Tornevall Networks

Det halländska skoföretaget Vagabond Shoemakers har beviljats garanti från Exportkreditnämnden för försäljning av varor till Israel. Enligt garantivillkoren kan staten ersätta företaget med upp till 95 procent av 1.800.000 amerikanska dollar, om den israeliska kunden av någon anledning inte skulle betala.

Vagabond drivs sedan 2024 av en stiftelse som heter Vagabond Shoemakers Foundation. Företagsgrundarna skänkte företaget till stiftelsen i slutet av 2023, och när det annonserades skrev man att den förändrade ägarstrukturen innebär att ”avkastningen från Vagabond Shoemakers från och med nu kommer användas till forskning, utbildning och behövande i enlighet med stiftelsens stadgar.” Stiftelsens första år med donationer var 2025, och bland de största mottagarna fanns UNHCR och Läkare utan gränser.

Många välkomnade regeringens valfläsk om möjligheten för regionerna att låna pengar för att subventionera biljettpriserna i kollektivtrafiken – men inte Liberalernas ungdomsförbund (LUF), som menar att de 6,5 miljarderna istället borde gått till kriget i Ukraina. 

I sociala medier (27 maj) skriver LUF att regeringen hade kunnat skänka sju Jas-plan eller en miljon(!) drönare till den ukrainska försvarsmakten och beskyller Tidöpartierna, däribland sitt moderparti, för slöseri med skattepengar.

USA:s artistelit är inte Trump-anhängare. Flertalet av de artister som var tänkta som huvudnummer i serien av Freedom 250-konserter den 25 juni-10 juli, har hoppat av.

Country-stjärnan Martin McBride är en av dem. McBride vill inte uppträda på ett evenemang tänkt som en hyllning till president Trump:

– Jag har tillbringat hela min karriär med att sjunga sånger om riktiga människor med verkliga problem. Jag har välsignats med möjligheten att vara en röst för dem som har känt att de inte hade en. Det upprör mig mycket att alla fans som berörts av min musik kan känna att jag överger innebörden bakom de där låtarna. Så är inte fallet, säger Martina McBride i ett uttalande.

Soul- och funkgruppen The Commodores har också hoppat av:

”Vår musik har alltid varit vår röst och vi väljer att inte offentligt knyta an till något enskilt politiskt parti. Vi stöder alla amerikaners välfärd”, skrev gruppen på sociala medier.

Donald Trump, som tidigare hyllat artisterna som värdiga representanter för USA, och som personligen skulle inviga konsertturnén, tycker nu i ett inlägg på sin plattform Truth Social att artisterna är ”överbetalda” och att ”ingen vill höra dem”. Trump överväger att göra om konserterna för USA 250 år, till ett evenemang för hans Make America Great Again-rörelse (MAGA). Där ska han själv hyllas, skriver han på Truth Social, som ”den främsta attraktionen någonstans i världen”.

Av de nio artister som figurerar som dragplåster på affischen för evenemanget har sex nu sagt att de inte kommer att uppträda: McBride, Commodores, rapparen Young MC, Bret Michaels från glamrockbandet Poison, funkrockaren Morris Day och hans band Time samt flera musiker bakom bandet Milli Vanilli. Där kommer en av medlemmarna, Fab Morvan, att delta. Milli Vanilli hyllades under 1990-talet tills det avslöjades att frontmännen Morvan och Rob Pilatus inte alls sjungit på de låtar de hyllats för: den verklige sångaren Jodie Rocco vill inte uppträda för Trump. 

The independent journalist told Snopes the Trump administration had never funded his work.

Byggnads är med sina över 100 000 medlemmar LO:s fjärde största förbund (efter Kommunal, IF Metall och Handels). En stor organisation, vars politik kan ge genomslag. Här är några motioner som behandlades på kongressen och kan påverka LO i stort, kommande avtalsrörelse och den politiska debatten. 

Förbundsstyrelsen

I dag får den som blir vald till ordförande i en av Byggnads tio regioner automatiskt en plats i förbundsstyrelsen. En ordning som utmanades av Byggnads Skåne, med en motion om att det istället ska vara kongressen som utser styrelseledamöter, utifrån kandidater som regionerna nominerar. En viktig demokratisk reform, menar förespråkarna – och något som kan röra om i pampgrytan. Förbundsstyrelsen var emot, men förlorade mot den skånska linjen med röstsiffran 85-68.

Kärnkraft

Kongressen röstade ja till att säga nej. Till kärnkraft, alltså. 

Förbundet kommer hädanefter säga nej utbyggd kärnkraft och till statliga bidrag för en kärnkraftsutbyggnad. Motionen om detta kom från Region Stockholm-Gotland ochröstades igenom med siffrorna 98-73.

Märket

Frågan om ”märket” har länge varit en het potatis. Många byggnadsarbetare menar att industrins märke håller tillbaka deras löner och gör att andra sätter gränsen för Byggnads krav. I den senaste avtalsrörelsen krävde bland annat Unga Byggare Väst lönelyft på 15 procent (långt mer än de 6,4 procent över 24 månader som avtalsrörelsen landade i).

Kongressen röstade efter en debatt nej till att lämna industrimärket. Däremot röstade den ja till en motion med krav på att förbundet ska verka för att lönebildningsmodellen reformeras ”i syfte att skapa en mer jämlik och rättvis fördelning av löneutrymmet”.

Sex timmars arbetsdag

Kongressen beslutade att Byggnads ska verka för att normalarbetstiden i Sverige sänks till sex timmar (med bibehållen lön). En seger för Söderströms och Wagners anhängare, som varit drivande i frågan.

Sänkt arbetstid är en av de hetaste fackliga frågorna just nu – speciellt inom välfärdsyrkena. 

Kommer krogarnas förlängda öppettider under sommarens fotbolls-VM att leda till mer våld än vanligt? Den frågan ställer sig två forskare på Karolinska Institutet efter att mängder av kommuner runt om i Sverige beslutat att låta krogar servera alkohol långt in på småtimmarna.

I helgen tog Byggnads kongress ett historiskt beslut, att verka för en bojkott av Israel. Under flera år har kämpande arbetare i flera olika förbund drivit på frågan om att facket ska bojkotta Israel, men hittills är det bara Byggnads som röstat igenom en sådan motion.

På Livs, IF Metalls, Handels, HRF:s och Kommunals kongresser 2025 drevs frågan om bojkott av Israel hårt i talarstolen men kongresserna valde att inte ställa sig bakom själva bojkott-kravet. Även om flera förbund valde att fördöma själva ockupationen av Västbanken och folkmordet i Gaza. 

Byggnads beslut att ställa sig bakom en bojkott av Israel ger styrka även till de andra fackliga kongressernas stöd till det palestinska folket. 

Vi arbetare måste tillsammans levandegöra parollen internationell solidaritet – arbetarklassens kampenhet. Det är vi som tillsammans kan förändra den orättvisa världsordningen vi lever under. Oavsett om det drabbar oss direkt genom imperialistiska krig, eller när vi drabbas av lönedumpning och arbetslöshet.

Bomber slutar inte falla för att den krigsförande makten bestämmer sig för att bli snäll och lönerna stiger inte för att ägaren bestämmer sig för att dela med sig av vinsterna. Det handlar om kamp. Det handlar om att arbetarklassen måste ta kamp för bättre villkor och en rättvis värld.

Under 2000-talet har klassklyftorna vuxit i Sverige. Den ägande klassen har dragit med rikedomarna. Det ser likadant ut i hela världen. De som är de verkliga vinnarna på denna utveckling är ägarna till vapenindustrin. Förlorarna är vi som inte äger och vår miljö. 

Är det något vi kan lära oss av historien är det att inget kommer till oss av snällhet eller tillfälligheter utan det handlar om att gemensamt kämpa till oss förändringar och flytta fram solidariteten. Därför är Byggnads beslut i helgen historiskt viktigt. Att tydligt sätta ner foten och visa att vi varken accepterar folkmord eller etnisk resning är viktigt för arbetarklassen.

Tillsammans behöver vi fortsätta den här kampen, oavsett vilken bransch eller arbetsplats vi befinner oss på. Att visa solidaritet är en förutsättning i kampen för rättvisa. Att förbättra vår vardag på arbetsplatsen eller situationen i världen är tyvärr inget vi kan lämna över till någon annan. Vi måste lita våra egna krafter och tillsammans arbeta för förbättringar och att flytta fram positionerna.

Men varje gång numera som en fackföreningsstyrelse försöker hävda att bojkott är omöjligt eller fel väg, kan vi använda oss av Byggnads beslut. Kan Byggnads så kan vi! 

Vit makt-hälsningar, verbala angrepp mot journalister och politiska motståndare tycks inte vara tillräckligt allvarligt för att diskvalificera honom från bästa sändningstid. Nu ger SVT den högerextrema nätaktivisten Nick Alinia en panelplats i humorprogrammet Invandrare för svenskar (IFS). – Principiellt, är man inte dömd för brott så är man inte det. Då är det en helt rimlig public service-hållning att vilja upprätthålla åsiktsmångfald, säger IFS exekutiva producent Michael Lindgren.

Nazisthälsningar, verbala angrepp mot journalister och politiska motståndare tycks inte vara tillräckligt allvarligt för att diskvalificera honom från bästa sändningstid. Nu ger SVT den högerextrema nätaktivisten Nick Alinia en panelplats i humorprogrammet Invandrare för svenskar (IFS). – Principiellt, är man inte dömd för brott så är man inte det. Då är det en helt rimlig public service-hållning att vilja upprätthålla åsiktsmångfald, säger IFS exekutiva producent Michael Lindgren.

Studentfirandet har dragit igång runt om i landet. De senaste fem åren har kostnaden för firandet gått upp rejält och för många familjer är det en tid av ekonomisk stress.

– Det har blivit en klassfråga, hundra procent, säger Ziba Davijani, ombud på Stockholms Stadsmission.

Studentskivor, middagar, champagnefrukost, smörgåstårta och mössa. Det är mycket firande och konsumtion kring studenten i Sverige. Och många är överens om att det kostar på. Enligt en undersökning från SEB uppskattar föräldrar att kostnaden för en studentmottagning ligger på omkring 20 000 kronor. Banken har för andra året i rad tagit fram ett studentfirandeindex för att titta på hur de klassiska utgiftsposterna utvecklats över tid. Inte minst på grund av inflationen.

Enligt indexet har priserna för själva studentmottagningen – mat, dryck, studentkläder och mössa – ökat med drygt 28 procent på fem år. Under samma period har KPI, konsumentprisindex, ökat med drygt 23 procent.

– Det är i mångt och mycket på grund av matkostnaderna som det blivit dyrare. Sen är kostnaden för en studentmössa, med brodyr på fram- och baksidan, 1 800 kronor. Men den kan bli flera tusenlappar dyrare med tillval. Det är få aktörer som säljer dem och det kan väldigt snabbt bli prisökningar som inte motiveras av det allmänna prisläget i ekonomin, säger Américo Fernandez. 

Köpkraften ökar

Han menar att det kan ses som oroande att priserna för studentmottagningen stigit snabbare än priserna i övrigt i ekonomin. Samtidigt, påpekar han, finns ett stort socialt krav på studentfirandet och det är svårt att dra ner på det. Det är ett stort socialt pris och runt hörnet väntar semester och aktiviteter, framhåller Américo Fernandez. Men i år ser utvecklingen mer sund ut, konstaterar han. Mellan mars 2025 och mars 2026 ökade studentfirandeindex med 0,4 procent medan KPI ökade med 0,5 procent.

– Vi ser en dämpad utveckling på priserna. Jag tror inte att det kommer bli billigare men kanske har vi nått en platå nu. Sen ser möjligheterna att bekosta det bättre ut. Köpkraften hos hushållen ökar, lönerna stiger och inflationen går ner. De senaste årens skattesänkningar, inte minst för de som arbetar, slår igenom på barnfamiljer och deras köpkraft, säger Américo Fernandez.

För hushåll med försörjningsstöd har det däremot inte blivit lättare att bekosta barnens studentfirande. Det märker Ziba Davijani, ombud på Stadsmissionens mobila team Råd och stöd. 

– Jag träffar många barnfamiljer som pratar om hur tufft det är att köpa studentmössa. De lever på ekonomiskt bistånd och det räcker inte långt. Pengarna går till boende och el. Vissa har 20 000 kronor i hyra. Samtidigt är det dyrt med studentkläder, mat och barnen ska iväg på middagar. Förra veckan ville en mamma ha hjälp med smörgåstårta till dotterns avslutning. Studentfrågan har varit jättestor de senaste månaderna, säger Ziba Davijani.

Risk för konsumtionslån

Hon berättar att Klara kyrka har en fond man kan ansöka om två gånger om året, i oktober och i maj, och att det i år var många som uppgav att de ville ha hjälp för att fira sitt barns student. Många köade i flera timmar för att ansöka om fonden. Det var kaos, säger Ziba Davijani.

– Studentfirandet har blivit en klassfråga, hundra procent. Många av studenterna sjukskriver sig för att de inte har råd att gå på middagar med skolan. Även bland mina vänner som har jobb pratar man om hur dyrt det är, säger Ziba Davijani.

Américo Fernandez framhåller att det finns en påtaglig risk att fler tar konsumtionslån kring studenttiden. 

– Även hushåll med små marginaler upplever samma press på hur mycket hur mycket pengar man behöver spendera. Har man små möjligheter att spara och planera löper man större risk för ångest och ekonomisk stress och att lösa det med kreditkort. Jag har ingen principiell invändning mot att hushåll använder kreditkort, problemet är om du inte betalar fakturan i tid och tar med dig skulden ända in i hösten. Det är det sämsta scenariet, säger Américo Fernandez. 

Inlägget ”Studentfirandet har blivit en klassfråga” dök först upp på Dagens Arena.