Nyligen träffade jag en bekant som undrade om jag var lyrisk inför VM. Svaret var ett rungande nej. Visst, jag kan titta på annan fotboll än Manchester United också, men precis som under Qatar 2022 kommer jag inte att se en minut av årets VM. ”Varför då?” finns det kanske någon som undrar. Ja, var […]
Content
Nyligen träffade jag en bekant som undrade om jag var lyrisk inför VM. Svaret var ett rungande nej. Visst, jag kan titta på annan fotboll än Manchester United också, men precis som under Qatar 2022 kommer jag inte att se en minut av årets VM. ”Varför då?” finns det kanske någon som undrar.
Ja, var ska jag börja? Jag ser hela turneringen som en cirkus, arrangerad av jättebebisen i Vita kåken och Gianni Infantino, en man som fotbollsjournalisten Erik Niva helt befogat kallar “fotbollens värsta fiende”. Bara det borde räcka som förklaring, men om jag skrapar lite till på ytan så kan jag även nämna vätskepauserna, som egentligen är reklamavbrott och biljettpriser som knappt går att greppa. Och nej, det svenska landslagets deltagande innebär ingen skillnad för mitt ställningstagande (särskilt inte då offensiven förväntas ledas av spelare från Arsenal och Liverpool!).
Men nu ska jag lämna mina personliga åsikter och gå över till andra, mer graverande, saker som får mig att avstå. Till att börja med så har vi ju en VM-värd som har startat krig mot Iran, ett av de deltagande länderna och avrättat deras ledare. I Iran har USA i år bland annat bombat en skola där 168 människor dog – varav 110 barn. Något liknande har aldrig tidigare hänt i fotbollshistorien. Har ni hört några upprörda röster som kräver att USA inte ska få arrangera VM? Inte jag heller. Tänk om det var Ryssland som hade gjort samma sak före VM 2018! Låt oss heller inte glömma USA:s assistans i Israels folkmord i Gaza. Nämnde jag att Infantino förra året gav Fifas fredspris till Donald Trump? Sedan dess har denna “fredens president” inlett militära operationer i fyra olika länder.
Men i USA borde väl allt vara frid och fröjd? Knappast! Amnesty varnar för godtyckliga ICE-räder och att besökare kommer tvingas visa upp sina sociala medier i myndigheternas jakt på “antiamerikanism”. Och redan innan turneringen hade börjat staplades skandalerna på hög. Iran får inte bo i USA utan tvingas resa fram och tillbaka från Mexiko till matcherna. När Uzbekistan och Senegal landade tvingades de till långa säkerhetskontroller, något som heller aldrig skådats tidigare.
Sen har vi fallet med domaren Omar Artan, som när han landade i USA nekades inträde. Hans brott? Han kommer från Somalia. Ett land som Trump har sagt stinker och “Det är smutsigt, vidrigt. Det är en fruktansvärd plats.” Och invandrarna därifrån menar Trump är skräp och att “de alla är skurkar.” Detta rimmar inte så väl med Infantinos uttalande förra året om att “alla kommer vara välkomna”.
Alla beräkningar pekar på att Fifa kommer tjäna rekordstora pengar på årets turnering. Jag ska nu bara dra ett exempel på den fullständigt gränslösa girighet som regerar i det som påstås vara en folkfest. Om någon har en matchbiljett är det fritt fram att via Fifa sälja den vidare, för ett pris som biljettinnehavaren tycker är rimligt. Nyligen lade någon upp fyra biljetter till finalen för cirka 2,3 miljoner US-dollar (21,8 miljoner kronor) styck. Det var helt okej för Fifa. De tar nämligen 15 procent av köparen och 15 procent av säljaren! Det är verkligen “created by the poor, stolen by the rich” draget till sin absolut jävligaste spets.
För mig är allt detta mer än jag kan svälja. Jag hoppas bara att ingen United-spelare skadar sig, att Iran och USA kommer tvåa i sina grupper och att Iran sen krossar dem i sextondelsfinalen.
Tips: Om du är intresserad av fotboll men inte heller tänka titta – spana in Aftonbladets ”Fotbollsresan”. Där har du en skattkista framför dig. Erik Niva och Linn Nordström tar (helt gratis) med tittarna ut i fotbollsvärlden. Sammanlagt är det 103 timmar ren underhållning och folkbildning. Dessutom lämnar det ingen otrevlig eftersmak av blod, gränslös girighet och jippo i munnen efteråt.