Tornevall Networks

Partiet menar att platsen istället bör utvecklas till ett tillgängligt stadsrum för allmänheten.

Enligt Socialdemokraterna riskerar en hotelletablering på den aktuella tomten att försvåra en redan ansträngd trafiksituation. Man pekar även på att väntan på nödvändiga vallbyggen kan fördröja projektet och därmed även stadens behov av fler hotellbäddar.

– Badhustomten ska utvecklas till en levande och tillgänglig plats för kommuninvånarna – inte låsas fast i en lösning som riskerar att försvåra stadens utveckling, säger Ulrika Tollgren (S), oppositionsråd i ett pressmeddelande.

Som ett alternativ föreslår partiet att hotellutveckling istället sker i anslutning till järnvägsstationens norra del vid Barbackaområdet. Genom att bygga en bro över spårområdet menar man att ett hotell där skulle få bättre koppling till både resecentrum och parkeringsmöjligheter, samtidigt som badhustomten kan bevaras för medborgarnära ändamål med fokus på närheten till ån.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Enligt en ny rapport från Avtalat känner 46 procent till detta, jämfört med 41 procent för ett år sedan.

Rapporten bygger på kännedomsmätningar bland drygt 1 200 privatanställda och presenterades i samband med kollektivavtalets dag den 17 mars. Det är främst kännedomen om Tjänstegrupplivförsäkringen, TGL, som ökat. Försäkringen kan ge anhöriga ett skattefritt engångsbelopp om den anställda dör under arbetslivet.

Trots framstegen visar mätningen att kännedomen om tjänstepensionen fortfarande är betydligt högre än kunskapen om de kollektivavtalade försäkringarna. Medan 17 procent saknar kunskap om tjänstepensionen är motsvarande siffra för försäkringsskyddet 42 procent.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Det är i dag svårt att rekrytera personal i Danmark. 21,9 procent av alla rekryteringsförsök misslyckas för att man inte hittar rätt kandidater.

Rapporten ”Arbejdskraft over Øresund”, som presenterades i Köpenhamns rådhus under tisdagen, ger rådet att titta över sundet. I Region Skåne finns just nu 52 000 arbetslösa, och många av dem har exakt den kompetens som efterfrågas i Danmark.

Enligt rapporten har 30 procent av de arbetslösa i Skåne antingen en universitets- eller yrkesexamen. Exempelvis finns omkring 1 000 utbildade personer inom vård och omsorg i Skåne som i teorin direkt skulle kunna börja arbeta på danska äldreboenden.

Trots behovet sker inte matchningen. Rapporten pekar på att Sverige och Danmark måste bli betydligt bättre på att samordna sina arbetsförmedlingar. De branscher där glappet är störst är:

Vård och omsorg

IT och administration

Bygg och anläggning

Restaurang, hotell och turism

Köpenhamns överborgmästare, Sisse Marie Welling, efterlyser nu ett stopp för gränskontrollerna och bättre digital samverkan.

– Vi saknar folk i Köpenhamn. Om en arbetslös person i dag går till sin lokala arbetsförmedling, så talar systemen i Sverige och Danmark inte med varandra. Det är ju helt tokigt att vi inte lyckas förmedla de lediga tjänsterna, säger Welling.

Även Jens-Kristian Lütken, vård- och omsorgskommunalråd, ser potentialen som uppenbar och vill se fler gemensamma jobbmässor och ett stärkt samarbete med skånska utbildningsinstanser för att möta personalbristen.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Rätten anser inte att kvinnan tydligt uttryckt att hon inte velat ta emot materialet, skriver SVT.

Mannen stod åtalad för att ha skickat fem bilder och videor föreställande bland annat könsorgan och onani mellan åren 2020 och 2022. Enligt kvinnan har hon tagit emot betydligt fler bilder, men många fall har hunnit preskriberas innan polisanmälan gjordes under 2024.

I sin bedömning pekar tingsrätten på att dialogen mellan politikerna varvats med både politiska ärenden och pornografiskt innehåll. Mannen har hela tiden nekat till brott och menar att anmälan är ett strategiskt val från kvinnans sida.

Båda personerna är fortfarande aktiva inom politiken. Åklagaren Joel Malmkvist uppger att han lutar åt att inte överklaga domen då han inte tror att hovrätten skulle göra en annan bedömning.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Få har nog missat vad som hände mellan Simona Mohamsson (L) och Jimmie Åkesson (SD) i fredags.

Liberalernas partiledare och Sverigedemokraternas dito samlades framför svenska presskåren. Nu skulle Simona Mohamsson ta ett kliv över den röda linje som hennes parti målat upp gentemot SD.

Och det får man säga att hon gjorde. Med råge.

Hon nöjde sig inte med att hoppa över linjen som partiet beslutat om på sitt landsmöte. Mohamsson avslutade kalaset med att bjuda in Åkesson till en kram.

I utbyte fick hon en omröstning om den glödheta eurofrågan till 2030, borttagna vinster ur skolan och något jamsande om att valet av ministrar ska stämmas av mellan Tidöpartierna.

Så mycket var den värd, Liberalernas kvarvarande värdighet.

Icke uppskattad frisegling

Och Mohamssons lilla frisegling verkar inte ha uppskattats internt.

Reaktionerna inifrån partiet lät inte vänta på sig. Nyheterna om partimedlemmar som klippt sina medlemskort och kommunalråd som avskrivit sig från riksdagslistor i vredesmod har avlöst varandra.

Bland annat i Malmö, där Sara Wettergren drog tillbaka sin riksdagskandidatur efter beskedet som anser kuppats igenom av Mohamsson.

Bakvänd analys

Hur svårt man än må ha för Liberalerna idag är det ändå ett parti med anor, ett parti som på riktigt gjort skillnad för Sverige som land. De var med och drev fram demokratin och stod starka i kvinnorättsfrågor.

Därför är det ändå en sorg att se dem förnedra sig själv på det här viset. Att försöka kravla sig över fyraprocentsspärren till riksdagen genom att krama de som utsett dem till sina ideologiska huvudmotståndare är inte vackert.

L har stadigt tappat i opinionsmätningar sedan de ingick Tidöavtalet med SD. Det har varit svårt för de som ser sig som liberaler att tugga i sig att styra med stöd av ett parti sprungna ur fascismen.

Hur man då drar slutsatsen att ett fördjupat samarbete ska leda till ett ökat väljarstöd är… lite märkligt.

Det enda som antagligen hade kunnat rädda Liberalerna i höst är om de stått upp för sina liberala värderingar, som trots allt finns kvar på sina håll i partiet, och lämnat Tidöavtalet.

74 procent vill inte samarbeta med SD

Men visst. Vissa saker har de kanske ändå fått ut av att nu säga ja till ministerposter till SD.

För en gångs skull pratar alla om Liberalerna. Och Ulf Kristersson är nog inte missnöjd över att återigen kunna hamra in att man är överens på hans sida politiken.

Men räcker det för att få väljarna att lägga sin röst på L?

Ytterst tveksamt. Några stödröster från vänstersidan lär de inte få. Moderaterna kommer inte uppmuntra till att stödrösta på L. KD har inte råd att göra det och det är nog försvinnande få som tänkt rösta på SD som istället kommer rösta på L.

Enligt en färsk undersökning från SVT/Indikator opinion uppger dessutom 74 procent av de som tänkt rösta på L att de inte vill sitta i regering tillsammans med SD.

Det ser helt enkelt jävligt mörkt ut.

Mohamssons ansvar

Men. De har bara sig själv att skylla. Ett parti som helt frångår sin ideologiska grund och istället snurrar in sig i maktspel och kamp om ministerposter förlorar till slut sin relevans. Har man dessutom en partiledare som övergett alla sina principer blir saken inte bättre.

För bara några månader sen klargjorde Mohamsson att SD inte kommer få några ministerposter med henne vid rodret. Dessutom har hon sagt att anledningen till att hennes politiska engagemang väcktes var när SD kom in i riksdagen 2010.

I söndagens Agenda repeterade hon gång på gång mantrat om att hon nu ”kavlar upp ärmarna och tar ansvar”.

Tar ansvar för vadå, undrar kanske vän av ordning. Ansvar för att Richard Jomshof kan bli justitieminister?

Tack, men det är nog många som gärna ser att du inte tagit på dig det ansvaret.

Borde valt en värdigare väg

På söndag håller L ett extrainsatt landsmöte. Det finns krafter inom partiet som nu vill försöka få bort Simona Mohamsson i ett sista försök att vända skutan och styra in på rätt kurs. Om de lyckas får tiden utvisa.

I fredags sålde Mohamsson ut hela sitt parti i ett desperat försök att rädda kvar Liberalerna i riksdagen. Hon borde valt en värdigare väg.

Kramen mellan Mohamsson och Åkesson var nog dödsstöten för Liberalerna.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skansesfolkblad.se

I slutet på februari lade Kristdemokraten Katarina Ståhlberg fram ett förslag i vård- och omsorgsnämnden med stöd av SD om att slopa den köttfria dagen inom Sjöbo kommuns alla verksamheter. Vegetariska alternativ menade hon ska erbjudas som val, men inte som norm eller styrmedel.

En oenig nämnd röstade igenom beslutet. Detta trots att kommunen i dag inte har en helt köttfri dag.

Katarina Ståhlberg menar att erbjuda kött varje dag i kommunens verksamheter går i linje med hennes kristdemokratiska värderingar. Hon betonar att det handlar om att värna en grundläggande valfrihet.

– Det ligger i våra gener som kristdemokrater, säger Ståhlberg.

Potatis- och purjolökssoppa med en smörgås till middag ser hon exempelvis inte som en fullvärdig måltid.

– Det serverade de inom kommunens äldreboende och det blir ju man inte mätt på, säger hon.

Att det går tvärtemot vad forskare säger att man bör äta för att minska klimatavtrycket ger Katarina Ståhlberg ingen kommentar på. Hon menar att det för henne handlar om valfrihet och att det också ska finnas vegetariska alternativ.

– Jag säger inte att man ska äta köttberg, men man ska få välja det man själv vill äta. Precis som jag gör när jag går i affären.

Sverigedemokraterna i Sjöbo har tidigare fått igenom ett krav på att ekologiskt inte ska finnas med i kommunens måltidspolicy.

Ordförande i nämnden, Roland Wiking (S), ställer sig kritisk till bägge besluten. Han menar att det både blir dyrare med mer kött och beslutet är motsägelsefullt eftersom det dessutom står i policyn att andelen mat från växtriket ska öka.

– Jag ser det här mer som ett populistiskt utspel, säger han till Ystads Allehanda.

Forskaren och dietisten Anna Stubbendorff vid Lunds universitet kritiserar också vård- och omsorgsnämndens beslut om att kommunen inte ska ha en köttfri dag.

Forskaren och dietisten Anna Stubbendorff. Foto: LU

– Det kan sända negativa signaler och framstå som kortsiktigt och brist på ansvar. Kanske tar de inte heller klimatomställningen på allvar, säger hon.

Att kött är ett näringsrikt livsmedel sticker Anna Stubbendorff inte under stolen med. Det bidrar med protein, järn och vitamin B12. Men en hög konsumtion kan öka risken för vissa sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar samt tjocktarmscancer. Dessutom är det ett av livsmedlen med störst klimatpåverkan.

– För att kunna minska den globala uppvärmningen behöver köttkonsumtionen minska globalt, säger Anna Stubbendorff.

Hon tycker också att det finns ett pedagogiskt värde i att ha köttfria dagar eftersom det lär barn och unga att äta måltider som innehåller annat än kött.

– När det gäller barn och äldre är det viktigt att kosten är näringstät och varierad så att man får i sig tillräckligt med energi, protein, vitaminer och mineraler.

Beslutet tas vidare till Sjöbos kommunstyrelsen för ytterligare beslutsfattning och till sist ska det tas upp i kommunfullmäktige.

Nea Magoo Eriksson nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Resultaten stöds av ungdomsenkäter där färre unga uppger att de använder narkotika.

Sedan 2021 har stadens avloppsvatten analyserats för att droganvändningen ska kunna kartläggas. Förra året minskade nivåerna av cannabis något, medan den tidigare stadiga ökningen av kokain bröts och visade en mindre minskning.

Syftet med mätningarna är att skapa en nyanserad lägesbild för stadens förebyggande arbete.

Mätningarna utförs av NSVA och analyseras av forskningsinstitutet RISE. Arbetet med att följa utvecklingen genom avloppsprover kommer att fortsätta under 2026.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Först meddelade kommunstyrelsens ordförande Johan Svanberg (M)  att Höörs kommun ska sänka skatten med 30 öre. Sen kom nyheten om att Höör gick med ekonomiskt överskott förra året med hundra miljoner kronor.

När vi nu har alla de där miljonerna över är ju frågan: Varför satsar ni inte på välfärden nu när ni har chansen?

Personal inom äldreomsorgen i Sverige har i snitt 21 sjukskrivningsdagar per år, vilket är dubbelt så många som genomsnittet. Om dessa minskades till tio dagar skulle motsvarande 6 000 årsarbetare frigöras enligt Socialstyrelsen. 

Samtidigt konstaterar Arbetsmiljöverket att den höga belastningen leder till belastningsskador, arbetssjukdomar och oroande brister i arbetsmiljöarbetet. I över 70 procent av landets kommuner är personalbristen inom äldreomsorgen akut. Det i sin tur leder till övertid, uppskjutna hygienrutiner och dåligt stöd till de äldre.

Trots dessa utmaningar har Höörs kommun valt att sänka skatten i stället för att satsa på ordning och kompetens. Resultatet blir symbolpolitik som inte motverkar personalens press, mängden sjukskrivningar eller förbättrar arbetsmiljön. Men så är det ju valår och då kommer fläsket fram.

Kommunal i Höör har, i årets lönerevision, yrkat på en höjning av potten från 950 kronor till 1 500 kr. Det skulle vara ett utmärkt sätt att använda de hundra miljonerna på. Men det verkar sitta långt inne. Det var lättare för kommunledningen att höja sina egna arvoden med åtta procent. 

Eller är det så att ni verkligen tror att de 30 örena i skattesänkning skulle glädja era medarbetare i kommunen? Medlemmar i Kommunal som dagligen vänder ut och in på sig själv. Först på jobbet för att hinna utföra alla arbetsuppgifter trots underbemanning och sen i privatlivet för att få lönen att räcka till. 

Ett annat sätt skulle vara att satsa på fler undersköterskor, förbättrad ledning och ökat stöd till personalen. Det är en annan toppenidé. Nu riskerar vi att några tusenlappar per år i plånboken för en medelinkomstfamilj orsakar en försämrad gemensam välfärd.

Höörs medborgare behöver en kommun som tar ansvar för framtidens välfärd – och det innebär att investera i dem som ser till att vård och omsorg fungerar – inte lägga skattepengar på hög. Medlemmarna i Kommunal inom äldreomsorgen förtjänar inte en symbolisk skattesänkning – de förtjänar respekt, resurser och en arbetsmiljö värd namnet.

Det är dags att kommunledningen träffar medarbetarna öga mot öga. Inte för att höra putsade rapporter i kommunfullmäktige, utan för att lyssna på dem som står mitt i verkligheten. De som vet hur det känns att springa mellan boenden, att inte hinna ge omsorg med värdighet och som går hem från jobbet helt utmattade. 

Eller ni i ledningen kanske inte själva har några anhöriga som behöver omsorg? Eller ni planerar inte själva att bli gamla?

Vi skulle välkomna er. Under tiden kan ni läsa rapporten ”Kris i äldreomsorgen – bemanningen brister” som ni hittar på Kommunals hemsida.

Marita Lidströmsektionsordförande, Kommunal sektion Höör

Konflikten rör ett förslag i EU:s nätpaket som innebär att 25 procent av de avgifter som uppstår vid prisskillnader mellan elområden ska tillfalla EU. Eftersom Sverige är indelat i flera elområden med stora prisskillnader skapas ovanligt höga avgifter, pengar som regeringen vill använda till svenska nätinvesteringar istället för att skicka en fjärdedel till EU:s kassa. För Sverige handlar det om mångmiljardbelopp som regeringen nu kräver att få behålla.

Busch beskriver danskarnas inflytande i frågan som oacceptabelt och menar att länder som skött sin energiförsörjning inte ska betala för andras brister. Busch kopplar samman det kritiserade förslaget med att EU:s nya energikommissionär Dan Jørgensen är dansk och signalerar att samarbetet länderna emellan nu står på spel. Som påtryckningsmedel öppnar ministern för att inte förlänga tillstånd för befintliga ledningar och frysa utbyggnaden av nya förbindelser som Danmark är i behov av.

Dan Jørgensen säger att han är villig att diskutera utmaningarna men betonar vikten av långsiktiga beslut och kompromisser för unionens framtid. Frågan har blivit en het potatis i de nordiska relationerna och hotar nu att kyla ner det energiutbyte som varit centralt för regionen.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Sjukvården i Skåne har under 2025 förbättras på flera områden, enligt Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) verksamhetsberättelse. Till exempel får allt fler som väntar på vård göra det inom vårdgarantins gränser.

Regionen har ökat tillgängligheten till vården både inom primärvården men också till operation och specialiserad vård. Exempelvis har de som väntar på specialistvård sjunkit från 26 000 till 24 000 och andel som får specialistbesök inom 90 dagar har ökat från 67 till 76 procent.

De som får en första medicinsk bedömning i primärvården inom tre dagar ligger dock kvar på samma nivå som under 2024. Ett årsgenomsnitt på 86 procent.

Det har införts en kostnadsfri ”catch-up-vaccinering” mot HPV för både män och kvinnor upp till 26 år, för att minska insjuknandet i cancer. Och nya operationssalar ökar vårdproduktionen, totalt kan man genomföra 1 000 fler operationer än tidigare år.

Anna Mannfalk (M), regionråd och ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd, menar att de positiva siffrorna kring vårdkontakt och tillgänglighet är ett resultat av en bättre planering, färre avbokningar och kortare väntelistor till operationer.

Anna Mannfalk (M), ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd.

– Det är ett resultat efter många års hårt arbete från medarbetare och ledning. Något som gör att vi äntligen ser ett större trendbrott i tillgängligheten, säger hon.

Cancervården får dock kritik för att patienter får vänta för länge på behandling och vårdköerna är generellt något som måste förbättras. Anna Mannfalk menar dock att de har kortat köerna till röntgen och MR.

– Vad gäller kvalitet är skånsk cancersjukvård i världsklass. Men vi ligger dåligt till när det kommer till vårdköer. Jag förväntade mig att köerna till röntgen som förbättrats skulle synas tydligare i statistiken, säger Anna Mannfalk.

Det nationella beslutet om att sänka åldersgränsen för vem som har rätt till avgiftsfri tandvård från 23 till 19 år har påverkat tandvården i Skåne. Andelen unga som går till tandläkaren har minskat med 13 procent.

Anna Mannfalk menar att om man lyckas med ett förebyggande arbete kring tandvård för unga innan 19, finns det ingen anledning att ha fortsatta avgiftsfria besök därefter.

– De besöken gör större nytta för den äldre befolkningen, säger hon.

Trots deras positiva siffror kring tillgänglighet och kvalitet får HSN kritik. Oppositionen menar att det är ett ”ekonomiskt haveri” att de insatser som görs för att korta köerna sker med lånade pengar. Regionen gick in i 2026 med ett stort miljardunderskott och fick nyligen böta sex miljoner för att vårdpersonal jobbat 11 000 timmar övertid.

– Vi jobbar hårt med att få ned övertiden. Personalnämnden i Region Skåne har minskad övertid som ett mål, säger Anna Mannfalk.

Trots tidigare larm från vårdpersonal och patienter har sjukhusstyrelsen på Skånes universitetssjukhus (Sus) i Malmö sedan i fredags klubbat igenom nya besparingar. Något som slår hårt mot en redan ansträngd verksamhet.

Anna Mannfalk menar dock att sjukvården i Skåne generellt sett inte är underfinansierad.

Vårdgarantin

Vårdgarantin gäller i hela landet och innebär att du har rätt att få vård inom en viss tid. Det är en del av hälso- och sjukvårdslagen.

Vårdgarantins gränser: 0 – kontakt med primärvården samma dag3 – medicinsk bedömning av legitimerad vårdpersonal i primärvården inom tre dagar90 – besök i specialistvården inom 90 dagar90 – beslutade behandling/operation påbörjade inom 90 dagar

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se