Tornevall Networks

Besöker Österrikiska Schlesien eller Hertigdömet Övre och Nedre Schlesien som detta habsburgska så kallade kronland en gång benämndes som officiellt. Österrikiska Schlesien utgör den (åtton)del av det historiska Schlesien som Österrike fick behålla efter det att Preussen hade erövrat Schlesien på 1740-talet.

Österrikiska Schlesien bestod av två delar som idag ingår i Tjeckien (och konkret i norra Mähren) respektive i Polen och som i huvudsak innefattade hertigdömet Troppau (som fursten av Liechtenstein för övrigt fortfarande kan titulera sig som) och hertigdömet Teschen (eller Český Těšín på tjeckiska eller Cieszyn på polska). Staden Troppau eller Opava utgjorde huvudstaden medan Ostrau eller Ostrava var den största staden och Teschen var den förnämsta staden då hertigdömet Teschen innehades av en habsburgsk sidolinje och i staden hittades även Habsburg-hertigens palats.

Österrikiska Schlesien utgjorde den mest industrialiserade delen av Österrike-Ungern (därefter kom Böhmen) liksom den mest tysktalande delen efter själva Österrike med en tysktalande befolkning som uppgick till runt 50%. Den resterande halvan utgjordes av tjecker, polacker samt schlesier, som ser sig som skilda från både tjecker och polacker samtidigt som utomstående nog uppfattar att de egentligen ”bara” talar ett slags polsk dialekt. Medan städerna dominerades av tysktalande (till 85-95%) så dominerades landsbygden och byarna av de olika västslaviska folken och det fanns också många judar samt romer i det gamla Österrikiska Schlesien.

Särskilt den tysktalande delen av Österrikiska Schlesiens befolkning ska ha varit särskilt lojal mot Huset Habsburg och en hög andel av densamma ska ha stridit och även stupat för habsburgarna i Första världskriget. På grund av att Österrikiska Schlesien var så rikt, utvecklat och industrialiserat hamnade Tjeckoslovakien och Polen i krig om det gamla kronlandet efter Österrike-Ungerns undergång 1918 och efter Münchenöverenskommelsen 1938 passade Polen på att kapa åt sig en bit av det gamla hertigdömet Teschen. Under Andra världskriget försvarade tyskarna Österrikiska Schlesien in i det sista och i det närmaste till siste man på grund av de många vapenfabrikerna i området och Troppau och Ostrau erövrades därför inte av ryssarna förrän i april 1945 efter att 10 000-tals tyskar och ryssar hade stupat.

Även om Österrikiska Schlesien inte längre går att hitta på kartan så odlar invånarna i det gamla kronlandet en stark regional identitet och fortfarande identifierar sig många med att vara schelsier snarare än tjecker eller polacker. Inte minst är Habsburgnostalgin starkare här än i andra delar av Tjeckien och Polen. Både Teschen och Bielitz eller Bielsko-Biała gör till exempel gärna anspråk på att kallas ”Lilla Wien” på grund av de båda städernas mångtaliga byggnader från Österrike-Ungerns tid och på de historiska hotellen hänger kejsar Frans Josef och dennes gemål kejsarinnan Elisabeth eller ”Sisi” porträtt medan museerna säljer allsköns artefakter kopplade till dem båda. Och på turistbyråerna finns det till och med specialbroschyrer för turister som händelsevis reser runt i habsburgarnas fotspår. Österrike-Ungern är också ständigt närvarande i form av bland annat pampiga järnvägsstationer, gymnasier, stadshus, museer och administrativa byggnader och ”självklart” har alla städer också ett eget operahus.

Kortfattat är Ostrau (eller Ostrava) något av Tjeckiens Malmö. Det är inte bara landets tredje största stad utan kallades tidigare ”Mährens Manchester” med alla sina kolgruvor och järn- och stålfabriker. Här fanns inte minst Österrike-Ungerns största järnverk Witkowitz eller Vitkovice som ägdes av familjen Rothschild som också innehade ett slott utanför Troppau. Bielitz eller Bielsko-Biała var i sin tur ett centrum för Österrike-Ungerns textilindustri och både Ostrau och Bielitz härbärgerade tidigare stora judiska minoriteter som inte längre existerar. I Bielitz, där den första moderna judiska idrottsföreningen ska ha grundats, finns det dock fortfarande en mindre judisk församling. Teschen (eller Český Těšín eller Cieszyn) slutligen var under en kort period Österrikes ”huvudstad” när Napoleon intog och ockuperade Wien 1805 och under Första världskriget var staden säte för Österrike-Ungerns Armeeoberkommando (AOK) eller arméhögkvarter på grund av närheten till fronten i Galizien och till det allierade Tyskland.

Idag utgör det gamla Österrikiska Schlesien en utpräglat homogeniserad del av Tjeckien respektive Polen och det är som alltid speciellt att besöka de delar av Öst- och Centraleuropa som för inte särskilt länge sedan var genommångkulturella och försöka ”läsa” av alla de blodbad, etniska rensningar och folkmord som har utspelat sig här under historisk tid. Även om nästan alla synagogor är förstörda och 80-85% av judarna mördades under krigsåren så ”talar” de palimpsestliknande väggarna fortfarande på sina ställen och minner om judiska affärsägare och även om Österrikiska Schlesiens städer inte längre befolkas av tysktalande invånare så är det tyska som gäller på kyrkogårdarnas gravar och i Bielitz finns det än idag en tysktalande folkspillra från Österrike-Ungerns tid.