är även en arbetsmiljöfråga, säger hon. Pia Trollehjelm (SD), ordförande i kommunfullmäktige i Bjuv, är trygg med att man inte har byggt in kylanläggning och menar att ansvaret ligger hos fastighetsägaren Hemsö, som kommunen tecknat ett 20-årigt hyresavtal med. I det planerade boendet ska det finnas ett ventilationssystem med värmeåtervinning, så kallat FTX-system, som man enkelt kan installera ett kylningssystem på, menar hon. Dessutom finns det solskydd på fönstren. – Fastighetsägaren garanterar en temperatur på 22 grader. Med minst 20 grader och max 24 grader. Skulle de inte leva upp till det så är det deras ansvar, säger hon. Äldreboenden och höga temperaturer Efter sommarens värmeböljor införde regeringen under juli månad ett krav på högsta inomhustemperatur på boenden för äldre och funktionshindrade. Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer får temperaturen numera inte överstiga 26 grader och inte vara lägre än 20 grader. Det råder inga krav på inbyggd nedkylning. Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Versions

  1. 2026-08-25 07:00:00
    Discovered: 2026-08-25 09:17:33 Hash: b8b72a6b150bf968609825161e6e62dd993a46cd
    Title:
    Många kommuner saknar beredskap för extremväder: ”Köpte in AC i panik”
    Description:
    En ny rapport visar att kommunala tjänstemän saknar förtroende för kommunernas beredskap inför extremväder. När hettan slog till 2018 tvingades Bjuvs kommun att köpa portabla kylaggregat till äldreboendena. Nu planeras ett nytt boende, utan inbyggd kyla.
    Content
    Trots de katastrofala följderna av sommarens torka och bränder i Europa har klimathoten blivit politikens blinda fläck. Det menar Therese Svanström, ordförande för Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

    – Även i Sverige växer riskerna. Många människor är oroliga men saknar tilltro till den kommunala beredskapen. Och det finns fog för den oron, säger hon i ett pressmeddelande. 

    I den nya rapporten Klimatrisker hotar Sveriges beredskap menar organisationen att klimathoten sätter press på beredskapen i Sverige och specifikt landets kommuner. Rapporten visar att nio av tio kommunala tjänstemän oroar sig för att landets kommuner är dåligt rustade inför extremväder till följd av den globala uppvärmningen.

    En majoritet svarar även att de tror att kommunen de bor i är dåligt rustade att hantera klimatrelaterade händelser. Enligt rapporten finns det i Skåne ett glapp mellan klimathoten och kommunernas arbete med att klimatanpassa samhället.

    Städer som Kristianstad, Helsingborg och Malmö menar man kommit relativt långt i arbetet till skillnad från mindre kommuner som Åstorp, Klippan och Perstorp. Det kan bero på att man i en mindre kommun har mer begränsade resurser.

    Länsstyrelsen i Skåne målar även upp en risk för att klimathotet hamnar i skymundan när fokus ligger på totalförsvar och säkerhetspolitik.

    En grupp som är extra utsatt när det blir varmare är den äldre befolkningen. Sommaren 2018 dog 700 personer fler än vanligt, de flesta äldre och sköra, till följd av värmen. Samtidigt visar den demografiska utvecklingen att den äldre befolkningen bara fortsätter att växa i många länder.

    I Bjuv var man under 2018 tvungna att i panik köpa portabla AC-anläggningar till kommunens äldreboenden på grund av värmen, berättar oppositionsrådet Ulrika Thulin (S). 

    Nu planeras ett nytt äldreboende i kommunen, där man väljer att inte bygga in någon kylanläggning.

    – Med den erfarenheten, och att det bara blir varmare, förstår jag inte varför man inte tar tillfället i akt när man väl bygger nytt. Det är även en arbetsmiljöfråga, säger hon.

    Pia Trollehjelm (SD), ordförande i kommunfullmäktige i Bjuv, är trygg med att man inte har byggt in kylanläggning och menar att ansvaret ligger hos fastighetsägaren Hemsö, som kommunen tecknat ett 20-årigt hyresavtal med.

    I det planerade boendet ska det finnas ett ventilationssystem med värmeåtervinning, så kallat FTX-system, som man enkelt kan installera ett kylningssystem på, menar hon. Dessutom finns det solskydd på fönstren.

    – Fastighetsägaren garanterar en temperatur på 22 grader. Med minst 20 grader och max 24 grader. Skulle de inte leva upp till det så är det deras ansvar, säger hon.

    Äldreboenden och höga temperaturer

    Efter sommarens värmeböljor införde regeringen under juli månad ett krav på högsta inomhustemperatur på boenden för äldre och funktionshindrade.

    Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer får temperaturen numera inte överstiga 26 grader och inte vara lägre än 20 grader. Det råder inga krav på inbyggd nedkylning.

    Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
  2. 2026-08-25 07:00:00
    Discovered: 2026-08-25 07:00:46 Hash: 4786499a3f06fd1abb8b88e43f852b123668c759
    Title:
    Många kommuner saknar beredskap för extremväder: ”Köpte in AC i panik”
    Description:
    En ny rapport visar att kommunala tjänstemän saknar förtroende för kommunernas beredskap inför extremväder. När hettan slog till 2018 tvingades Bjuvs kommun att köpa portabla kylaggregat till äldreboendena. Nu planeras ett nytt boende, utan inbyggd kyla.
    Content
    Trots de katastrofala följderna av sommarens torka och bränder i Europa har klimathoten blivit politikens blinda fläck. Det menar Therese Svanström, ordförande för Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

    – Även i Sverige växer riskerna. Många människor är oroliga men saknar tilltro till den kommunala beredskapen. Och det finns fog för den oron, säger hon i ett pressmeddelande. 

    I en ny rapport menar organisationen att klimathoten sätter press på Sveriges beredskap. Specifikt den kommunala beredskapen. Rapporten visar att nio av tio kommunala tjänstemän oroar sig för att landets kommuner är dåligt rustade inför extremväder till följd av den globala uppvärmningen.

    En majoritet svarar även att de tror att kommunen de bor i är dåligt rustade att hantera klimatrelaterade händelser. Enligt rapporten finns det i Skåne ett glapp mellan klimathoten och kommunernas arbete med att klimatanpassa samhället.

    Städer som Kristianstad, Helsingborg och Malmö menar man kommit relativt långt i arbetet till skillnad från mindre kommuner som Åstorp, Klippan och Perstorp. Det kan bero på att man i en mindre kommun har mer begränsade resurser.

    Länsstyrelsen i Skåne målar även upp en risk för att klimathotet hamnar i skymundan när fokus ligger på totalförsvar och säkerhetspolitik.

    En grupp som är extra utsatt när det blir varmare är den äldre befolkningen. Sommaren 2018 dog 700 personer fler än vanligt, de flesta äldre och sköra, till följd av värmen. Samtidigt visar den demografiska utvecklingen att den äldre befolkningen bara fortsätter att växa i många länder.

    I Bjuv var man under 2018 tvungna att i panik köpa portabla AC-anläggningar till kommunens äldreboenden på grund av värmen, berättar oppositionsrådet Ulrika Thulin (S). 

    Nu planeras ett nytt äldreboende i kommunen, där man väljer att inte bygga in någon kylanläggning.

    – Med den erfarenheten, och att det bara blir varmare, förstår jag inte varför man inte tar tillfället i akt när man väl bygger nytt. Det är även en arbetsmiljöfråga, säger hon.

    Pia Trollehjelm (SD), ordförande i kommunfullmäktige i Bjuv, är trygg med att man inte har byggt in kylanläggning och menar att ansvaret ligger hos fastighetsägaren Hemsö, som kommunen tecknat ett 20-årigt hyresavtal med.

    I det planerade boendet ska det finnas ett ventilationssystem med värmeåtervinning, så kallat FTX-system, som man enkelt kan installera ett kylningssystem på, menar hon. Dessutom finns det solskydd på fönstren.

    – Fastighetsägaren garanterar en temperatur på 22 grader. Med minst 20 grader och max 24 grader. Skulle de inte leva upp till det så är det deras ansvar, säger hon.

    Äldreboenden och höga temperaturer

    Efter sommarens värmeböljor införde regeringen under juli månad ett krav på högsta inomhustemperatur på boenden för äldre och funktionshindrade.

    Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer får temperaturen numera inte överstiga 26 grader och inte vara lägre än 20 grader. Det råder inga krav på inbyggd nedkylning.

    Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se