Semester har blivit en klassfråga i Sverige. I dag har var sjätte arbetare (16 procent) i landet inte råd att åka på en veckas semesterresa varje år. Bland tjänstemän är motsvarande siffra fem procent. Det visar LO:s nya rapport Ingen vila, ingen ro, som granskar svenskarnas semester- och fritidsvanor. Utvecklingen har försämrats avsevärt sedan pandemin. […]
Content
Semester har blivit en klassfråga i Sverige. I dag har var sjätte arbetare (16 procent) i landet inte råd att åka på en veckas semesterresa varje år. Bland tjänstemän är motsvarande siffra fem procent.
Det visar LO:s nya rapport Ingen vila, ingen ro, som granskar svenskarnas semester- och fritidsvanor.
Utvecklingen har försämrats avsevärt sedan pandemin. År 2021 uppgav sju procent av arbetarna att de inte hade råd med en veckas semester. Fyra år senare har andelen alltså mer än fördubblats.
Under samma tidsperiod har LO accepterat flera avtalsuppgörelser där löneökningarna inte hållit jämna steg med inflationen. Något som rapporten själv också påpekar:
”2021-2025 ökade inflationen med 4,5 procent i snitt årligen. Under samma period har lönerna ökat med 3,3 procent i snitt årligen. Kostnaderna har för många ökat snabbare än lönerna.”
Särskilt utsatta är kvinnor inom arbetaryrken. Nästan var femte arbetarkvinna (19 procent) uppger att de inte har råd att resa bort på semester i en vecka. Bland kvinnliga tjänstemän är andelen sex procent.
Rapporten visar också att de ekonomiska problemen sträcker sig långt bortom en sommarledighet. Allt fler arbetare tvingas till exempel att välja bort fritidsaktiviteter och socialt umgänge på grund av dålig ekonomi.
14 procent av alla kvinnor och nio procent av alla män inom arbetaryrken uppger att de inte har råd att regelbundet delta i fritidsaktiviteter. Åtta procent av kvinnorna i arbetaryrken säger att de inte har råd att träffa vänner eller släktingar för en fika eller middag minst en gång i månaden.
En grupp som sticker ut är ensamstående med barn. Nästan fyra av tio ensamstående med barn har inte råd med en veckas semesterresa. En tredjedel av dessa saknar ekonomiska möjligheter att delta i fritidsaktiviteter och 40 procent uppger att de inte ens har råd att lägga en mindre summa pengar på sig själva varje vecka.
Konsekvenserna märks också för arbetarbarn. I hushåll med de lägsta inkomsterna uppger vart fjärde barn att hen inte kan följa med kompisar på aktiviteter eftersom det blivit för dyrt. I hushåll med de högsta inkomsterna är motsvarande siffra sex procent.