65acb9a44391f8a1a0c02c779654604520ecd153b5d7fa1169dde74cd0cd9d8ebfa2f13abef2fe34
65acb9a44391f8a1a0c02c779654604520ecd153
TITLE: Dawit Isaak var redaktör även i Sverige DESCRIPTION: Dawit Isaak var redaktör och delägare på den regimkritiska tidningen Setit i Eritrea. Nu kan tidningen Journalisten avslöja att Dawit Isaak också var redaktör i Sverige, långt innan han åkte till Eritrea. CONTENT: På onsdag har den svenske journalisten Dawit Isaak suttit ett kvartssekel i fängelse. Han frihetsberövades i Eritrea en septembermorgon 2001 för att han ägnade sig åt journalistik. – Jag känner Dawit Isaak bra. Vi samarbetade i många år i Sverige. Han var redaktör för Eritreanska Riksförbundets tidskrift Eritreas röst (på tigrinja Dimsi Eritrawian) och jag var ansvarig utgivare, säger Rezene Tesfazion, före detta ordförande för Eritreanska Riksförbundet i Sverige och före detta riksdagsledamot (S). På en restaurang i Uppsala visar Rezene Tesfazion mig flera nummer av de svensk-eritreanska tidningarna som Dawit Isaak var redaktör för åren 1989-1992. En av tidningarna är från november 1989 och handlar om en ”kulturgrupp som kommit från ett befriat område i krigförande Eritrea”. (Eritrea blev självständigt 1993). – Han var även redaktör för ett specialnummer av Eritreas röst (Nummer 1/1990) som handlade om HIV/aids, minns Rezene Tesfazion. Tre nummer av tidskriften Eritreas röst . Det sista numret av tidningen Eritreas röst som Dawit Isaak var redaktör för var majnumret 1992. Rubriken på omslaget var ”Folkomröstningen och vi i exilen” och det handlade bland annat om folkomröstningar i Sverige. Vid den här tiden krävde Asmara-regimen att alla eritreanska exilorganisationer som stod utanför deras kontroll skulle elimineras. Då bestämde sig Dawit Isaak för att ägna ett helt tidningsnummer åt Eritreanska Riksförbundets historia och framgångar i Sverige – en handling som ogillades av diktator Isaias Afwerki. Innan vi skiljs åt upptäcker jag en detalj i tidningens redaktionsruta. Dawit Isaak var nämligen redaktör tillsammans med Yonas Manna, som senare blev chargé d’affaires på Eritreas ambassad i Stockholm och från Eritreas ambassad administrerade tvångsskatt från exileritreaner i Sverige. Yonas Manna, som vägrade öppna ambassadens dörrar för journalister eller ge intervjuer, avled 2023. Vad säger du om att en av dina tidningsredaktörer godtyckligt placerades i fängelse medan den andra blev högt uppsatt eritreansk diplomat i Sverige? – Alla som hyllar diktaturen i Eritrea belönas med fina tjänster av regimen men kritikerna placeras i fängelse. Det finns inga gränser för absurditeter i Eritrea. Hustrun till Eritreas ambassadör i Kenya sitter i fängelse utan åtal, utan dom. Ingen vet varför hon är fängslad, suckar Rezene Tesfazion.
TITLE: Dawit Isaak var redaktör även i Sverige DESCRIPTION: Dawit Isaak var redaktör och delägare på den regimkritiska tidningen Setit i Eritrea. Nu kan tidningen Journalisten avslöja att han också var redaktör i Sverige, långt innan han åkte till Eritrea. CONTENT: På onsdag har den svenske journalisten Dawit Isaak suttit ett kvartssekel i fängelse. Han frihetsberövades i Eritrea en septembermorgon 2001 för att han ägnade sig åt journalistik. – Jag känner Dawit Isaak bra. Vi samarbetade i många år i Sverige. Han var redaktör för Eritreanska Riksförbundets tidskrift Eritreas röst (på tigrinja Dimsi Eritrawian) och jag var ansvarig utgivare, säger Rezene Tesfazion, före detta ordförande för Eritreanska Riksförbundet i Sverige och före detta riksdagsledamot (S). På en restaurang i Uppsala visar Rezene Tesfazion mig flera nummer av de svensk-eritreanska tidningarna som Dawit Isaak var redaktör för åren 1989-1992. En av tidningarna är från november 1989 och handlar om en ”kulturgrupp som kommit från ett befriat område i krigförande Eritrea”. (Eritrea blev självständigt 1993). – Han var även redaktör för ett specialnummer av Eritreas röst (Nummer 1/1990) som handlade om HIV/aids, minns Rezene Tesfazion. Tre nummer av tidskriften Eritreas röst . Det sista numret av tidningen Eritreas röst som Dawit Isaak var redaktör för var majnumret 1992. Rubriken på omslaget var ”Folkomröstningen och vi i exilen” och det handlade bland annat om folkomröstningar i Sverige. Vid den här tiden krävde Asmara-regimen att alla eritreanska exilorganisationer som stod utanför deras kontroll skulle elimineras. Då bestämde sig Dawit Isaak för att ägna ett helt tidningsnummer åt Eritreanska Riksförbundets historia och framgångar i Sverige – en handling som ogillades av diktator Isaias Afwerki. Innan vi skiljs åt upptäcker jag en detalj i tidningens redaktionsruta. Dawit Isaak var nämligen redaktör tillsammans med Yonas Manna, som senare blev chargé d’affaires på Eritreas ambassad i Stockholm och från Eritreas ambassad administrerade tvångsskatt från exileritreaner i Sverige. Yonas Manna, som vägrade öppna ambassadens dörrar för journalister eller ge intervjuer, avled 2023. Vad säger du om att en av dina tidningsredaktörer godtyckligt placerades i fängelse medan den andra blev högt uppsatt eritreansk diplomat i Sverige? – Alla som hyllar diktaturen i Eritrea belönas med fina tjänster av regimen men kritikerna placeras i fängelse. Det finns inga gränser för absurditeter i Eritrea. Hustrun till Eritreas ambassadör i Kenya sitter i fängelse utan åtal, utan dom. Ingen vet varför hon är fängslad, suckar Rezene Tesfazion.
65acb9a44391f8a1a0c02c779654604520ecd153
b5d7fa1169dde74cd0cd9d8ebfa2f13abef2fe34