Tornevall Networks

Regeringens entusiasm för fossila bränslen och motstånd mot elektrifiering framstod tidigare som ett svek mot framtida generationer. Men nu riskerar notan att landa tidigare än så – hos dagens väljare. Tomas Kåberger ger tio konkreta exempel på en bättre politik.

It's unclear why the director of the printing bureau stepped down. Reportedly, it wasn't by choice.

Hon ville överraska sin mamma, men blev ytterligare en i femicidstatistiken. Styckmordet på 14-åriga Augustina Vega i Argentina är en smärtsam påminnelse om varför feminismen fortfarande är relevant – och livsavgörande.

Redan under helgen verkade de pågående samtalen mellan USA och Iran för att förlänga vapenvilan mellan länderna hänga på en skör tråd, då USA åter bombade mål i Iran och Irans revolutionsgarde meddelade att man attackerat en amerikansk militärbas i regionen.

Men det var Israels upptrappade attacker i Libanon som fick ledningen i Teheran att dra i handbromsen, och deklarera att förhandlingarna skulle avbrytas.

– Vi insisterar på att en vapenvila i Libanon är en grundförutsättning för ett avtal om ett krigsslut, sade Esmaeil Baqaei, talesperson för det iranska utrikesdepartementet, på måndagen.

Det ledde till en hektisk dag för USA:s Mellanösterndiplomater, och även för president Trump själv, enligt hans skriverier på Truth Social.

Trumps första svar var dock karakteristiskt, och uppenbart långt från sanningen. 

– Jag kunde inte bry mig mindre, påstod USA:s president när CNBC frågade om utspelet från Teheran, och att Iran också sagt att man var på väg att åter helt stänga Hormuzsundet för oljetrafik på grund av Israels härjningar.  

Trump sade i samma intervju att han i vilket fall tyckte att förhandlingarna ”börjat bli väldigt tråkiga”.

Men uppenbarligen ändå inte tråkigare än att han inte tyckte det kunde vara värt att ringa upp Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och ”fråga vad som händer med Libanon”, som han uttryckte det till CNBC.

Netanyahu hade på förmiddagen deklarerat att Israels militär IDF åter skulle bomba Beirut, efter att de senaste veckorna tagit sig allt djupare in i södra Libanon. IDF hade också utfärdat evakueringsorder till de boende i Beiruts södra förorter, där stödet till den libanesiska motståndsrörelsen Hizbollah är stort.

Men efter att Trump pratat med Netanyahu – och enligt CNN behövt använda kraftuttryck för att få den israeliske premiärministern att förstå att han inte hade lov att äventyra USA:s förhandlingar med Iran – avbröts attacken. Även om Netanyahu efteråt insisterade på att Israel kommer att fortsätta sina operationer i södra Libanon, och har dödat minst fyra personer bara på tisdagsmorgonen.

Trump skrev på Truth Social att han haft ”ett mycket produktivt samtal” med Netanyahu, och även ”ett mycket bra samtal med Hizbollah”. Enligt presidenten hade den libanesiska milisen gått med på att sluta attackera Israel om de slutar attackera Libanon.

Det bekräftades kort därefter av Libanons ambassad i Washington, som skriver att fortsatta förhandlingar ska hållas under veckan för att använda förslaget som utgår från Beirut till att omfatta hela Libanon.

Det finns redan en gällande vapenvila sedan den 8 april, som Israel bryter mot dagligen. Frankrike har också fördömt Israels invasion av södra Libanon.

– Inget kan rättfärdiga Israels fortsatta militära operationer i Libanon och dess allt djupare ockupation av libanesiskt territorium, sade Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot i helgen.

Netanyahu är samtidigt under press på hemmaplan att slå ännu hårdare mot Libanon som svar på Hizbollahs framgångsrika försvar mot ockupationsstyrkorna.

Hans minister för inrikes säkerhet, Itamar Ben-Gvir, skrev på X att Netanyahu sagt att ”en stark premiärminister säger ’ja’ till USA:s president när det är möjligt, och ’nej’ när det är nödvändigt. Det här är tiden för att säga ’nej’ till vår vän president Trump”.

Den legendariske skönångaren Frank Sinatra (1915-1998) var benhård sionist – och stödde sionistiska terrorgrupper med stora summor pengar. Åtminstone om man får tro hans dotter Nancy, som stolt berättade om sin fars Israelkopplingar på X.

Enligt henne smugglade fadern omkring en miljon dollar i kontanter för vapen åt en judisk paramilitär grupp i Palestina – mitt under sionisternas etniska rensning av Palestina 1948.

Pengarna gick till Haganah, den ledande underjordiska sionistiska milisen i det brittiska mandatområdet Palestina, och föregångare till den moderna israeliska krigsmakten IDF.

Haganah kopplades till flera terroristdåd, inklusive sänkningen av SS Patrial 1940, enbåt i hamnen i Haifa som innehöll 1 800 judiska flyktingar som de brittiska myndigheterna ville deportera till Mauritius.

Haganah hade för avsikt att immobilisera båten och stoppa deportationerna, men dödade istället 267 personer och skadade ytterligare 172.

Men framför allt var gruppen ledande i fördrivningen av det palestinska folket. De belägrade palestinska byar, brände ner bostadshus och jordbruksmark.

Nancy Sinatra delade sin story på självaste Nakba-dagen den 15 maj. Det är den dag då palestinier uppmärksammar den stora etniska rensningen som låg till grund för Israels bildande.

Men hon har skrivit om det tidigare – 2023 beskrev hon sioniststödet och pengasmugglingen som sin fars ”tappraste och mest heroiska ögonblick”

”Fan, tack för att du påminde världen om att din pappa var en folkmordsivrig skitstövel som hjälpte till med den etniska rensningen av palestinier.” Den palestinsk-amerikanske poeten Remi Kanazis svar på Nancy Sinatras familjestory. Skärmdump: X

Frank Sinatra var känd under hela sin karriär som en passionerad anhängare av den sionistiska saken. Han besökte Israel för första gången 1962 och genomförde sju konserter, däribland en för IDF-soldater.

Enligt Eliot Weismans Sinatrabiografi The Way it Was (2018) fick sångaren en guld-Uzi (ökänd israelisk kulsprutepistol) i present av Golda Meir, Israels premiärminister 1969-1974, känd för sitt ”det finns inga palestinier”-uttalande. Uzin följde med Sinatra på alla hans resor, varav en av de sista gjordes till Israel i samband med hans 80-årsdag 1995. 

Det halländska skoföretaget Vagabond Shoemakers har beviljats garanti från Exportkreditnämnden för försäljning av varor till Israel. Enligt garantivillkoren kan staten ersätta företaget med upp till 95 procent av 1.800.000 amerikanska dollar, om den israeliska kunden av någon anledning inte skulle betala.

Vagabond drivs sedan 2024 av en stiftelse som heter Vagabond Shoemakers Foundation. Företagsgrundarna skänkte företaget till stiftelsen i slutet av 2023, och när det annonserades skrev man att den förändrade ägarstrukturen innebär att ”avkastningen från Vagabond Shoemakers från och med nu kommer användas till forskning, utbildning och behövande i enlighet med stiftelsens stadgar.” Stiftelsens första år med donationer var 2025, och bland de största mottagarna fanns UNHCR och Läkare utan gränser.

Många välkomnade regeringens valfläsk om möjligheten för regionerna att låna pengar för att subventionera biljettpriserna i kollektivtrafiken – men inte Liberalernas ungdomsförbund (LUF), som menar att de 6,5 miljarderna istället borde gått till kriget i Ukraina. 

I sociala medier (27 maj) skriver LUF att regeringen hade kunnat skänka sju Jas-plan eller en miljon(!) drönare till den ukrainska försvarsmakten och beskyller Tidöpartierna, däribland sitt moderparti, för slöseri med skattepengar.

USA:s artistelit är inte Trump-anhängare. Flertalet av de artister som var tänkta som huvudnummer i serien av Freedom 250-konserter den 25 juni-10 juli, har hoppat av.

Country-stjärnan Martin McBride är en av dem. McBride vill inte uppträda på ett evenemang tänkt som en hyllning till president Trump:

– Jag har tillbringat hela min karriär med att sjunga sånger om riktiga människor med verkliga problem. Jag har välsignats med möjligheten att vara en röst för dem som har känt att de inte hade en. Det upprör mig mycket att alla fans som berörts av min musik kan känna att jag överger innebörden bakom de där låtarna. Så är inte fallet, säger Martina McBride i ett uttalande.

Soul- och funkgruppen The Commodores har också hoppat av:

”Vår musik har alltid varit vår röst och vi väljer att inte offentligt knyta an till något enskilt politiskt parti. Vi stöder alla amerikaners välfärd”, skrev gruppen på sociala medier.

Donald Trump, som tidigare hyllat artisterna som värdiga representanter för USA, och som personligen skulle inviga konsertturnén, tycker nu i ett inlägg på sin plattform Truth Social att artisterna är ”överbetalda” och att ”ingen vill höra dem”. Trump överväger att göra om konserterna för USA 250 år, till ett evenemang för hans Make America Great Again-rörelse (MAGA). Där ska han själv hyllas, skriver han på Truth Social, som ”den främsta attraktionen någonstans i världen”.

Av de nio artister som figurerar som dragplåster på affischen för evenemanget har sex nu sagt att de inte kommer att uppträda: McBride, Commodores, rapparen Young MC, Bret Michaels från glamrockbandet Poison, funkrockaren Morris Day och hans band Time samt flera musiker bakom bandet Milli Vanilli. Där kommer en av medlemmarna, Fab Morvan, att delta. Milli Vanilli hyllades under 1990-talet tills det avslöjades att frontmännen Morvan och Rob Pilatus inte alls sjungit på de låtar de hyllats för: den verklige sångaren Jodie Rocco vill inte uppträda för Trump. 

The independent journalist told Snopes the Trump administration had never funded his work.

Byggnads är med sina över 100 000 medlemmar LO:s fjärde största förbund (efter Kommunal, IF Metall och Handels). En stor organisation, vars politik kan ge genomslag. Här är några motioner som behandlades på kongressen och kan påverka LO i stort, kommande avtalsrörelse och den politiska debatten. 

Förbundsstyrelsen

I dag får den som blir vald till ordförande i en av Byggnads tio regioner automatiskt en plats i förbundsstyrelsen. En ordning som utmanades av Byggnads Skåne, med en motion om att det istället ska vara kongressen som utser styrelseledamöter, utifrån kandidater som regionerna nominerar. En viktig demokratisk reform, menar förespråkarna – och något som kan röra om i pampgrytan. Förbundsstyrelsen var emot, men förlorade mot den skånska linjen med röstsiffran 85-68.

Kärnkraft

Kongressen röstade ja till att säga nej. Till kärnkraft, alltså. 

Förbundet kommer hädanefter säga nej utbyggd kärnkraft och till statliga bidrag för en kärnkraftsutbyggnad. Motionen om detta kom från Region Stockholm-Gotland ochröstades igenom med siffrorna 98-73.

Märket

Frågan om ”märket” har länge varit en het potatis. Många byggnadsarbetare menar att industrins märke håller tillbaka deras löner och gör att andra sätter gränsen för Byggnads krav. I den senaste avtalsrörelsen krävde bland annat Unga Byggare Väst lönelyft på 15 procent (långt mer än de 6,4 procent över 24 månader som avtalsrörelsen landade i).

Kongressen röstade efter en debatt nej till att lämna industrimärket. Däremot röstade den ja till en motion med krav på att förbundet ska verka för att lönebildningsmodellen reformeras ”i syfte att skapa en mer jämlik och rättvis fördelning av löneutrymmet”.

Sex timmars arbetsdag

Kongressen beslutade att Byggnads ska verka för att normalarbetstiden i Sverige sänks till sex timmar (med bibehållen lön). En seger för Söderströms och Wagners anhängare, som varit drivande i frågan.

Sänkt arbetstid är en av de hetaste fackliga frågorna just nu – speciellt inom välfärdsyrkena.