Tornevall Networks

← Back to feed

Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val

Permalink
Published: 2026-10-13 06:10:17
Discovered: 2026-10-13 10:03:33
Hash: b7f71ac1b2a2e9727cfeca4c626e6e3402b251c9
https://www.tv4.se/artikel/B6KXVI4alztnfgqzWMdxb/ny-maetning-visar-svenskarna-splittrade-om-ett-nyval
Description
Väljarna splittrade • ”Onödigt”
Content
Väljarna splittrade • ”Onödigt”
History (6 versions shown )

Changes

Diff Side by side
From 2026-10-13 06:10:17 (discovered: 2026-10-13 10:00:37) hash: 59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
To 2026-10-13 06:10:17 (discovered: 2026-10-13 10:03:33) hash: b7f71ac1b2a2e9727cfeca4c626e6e3402b251c9
Title
Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val
Description
Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
Content
Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
From 2026-10-13 06:10:17 (discovered: 2026-10-13 09:18:45) hash: 63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
To 2026-10-13 06:10:17 (discovered: 2026-10-13 10:00:37) hash: 59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
Title
Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val
Description
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
Content
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson. Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
From 2026-10-13 06:10:17 (discovered: 2026-10-13 07:19:32) hash: c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
To 2026-10-13 06:10:17 (discovered: 2026-10-13 09:18:45) hash: 63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
Title
Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval extra val
Description
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
Content
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
From 2026-10-13 06:10:17 (discovered: 2026-10-13 06:21:19) hash: 22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
To 2026-10-13 06:10:17 (discovered: 2026-10-13 07:19:32) hash: c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
Title
Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval
Description
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
Content
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
From 2026-10-13 06:10:17 (discovered: 2026-10-13 06:13:22) hash: e0f7808ec58fc0a8097d8086c982d12387a2fa77
To 2026-10-13 06:10:17 (discovered: 2026-10-13 06:21:19) hash: 22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
Title
Ny mätning visar: Svenskarna splittrade om Så många svenskar vill se ett nyval
Description
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
Content
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

Versions

  1. 2026-10-13 06:10:17
    Discovered: 2026-10-13 10:03:33 Hash: b7f71ac1b2a2e9727cfeca4c626e6e3402b251c9
    Title:
    Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val
    Description:
    Väljarna splittrade • ”Onödigt”
    Content
    Väljarna splittrade • ”Onödigt”
  2. 2026-10-13 06:10:17
    Discovered: 2026-10-13 10:00:37 Hash: 59fa8642699515ab2a415b3b6f75b1dcd9bf63a9
    Title:
    Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val
    Description:
    Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
    Content
    Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”
  3. 2026-10-13 06:10:17
    Discovered: 2026-10-13 09:18:45 Hash: 63d4d6878328308c1b304effc6aaaba9d0f0d7ec
    Title:
    Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val
    Description:
    Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
    Content
    Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
  4. 2026-10-13 06:10:17
    Discovered: 2026-10-13 07:19:32 Hash: c7d3d4a51e391ec1b0fa62fab9fe4b00cd498a78
    Title:
    Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval
    Description:
    Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
    Content
    Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
  5. 2026-10-13 06:10:17
    Discovered: 2026-10-13 06:21:19 Hash: 22884defdee2d5030d2446de22368f17134d9c36
    Title:
    Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval
    Description:
    Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
    Content
    Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
  6. 2026-10-13 06:10:17
    Discovered: 2026-10-13 06:13:22 Hash: e0f7808ec58fc0a8097d8086c982d12387a2fa77
    Title:
    Ny mätning visar: Svenskarna splittrade om ett nyval
    Description:
    Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.
    Content
    Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.