De svenska börsbolagens vinster väntas öka med närmare 37 procent under de kommande två åren, enligt prognoser som Dagens Industri sammanställt. Samtidigt får svenska arbetare nöja sig med löneökningar på bara omkring 6,4 procent, om nästa avtalsrörelse slutar på samma nivå som den förra. Det motsvarar mindre än en femtedel av den väntade vinstökningen – […]
Content
De svenska börsbolagens vinster väntas öka med närmare 37 procent under de kommande två åren, enligt prognoser som Dagens Industri sammanställt. Samtidigt får svenska arbetare nöja sig med löneökningar på bara omkring 6,4 procent, om nästa avtalsrörelse slutar på samma nivå som den förra.
Det motsvarar mindre än en femtedel av den väntade vinstökningen – och då är inflationen ännu inte avdragen från löntagarnas löneökningar.
– Det korta förklaringen är att vi blir rånade, säger verkstadsarbetaren Andreas Köhler och fortsätter:
– Vinsterna uppstår inte ur tomma intet. Anledningen till att företagen ens kan göra vinst är för att arbetarna inte får fullt betalt för jobbet vi utför. Någonstans måste mellanskillnaden komma från och det är från våra löner. Vi jobbar gratis en del av arbetstiden, helt enkelt.
Under de senaste inflationsåren har många företag motiverat sina prishöjningar med ökade kostnader för energi, transporter och insatsvaror. Samtidigt uppmanades löntagarna att visa ”ansvar” och acceptera reallönesänkningar för att inte ”spä på inflationen”.
Nu har inflationen fallit tillbaka och de senaste kvartalsrapporterna pekar mot en ny rekordperiod för näringslivet.
De 27 börsbolag som ingår i Dagens Industris sammanställning tog under årets andra kvartal emot beställningar för sammanlagt 432 miljarder kronor – den högsta orderingången som någonsin uppmätts.
Det är en ökning med 33 procent jämfört med samma period i fjol och tolv bolag slog nya orderrekord.
Orderingången växte också betydligt snabbare än både produktion och omsättning. Analytikerna menar att detta är ett tecken på att företagen kan öka produktionen, pressa sina kostnader och förbättra vinstmarginalerna ytterligare.
”Historiens bästa kvartal – nu kan festen börja”, löd Dagens Industris rubrik.
Och visst finns det skäl att fira – men frågan är vem som egentligen är bjuden till festen.
Finansinspektionens statistik visar att Sveriges rikaste fem procent äger omkring hälften av landets samtliga finansiella tillgångar – aktier, fonder och andra värdepapper. Samtidigt har ungefär hälften av den övriga befolkningen befolkningen ”inga eller mycket små finansiella tillgångar”.
– Ojämlikheten kommer bara att växa om det fortsätter så här. De som redan äger mycket kommer att äga ännu mer, konstaterar Andreas Köhler.
– Det kanske finns någon Svensson som tjänar en snabb hacka på börsen, men det är ingenting jämfört med vad storägarna i samhället tjänar. Och vi får sällan höra om arbetarna som förlorar pengar och blir skuldsatta.
Så sent som för en månad sedan kritiserade Finansinspektionen just börsbranshcen för att locka unga män in i skuldsättning genom aktiehandel.
– Det är framför allt många unga som går in i spekulativa produkter och lyssnar mycket på finfluencers, sa myndighetens Finansinspektionens konsumentskyddsekonom, Moa Langemark, vid ett panelsamtal i Almedalen.
Ett exempel på detta är handeln med Gamestop-aktien år 2021. Finansinspektionen konstaterade i en efterföljande analys att nio av tio svenska spekulanter var män, att majoriteten gick med förlust och att de stora vinnarna istället var aktiemäklarna genom ökade avgiftsintäkter.
– Det är när unga män läser rubriker om ”vinstfester” som de lockas in på börsen. Men då har uppgången ofta redan pågått under en längre tid. Risken är då att du förlorar pengar istället, säger Andreas Köhler.
– Det här är en dubbel bestraffning. Först skapar företagen enorma vinster på vårt arbete. Sedan lockas du att ta del av pengarna på börsen – men då är du ändå redan sen till ”festen”.