Riksdagen har röstat ja till att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern till fjorton år. Teresa Carvalho (S), menar att det inte går att blunda för Sveriges problem med unga som begår grova brott. Organisationen Bris anser att det är ett historisk bakslag.
Content
Under torsdagen röstade riksdagen igenom förslaget om att sänka straffbarhetsåldern från dagen 15 år till 14 år för grövre brott. Förslaget har mötts av stark kritik från både myndigheter, barnrättsorganisationer och forskare. Och när Danmark sänkte straffåldern ökade brottsligheten bland de unga.
Organisationen Bris menar att det är en historiskt mörk dag och att Sverige nu även går emot FN:s barnrättskommittés rekommendationer om att inte sänka straffbarhetsåldern.
– Det här är ett historiskt bakslag för barns rättigheter. Riksdagen röstar nu genom ett förslag som enligt forskare och experter riskerar att öka antalet barn som begår brott, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris, i ett pressmeddelande.
– Det är nu mycket angeläget att sänkningen följs upp och utvärderas utifrån hur det påverkar de barn som nu kommer att kunna dömas till fängelse.
Maja Frisk, generalsekreterare på Bris. Foto: Nisse Hvidtfeldt
Socialdemokraterna som motsatt sig en straffbarhetsålder på tretton år röstade för förslaget.
– De senaste åren har barn under 15 år som är involverade i mordärenden ökat med över 700 procent, säger Teresa Carvalho, Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson.
Hon menar att det inte går att blunda för att Sverige har ett allvarligt problem med unga som begår väldigt grova brott.
– Samtidigt har dagens ordning, med särskilda ungdomshem på SiS-hem, inte fungerat. Verksamheten har helt enkelt inte klarat av att bryta barnens negativa utveckling.
Kriminalvården är bäst lämpade att ta över ansvaret för en bättre anpassad kriminalvård av barn, enligt henne.
– Därför ser vi en tillfällig sänkning av straffmyndighetsåldern som befogad för de allra grövsta brotten, vilket är i linje med utredningens förslag och barnkonventionen.