Den 1 juni började nya regler för övertid att gälla för deltidsanställda inom privat vård och omsorg. Syftet var enkelt: den som arbetar extra utöver sin ordinarie sysselsättningsgrad ska få övertidsersättning. För en undersköterska med en tjänst på 60 procent innebär detta att ett extrapass som arbetsgivaren beordrat – eller godkänt i efterhand – normalt […]
Content
Den 1 juni började nya regler för övertid att gälla för deltidsanställda inom privat vård och omsorg. Syftet var enkelt: den som arbetar extra utöver sin ordinarie sysselsättningsgrad ska få övertidsersättning.
För en undersköterska med en tjänst på 60 procent innebär detta att ett extrapass som arbetsgivaren beordrat – eller godkänt i efterhand – normalt ska räknas som övertid och ge en högre ersättning än vanlig timlön.
Men bara några veckor efter att reglerna börjat gälla har flera privata vårdbolag hittat sätt att kringgå dem.
I stället för att låta deltidsanställda ta extrapass inom sin ordinarie anställning tvingar arbetsgivare som Humana, Attendo och Vardaga sin personalen att skriva under dubbla anställningsavtal. Den första anställningen ligger kvar på exempelvis 60 procent, medan resten av arbetstiden läggs i ett separat timavtal.
Per Östlund, förhandlingschef på Vårdföretagarna, menar att upplägget är fullt möjligt.
– Har man till exempel en anställning på 60 procent så kan man ju ha en annan anställning på upp till 40 procent. Då är det ordinarie arbetstid i båda anställningarna, säger han till Arbetet.
Konsekvensen blir att arbetstiden inte längre räknas som övertid. Därmed försvinner också den högre övertidsersättningen som de nya reglerna var tänkta att ge. Samtidigt innebär timavtalet ingen garanti för att den anställde faktiskt får arbeta upp till heltid.
Bakgrunden till de nya reglerna är att deltidsanställda under lång tid tagit stora mängder extrapass utan att få övertidsersättning. På detta vis har arbetsgivarna kunnat täcka personalbristen med extrapass – istället för att erbjuda högre sysselsättningsgrader eller nyanställa.
– Man blir arg och ledsen. Jag känner att de inte tar vårt arbete och vår yrkesroll på allvar. Det skapar frustration och en osäkerhet hos de anställda. Men jag förstår att en del känner sig tvingade att skriva på för att deras privatekonomi ska gå runt, säger undersköterskan Axel Hedarp till Arbetet.
Han berättar att det bara är cheferna på hans arbetsplats som arbetar heltid. Bland ett 50-tal anställda har hittills endast fem skrivit under de dubbla avtalet.
Den privata assistansen har också börjat använda ”lösningen”. I ett massutskick till sina deltidsanställda beskriver Humana det dubbla anställningsavtalet som företagets lösning, i linje med rekommendationer från Almega och Vårdföretagarna.
”Vår lösning … är att erbjuda assistenter som har fasta pass på grundschema möjligheten till ett dubbelt anställningsavtal. Det innebär att du har kvar din trygga fasta tjänst i botten, men tecknar ett separat timavtal”, skriver företaget.
Kommunal har meddelat att man kommer att begära förhandlingar ”i varje enskilt fall där en medlem vill driva frågan”. Eftersom timanställda får sin lön månaden efter väntas de första förhandlingarna däremot inledas i augusti.
Enligt Kommunal är lokala lösningar inte särskilt sannolika. I stället bedömer facket att tvisten kommer att avgöras i centrala förhandlingar mellan parterna.
Det är också en aning ironiskt. Reglerna om övertid var en av de stora stridsfrågorna i förra årets avtalsrörelse. Kommunal drev frågan så långt att förbundet varslade om strejk innan parterna till slut enades. Nu riskerar konflikten att blossa upp på nytt – den här gången om hur den nya överenskommelsen egentligen ska tolkas.