Strax efter klockan 14 på fredagen den 21 augusti gick en man beväpnad med svärd in på Brinellskolan i Fagersta. Under natten till lördagen stod det klart att en 17-årig flicka dödats och att två pojkar i åldrarna 12–17 år skadats allvarligt i attacken. Motivet till dådet är ännu okänt men återigen tyder mycket på […]
Content
Strax efter klockan 14 på fredagen den 21 augusti gick en man beväpnad med svärd in på Brinellskolan i Fagersta. Under natten till lördagen stod det klart att en 17-årig flicka dödats och att två pojkar i åldrarna 12–17 år skadats allvarligt i attacken.
Motivet till dådet är ännu okänt men återigen tyder mycket på att gärningsmannen kan ha haft högerextrema eller rasistiska åsikter.
Polisen har anhållit en 18-årig man misstänkt för attacken. Enligt uppgifter till Proletären har den misstänkte sina rötter i Sundsvall och Fagersta.
Samma källa uppger att 18-åringen klädde sig som Anton Lundin Pettersson innan han gick in på Brinellskolan. Även Aftonbladet rapporterar att den misstänkte bar svarta kläder, hjälm och ansiktsmask – en utstyrsel som liknar den Lundin Pettersson bar under skolattacken i Trollhättan 2015.
Anton Lundin Pettersson dödade tre personer på skolan Kronan och har sedan dess blivit en återkommande förgrundsgestalt i den nätmiljö där rasistiska skolattacker och massmördare hyllas.
Efter skolattacken i Trollhättan slog Nationella operativa avdelningen, Noa, fast att Lundin Pettersson valt skolan eftersom han visste att en stor andel av eleverna hade invandrarbakgrund.
”Det är tydligt att Anton valt ut skolan Kronan utifrån hans kännedom om att där fanns en hög representation av personer med invandrarbakgrund”, skrev NOA och konstaterade att han valde sina offer ”utifrån att han uppfattar dem som personer med invandrarbakgrund”.
När Proletären går igenom det Tiktok-konto som uppges tillhöra den misstänkte 18-åringen finns slående likheter.
Skärmdumpar från den misstänkte gärningsmannens TikTok-konto. Texten insinuerar att den misstänkte 18-åringen nu skulle göra allvar av sina fantasier. Detta är något som förekommer i tidigare skolattacker där gärningsmannen påpekar att man inte bara kan sitta hemma och göra filmer – man måste också skrida till verket. Foto: Skärmdump
Kontot har återkommande delat material om tidigare massmördare och skolattacker, däribland Elliott Rodger, Anton Lundin Pettersson och Anders Behring Breivik. Där finns också klipp från Örebropartiet och Alternativ för Sverige samt material om ”återvandring”, vilket Flamman var först med att rapportera.
Aftonbladet uppger att polisen känner till kontot och utreder dess eventuella koppling till dådet.
Likheterna är intressanta eftersom Proletären efter massmordet på Risbergska i Örebro granskade åtta genomförda och planerade svenska skolattacker sedan 2015. I samtliga fanns rasistiska eller högerextrema motiv eller förtecken. I flera av fallen återkom dessutom hyllningar till Anton Lundin Pettersson.
Ett annat återkommande fenomen var också så kallade ”edits” – korta, redigerade filmer där tidigare massmördare och terrordåd glorifieras.
På det konto som kopplas till den misstänkte i Fagersta finns sådant material om bland andra Lundin Pettersson. Liknande filmer har förekommit i utredningarna efter skolattackerna i bland annat Eslöv, Kristianstad och den planerade attacken i Nödinge.
Den 15-åriga gärningsmannen i Eslöv gjorde flera så kallade edits kring tidigare rasistiska dåd – på bilderna ses skärmdumpar från klipp under attacken i Christchurch då över 50 personer blev mördade av en man med rasistiska motiv. Foto: Förundersökning
Inför attacken i Eslöv 2021 hade den då 15-årige gärningsmannen själv skapat sådana filmer. På hans dator hittades samtidigt material som hyllade rasistiska massmord och ett manifest där han skrev:
”Hur ofta hör man om en vit man som begår en terrorattack eller liknande, inte så ofta skulle jag säga. Alltid negrer eller muslimer. Och det är sant… Gör som nazisterna. Sätt dem i läger och gasa de jävlarna…”
Även sättet som attacken i Fagersta dokumenterades på tycks följa ett tidigare mönster. Enligt Aftonbladet uppgifter filmade den misstänkte hela attacken med sin mobiltelefon.
Vid attacken i Eslöv hade gärningsmannen monterat en mobiltelefon på sin hjälm för att direktsända dådet. Under attacken spelade han bland annat Queens ”Don’t Stop Me Now”. Samma låt användes året därpå av gärningsmannen vid skolattacken i Kristianstad.
Trots de återkommande ideologiska kopplingarna har de svenska skolattackerna sällan behandlats som politiskt motiverat våld eller terrordåd.
När Proletären granskade de åtta genomförda eller planerade attackerna var det bara dådet i Eslöv som uttryckligen behandlades som hatbrott. Ingen av attackerna rubricerades som terrorbrott. I flera utredningar och domar hamnade fokus istället på gärningsmännens psykiska hälsa, medan kopplingarna till rasism, nazism och vit makt tonades ned eller helt försvann.
Ett axplock av alla rasistiska hyllningar som förekommit i skolattacker sedan 2015. Foto: Skärmdump.
Ett tydligt exempel är den planerade skolattacken i Nödinge 2023. Där hade den 15-årige gärningsmannen bland annat skrivit ”white power” och ”1488”, ritat hakkors, skrivit ett rasistiskt manifest och haft kontakt med flera tidigare skolattentatsmän.
En expert från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, konstaterade att hon aldrig sett ”ett fall av radikalisering som så tydligt följer en sorts mall eller skolboksbeskrivning”.
Samtidigt lade tingsrätten vikt vid expertens bedömning att 15-åringen inte hade visat ”djup insikt” i vad ”nazism och främlingsfientligheten egentligen innebär”.
Om attacken i Fagersta också hade ett ideologiskt eller rasistiskt motiv är ännu inte klarlagt.
Men flera av de omständigheter som hittills blivit kända – hyllningarna av tidigare massmördare, materialet om Anton Lundin Pettersson, de så kallade editsen, utstyrseln och filmandet av attacken – känns igen från tidigare svenska skolattacker med högerextrema och rasistiska förtecken.