Tornevall Networks

TITLE:
Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val

DESCRIPTION:
Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”

CONTENT:
Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”

TITLE:
Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val

DESCRIPTION:
Väljarna splittrade • ”Onödigt”

CONTENT:
Väljarna splittrade • ”Onödigt”

TITLE:
Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val

DESCRIPTION:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

CONTENT:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

TITLE:
Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val

DESCRIPTION:
Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”

CONTENT:
Väljarna splittrade • Historieprofessorn: ”Onödigt”

TITLE:
Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval

DESCRIPTION:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

CONTENT:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

TITLE:
Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett extra val

DESCRIPTION:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

CONTENT:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett extra val drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extra val som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

TITLE:
Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval

DESCRIPTION:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

CONTENT:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

TITLE:
Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval

DESCRIPTION:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

CONTENT:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket hur de ställer sig till det. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för ett nyval och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

TITLE:
Ny mätning visar: Svenskarna splittrade om ett nyval

DESCRIPTION:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

CONTENT:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

TITLE:
Ny mätning visar: Så många svenskar vill se ett nyval

DESCRIPTION:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.

CONTENT:
Läget bland de svenska politikerna är alltjämt låst. De röda linjerna kvarstår i regeringsfrågan och S-ledaren Magdalena Andersson har hittills inte visat några tecken på att vara nära att leverera på det sonderingsuppdrag hon fick av talmannen den 2 oktober. Samtidigt som ett nyval drar allt närmre, har Novus på uppdrag av TV4 frågat svenska folket om ett eventuellt sådant är en bra idé eller inte. Resultatet blev mycket jämnt, med 39 procent för och 40 procent mot. Resterande är osäkra. Högerväljare mer positiva Framför allt är väljarna på högersidan positiva till ett nyval, medan de rödgröna är betydligt mer negativa. Endast en gång efter demokratins genombrott i början av 1920-talet har ett nyval – eller extraval som det formellt heter – ägt rum i Sverige. Det var 1958 och den stora stridsfrågan då gällde införandet av ett nytt pensionssystem, ATP. Tveksam till om det löser läget 68 år senare är det en helt annan situation, med andra förutsättningar, som de svenska politikerna står inför. Och historieprofessorn Dick Harrisson är tveksam till om ett extra val i dagens Sverige skulle lösa några knutar. – Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block. Förändringarna blir inom blocken och de stora meningsskiljaktigheterna står kvar, säger Dick Harrisson.