41d920f18c0aa96374d477a4c7056440d637edebAlexander Stubb är den finska högerns motsvarighet till Olof Palme – språkbegåvad, intellektuell och med internationell strålglans. Kontrasten mot fifflarkulturen runt Kristersson är stor.
Alexander Stubb är den finska högerns motsvarighet till Olof Palme – språkbegåvad, intellektuell och med internationell strålglans. Kontrasten mot fifflarkulturen runt Kristersson är stor.
b3a2e21a40165396d39ab296760078ead081dd2eMed hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi dig steg för steg.
Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.
Bild från Telegram 9 februari.
Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.
Den omvända bildsökningen
Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.
Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.
Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna kan du välja att fokusera på ett visst område.
Från Google-sökning.
I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området.AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.
Från Google-sökning.
Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område, och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.
Från Google Maps.
Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.
Det gör däremot lekplatsen strax norrut.
Från Google Maps.
Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.
Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.
Street view
Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.
Från Google Maps.
I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården. Däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.
Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.
Metadata
En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.
Foto: Privat
Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.
Foto: Skärmdump
Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.
Foto: Skärmdump
Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.
Från Jimpl.com.
Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.
Från Google Street View.
Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.
Kan AI visa vägen?
I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.
För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.
Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
ab333664e69a508cf9c7432e8e341f33d7eba00bb3a2e21a40165396d39ab296760078ead081dd2eTITLE: Guide: Så geolokaliserar du en bild DESCRIPTION: Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi steg för steg. CONTENT: Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram. Bild från Telegram 9 februari. Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg. Den omvända bildsökningen Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar. Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text. Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna, kan du välja att fokusera på ett visst område. Från Google-sökning. I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området. AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog. Från Google-sökning. Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område; och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps. Från Google Maps. Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen. Det gör däremot lekplatsen strax norrut. Från Google Maps. Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121. Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här. Street view Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt. Från Google Maps. I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården; däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats. Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild. Här hittar du hela granskningen av hackarnas inbrott i en porttelefon som Källkritikbyrån gjorde i februari. Metadata En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna. Foto: Privat Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01. Foto: Skärmdump Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna. Foto: Skärmdump Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps. Från Jimpl.com. Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs. Från Google Street View. Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst. Kan AI visa vägen? I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss. För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt. Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Guide: Så geolokaliserar du en bild DESCRIPTION: Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi dig steg för steg. CONTENT: Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram. Bild från Telegram 9 februari. Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg. Den omvända bildsökningen Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar. Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text. Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna kan du välja att fokusera på ett visst område. Från Google-sökning. I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området.AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog. Från Google-sökning. Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område, och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps. Från Google Maps. Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen. Det gör däremot lekplatsen strax norrut. Från Google Maps. Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121. Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här. Street view Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt. Från Google Maps. I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården. Däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats. Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild. Metadata En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna. Foto: Privat Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01. Foto: Skärmdump Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna. Foto: Skärmdump Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps. Från Jimpl.com. Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs. Från Google Street View. Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst. Kan AI visa vägen? I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss. För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt. Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
ab333664e69a508cf9c7432e8e341f33d7eba00bMed hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi steg för steg.
Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.
Bild från Telegram 9 februari.
Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.
Den omvända bildsökningen
Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.
Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.
Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna, kan du välja att fokusera på ett visst område.
Från Google-sökning.
I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området. AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.
Från Google-sökning.
Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område; och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.
Från Google Maps.
Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.
Det gör däremot lekplatsen strax norrut.
Från Google Maps.
Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.
Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.
Street view
Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.
Från Google Maps.
I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården; däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.
Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.
Här hittar du hela granskningen av hackarnas inbrott i en porttelefon som Källkritikbyrån gjorde i februari.
Metadata
En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.
Foto: Privat
Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.
Foto: Skärmdump
Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.
Foto: Skärmdump
Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.
Från Jimpl.com.
Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.
Från Google Street View.
Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.
Kan AI visa vägen?
I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.
För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.
Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
ab333664e69a508cf9c7432e8e341f33d7eba00bb3a2e21a40165396d39ab296760078ead081dd2eTITLE: Guide: Så geolokaliserar du en bild DESCRIPTION: Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi steg för steg. CONTENT: Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram. Bild från Telegram 9 februari. Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg. Den omvända bildsökningen Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar. Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text. Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna, kan du välja att fokusera på ett visst område. Från Google-sökning. I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området. AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog. Från Google-sökning. Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område; och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps. Från Google Maps. Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen. Det gör däremot lekplatsen strax norrut. Från Google Maps. Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121. Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här. Street view Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt. Från Google Maps. I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården; däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats. Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild. Här hittar du hela granskningen av hackarnas inbrott i en porttelefon som Källkritikbyrån gjorde i februari. Metadata En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna. Foto: Privat Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01. Foto: Skärmdump Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna. Foto: Skärmdump Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps. Från Jimpl.com. Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs. Från Google Street View. Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst. Kan AI visa vägen? I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss. För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt. Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Guide: Så geolokaliserar du en bild DESCRIPTION: Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi dig steg för steg. CONTENT: Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram. Bild från Telegram 9 februari. Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg. Den omvända bildsökningen Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar. Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text. Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna kan du välja att fokusera på ett visst område. Från Google-sökning. I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området.AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog. Från Google-sökning. Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område, och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps. Från Google Maps. Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen. Det gör däremot lekplatsen strax norrut. Från Google Maps. Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121. Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här. Street view Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt. Från Google Maps. I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården. Däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats. Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild. Metadata En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna. Foto: Privat Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01. Foto: Skärmdump Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna. Foto: Skärmdump Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps. Från Jimpl.com. Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs. Från Google Street View. Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst. Kan AI visa vägen? I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss. För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt. Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
bf21a3a252a565be56305ec226009d8a07c2d579tilldelas Advokatsamfundets journalistpris 2026.
De får priset med motiveringen:
Aftonbladets reportrar Johanna Rapp och Natalia Kazmierska vinner årets journalistpris! Det är deras gedigna arbete i traditionen av grävande journalistik som motiverar priset. Genom att noggrant gå igenom Migrationsverkets handlingar och beslut kunde de visa att utvisningarna av tonåringar inte utgjorde några enstaka fall, utan att det i själva verket var en stor grupp som drabbades. Därigenom myntade de begreppet ”Tonårsutvisningar”. De grävde fram berättelser som ledde till upprörda känslor, till debatt och till att politikerna till slut inte hade något annat val än att stoppa utvisningarna.
Advokatsamfundets journalistpris delas ut sedan 1987. Priset ges till en journalist som på ett sakligt, engagerat och skickligt sätt har behandlat förhållanden inom rättsväsendets och rättssäkerhetens område. Prissumman är 50 000 kronor.
I Advokatsamfundets journalistpriskommitté ingår justitierådet Thomas Bull, advokat Ulrika Borg och journalisten Oisín Cantwell.
f5e7cfc9e41a51d9a3163b2b11c08373e000fd8dDet finns mycket som partiledarna vill att valrörelsen ska handla om. Som vård, karensavdrag och skatter. Men sista partiledardebatten i riksdagen inför valet avslöjar vad de kommer att bli tvungna att prata om stället.
Det finns mycket som partiledarna vill att valrörelsen ska handla om. Som vård, karensavdrag och skatter. Men sista partiledardebatten i riksdagen inför valet avslöjar vad de kommer att bli tvungna att prata om stället.
78b84ad5c3b6080308b71a20d11e98aefdfa06b4”Lite kärnvapen har väl ingen dött av?” – denna syrliga rubrik pryder förstasidan på nya numret av Larm, Sveriges enda och därmed bästa satirtidning (den hade nog varit bäst även med konkurrens). Det är Tecknaruppropet mot kärnvapen och Nato som står bakom tidningen, och trycket har delvis finansierats av Fredsloppet. Numret släpps nu i dagarna […]
”Lite kärnvapen har väl ingen dött av?” – denna syrliga rubrik pryder förstasidan på nya numret av Larm, Sveriges enda och därmed bästa satirtidning (den hade nog varit bäst även med konkurrens). Det är Tecknaruppropet mot kärnvapen och Nato som står bakom tidningen, och trycket har delvis finansierats av Fredsloppet. Numret släpps nu i dagarna och kommer bland annat att delas ut på politikerjippot Almedalen, där alla sommartalande partiledare står upp för ökad upprustning och merparten av dem även för USA-trupper och kärnvapen på svensk mark. Du kommer också kunnahaffa ett exemplar på Fredsloppet senare i sommar.
Bild: Artur Szandrowski
– Det är en rolig, snygg och faktaspäckad gratistidning som egentligen borde gå ut till alla hushåll. Krigshetsarhögern och vapenlobbyn har normaliserat kärnvapen så till den vansinnigaste grad, att diskussionen helt tappat markfäste. Saklig information om vad det faktiskt innebär i realiteten, och hur horrribelt mycket pengar krigsindustrin slukar, kan skrämma en från vettet flera gånger om. Men Larm är en budbärare som är trygg att hålla i handen, säger David Liljemark, serietecknare som medverkar i numret, till Proletären.
832a5f33d4f306bff415c8f188a8225ece30ecf5En granskning av Washington Post visar att israelisk militär hindrade räddningsarbetare från att ta sig fram till den skadade libanesiska journalisten Amal Khalil medan hon fortfarande var vid liv.
Den 22 april besköt den israeliska armén en bil som två libanesiska journalister färdades i, sedan besköts huset där journalisterna – fotojournalisten Zeinab Faraj och reportern Amal Khalil – hade sökt skydd. Amal Khalil dog samma dag av sina skador medan Zeinab Faraj överlevde.
New York Times har tidigare rapporterat att även Röda korsets hjälparbetare blev beskjutna när de försökte evakuera journalisterna. IDF tillbakavisade i ett uttalande samma kväll uppgifterna om att hjälparbetare skulle ha hindrats från att nå de skadade.
Washington Post har nu återskapat Amal Khalils sista timmar i livet, och kommer till slutsatsen att hon var vid liv under minst en timme medan räddningsarbetare väntade på att få grönt ljus för att komma in i huset.
Tidningen slår fast att hon dödades av den tredje av de tre israeliska flygattackerna. Den första träffade en bil som körde framför henne, den andra förstörde hennes bil när hon gömde sig i närheten, och den tredje fick byggnaden där hon hade sökt skydd att rasa samman.
Tidningen har använt medicinska journaler, samtalsloggar, satellit- och markbilder, och intervjuat 17 personer: överlevande, vittnen, räddningstjänst och militära tjänstemän där vissa vittnat anonymt.
Flera pressfrihetsorganisationer har fördömt attacken och pekat på att både attacken på en journalist och att neka henne medicinsk vård utgör ett brott mot Genèvekonventionen. Unescos generaldirektör Khaled El-Enany har begärt en utredning av Amal Khalils död.
IDF säger i ett uttalande att de beklagar dödsfallet och ser på händelsen ”med största allvar”.
d0f0ab1d07ed724853dfdc91ef32511d7cb32ac9KRÖNIKA Många exiljournalister tvingas överge journalistiken i vårt land. Oavsett kompetens är de på något märkligt sätt ovälkomna.
De senaste decenniernas krig och konflikter har lett till att fler än hundra miljoner människor just nu befinner sig på flykt på olika kontinenter. Några av dem som måste lämna sina hemländer är journalister som flyr terrorrörelser eller despotiska makthavare som inte kan stava till press- och yttrandefrihet. En rännil av dessa förföljda journalister har sökt sig till Sverige där de har beviljats en fristad och medborgarskap.
Men majoriteten av dessa journalister har inga chanser att arbeta på en svensk redaktion även om de talar god svenska. ”Att jag har jobbat i 15 år för några av världens största medier på alla möjliga sportevenemang, sänt direkt från Times Square när Donald Trump blev vald första gången eller täckt allt från val till terrorattacker i Norden betyder precis ingenting här i Sverige. Jag skriver, poddar, filmar, klipper, redigerar, översätter, men det räcker inte. Jag platsar inte ändå”, skrev den svensk-irländske frilansjournalisten Philip O’Connor på Journalistens debattsida i december 2024.
När jag arton månader senare ringer upp Philip, som talar perfekt svenska, är han på väg till Kanada för nyhetsbyrån Reuters för att bevaka fotbolls-VM, men i Sverige får han fortfarande inget arbete!
Philips situation pekar på ett allvarligt och inrotat problem i vårt land: perfekt svenska räcker sällan för att en exiljournalist ska få anställning på en svensk redaktion. Oavsett kompetens är de på något märkligt sätt ovälkomna.
Att inte bry sig om mångspråkiga och erfarna exiljournalister i vårt land är minst sagt slöseri med kunskap. En exiljournalist som arbetat i Iran, Syrien eller Afghanistan talar olika språk, behärskar kulturella koder, har ett stort nätverk efter åren som journalist i hemlandet, kan navigera i sitt hemlands krångliga byråkrati och kan bidra med bedömningar av säkerheten i krigs- och konfliktområden bättre än de svenska högt betalda säkerhetskonsulterna.
Visst är det glädjande att Ny Kollega, ett utbildningsprojekt som drivs av medieinstitutet Fojo för exiljournalister som vill arbeta på svenska redaktioner, finns sedan flera år men hittills är det ”bara några få som fått en fast anställning efteråt.”
I en bättre värld hade tålmodiga redaktörer varit mentorer åt exiljournalister och hjälpt dem att skriva fantastiska texter eller göra radio- och tv-inslag. Många kompetenta exiljournalister hade gärna arbetat som researchers och ägnat sig åt grävarbete där utländska kultur- och språkkunskaper behövs.
Och vad gör exiljournalister när svenska redaktioner inte tar emot dem? Vissa av dem arbetar för icke-svenska redaktioner precis som Philip. Vissa av dem blir Youtube-stjärnor på sina modersmål och når hundratusentals följare och bidrar till oberoende journalistik i diktaturer som de har flytt.
En och annan av dem får arbete vid tankesmedjor i utlandet. Men majoriteten överger journalistiken. Jag har slutat räkna antalet gånger som jag sett en exiljournalist bakom ratten i en taxibil.
Slösa inte bort exiljournalisters erfarenheter och kompetens!
ccc9f3e3faacb2ce0ec87aa75e89db00b849f9aaAldrig tidigare har det spenderats så mycket pengar på kärnvapen som nu. Det skriver organisationen Ican, som mobiliserar icke-statliga organisationer runtom i världen med målet att förhandla fram ett avtal mot kärnvapen, i en rapport. De nio länder som idag förfogar över massförstörelsevapnet spenderade förra året tillsammans 119 miljarder dollar på att underhålla och utveckla […]
Aldrig tidigare har det spenderats så mycket pengar på kärnvapen som nu. Det skriver organisationen Ican, som mobiliserar icke-statliga organisationer runtom i världen med målet att förhandla fram ett avtal mot kärnvapen, i en rapport.
De nio länder som idag förfogar över massförstörelsevapnet spenderade förra året tillsammans 119 miljarder dollar på att underhålla och utveckla sina kärnvapenarsenaler. Det är 19 procent mer jämfört med 2024.
Överlägset högst utgifter för kärnvapen har USA. Samtidigt som Trump ylar om att Iran anrikar uran, där inga bevis presenterats för att Iran skulle försöka skaffa sig kärnvapen, rapporterar fredsforskningsinstitutet Sipri att både USA och Ryssland flyttar stridsspetsar från sina lager för att sätta dem på robotar som hålls i högsta beredskap. “Ansträngningarna för att minska kärnvapnens roll och antal vrids tillbaka flera årtionden”, skriver de i ett uttalande.
Till följd av krigen och upprustningen står vi närmare ett utrotande av allt mänskligt liv på planeten än på mycket länge. Sverige är inget undantag i upprustningshysterin och har till skillnad från våra nordiska grannländer inga förbehåll i avtalen med USA om kärnvapen på svensk mark.
Det brådskar med att få till en global fredsrörelse som kan vända utvecklingen.
d3eb591f4c1cb8d4835c305d339c90a99f4d50caccc9f3e3faacb2ce0ec87aa75e89db00b849f9aaTITLE: Miljarder till domedagsvapen DESCRIPTION: Aldrig tidigare har det spenderats så mycket pengar på kärnvapen som nu. Det skriver organisationen Ican, som mobiliserar icke-statliga organisationer runtom i världen med målet att förhandla fram ett avtal mot kärnvapen, i en rapport. De nio länder som idag förfogar över massförstörelsevapnet spenderade förra året tillsammans 119 miljarder dollar på att underhålla och utveckla […] CONTENT: Aldrig tidigare har det spenderats så mycket pengar på kärnvapen som nu. Det skriver organisationen Ican, som mobiliserar icke-statliga organisationer runtom i världen med målet att förhandla fram ett avtal mot kärnvapen, i en rapport. De nio länder som idag förfogar över massförstörelsevapnet spenderade förra året tillsammans 119 miljarder dollar på att underhålla och utveckla sina kärnvapenarsenaler. Det är 19 procent mer jämfört med 2024. Högst utgifter för kärnvapen har USA, följt av Ryssland. Samtidigt som Trump ylar om att Iran anrikar uran, där inga bevis presenterats för att Iran skulle försöka skaffa sig kärnvapen, rapporterar fredsforskningsinstitutet Sipri att både USA och Ryssland flyttar stridsspetsar från sina lager för att sätta dem på robotar som hålls i högsta beredskap. “Ansträngningarna för att minska kärnvapnens roll och antal vrids tillbaka flera årtionden”, skriver de i ett uttalande. Till följd av krigen och upprustningen står vi närmare ett utrotande av allt mänskligt liv på planeten än på mycket länge. Sverige är inget undantag i upprustningshysterin och har till skillnad från våra nordiska grannländer inga förbehåll i avtalen med USA om kärnvapen på svensk mark. Det brådskar med att få till en global fredsrörelse som kan vända utvecklingen.
TITLE: Miljarder till domedagsvapen DESCRIPTION: Aldrig tidigare har det spenderats så mycket pengar på kärnvapen som nu. Det skriver organisationen Ican, som mobiliserar icke-statliga organisationer runtom i världen med målet att förhandla fram ett avtal mot kärnvapen, i en rapport. De nio länder som idag förfogar över massförstörelsevapnet spenderade förra året tillsammans 119 miljarder dollar på att underhålla och utveckla […] CONTENT: Aldrig tidigare har det spenderats så mycket pengar på kärnvapen som nu. Det skriver organisationen Ican, som mobiliserar icke-statliga organisationer runtom i världen med målet att förhandla fram ett avtal mot kärnvapen, i en rapport. De nio länder som idag förfogar över massförstörelsevapnet spenderade förra året tillsammans 119 miljarder dollar på att underhålla och utveckla sina kärnvapenarsenaler. Det är 19 procent mer jämfört med 2024. Överlägset högst utgifter för kärnvapen har USA. Samtidigt som Trump ylar om att Iran anrikar uran, där inga bevis presenterats för att Iran skulle försöka skaffa sig kärnvapen, rapporterar fredsforskningsinstitutet Sipri att både USA och Ryssland flyttar stridsspetsar från sina lager för att sätta dem på robotar som hålls i högsta beredskap. “Ansträngningarna för att minska kärnvapnens roll och antal vrids tillbaka flera årtionden”, skriver de i ett uttalande. Till följd av krigen och upprustningen står vi närmare ett utrotande av allt mänskligt liv på planeten än på mycket länge. Sverige är inget undantag i upprustningshysterin och har till skillnad från våra nordiska grannländer inga förbehåll i avtalen med USA om kärnvapen på svensk mark. Det brådskar med att få till en global fredsrörelse som kan vända utvecklingen.
d3eb591f4c1cb8d4835c305d339c90a99f4d50caAldrig tidigare har det spenderats så mycket pengar på kärnvapen som nu. Det skriver organisationen Ican, som mobiliserar icke-statliga organisationer runtom i världen med målet att förhandla fram ett avtal mot kärnvapen, i en rapport. De nio länder som idag förfogar över massförstörelsevapnet spenderade förra året tillsammans 119 miljarder dollar på att underhålla och utveckla […]
Aldrig tidigare har det spenderats så mycket pengar på kärnvapen som nu. Det skriver organisationen Ican, som mobiliserar icke-statliga organisationer runtom i världen med målet att förhandla fram ett avtal mot kärnvapen, i en rapport.
De nio länder som idag förfogar över massförstörelsevapnet spenderade förra året tillsammans 119 miljarder dollar på att underhålla och utveckla sina kärnvapenarsenaler. Det är 19 procent mer jämfört med 2024.
Högst utgifter för kärnvapen har USA, följt av Ryssland. Samtidigt som Trump ylar om att Iran anrikar uran, där inga bevis presenterats för att Iran skulle försöka skaffa sig kärnvapen, rapporterar fredsforskningsinstitutet Sipri att både USA och Ryssland flyttar stridsspetsar från sina lager för att sätta dem på robotar som hålls i högsta beredskap. “Ansträngningarna för att minska kärnvapnens roll och antal vrids tillbaka flera årtionden”, skriver de i ett uttalande.
Till följd av krigen och upprustningen står vi närmare ett utrotande av allt mänskligt liv på planeten än på mycket länge. Sverige är inget undantag i upprustningshysterin och har till skillnad från våra nordiska grannländer inga förbehåll i avtalen med USA om kärnvapen på svensk mark.
Det brådskar med att få till en global fredsrörelse som kan vända utvecklingen.
d3eb591f4c1cb8d4835c305d339c90a99f4d50caccc9f3e3faacb2ce0ec87aa75e89db00b849f9aaTITLE: Miljarder till domedagsvapen DESCRIPTION: Aldrig tidigare har det spenderats så mycket pengar på kärnvapen som nu. Det skriver organisationen Ican, som mobiliserar icke-statliga organisationer runtom i världen med målet att förhandla fram ett avtal mot kärnvapen, i en rapport. De nio länder som idag förfogar över massförstörelsevapnet spenderade förra året tillsammans 119 miljarder dollar på att underhålla och utveckla […] CONTENT: Aldrig tidigare har det spenderats så mycket pengar på kärnvapen som nu. Det skriver organisationen Ican, som mobiliserar icke-statliga organisationer runtom i världen med målet att förhandla fram ett avtal mot kärnvapen, i en rapport. De nio länder som idag förfogar över massförstörelsevapnet spenderade förra året tillsammans 119 miljarder dollar på att underhålla och utveckla sina kärnvapenarsenaler. Det är 19 procent mer jämfört med 2024. Högst utgifter för kärnvapen har USA, följt av Ryssland. Samtidigt som Trump ylar om att Iran anrikar uran, där inga bevis presenterats för att Iran skulle försöka skaffa sig kärnvapen, rapporterar fredsforskningsinstitutet Sipri att både USA och Ryssland flyttar stridsspetsar från sina lager för att sätta dem på robotar som hålls i högsta beredskap. “Ansträngningarna för att minska kärnvapnens roll och antal vrids tillbaka flera årtionden”, skriver de i ett uttalande. Till följd av krigen och upprustningen står vi närmare ett utrotande av allt mänskligt liv på planeten än på mycket länge. Sverige är inget undantag i upprustningshysterin och har till skillnad från våra nordiska grannländer inga förbehåll i avtalen med USA om kärnvapen på svensk mark. Det brådskar med att få till en global fredsrörelse som kan vända utvecklingen.
TITLE: Miljarder till domedagsvapen DESCRIPTION: Aldrig tidigare har det spenderats så mycket pengar på kärnvapen som nu. Det skriver organisationen Ican, som mobiliserar icke-statliga organisationer runtom i världen med målet att förhandla fram ett avtal mot kärnvapen, i en rapport. De nio länder som idag förfogar över massförstörelsevapnet spenderade förra året tillsammans 119 miljarder dollar på att underhålla och utveckla […] CONTENT: Aldrig tidigare har det spenderats så mycket pengar på kärnvapen som nu. Det skriver organisationen Ican, som mobiliserar icke-statliga organisationer runtom i världen med målet att förhandla fram ett avtal mot kärnvapen, i en rapport. De nio länder som idag förfogar över massförstörelsevapnet spenderade förra året tillsammans 119 miljarder dollar på att underhålla och utveckla sina kärnvapenarsenaler. Det är 19 procent mer jämfört med 2024. Överlägset högst utgifter för kärnvapen har USA. Samtidigt som Trump ylar om att Iran anrikar uran, där inga bevis presenterats för att Iran skulle försöka skaffa sig kärnvapen, rapporterar fredsforskningsinstitutet Sipri att både USA och Ryssland flyttar stridsspetsar från sina lager för att sätta dem på robotar som hålls i högsta beredskap. “Ansträngningarna för att minska kärnvapnens roll och antal vrids tillbaka flera årtionden”, skriver de i ett uttalande. Till följd av krigen och upprustningen står vi närmare ett utrotande av allt mänskligt liv på planeten än på mycket länge. Sverige är inget undantag i upprustningshysterin och har till skillnad från våra nordiska grannländer inga förbehåll i avtalen med USA om kärnvapen på svensk mark. Det brådskar med att få till en global fredsrörelse som kan vända utvecklingen.