b2f77755315b4838058780716414f2b09e857cf3Nyhetsbyrån Järva, har vunnit AMIC International Award.
Priset delas ut till hyperlokala medier av AMIC, the Association of Information and Communication Media vid Universitat Autónoma de Barcelona.
Juryn, som består av journalister och medieforskare från hela världen, motiverade priset till Nyhetsbyrån Järva så här: “Juryn uppmärksammade Nyhetsbyrån Järva för att framgångsrikt kombinera professionella journalisters expertis med lokala medarbetare, samtidigt som de upprätthöll en tydlig motberättande redaktionell strategi. Särskild uppskattning gavs till ert fokus på mänskliga berättelser och konstruktiv lokal utveckling, där ni prioriterar relevans och djup framför sensationslystnad. Er obundna men politiskt medvetna journalistik uppmärksammades också för att ni håller den lokala makten ansvarig och uppmuntrar demokratiskt deltagande. Juryn berömde vidare er diversifierade intäktsmodell. Initiativ som journalistkurser för lokalbefolkningen och fördjupade redaktionella samarbeten värderades för att stärka den journalistiska kvaliteten, bredda samhällsengagemanget och generera distinkt demokratiskt innehåll. Nyhetsbyrån Järvas övergripande sociala inverkan inom samhället ansågs särskilt anmärkningsvärd.”
c4576b22e442066d2f10670eee4fc3fd2e0f4333Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras.
Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst.
Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg.
Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen.
Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än.
Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter.
– Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer.
Christian Kopfer
Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer:
– I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter.
Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer.
– Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt.
Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern.
– Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten.
När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar.
– Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska.
Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar:
– Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han.
Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa.
Per Högselius, KTH.
– Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius.
Vad kan vi vänta oss närmast från politiken?
– Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter.
Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna.
– Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda.
Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser:
– Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer.
I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius:
– Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om.
Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
dcbeaa2a0ff9dc044cfa3ea50f6958af47228fcbc4576b22e442066d2f10670eee4fc3fd2e0f4333TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Christian Kopfer Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. Per Högselius, KTH. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
bde5932956badb4ed588816b643757dffc3b7f76dcbeaa2a0ff9dc044cfa3ea50f6958af47228fcbTITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna... Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
c49e64d142611552a1b99c584453d7725818e1e8Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) fick den 17 februari i år ta emot en rapport. Den är framtagen av myndigheten Forum för levande historia. ”Unga tycker om andra” heter den och handlar om svenska skolelevers attityder och utsatthet.
Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) fick den 17 februari i år ta emot en rapport. Den är framtagen av myndigheten Forum för levande historia. ”Unga tycker om andra” heter den och handlar om svenska skolelevers attityder och utsatthet.
c49e64d142611552a1b99c584453d7725818e1e8Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) fick den 17 februari i år ta emot en rapport. Den är framtagen av myndigheten Forum för levande historia. ”Unga tycker om andra” heter den och handlar om svenska skolelevers attityder och utsatthet.
Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) fick den 17 februari i år ta emot en rapport. Den är framtagen av myndigheten Forum för levande historia. ”Unga tycker om andra” heter den och handlar om svenska skolelevers attityder och utsatthet.
3b9109775db64d7f951084503669f5048ed2d877Traditionella medier står starka när det gäller väljarnas viktigaste källor inför höstens val. Partiledaredebatt i tv och mediernas valkompasser rankas högst av väljarna. Även bland förstagångsväljarna. Det visar en färsk undersökning från Internetstiftelsen.
Om undersökningen
Internetstiftelsen har anlitat undersökningsföretaget Novus för datainsamlingen som ägde rum mellan den 10 december 2025–14 januari 2026.
Huvudstudien är genomförd bland allmänheten 18+ år (n=2417), med en deltagarfrekvens på 57 procent.
Data är insamlad i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel.
Resultaten i studien är viktade mot kända populationstal (enligt SCB) med avseende på kön, ålder, utbildning, geografi (NUTS2) samt parti i valet 2022.
Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet: Valspecial 2026 visar att de traditionella medierna fortfarande är svenskarnas viktigaste källor inför valet 2026.
Tv, radio, dagstidningar, lokaltidningar och kvällstidningar rankas betydligt högre än andra informationskällor som sociala medier, poddar och AI-tjänster.
Cirka 55 procent av svenskarna tror att partiledardebatter i tv kommer att vara viktiga för deras val i höst. 50 procent tror att valkompasser kommer att vara det. Poddar och sociala medier-konton upplevs viktiga i en betydligt mer begränsad del av befolkningen som ofta har ett stort politiskt intresse, konstaterar undersökningen.
Rapporten visar att:
En stor förändring från förra valet är att andelen personer som anser att Facebook är en viktig kanal för politisk information har minskat markant från 22 procent till 15 procent år 2026.
Samtidigt har Tiktok ökat, men från mycket låga nivåer. År 2022 ansåg 1 procent att Tiktok var en viktig kanal för politisk information och 2026 uppger 4 procent detsamma.
I gruppen förstagångsväljare, som utgör drygt 7 procent av väljarna, anger drygt en tredjedel att Tiktok är viktig för att ta del av politisk information. Bland personer födda på 00-talet uppger 20 procent att det är en viktig kanal för politisk information.
Även poddar har ökat i betydelse från 12 procent år 2022 till 17 procent år 2026. Särskilt i den yngre halvan av befolkningen (upp till 45 år) ses poddar som viktiga jämfört med den äldre.
Nästan 9 av 10 svenskar tror att AI kommer att användas för att ta fram falska bilder och videoklipp i syfte att påverka valet 2026.
3 av 10 av de tillfrågade har diskuterat någon politisk fråga på nätet under året, men bara ett fåtal räknar med att påverka andra. Ett hårt samtalsklimat begränsar politisk diskussion och engagemang, enligt undersökningen. Trots det anmäler knappt var tionde inlägg med hårda ord, hat eller hot.
Här är några av de övriga resultaten:
8 av 10 anser att tv är en viktig informationskälla för politisk information och omkring 6 av 10 anser att dagstidningar och radio är viktiga.
Andelen som tycker att radio är viktig för politisk information har ökat från 57 procent år 2022 till 60 procent år 2026.
Kvällstidningar har ökat något och 32 procent anser att de är en viktig källa för politisk information, jämfört med 29 procent år 2022. Kvällstidningar har haft en stark digital närvaro och många svenskar har under perioden följt kvällstidningar på sociala medier för att läsa samhällsnyheter.
Endast ett fåtal (3%) anser att AI-tjänster är en viktig informationskälla för politisk information.
Fotnot: Svenskarna och internet: Valspecial 2026 är skriven av Freja Blomdahl, Insight Manager, med hjälp av Jakob Bäck, Digital Content Specialist på Internetstiftelsen.
dfbff345636d9ff3bc14f3a024f107fa1fcaad3dIsraeliska soldater och bosättare använder sexuellt och könsrelaterat våld för att tvinga bort palestinier från sina hem på ockuperade Västbanken, visar en rapport.
Israeliska soldater och bosättare använder sexuellt och könsrelaterat våld för att tvinga bort palestinier från sina hem på ockuperade Västbanken, visar en rapport.
7e7613302daa1d214cc0d94683aab4f870bb1e1e2021 tog talibanerna makten i Afghanistan. Den islamistiska regimen, som bland annat förbjudit flickor att gå i skolan, har fördömts och sanktionerats av EU. Att förhandla med dem har hittills varit uteslutet. Nu bjuder Sverige in talibanerna för diplomatiska samtal. Samtalen handlar om att öka antalet deportationerna till landet, enligt uppgifter till Euractiv.
2021 tog talibanerna makten i Afghanistan. Den islamistiska regimen, som bland annat förbjudit flickor att gå i skolan, har fördömts och sanktionerats av EU. Att förhandla med dem har hittills varit uteslutet. Nu bjuder Sverige in talibanerna för diplomatiska samtal. Samtalen handlar om att öka antalet deportationerna till landet, enligt uppgifter till Euractiv.
37d5985735f714bc00dfc285383eeaec13471628Palantir har publicerat ett ideologiskt manifest och redan på första punkten slår de fast att de existerar för att försvara USA. Men justitieminister Gunnar Strömmer fortsätter behandla bolaget som en neutral IT-leverantör. Manifestet heter ”The Technological Republic” och det är skrivet av Palantirs VD Alex Karp. Det är 22 punkter och jag har läst dem. […]
Palantir har publicerat ett ideologiskt manifest och redan på första punkten slår de fast att de existerar för att försvara USA. Men justitieminister Gunnar Strömmer fortsätter behandla bolaget som en neutral IT-leverantör.
Manifestet heter ”The Technological Republic” och det är skrivet av Palantirs VD Alex Karp.1 Det är 22 punkter och jag har läst dem. Det är ingen torr tekniktext om hur verktyg. Det är en rabiat politisk programförklaring. Punkt ett lyder: ”Silicon Valley har en moralisk skuld till det land som möjliggjorde dess framgång. Ingenjörseliten i Silicon Valley har en absolut skyldighet att delta i nationens försvar.” Det är inte en fotnot utan manifestets portalparagraf.
Låt det sjunka in: Palantirs anställda sitter tillsammans med den svenska polisen och dessa anställda jobbar på ett företag att de har har en moralisk plikt att försvara USA. De ska inte serva sina kunder eller stötta demokratin i allmänhet. De ska stötta USA. Med USA ska du läsa Trump.
Strömmer kallar det konspirationsteorier
När Socialdemokraternas Petter Löberg ställde frågor om polisens hemliga Palantir-samarbete i riksdagen blev justitieministerns svar att polisen själv avgör vilka IT-tjänster de upphandlar och att detta inte är något som han eller regeringen godkänner eller får information om.2 I den efterföljande debatten gick Strömmer ännu längre och avfärdade kritiken som ”konspirationsteorier”.3
Palantir publicerar själva ett manifest som säger att AI-vapen kommer att byggas och att frågan bara är av vem och i vilket syfte, att hård makt i detta århundrade bygger på mjukvara, att den som inte vill bygga dessa vapen lämnar banan fri åt sina fiender. Det är punkt fyra och fem i deras eget manifest. Och justitieministern tycker att det är konspirationsteorier att ställa frågor om detta bolags roll i svensk polisverksamhet. Strömmer kommer få äta upp sitt uttalande under en lång tid framöver.
Vad manifestet faktiskt säger
Jag kollade alla 22 punkterna. Några av dem förtjänar extra uppmärksamhet.
Punkt fyra: ”Gränserna för mjuk makt har blottlagts. Fria och demokratiska samhällens förmåga att överleva kräver mer än moraliska vädjanden. Det kräver hård makt, och hård makt i detta århundrade kommer att byggas på mjukvara.” Det är en öppen deklaration om att Palantirs mjukvara är ett maktmedel, inte en neutral IT-tjänst.
Punkt fem: ”Frågan är inte om AI-vapen kommer att byggas; frågan är vem som bygger dem och i vilket syfte.” Palantir ser sig själva som vapentillverkare. De är stolta över det.
Punkt tolv: ”Atomåldern håller på att ta slut. En ny era av avskräckning byggd på AI håller på att börja.” Palantir vill ersätta kärnvapenavskräckning med AI-avskräckning. Deras AI-avskräckning. USA:as.
Punkt fjorton: ”Amerikansk makt har möjliggjort en extraordinärt lång fred.” Och punkt tretton: ”Inget annat land i världshistorien har främjat progressiva värden mer än detta.” Det vill säga USA, ett land som stöttat brutala diktaturer och som har ett extremt ojämlikt samhällssystem där miljoner människor inte ens har tillgång till sjukvård. Företaget vars kod analyserar svenska medborgares personuppgifter har som explicit ideologi att amerikansk makt är grunden för världsordningen.
En IT-leverantör som vill förändra världen
Punkt sexton berömmer Elon Musk för att han ”vågar tänka stort” och kritiserar kulturen som ”nästan fnyser” åt miljardärer med stora visioner. Musks stora visioner innefattar bland annat hans plattform som sprider nazism och en AI som tillverkade övergreppsbilder på barn. Punkt tjugo kritiserar elitens intolerans mot religiös tro. Vi får anta att detta inte gäller till exempel muslimer. Punkt tjugoen slår fast att alla kulturer inte är lika mycket värda.
Det här är inte ett IT-bolag som säljer dataanalys. Det är en ideologisk rörelse med en tydlig politisk agenda: amerikansk militär dominans, AI som det nya kärnvapnet, Silicon Valley-miljardärer som samhällets räddare och en explicit rangordning av kulturer som över och under-ordnade. Och punkt sex föreslår på fullaste allvar att USA bör överväga att återinföra allmän värnplikt. Något USA haft några gånger vid stora krig.
Det är det bolaget som Gunnar Strömmer kallar en vanlig IT-upphandling. Men varför tycker han det? Vi har en teori.
Kristerssons hemliga möte
Klägget avslöjade i november förra året att mor om innehållet av statsminister Ulf Kristersson hemliga möte möte med Palantirs grundare Peter Thiel och VD Alex Karp under Bilderbergkonferensen i Stockholm.4 Samtalsuppteckningen är delvis hemligstämplad. Det enda vi vet är att mötet handlade om ”Sveriges AI-strategi”. Samtidigt sitter Palantirs kodare inne på polishuset på Kungsholmen och bygger ett AI-system som analyserar svenskars känsliga data.5
Thiel, mannen som statsministern valde att träffa, hävdar att demokrati inte går att förena med frihet. Karp, medförfattare till manifestet, skryter om att Palantir dödar sina fiender. Danmark är på väg att säga upp sitt Palantir-avtal.6 Tyska författningsdomstolen säger att polisens Palantir-användning strider mot grundlagen. Schweiz tackade nej efter att en utredning varnade för att data kan läcka till USA.7
Men Sverige? Sverige har en justitieminister som kallar frågorna för konspirationsteorier.
”Neutral teknik” som svär trohet till USA
Strömmers hela försvarslinje vilar på premissen att Palantir är en neutral IT-leverantör som polisen upphandlar precis som vilken mjukvara som helst. Och att det är polisen som får ansvara för sin egen upphandling.
Det är den bilden som spricker nu. Palantir säger själva, svart på vitt, i sitt eget manifest, att de har en moralisk plikt att försvara USA. De säger att de bygger AI-vapen. De säger att mjukvara är det nya maktmedlet. De säger att alla kulturer inte är lika mycket värda. Då kan man inte låta polisen bestämma eftersom det handlar om utrikespolitik.
Neutral teknik? Det är som att kalla en stridsvagn för ett landbaserat transportmedel.
Gunnar Strömmer har ett val. Han kan fortsätta låtsas att Palantir bara säljer dataanalys. Eller så kan han läsa deras manifest och inse att Sverige har gett ett företag som explicit lovar trohet till USA:s militära intressen tillgång till svenska medborgares personuppgifter. Det ena är bekvämt. Det andra är ärligt. Strömmer är en bekväm man, men låt oss göra det mer obekvämt att ha kvar Palantir än att säga upp avtalet.
Skriv under uppropet mot Palantir
NoterVisaDöljhttps://twitter-thread.com/t/2045574398573453312 ↩︎https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skriftlig-fraga/polisens-anvandning-av-analys-och_hd11167/ ↩︎https://www.etc.se/inrikes/haer-fnyser-gunnar-stroemmer-aat-fraagorna-om-palantir-konspirationsteorier ↩︎https://klagget.nu/2025/11/07/kristerssons-hemliga-mote-med-thiel/ ↩︎https://www.etc.se/story/dagens-etc-avsloejar-polisens-hemliga-samarbete-med-spionbolaget-palantir ↩︎https://www.dn.se/ledare/isobel-hadley-kamptz-danmark-sager-upp-palantir-av-sakerhetsskal-svensk-polis-fortsatter/ ↩︎https://www.flamman.se/palantir-tar-schweizisk-tidskrift-till-domstol/ ↩︎
78382af6499255f811ee57c6ae834aa938483915Pappor har sämre kontakt med sina barn än mammor. De mår sämre. De tar livet av sig oftare. Precis när det börjar bli bättre vill Ebba Busch skicka tillbaka oss pappor till en tid när män tvingades välja mellan att vara en närvarande förälder och att göra karriär.
Pappor har sämre kontakt med sina barn än mammor. De mår sämre. De tar livet av sig oftare. Precis när det börjar bli bättre vill Ebba Busch skicka tillbaka oss pappor till en tid när män tvingades välja mellan att vara en närvarande förälder och att göra karriär.
4dea8986b0c73922048bcb88a3a86e1acfebd8fbHögsta domstolen friar Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen för svindleri.
Högsta domstolen friar Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen för svindleri.