Tornevall Networks

Bakgrund: I juli 2024 greps tio soldater för misstänkta övergrepp i det ökända fängelset vid den israeliska militärbasen Sde Teiman i södra Israel. Fallet handlade om en fruktansvärd påstådd gruppvåldtäkt mot en palestinsk man utförd av soldater från Israels försvarsmakt (IDF). Övergreppet uppgavs vara fångat på video. Offrets skador inkluderade en trasig ändtarm, brutna revben och brusten tarm orsakad av sodomi och penetration av främmande föremål. Skadorna var så allvarliga att personen inte kunde gå och resulterade i att den frihetsberövade lades in på sjukhus. En läkare på anläggningen, professor Yoel Donchin, berättade för den israeliska tidningen Haaretz att han var så chockad över mannens tillstånd att han först antagit att det var en rivaliserande väpnad grupps verk. Militärens egna åtal beskriver hur soldater knivhögg den frihetsberövade med ett vasst föremål nära hans ändtarm, vilket orsakade spruckna revben, en punktering av lungan och en inre bristning. I augusti 2024 publicerade israeliska medier en läckt övervakningsvideo som uppgavs visa övergreppet. Generalmajor Yifat Tomer-Yerushalmi, militärens högsta advokat som hade väckt åtalet mot soldaterna, var den som godkänt att filmen läcktes till Channel 12. Generalmajoren avgick förra året efter att ha fått utstå hårda angrepp från allmänheten och krafter inifrån den israeliska statsapparaten och arresterades därefter för bland annat bedrägeri, brott mot förtroende och hindrande av rättvisa i ett åtal som uppenbart var relaterat till att hon slagit larm om det som ägt rum. Premiärminister Benjamin Netanyahu beskrev att ”videoläckan” (inte själva händelsen), kan ha varit den värsta ”PR-attacken” Israel någonsin utsatts för. Det initiala gripandet av soldaterna som misstänktes för brotten, väckte stor ilska hos medlemmar av Israels högerextrema regering och ledde till att några av regeringsmedlemmarna stormade anläggningen i Sde Teiman i protest. Israels högerextreme finansminister, Bezalel Smotrich, sa att beslutet om att lägga ner utredningen visar att Itai Ofir (som är ansvarig för beslutet) är ”rätt man för jobbet”. ”IDF-soldater är de modigaste och mest moraliska krigarna”, sa han i ett inlägg på sociala medier. Palestinska fångars advokatcenter har uttryckt att beslutet om att lägga ner utredningen ”representerar ett tydligt försök att dölja tortyrhandlingar och sexuella övergrepp som utförts i häkten”. ”Att lägga ner utredningen trots att det finns dokumenterade visuella bevis skapar ett farligt prejudikat för att fortsätta mörklägga sådana brott.” Den israeliska rättighetsgruppen B’Tselem har tidigare beskrivit landets interneringssystem som ett ”nätverk av tortyrläger”. Enligt den israeliska människorättsorganisationen Public Committee Against Torture in Israel har israeliska myndigheter, trots hundratals rapporterade fall av påstådda övergrepp sedan oktober 2023, endast väckt åtal i två fall, utan att någon fängelsepersonal har åtalats. En rapport från den israeliska rättighetsgruppen Yesh Din fann att 93,6 procent av utredningarna av ideologiskt motiverade brott begångna av israeler mot palestinier på den ockuperade Västbanken sedan 2005 avslutats utan åtal.En av Yesh Dins slutsatser är att handlingarna inte ska ses som ett uttryck för försummelse, utan snarare som en del av en avsiktlig politik. En omfattande rapport från FN:s kontor för mänskliga rättigheter som publicerades i januari visade att av fler än 1 500 palestinier som dödats mellan 2017 och september 2025 inledde israeliska myndigheter endast 112 utredningar. Inom ramen för dessa 112 utredningar har endast en fällande dom säkrats. Israel brukar hävda att landets styrkor ”agerar inom ramen för israelisk militär och internationell rätt och att de utreder påstådda övergrepp noggrant”. De senaste årens erfarenheter har visat att det enklaste sättet att förhålla sig till information som kommer från offentliga Israeliska företrädare, är att utgå från att de är en lögn tills motsatsen bevisats. Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

Sverigedemokraternas biståndsorganisation Hepatica har länge nekats pengar, men nu väntar ett nytt mångmiljonstöd från Sida. Detta trots att myndigheten bedömer risknivån som ”extrem”. Samtidigt avslöjar DN hur SD-toppen Björn Söder gått till personangrepp mot enskilda tjänstemän mitt i natten.

Länge har ekonomin i SD:s biståndsorganisation Hepatica varit i botten efter upprepade nej från Sida. Men i år lät det annorlunda – organisationen tilldelas hela 23 miljoner kronor.

Beslutet har dock föregåtts av en långdragen process där Sidas experter och jurister krävt att Hepatica kompletterar sin ansökan med rätt underlag. Ännu är revisionen för 2024 inte godkänd.

När utbetalningen drog ut på tiden rann bägaren över för SD-toppen Björn Söder, som är ordförande i Hepatica.

Strax efter klockan ett på natten skickade Söder ett mejl till en enskild handläggare på myndigheten. I mejlet, som även skickades till medarbetarens chef, gick han till hård attack:

”Ditt handläggande av vår verksamhet är under all kritik och motsvarar inte den professionalism som bör genomsyra Sidas verksamhet. Vi kommer därför vidta relevanta åtgärder”, skrev Söder enligt uppgifter till DN.

Det är inte första gången SD-toppen angriper den aktuella tjänstemannen. Vid ett tidigare möte ska han ha anklagat handläggaren för att ”kasta grus i regeringens maskineri” och krävt att personen byts ut. Sida tillbakavisar dock alla anklagelser om att organisationen skulle ha motarbetats av enskilda individer.

Trots att konsultfirman Ernst & Young tidigare konstaterat ”kritiska brister” i Hepaticas verksamhet, väljer regeringssidan att nu slussa miljonbelopp till organisationen. Björn Söder själv har avfärdat kritiken som ”fake news”.

Sidas presstjänst betonar vikten av en respektfull dialog, men konstaterar att den aktuella handläggaren nu har bytt tjänst.

Priserna på diesel och bensin skenar i Sverige. På torsdagen höjdes priserna igen med hela 50 öre.

Februari och mars har varit tuffa månader för Sveriges bilägare och småföretagare – framför allt dem som är behöver bensin och diesel.

Som en följd av kriget i Iran och oroligheterna krig Hormuz-sundet har priserna på bensin och diesel skenat under de senaste veckorna.

Har ökat med nästan sju kronor

Dieselpriset har sen i mitten av februari ökat med hela 6,80 – alltså nästan sju kronor. Och det finns inget som pekar på att nedgången kommer att stanna av. Så sent som på torsdagen höjde de stora bensinmackarna priset med hela 50 öre.

Även bensinpriset har stuckit iväg. Sen i mitten av februari har priset på en liter bensin ökat med 3,65 kronor. En hård smäll för alla som har bensinbil.

En liter diesel kostar på fredagmorgonen 23,44. En liter 98-oktanig bensin får man för 20,49 kronor.

UPPDATERING: På fredagen höjdes priserna på diesel och bensin ännu mer – läs mer om det här

@font-face { font-family: 'GT Planar Medium'; src: url('path-to-your-font/GT-Planar-Medium.woff2') format('woff2'), url('path-to-your-font/GT-Planar-Medium.woff') format('woff'); font-display: swap; }

@font-face { font-family: 'GT Planar Regular'; src: url('path-to-your-font/GT-Planar-Regular.woff2') format('woff2'), url('path-to-your-font/GT-Planar-Regular.woff') format('woff'); font-display: swap; }

/* Grundläggande formatering */ form { display: flex; flex-direction: column; gap: 12px; max-width: 800px; text-align: left; width: 100%; }

/* Rubrik Styling */ .newsletter-heading { font-family: 'GT Planar Medium', Arial, sans-serif; font-size: 24px; line-height: 28px; text-align: left; color: #1c1c1c; }

/* Layout för två kolumner på desktop */ .form-grid { display: flex; flex-wrap: wrap; gap: 20px; align-items: flex-start; }

.input-group { display: flex; flex-direction: column; flex: 1; min-width: 300px; box-sizing: border-box; }

/* Labels */ label { font-family: 'GT Planar Regular', Arial, sans-serif; font-size: 20px; line-height: 24px; margin-bottom: 4px; color: #1c1c1c; }

/* Inmatningsfält */ input[type="text"], input[type="email"] { font-family: 'GT Planar Regular', Arial, sans-serif; font-size: 20px; line-height: 24px; padding: 10px; border: 1px solid #1c1c1c; border-radius: 0; color: #1c1c1c; background-color: #fffff7; width: 100%; max-width: 100%; box-sizing: border-box; }

/* Placeholder Styling - FIXAD */ input[type="text"]::placeholder, input[type="email"]::placeholder { font-family: 'GT Planar Regular', Arial, sans-serif; font-size: 20px; color: #8e8e8e; }

/* Styling för integritetspolicyn */ .consent-text { font-family: 'GT Planar Regular', Arial, sans-serif; font-size: 12px; letter-spacing: 0.4px; line-height: 1.2em; color: #8e8e8e; }

.consent-text a { color: #8e8e8e; text-decoration: none; }

.consent-text a:hover { text-decoration: underline; }

/* Knappstil / button { font-family: 'GT Planar Regular', Arial, sans-serif; font-size: 20px; / Storlek på desktop */ padding: 10px 20px; background-color: #e178e6; color: #1c1c1c; border: none; border-radius: 0; cursor: pointer; text-align: center; }

/* Media Query för mobil */ @media (max-width: 768px) { .newsletter-heading { font-size: 19.98px; line-height: 24px; }

label { font-size: 18px; line-height: 21.6px; }

.form-grid { flex-direction: column; }

.input-group { flex: 1 1 100%; min-width: 100%; }

input[type="text"], input[type="email"] { font-size: 18px; line-height: 21.6px; width: 100%; max-width: 100%; }

/* Placeholder Styling på mobil */ input[type="text"]::placeholder, input[type="email"]::placeholder { font-size: 18px; }

.consent-text { font-size: 14.4px; letter-spacing: 0.4px; line-height: 1.2em; }

button { font-size: 18px; /* Mindre textstorlek på mobil */ } }

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Namn:

E-post: *

Jag har läst integritetspolicyn och vet att jag kan avanmäla mig närsomhelst.

Prenumerera

Riksdagen sa 18 mars 2026 ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas. Detta innebär bl a att det fr o m 1 juni 2026 kommer att krävas en minimilön på 90 % av medianlönen i Sverige för att erhålla arbetstillstånd, dvs ha rätt att som utlänning […]

Liberalerna ligger kvar på låga nivåer, visar en ny opinionsmätning.

Det var uppgörelsen som skulle lösa Liberalernas problem. Men nu verkar det som att Simona Mohamssons och Jimmie Åkessons historiska kram knappt haft någon effekt alls för L.

Det visar en ny opinionsmätning från Novus, som idag publicerats av TV4. Mätningen är gjord efter beskedet att Liberalerna är beredda att sitta i regering tillsammans med Sverigedemokraterna.

Enligt mätningen står Liberalerna så gott som still och ökar bara med 0,2 procentenheter. Långt ifrån det uppsving som partiledningen antagligen hoppades på. Samtidigt tappar Sverigedemokraterna 1,9 procentenheter.

Totalt sett backar Tidöblocket med 0,4 procentenheter jämfört med förra månaden. Den rödgröna sidan backar faktiskt också något, dock bara med 0,1 procentenhet. Övriga partier får 1,9 procent, en ökning med 0,5 procentenheter.

Mätningen från Novus:

Socialdemokraterna: 32,7 (-1,9)

Sverigedemokraterna: 21 (-1,9)

Moderaterna: 17,5 (+/-0)

Vänsterpartiet: 7,5 (+0,1)

Centerpartiet: 6,3. (+1,1)

Miljöpartiet: 5,7 (+0,6)

Kristdemokraterna: 5,1 (+1,3)

Liberalerna: 2,3 (+0,2)

@font-face { font-family: 'GT Planar Medium'; src: url('path-to-your-font/GT-Planar-Medium.woff2') format('woff2'), url('path-to-your-font/GT-Planar-Medium.woff') format('woff'); font-display: swap; }

@font-face { font-family: 'GT Planar Regular'; src: url('path-to-your-font/GT-Planar-Regular.woff2') format('woff2'), url('path-to-your-font/GT-Planar-Regular.woff') format('woff'); font-display: swap; }

/* Grundläggande formatering */ form { display: flex; flex-direction: column; gap: 12px; max-width: 800px; text-align: left; width: 100%; }

/* Rubrik Styling */ .newsletter-heading { font-family: 'GT Planar Medium', Arial, sans-serif; font-size: 24px; line-height: 28px; text-align: left; color: #1c1c1c; }

/* Layout för två kolumner på desktop */ .form-grid { display: flex; flex-wrap: wrap; gap: 20px; align-items: flex-start; }

.input-group { display: flex; flex-direction: column; flex: 1; min-width: 300px; box-sizing: border-box; }

/* Labels */ label { font-family: 'GT Planar Regular', Arial, sans-serif; font-size: 20px; line-height: 24px; margin-bottom: 4px; color: #1c1c1c; }

/* Inmatningsfält */ input[type="text"], input[type="email"] { font-family: 'GT Planar Regular', Arial, sans-serif; font-size: 20px; line-height: 24px; padding: 10px; border: 1px solid #1c1c1c; border-radius: 0; color: #1c1c1c; background-color: #fffff7; width: 100%; max-width: 100%; box-sizing: border-box; }

/* Placeholder Styling - FIXAD */ input[type="text"]::placeholder, input[type="email"]::placeholder { font-family: 'GT Planar Regular', Arial, sans-serif; font-size: 20px; color: #8e8e8e; }

/* Styling för integritetspolicyn */ .consent-text { font-family: 'GT Planar Regular', Arial, sans-serif; font-size: 12px; letter-spacing: 0.4px; line-height: 1.2em; color: #8e8e8e; }

.consent-text a { color: #8e8e8e; text-decoration: none; }

.consent-text a:hover { text-decoration: underline; }

/* Knappstil / button { font-family: 'GT Planar Regular', Arial, sans-serif; font-size: 20px; / Storlek på desktop */ padding: 10px 20px; background-color: #e178e6; color: #1c1c1c; border: none; border-radius: 0; cursor: pointer; text-align: center; }

/* Media Query för mobil */ @media (max-width: 768px) { .newsletter-heading { font-size: 19.98px; line-height: 24px; }

label { font-size: 18px; line-height: 21.6px; }

.form-grid { flex-direction: column; }

.input-group { flex: 1 1 100%; min-width: 100%; }

input[type="text"], input[type="email"] { font-size: 18px; line-height: 21.6px; width: 100%; max-width: 100%; }

/* Placeholder Styling på mobil */ input[type="text"]::placeholder, input[type="email"]::placeholder { font-size: 18px; }

.consent-text { font-size: 14.4px; letter-spacing: 0.4px; line-height: 1.2em; }

button { font-size: 18px; /* Mindre textstorlek på mobil */ } }

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Namn:

E-post: *

Jag har läst integritetspolicyn och vet att jag kan avanmäla mig närsomhelst.

Prenumerera

Förundersökning om mord i Ånge läggs ner. Den 2 januari hittades en man och en kvinna döda i en bostad i Ånge. En förundersökning om mord inleddes, med misstanke om att mannen mördat kvinnan. Åklagaren har nu lagt ned förundersökningen då misstänkt är avliden, skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande. – Utredningen talar starkt för att målsäganden avlidit av sina skador och att målsäganden bragts om livet av annan person. Det finns i nuläget inte något som talar för att någon annan än misstänkt orsakat målsäganden hennes skador. Då misstänkt är avliden finns det inte längre skäl att fortsätta förundersökningen, säger senior åklagare Hanna Flordal Polisanmäld för att ha sålt exets hund. En kvinna i Västervik har polisanmält sitt ex för att ha sålt hennes hund, rapporterar Västervikstidningen. Kvinnan, som är i 40-årsåldern, stod registrerad som ägare. Hunden värderas till 16 000 kronor. Polisen har inlett en utredning och ska hålla förhör. – Det är mycket oklarheter innan vi vet om det är ett brott eller inte, säger Ulf Gollungberg vid polisen till tidningen. Tonårspojkar gripna för misstänkt mordbrand. Under torsdagen inkommer larm om en brand utanför en fastighet i Ektorp i Norrköping. Branden kunde snabbt släckas av räddningstjänsten. Ingen person har skadats och elden hann inte sprida sig, rapporterar polisen. Senare kunde det konstateras att det var en flaska vid en entréport som brunnit. Polis har kontrollerat två killar i 15-årsåldern som befann sig på en spårvagn i närheten och båda har gripits misstänka för mordbrand. 17-årig flicka anhållen – hade flera handgranater i källaren. Under onsdagen larmades nationella bombskyddet till ett flerfamiljshus i Burlöv. I källaren påträffades flera handgranater. En 17-årig flicka greps och har nu anhållits av åklagare. – Hon är misstänkt för synnerligen grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, säger kommunpolis Alen Tinjak till Sydsvenskan.

Venezuela vann för första gången någonsin World Baseball Classic, den främsta internationella turneringen i baseball, som fungerar som det inofficiella världsmästerskapet. Venezuela besegrade ingen mindre än hemmalaget USA med 3–2 i finalen.

Vinsten sker mot bakgrunden av att USA kidnappade Venezuelas president Nicolás Maduro och hustrun Cilia Flores i en militär operation i januari där mer än hundra personer dödades.

– Det här är helt ofattbart. Vi är så lyckliga! Det var inte många som trodde på det här laget, men vi har hela tiden trott på oss själva. Vi lyckades – och nu är vi nummer ett! Och vi vet hur mycket det här betyder för vårt folk där hemma, säger 35-årige veteranen Salvador Perez.

Och det har firats stort på hemmaplan. Venezuelas tillförordnade president Delcy Rodríguez utnämnde onsdagen 18 mars, dagen efter finalen spelades, till nationell festdag.

TEAM VENEZUELA 🇻🇪CHAMPS 🏆#WORLDBASEBALLCLASSIC pic.twitter.com/1hDTJWcI5V— World Baseball Classic (@WBCBaseball) March 18, 2026

Finalen och semifinalerna i turneringen spelades i Miami, Florida.

I gruppspelet besegrade Venezuela även Israel, som många menar bör uteslutas ur all internationell idrott, med hela 11–3. Även Dominikanska republiken spöade Israel i sin gruppspelsmatch med 10–1 för att ta sig till vidare till kvartsfinal.

Förlusten mot Venezuela är USA:s andra raka finalförlust. 2023 förlorade de mot Japan med samma slutresultat: 2–3.

– Det gör ont, säger USA:s manager Mark DeRosa.

Haitiska säkerhetsstyrkor och privata militära företag som regeringen anlitat har på ett år genomfört 141 operationer där de dödat åtminstone 1.243 personer, inklusive barn, i drönarattacker. Det skriver människorättsorganisationen Human Rights Watch i en rapport som gått igenom data från mars 2025 till januari 2026.

Rapporten har åter kastat ljus över de kontroversiella insatserna som genomförts med syftet att bekämpa organiserade kriminella grupper. Flera FN-insatser har misslyckats med att ”återställa ordningen” på ön och har istället gjort sig skyldiga till dokumenterade människorättsbrott.

I det här fallet är det USA som har sina fingeravtryck över de dödade. USA:s – och för den delen även FN:s och västvärldens – insatser har upprepade gånger kritiserats för att vara nykoloniala interventioner, en fortsättning på hundratals år av utländsk exploatering som inskränker Haitis suveränitet.

En del av drönarattackerna beskrivs i rapporten som ”avsiktliga utomrättsliga avrättningar”. Flera av attackerna ”har genomförts med drönare utrustade med sprängämnen i tätbefolkade urbana områden, vilket i vissa fall har lett till att dussintals människor dödats och skadats, däribland barn och andra invånare som inte tillhör kriminella grupper”.

I en drönarattack i september 2025 nära ett idrotts- och kulturkomplex i Port-au-Prince dödades nio barn mellan 3 och 12 år som hade samlats för en utdelning av presenter.

FN:s integrerade kontor i Haiti tillskriver drönarattackerna till en specialiserad insatsstyrka som inrättades av den USA-stödda premiärministern Alix Didier Fils-Aimé och som samarbetar med det USA-baserade privata militärföretaget Vectus Global, som i sin tur har kopplingar till Blackwater-grundaren Erik Prince.

USA:s chargé d’affaires i Haiti, Henry Wooster, har bekräftat att USA:s utrikesdepartement utfärdat ett tillstånd till Vectus Global att exportera tjänster till Haiti.

Erik Prince, som är en stor donationsgivare till Donald Trump, grundade Vectus Global i samband med att han 2010 sålde sitt förra ökända privata militärföretag Blackwater. Legosoldater från Blackwater massakrerade civila på Nisourtorget i Bagdad 2007. I december 2020 benådades de av Trump.

Enligt statistiken som Human Rights Watch tagit del så har antalet drönarattacker ökat de senaste månaderna. Närmare 40 procent av dödsfallen inträffade mellan december 2025 och januari 2026.

”Dussintals vanliga människor, däribland många barn, har dödats och skadats i dessa dödliga drönarinsatser”, säger Human Rights Watch Amerika-direktör Juanita Goebertus. ”De haitiska myndigheterna måste omedelbart tygla säkerhetsstyrkorna och de privata entreprenörerna som arbetar för dem innan fler barn dör.”

Enligt Forbes årliga lista över världens rikaste har Sverige nu 51 dollarmiljardärer – en ökning med fem personer jämfört med föregående år.

Många av de svenska dollarmiljardärerna tillhör samma rika familjer och släkter. 70 procent av dem har också ärvt sin förmögenhet.

Förra året var deras samlade förmögenhet 1870 miljarder kronor. Idag är den 2142 miljarder – motsvarande Ungerns hela bruttonationalprodukt.

Deras förmögenhetsutveckling har skenat sedan millennieskiftet. Mycket tack vare den extrema värdeökning på börsen – som stigit mer än 500 procent sedan år 2000.

Här listar Proletären Sveriges 10 rikaste familjer:

Familjen Rausing – 327 miljarder

Även om syskonen Rausing individuellt inte är Sveriges rikaste personer, så gör deras samlade förmögenhet dem till Sveriges rikaste familj.

Finn, Jörn och Kristen Rausing äger tillsammans en tredjedel var av det multinationella imperiet Tetra Laval och sedan några år tillbaka har de utökat sin monopolställning genom att köpa upp förpackningsbolaget SIG Group – som nu är världstvåa efter Tetra Pak.

Det enda av syskonen som fortfarande bor kvar i Sverige är Finn Rausing som är skriven på Strandvägen 53 i Stockholm. Resterande delar av familjen flyttade till Storbritannien under 1980-talet.

Precis som många andra på denna lista har syskonen Rausing ärvt sin förmögenhet och sedan ridit på en stark börsutveckling. Syskonen Rausings förmögenhet motsvarar idag Islands hela bruttonationalprodukt.

Familjen Persson – 288,4 miljarder

Tillsammans med sina tre barn, Karl-Johan, Tom och Charlotte, äger Stefan Persson över en miljard aktier i H&M. Under de senaste åren har det spekulerats om familjen Persson planerar att avnotera företaget på börsen, då de successivt ökar sitt aktieinnehav. Just nu kontrollerar de över 80 procent av rösterna i bolaget.

Precis som många andra på denna lista har varken Stefan Persson eller hans tre barn tjänat ihop sin förmögenhet själva. H&M grundades av Stefans pappa Erling Persson och deras förmögenhet har växt tack vare den enorma värdeutvecklingen på börsen.

I familjen Perssons ägarsfär finns också Kivra, Mathem.se, Mindler, Investor, Sandvik – och rättigheterna till Lilla spöket Laban.

I familjens Perssons holdingbolag Ramsbury Invest finns det i dagsläget inte mindre än 108 miljarder kronor i balanserad vinst. Deras passiva inkomster, från aktier och ägande i andra företag, uppgick till 9,5 miljarder kronor för 2024.

Detta betyder att familjen Persson hade en passiv inkomst på ungefär 300 kronor i sekunden, under hela 2024.

Familjen Lundberg – 151,5 miljarder

Familjen Lundberg har ökat sin förmögenhet med 25 miljarder kronor jämfört med förra årets mätning.

Utöver en privat börsportfölj värd över 70 miljarder kronor kontrollerar Fredrik Lundberg och hans två döttrar Louise och Katarina också riskkapitalbolagen Lundbergföretagen och Industrivärlden. Dessa två företag kontrollerar i sin tur aktier till ett värde av 340 miljarder kronor.

Katarina och Louise växte upp i Schweiz, dit familjen flyttade på grund av skatteskäl. Familjen flyttade dock hem igen så att döttrarna skulle kunna gå på den privata elitskolan Enskilda Gymnasiet, där bland andra systrarna Schörling, Karl-Johan Persson, kungabarnen och Anna Kinberg Batra (M) avlagt sin examen.

Lundbergfamiljen skulle tillsammans ha råd att bjuda varje svensk medborgare på en utelunch värd cirka 130 kronor i 100 dagar och fortfarande ha kvar över 25 miljarder kronor.

Familjen Douglas – 141,4 miljarder

I och med greven och tillika moderata styrelsemedlemmen Gustaf Douglas placerade sig sönerna Eric och Carl på listan av över de rikaste personerna i Sverige. På Forbes lista finns även Gustaf Douglas änka, Elisabeth Douglas, som är god för inte mindre än 19,4 miljarder kronor.

Jämfört med 2025 har familjen Douglas förmögenhet minskat med cirka 25 miljarder kronor – främst på grund av att familjeägda Latour haft ett svagt år på börsen.

Trots denna ”svaga” utveckling skulle familjen Douglas med sin förmögenhet kunna spendera en miljon kronor om dagen i 400 år – och ändå ha pengar kvar.

Familjen Ax:son Johnson – 136,8 miljarder

Familjen Ax:son Johnsons överhuvud är Antonia Ax:son Johnson. Hon var tidigare gift med greve Nils Mörner och har fyra barn – där dottern Caroline Berg nu tagit över stafettpinnen och blivit den femte generationen Ax:son att leda familjekoncernen Axel Johnson AB.

I deras imperium ingår bland annat Hemköp, Willys, City Gross, filmbolaget Axess samt en mängd fastigheter i bland annat Stockholm.

Familjen äger också investmentbolaget Nordstjerna, där Viveca ”Vicky” Ax:son Johnson, kusin till Antonia, är ordförande.

Familjens grepp om det svenska samhället handlar inte bara om matvarukedjor. De har också sakta men säkert letat sig in i media och startat olika tankesmedjor.

Med sin förmögenhet finansierar de också ett forskningsprojekt i Oxford vars uppgift är att utveckla och analysera ”nordisk-baltisk säkerhet”. Samtidigt kan det nämnas att familjen Johnson, via sitt bolag Axel Johnson International AB, producerar varor åt försvarsindustrin. Årsrapporten specificerar dock inte i vilket land.

Systrarna Schörling – 110,8 miljarder

Systrarna Märta och Sofia Schörling ärvde sin förmögenhet när deras far och före detta vd:n för Securitas, Melker Schörling, gick bort 2023. Precis som systrarna Lundberg har Märta och Sofia Schörling gått på elitskolan Enskilda Gymnasiet i Stockholm där de bland annat lärde känna kungabarnen.

Den sista december 2024 fanns det inte mindre än 127,8 miljarder kronor i balanserad vinst för Melker Schörling AB. Pengar som alltså inte är bundna i varken värdepapper, fastigheter eller andra tillgångar utan kan investeras när som helst.

Deras aktieutdelningar under samma år gav dem en passiv inkomst på strax under 2 miljarder kronor. Samtidigt betalade bolaget endast 9 miljoner kronor i skatt, enligt Melker Schörling AB:s senaste årsredovisning.

Genom reglerna om näringsbetingade andelar kan svenska holdingbolag ta emot miljardutdelningar från sina portföljbolag helt skattefritt. Skatt måste betalas in först när pengarna tas ut till privatpersoner. Vilket kan vara en förklaring till systrarna Schörlings ansamlade kapital i bolaget.

Martin Lorentzon – 103,5 miljarder

Martin Lorentzon har ackumulerat sina miljarder via sitt ägande i Spotify, som idag är värderat till flera hundra miljarder kronor – trots att bolaget gått med förlust ända fram till 2024.

Under 2024 fördubblade Lorentzon nästan sin förmögenhet. I år har dock aktiekursen för Spotify sjunkit, vilket gjort att han tappat några miljarder och är numera ”bara” god för 103,5 miljarder kronor – vilket motsvarar den samlade bruttonationalprodukten i ett mindre europeiskt land som Montenegro.

Carl Bennet – 98,9 miljarder

Carl Bennet kommer från en adelsfamilj vars anor sträcker sig tillbaka till Gustav II Adolfs regenttid. Bennets pappa var godsherre och familjens stamfader är Jakob Bennet, som adlades på 1600-talet.

Under pandemin växte Carl Bennets förmögenhet från 28 miljarder till 82 miljarder kronor. Mycket tack vare Bennets ägande av Getinge som producerar medicinsk utrustning.

Under 2025 har hans förmögenhet sjunkit, vilket gjort att han nu ligger strax under 100 miljarder-spärren.

Daniel Ek – 91,5 miljarder

Vid sidan av sitt engagemang i Spotify har Daniel Ek investerat sina miljarder i den tyska drönartillverkaren Helsing – där han också blev styrelseordförande år 2024.

Tack vare att krigsindustrin går på högvarv, som bidragit till att Helsing nu värderats till över 25 miljarder kronor, har Daniel Eks förmögenhet ökat med nästan 20 miljarder kronor – trots att Spotifys aktiekurs gått ned under året som gått.

Daniel Ek äger halvön Gamla Djursholm som han, enligt Expressen, köpte för närmare 500 miljoner kronor samt en villa i Marbella som kostade 300 miljoner kronor. De senaste åren har han lagt nästan en hel miljard på att renovera, riva och bygga om sina fastigheter.

Frederik Paulsen – 71,1 miljarder

Sedan 2006 är miljardären Frederik Paulsen bofast i Schweiz. Hans pappa startade läkemedelsbolaget Ferring på 1950-talet och under 1980-talet tog Fredrik Paulsen över rodret.

När han fyllde 50 lämnade han vd-posten på Ferring och började istället ägna sig åt bergsklättring, djuphavsdykning och olika forskningsprojekt.

Förmögenheten har möjliggjort ett äventyrsliv och Frederik Paulsen är den enda personen i världen som besökt jordens åtta magnetiska poler. Han äger också den enda flygplatsen – Barneo – som angränsar till Nordpolen.

Frederik Paulsen är ensamägare av Ferring och kontrollerar hela koncernen genom sitt holdingbolag Dr Frederik Paulsens Foundation som är baserat på skatteparadiset Jersey.

Men vänta lite… var är Wallenberg?

Den svenska finansfamiljen Wallenberg utgör ett av Europas mest inflytelserika ekonomiska nätverk. Trots detta toppar de sällan listor över världens rikaste personer.

Förklaringen är att Forbes och liknande listor mäter privata förmögenheter – inte makt över kapital.

Wallenbergklanens makt bygger på en särskild modell där ägandet är koncentrerat till stiftelser. På så sätt kan familjen undvika arvskiften som splittrar förmögenheten, försäljningar vid generationsskiften eller att enskilda familjemedlemmar ”cashar ut”.

Via stiftelserna har familjen dessutom, historiskt, kunnat undvika arvsskatt och förmögenhetsskatt. Något som gjort att kapitalet kunnat växa obrutet över generationer.

Enbart Knut och Alice Wallenbergs stiftelse sägs ha en förmögenhet på 303 miljarder svenska kronor, enligt stiftelsens egna hemsida. Lägger man till det samlade kapitalet i The Wallenberg Foundation så har familjen ytterligare 370 miljarder kronor i tillgångar.

Jacob Wallenberg håller låda på Investors stämma förra året. Det var ett gott år för bland annat vapenjätten Saab. Foto: Proletären

Bland kärninnehaven finns bolag som ABB, Ericsson och SEB. Vilket ger familjen ett avgörande inflytande över investeringar, teknik och industriell utveckling – långt större än enskilda miljardärers privata förmögenheter.

En central del av sfären är också kopplingen till försvarsindustrin. Genom sitt inflytande över Saab har Wallenbergarna länge varit en nyckelaktör i utvecklingen av svenskt krigsmateriel. Bolaget producerar stridsflygplanet Gripen, avancerade vapensystem och övervakningsteknik som exporteras globalt.

Denna position har blivit allt viktigare i takt med ökade militära satsningar i Europa. Kriget i Ukraina och upprustningen inom Nato har lett till stigande försvarsbudgetar – något som gynnat bolagen inom Wallenbergsfären.

Wallenbergarna är därmed ett tydligt exempel på hur ekonomisk makt inte alltid handlar om privat rikedom – utan om kontroll över kapital, industri och strategiska sektorer.

Bakom en relativt anonym fasad döljer sig ett av Sveriges mest omfattande ekonomiska imperier, med djupa rötter i både näringsliv och geopolitik. 

När Forbes publicerade sin första lista över dollarmiljardärer 1987 fanns det 140 stycken i hela världen. Då hade Sverige endast två personer med på listan – Tetra Pak-ägarna Hans och Gad Rausing.

Idag har Sverige 51 dollarmiljardärer – en ökning med fem personer jämfört med föregående år. Sverige har därmed fler dollarmiljardärer per capita än såväl USA som Kina och Ryssland.

Samtidigt lever omkring 730.000 människor i Sverige i materiell och social fattigdom, enligt de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån.

Enligt Oxfam har 70 procent av svenska dollarmiljardärerna ärvt sin förmögenhet. Var 45:e minut ökar deras förmögenheter lika mycket som en medelsvensk årsinkomst.

Förra årets mätning visade att de svenska dollarmiljardärernas samlade förmögenhet var 1870 miljarder kronor. Idag är deras förmögenhet svindlande 2142 miljarder – motsvarande Ungerns hela bruttonationalprodukt.

Miljardärerna skulle tillsammans ha råd att betala av Sveriges hela statsskuld på cirka 1200 miljarder kronor – och fortfarande ha kvar 800 miljarder.

Deras förmögenhetsutveckling har skenat sedan millennieskiftet. Mycket tack vare den extrema värdeökning på börsen – som stigit mer än 500 procent sedan år 2000.

Stefan Persson, H&M:s ägare, hade exempelvis år 2000 en förmögenhet på cirka 40 miljarder kronor. Idag är han god för 223,6 miljarder. En ökning på 459 procent. Under samma period har den svenska genomsnittslönen ökat med cirka 95 procent.

Stefan Persson skulle för övrigt ensam kunna betala av alla skulder som samtliga svenskar har hos Kronofogden – 154 miljarder – och fortfarande ha kvar cirka 70 miljarder kronor.

Lista: Sveriges 10 rikaste familjer