Sjöfolket föll mellan stolarna när gränsvärdena för farliga ämnen på arbetsplatserna sänktes i Sverige i början av april. Det är Arbetsmiljöverket som kontrollerar gränsvärdena för arbete med bly, asbest, sexvärt krom (krom VI) och så kallade diisocyanater (kemiska ämnen i bland annat isoleringsmaterial, tvåkomponentsfärger, klarlacker och rostskydd samt i lim och skumplaster). Men för de […]
Content
Sjöfolket föll mellan stolarna när gränsvärdena för farliga ämnen på arbetsplatserna sänktes i Sverige i början av april.
Det är Arbetsmiljöverket som kontrollerar gränsvärdena för arbete med bly, asbest, sexvärt krom (krom VI) och så kallade diisocyanater (kemiska ämnen i bland annat isoleringsmaterial, tvåkomponentsfärger, klarlacker och rostskydd samt i lim och skumplaster).
Men för de som arbetar till sjöss, ligger tillsynsansvaret på Transportstyrelsen. Som inte alls hänger med i förändringsarbetet.
Pelle Andersson är arbetsmiljörättslig ombudsman på Seko Sjöfolk. Han är kritisk:
– Det är farliga ämnen vi pratar om. Att en myndighet släpar efter sänder fel signaler. Sjöfolket ska såklart ha samma skyddsföreskrifter som alla andra branscher. Vi skulle gärna se att Arbetsmiljöverket tog över ansvaret även för oss, säger Pelle Andersson.
Seko Sjöfolk konstaterar att Transportsstyrelsen inte har följt upp och ratificerat de nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller, så att de också omfattar sjöfarten och de som arbetar inom den.
– Jag utgick ifrån att Transportstyrelsen uppdaterat sina föreskrifter efter våra. Det känns såklart rimligt att man har samma arbetsmiljövillkor till sjöss som på land, säger Ann-Louise Jonsson som är sakkunnig på Arbetsmiljöverket.
Proletären har i flera artiklar redogjort för hur den svenska miljölagsstiftningen har släpat efter när det gäller bland annat sexvärt krom. Varje år exponeras cirka 18 000 arbetare för sexvärt krom på sina arbetsplatser i Sverige. Det gäller bland annat för svetsare och arbetare i stålindustrin liksom för arbetare ombord på fartygen i handelsflottan.
Sexvärt krom utsöndras till exempel vid svetsning i rostfritt stål; ämnet kan ge cancer och är skadligt för lever, njurar och luftvägar. Diisocyanater förekommer ombord på fartyg framför allt i tvåkomponentsfärg.
Efter hård både facklig och vetenskaplig kritik sänktes gränsvärdena (se faktaruta) den 9 april i år. För krom VI-föreningar har gränsvärdet sänkts lägre än EU-nivå.
Sänkningen av gränsvärdet hade länge motarbetats av starka kapitalintressen. 2019 publicerade till exempel European Committee for Surface Treatment (Cets), som samlar de nationella branschföreningarna inom ytbehandlingsindustrin, en rapport som hävdade att ”krom 6 är cancerogent men inte farligt” och att ”normal användning av sexvärt krom idag inte utgör några hälsorisker”.
EU har ställt upp på industrins sida: i officiella dokument från EU (Chromium-VI-factsheet) heter det bland annat att EU infört åtgärder kring Cr(VI) ”trots att exponeringen för medborgarna är mycket begränsad”.
Något Arbetsmiljöverkets experter inte håller med om.
– Vi var inte nöjda med den nivå som EU tillät. Sänkningen av sexvärt krom var vårt eget initiativ så där får vi ett lägre gränsvärde än EU, säger Ann-Louise Jonsson i ett uttalande på Sjöfartens Arbetsmiljönämnds hemsida.
Men sänkningen har hittills inte lett till någon åtgärd på Transportstyrelsen. Nu byter verket generaldirektör. Jonas Bjelvenstam (S) avgick den 1 juli efter nio år på posten. Han ersätts av Sjöfartsverkets tidigare generaldirektör Joel Smith som utsetts av bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD), som i Smith ser en person med ”gedigen erfarenhet från ledande positioner både inom offentlig förvaltning och näringslivet…”.