Tornevall Networks

TITLE:
Guide: Så granskade vi Anas al-Sharifs inlägg på Telegram - och fann stöd för Hamas attack

DESCRIPTION:
Borttagna inlägg på Telegram och skärmdumpade bilder - så granskar du dem.

CONTENT:
På Telegram har den nu dödade Al Jazeera-journalisten Anas al-Sharif tidigare uttryckt stöd för Hamas attack mot Israel 7 oktober 2023. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar i den här guiden hur du själv kan granska bilderna som sprids i nyhetsflödet just nu.

Foto: Skärmdump/Telegram/Twitter/X

I söndags dödades fem av tv-kanalen Al Jazeeras anställda i en riktad israelisk attack mot ett presstält i Gaza. Enligt Israels militär (IDF) var det huvudsakliga målet journalisten Anas al-Sharif, som de anklagar för att ha varit ledare för en cell inom terrororganisationen Hamas.

Sedan dess har det pågått en intensiv debatt om huruvida dessa anklagelser stämmer - och om de i så fall rättfärdigar attacken. Källkritikbyrån har granskat några av de påståenden som sprids på sociala medier, och upptäckt raderade inlägg då al-Sharif uttryckt stöd för Hamas attack på Israel 7 oktober 2023. Andra bilder som sprids har inte kunnat verifieras.

Måndagen den 11 augusti la den moderate debattören Hanif Bali ut ett inlägg på plattformen Twitter/X.

"Al Jazeera-journalist", skrev Bali, med citattecken runt. Ihop med texten fanns en rad bilder som al-Sharif skulle ha laddat upp till plattformen Telegram - bilder som tycktes innehålla Hamas-positiva budskap.

Inlägg på Twitter/X den 11 augusti.

Telegram är en chattapp med flera hundra miljoner användare runtom i världen. Där hade journalisten Anas al-Sharif en offentlig kanal som bara han själv kunde publicera i. Över 143 000 Telegram-konton följde kanalen, där al-Sharif rapporterade om kriget i Gaza.

Anas al-Sharifs kanal på Telegram.

Gå till källan

När Källkritikbyrån besöker kanalen står det klart att Hanif Balis skärmdump inte är nytagen. Där finns ingenting som vid första anblick liknar propaganda; det ser ut som förväntad nyhetsrapportering inifrån en krigszon.

Dessutom har kanalen 14 323 uppladdade bilder - på Balis skärmdump stod det 12 757. Om skärmdumpen är äkta, måste den alltså vara äldre.

Jämförelse mellan Anas al-Sharifs Telegram-konto i dag och skärmdumpen.

Sök på bilder

Därför bestämmer vi oss i stället för att leta efter tidigare uppladdningar av skärmdumpen. Vem laddade upp den först, om inte Bali? Vi gör en omvänd bildsökning, en metod som förklaras på djupet här.

Via Googles sökmotor Fact Check Explorer hittar vi flera tidigare uppladdningar. Den äldsta är från den 22 oktober 2024, då Twitter/X-användaren @EFischberger publicerade den. Där var skärmdumpen del av en längre tråd, som inleddes med bilden nedan:

Inlägg på Twitter/X den 22 oktober 2024.

"9 timmar och hjältarna strövar fortfarande runt i landet dödandes och tillfångatagandes. Gud, Gud, så stor du är", löd inlägget, som även det tycktes komma från Anas al-Sharifs kanal på Telegram. Det hade i så fall postats den 7 oktober 2023, vid tiden för Hamas terrorattack mot Israel.

Även denna skärmdump förekommer i Hanif Balis twittertråd, som bevis för al-Sharifs samröre med gruppen, men den går inte att återfinna i al-Sharifs Telegramkanal. Däremot hade uppladdaren, @EFischenberger, laddat upp en länk till en arkiverad version av inlägget.

Nu borttaget inlägg på Anas al-Sharifs Telegram-kanal 7 oktober 2023.

Använd arkiveringsverktyg

Internet archive är en ideell organisation i USA, som arkiverar hemsidor exakt som de ser ut vid en given tidpunkt. Det handlar alltså inte om en skärmdump som går att förfalska, utan en exakt återgivelse från en tredje part.

Då den arkiverade länken exakt matchar den verkliga länken till Anas al-Sharifs kanal på Telegram, bekräftar det att inlägget kommer därifrån. Det verkar alltså ha postats där, och sedan tagits bort. Detta styrks ytterligare av det faktum att al-Sharifs offentliga kanal, där bara han kunnat posta, är kopplad till en "interaktionskanal" där fler kunnat delta. Inlägg som postades i den första kanalen, laddades automatiskt upp till den andra. Och där visar det sig att inlägget finns kvar:

Skärmdump från Telegram.

I kanalen ser det ut som att inlägget bara har en visning, medan de omkringliggande har tusentals. Detta har somliga pekat ut som ett tecken på förfalskning, att inlägget kanske lagts dit i efterhand eller manipulerats på annat vis.

Ta hjälp av experter

Men när Källkritikbyrån kontaktar den tyska journalisten Karolin Schwarz, som specialiserat sig i Telegram-bevakning, berättar hon att det helt enkelt beror på att originalinlägget, som inlägget i interaktionskanalen är kopplat emot, är borttaget.

Med omvänd logik går det alltså att leta efter inlägg med en enda visning i interaktionskanalen, för att upptäcka sådana som tagits bort från huvudkanalen. När Schwarz gör detta å Källkritikbyråns vägnar, hittar hon ännu ett som Anas al-Sharif publicerat på morgonen den 7 oktober 2023. Det lyder: "Detta är en kamp för seger och martyrskap".

Nu borttaget inlägg på Telegram 7 oktober 2023.

Detta bevisar inte att al-Sharif varit delaktig i Hamas, eller en ledarfigur som den israeliska militären IDF hävdar - men från hans konto har det publicerats inlägg som uttryckt stöd för terrorgruppens attack mot Israel.

Några liknande bevis har Källkritikbyrån inte hittat, som kunnat verifiera eller dementera ifall bildflödet i den skärmdump Hanif Bali ursprungligen laddade upp verkligen kommer från Anas al-Sharifs Telegram-kanal.

Samma dag som Bali postade sitt inlägg, den 11 augusti, rapporterade den brittiska nyhetsorganisationen BBC att IDF "uppvisat väldigt lite bevis" för att Anas al-Sharif verkligen var aktiv inom Hamas - men att BBC själva "förstått att al-Sharif gjort jobb för ett medieteam inom Hamas före den nuvarande konflikten".

Artikel från BBC den 12 augusti.

Jodie Ginsberg, ordförande för pressfrihetsorganisationen Committee for the protection of journalists (CPJ), fördömer attacken och menar att den oavsett detta inte går att rättfärdiga:

"Internationell lag är väldigt tydlig på den här punkten, att de enda individer som är legitima mål i ett krig är aktiva kombatanter. Att ha jobbat som medierådgivare åt Hamas, eller ens att göra det nu, gör dig inte till en aktiv kombatant", säger Ginsberg till BBC.

Sedan krigsutbrottet har 186 journalister dödats, enligt CPJ. Av dessa uppges 178 ha varit palestinier som dödats av Israel. Utländska journalister är utestängda från krigszonen.

Fler guider för hur du granskar filmer, bilder och inlägg hittar du här:? Till alla våra guiderOch vår stora samlingsguide:? Stora verktygslådan för viralgranskare

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så granskade vi Anas al-Sharifs inlägg på Telegram - och fann stöd för Hamas attack

DESCRIPTION:
Borttagna inlägg på Telegram och skärmdumpade bilder - så granskar du dem.

CONTENT:
På Telegram har den nu dödade Al Jazeera-journalisten Anas al-Sharif tidigare uttryckt stöd för Hamas attack mot Israel 7 oktober 2023. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar i den här guiden hur du själv kan granska bilderna som sprids i nyhetsflödet just nu.

Foto: Skärmdump/Telegram/Twitter/X

I söndags dödades fem av tv-kanalen Al Jazeeras anställda i en riktad israelisk attack mot ett presstält i Gaza. Enligt Israels militär (IDF) var det huvudsakliga målet journalisten Anas al-Sharif, som de anklagar för att ha varit ledare för en cell inom terrororganisationen Hamas.

Sedan dess har det pågått en intensiv debatt om huruvida dessa anklagelser stämmer - och om de i så fall rättfärdigar attacken. Källkritikbyrån har granskat några av de påståenden som sprids på sociala medier, och upptäckt raderade inlägg då al-Sharif uttryckt stöd för Hamas attack på Israel 7 oktober 2023. Andra bilder som sprids har inte kunnat verifieras.

Måndagen den 11 augusti la den moderate debattören Hanif Bali ut ett inlägg på plattformen Twitter/X.

"Al Jazeera-journalist", skrev Bali, med citattecken runt. Ihop med texten fanns en rad bilder som al-Sharif skulle ha laddat upp till plattformen Telegram - bilder som tycktes innehålla Hamas-positiva budskap.

Inlägg på Twitter/X den 11 augusti.

Telegram är en chattapp med flera hundra miljoner användare runtom i världen. Där hade journalisten Anas al-Sharif en offentlig kanal som bara han själv kunde publicera i. Över 143 000 Telegram-konton följde kanalen, där al-Sharif rapporterade om kriget i Gaza.

Anas al-Sharifs kanal på Telegram.

Gå till källan

När Källkritikbyrån besöker kanalen står det klart att Hanif Balis skärmdump inte är nytagen. Där finns ingenting som vid första anblick liknar propaganda; det ser ut som förväntad nyhetsrapportering inifrån en krigszon.

Dessutom har kanalen 14 323 uppladdade bilder - på Balis skärmdump stod det 12 757. Om skärmdumpen är äkta, måste den alltså vara äldre.

Jämförelse mellan Anas al-Sharifs Telegram-konto i dag och skärmdumpen.

Sök på bilder

Därför bestämmer vi oss i stället för att leta efter tidigare uppladdningar av skärmdumpen. Vem laddade upp den först, om inte Bali? Vi gör en omvänd bildsökning, en metod som förklaras på djupet här.

Via Googles sökmotor Fact Check Explorer hittar vi flera tidigare uppladdningar. Den äldsta är från den 22 oktober 2024, då Twitter/X-användaren @EFischberger publicerade den. Där var skärmdumpen del av en längre tråd, som inleddes med bilden nedan:

Inlägg på Twitter/X den 22 oktober 2024.

"9 timmar och hjältarna strövar fortfarande runt i landet dödandes och tillfångatagandes. Gud, Gud, så stor du är", löd inlägget, som även det tycktes komma från Anas al-Sharifs kanal på Telegram. Det hade i så fall postats den 7 oktober 2023, vid tiden för Hamas terrorattack mot Israel.

Även denna skärmdump förekommer i Hanif Balis twittertråd, som bevis för al-Sharifs samröre med gruppen, men den går inte att återfinna i al-Sharifs Telegramkanal. Däremot hade uppladdaren, @EFischenberger, laddat upp en länk till en arkiverad version av inlägget.

Nu borttaget inlägg på Anas al-Sharifs Telegram-kanal 7 oktober 2023.

Använd arkiveringsverktyg

Internet archive är en ideell organisation i USA, som arkiverar hemsidor exakt som de ser ut vid en given tidpunkt. Det handlar alltså inte om en skärmdump som går att förfalska, utan en exakt återgivelse från en tredje part.

Då den arkiverade länken exakt matchar den verkliga länken till Anas al-Sharifs kanal på Telegram, bekräftar det att inlägget kommer därifrån. Det verkar alltså ha postats där, och sedan tagits bort. Detta styrks ytterligare av det faktum att al-Sharifs offentliga kanal, där bara han kunnat posta, är kopplad till en "interaktionskanal" där fler kunnat delta. Inlägg som postades i den första kanalen, laddades automatiskt upp till den andra. Och där visar det sig att inlägget finns kvar:

Skärmdump från Telegram.

I kanalen ser det ut som att inlägget bara har en visning, medan de omkringliggande har tusentals. Detta har somliga pekat ut som ett tecken på förfalskning, att inlägget kanske lagts dit i efterhand eller manipulerats på annat vis.

Ta hjälp av experter

Men när Källkritikbyrån kontaktar den tyska journalisten Karolin Schwarz, som specialiserat sig i Telegram-bevakning, berättar hon att det helt enkelt beror på att originalinlägget, som inlägget i interaktionskanalen är kopplat emot, är borttaget.

Med omvänd logik går det alltså att leta efter inlägg med en enda visning i interaktionskanalen, för att upptäcka sådana som tagits bort från huvudkanalen. När Schwarz gör detta å Källkritikbyråns vägnar, hittar hon ännu ett som Anas al-Sharif publicerat på morgonen den 7 oktober 2023. Det lyder: "Detta är en kamp för seger och martyrskap".

Nu borttaget inlägg på Telegram 7 oktober 2023.

Detta bevisar inte att al-Sharif varit delaktig i Hamas, eller en ledarfigur som den israeliska militären IDF hävdar - men från hans konto har det publicerats inlägg som uttryckt stöd för terrorgruppens attack mot Israel.

Några liknande bevis har Källkritikbyrån inte hittat, som kunnat verifiera eller dementera ifall bildflödet i den skärmdump Hanif Bali ursprungligen laddade upp verkligen kommer från Anas al-Sharifs Telegram-kanal.

Samma dag som Bali postade sitt inlägg, den 11 augusti, rapporterade den brittiska nyhetsorganisationen BBC att IDF "uppvisat väldigt lite bevis" för att Anas al-Sharif verkligen var aktiv inom Hamas - men att BBC själva "förstått att al-Sharif gjort jobb för ett medieteam inom Hamas före den nuvarande konflikten".

Artikel från BBC den 12 augusti.

Jodie Ginsberg, ordförande för pressfrihetsorganisationen Committee for the protection of journalists (CPJ), fördömer attacken och menar att den oavsett detta inte går att rättfärdiga:

"Internationell lag är väldigt tydlig på den här punkten, att de enda individer som är legitima mål i ett krig är aktiva kombatanter. Att ha jobbat som medierådgivare åt Hamas, eller ens att göra det nu, gör dig inte till en aktiv kombatant", säger Ginsberg till BBC.

Sedan krigsutbrottet har 186 journalister dödats, enligt CPJ. Av dessa uppges 178 ha varit palestinier som dödats av Israel. Utländska journalister är utestängda från krigszonen.

Fler guider för hur du granskar filmer, bilder och inlägg hittar du här:? Till alla våra guiderOch vår stora samlingsguide:? Stora verktygslådan för viralgranskare

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Expert: ”Människor ska inte dricka kolloidalt silver”

DESCRIPTION:
Vare sig säkert eller hälsofrämjande - vi går igenom påståendena på nätet.

CONTENT:
Att dricka silvervatten är populärt i alternativmedicinska kretsar, men enligt vetenskapen finns det flera problem med så kallat kolloidalt silver - vi går igenom påståendena på nätet.

Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok

Kolloidalt silver är förbjudet att sälja och marknadsföra som läkemedel - och till och med som kosttillskott. Ändå påstås i sociala medier att det kan användas mot HPV-infektion, bältros och andra sjukdomar. 

- Problemet med kolloidalt silver är att man inte kan fastslå att det är säkert, varken inom läkemedelsområdet eller livsmedelsområdet, säger Emma Halldin-Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

Kommentar på Facebook 22 juli 2023.

Källkritikbyrån har granskat flera påståenden som sprids i sociala medier om det så kallade silvervattnet, däribland i den stora Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver”.I korthet: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. 

Video på Tiktok 19 januari 2023.

Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens.

I detalj: För dig som vill gå på djupet i frågorna har vi gått igenom dem med experter på läkemedel, toxikologi och bioteknik.

Läkemedel måste ha hälsofrämjande effekter

Först och främst, det är inte tillåtet att sälja eller marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel.

- Kolloidalt silver har inte godkänts som läkemedel i
Sverige och såvitt Läkemedelsverket känner till inte heller i något annat land
inom EU, säger Martin Burman, senior tillsynsutredare på enheten för kosmetika,
läkemedel och narkotika på Läkemedelsveket. 

Inlägg på Facebook 26 februari.

För att sälja läkemedel måste det finnas vetenskapliga bevis
för att produkten har hälsofrämjande effekter - och några sådana bevis finns
inte gällande kolloidalt silver. 

Inte godkänt som kosttillskott

Kolloidalt silver är silverpartiklar i en lösning, ibland även i form av joner, salter i lösning. Inom hela EU är det därtill förbjudet att sälja kolloidalt silver som kosttillskott. 

- Kolloidalt silver är inte tillåtet att sälja som läkemedel eller som kosttillskott. Det klassificeras i stället som en biocidprodukt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket.

Kommentar på Facebook 25 mars.

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har undersökt om kolloidalt silver är säkert att förtära som kosttillskott.

- Efsa har inte kunnat säga att det är säkert - och du får inte sälja osäkra livsmedel, säger Emma Halldin-Ankarberg.

Både Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har information om kolloidalt silver på sina sajter. Men skribenterna misstänkliggör den varnande samhällsinformationen. 

Oklara biverkningar

Trots att silver har en lång historik av att användas av
människor mot diverse åkommor, så finns inga bevis för att kolloidalt silver är
en "mirakelkur". Och eftersom kolloidalt silver inte uppfyller kraven för att
godkännas som läkemedel finns liten kunskap om vilka biverkningar som
silvervattnet har. 

Inlägg på Facebook från sajten Vaken 6 maj.

Så här skriver Läkemedelsverket:

Läkemedelsverket har inte bedömt om kolloidalt silver är säkert eller effektivt att använda mot sjukdomar. Sådana bedömningar görs i samband med att företag ansöker om att få läkemedel godkända.
Från Läkemedelsverkets sajt

- För läkemedel finns stränga krav på att vård, apotek och läkemedelstillverkare
ska rapportera alla biverkningar till läkemedelsmyndigheter, så att vi kan
sammanställa och analysera och uppdatera riskprofil. Eftersom kolloidalt silver
inte ingår i några godkända läkemedel har vi inte någon sådan rapportering, säger
Martin Burman.

I den slutna Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver” ges ändå specifika råd om hur mycket KS (kort för kolloidalt silver) som ska drickas och på olika sätt appliceras på och i kroppen mot olika sjukdomar, påståenden som helt saknar vetenskaplig grund.

Kommentar på Facebook 20 april.

Rådet: Drick inte kolloidalt silver

"Sluta aldrig" och ta kolloidalt silver "hela ditt liv" skriver medlemmarna i gruppen. Men konsumtion av kolloidalt silver riskerar att skada njurar och lever och bakteriefloran i tarmen. 

- Det finns inget vetenskapligt bevis för att det finns några hälsofrämjande effekter av att dricka kolloidalt silver. Det allmänna rådet är att människor inte ska dricka kolloidalt silver, säger Georgios Sotiriou, docent i vetenskapen om biomaterial vid Karolinska institutet.

Kommentar på Facebook 7 maj.

I grupperna ger skribenterna till och med måttangivelser om hur mycket kolloidalt silver som ska intas varje dag.

- Du ska inte dricka kolloidalt silver varje dag. Den som ger detta råd är inte en läkare, fastslår Sotiriou.

Han undervisar om kolloidalt silver och har skrivit flera forskningsartiklar om silvernanopartiklar och silverjoner.

Ingen mirakelkur mot HPV 

Ett mer uppseendeväckande användningsområde, som föreslås för kolloidalt silver i gruppen, är att man ska spruta in silvervattnet i slidan för att bekämpa en HPV-infektion.

Inlägg på Facebook 12 februari 2023.

Att detta skulle ha något som helst hälsosvar finns det inte några vetenskapliga belägg för. 

- Det tror jag inte har någon effekt alls. Utifrån den
medicin jag kan så har jag svårt att se att det skulle fungera. Det är alltså
onödigt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. 

- Det är inte lämpligt att köpa eller förbereda silver själv och applicera det själv på din kropp för du kan orsaka mer skada än nytta, säger Georgios Sotiriou.

Överkonsumtion kan ge hudsjukdom

"KS kan du inte överdosera." Det påstår en skribent i det privata forumet som har över 17 500 medlemmar. Men som alla andra ämnen så är kolloidalt silver farligt i för höga doser, konstaterar Georgios Sotiriou vid Karolinska institutet.

Kommentar på Facebook 9 januari.

Det finns inga kända dödsfall orsakade av kolloidalt silver, men det finns risker med att överkonsumera silvervattnet. 

- Det finns en icke-önskvärd effekt av att dricka
kolloidalt silver som kallas argyria. Det är en sjukdom som personer som
dricker mycket kolloidalt silver drabbas av. Det innebär att huden blir blågrå.

Man med argyria. Källkritikbyrån har anonymiserat honom. Foto: Skärmdump/Flickr

I Sverige finns inga kända fall av argyria, men det finns
också andra risker med att dricka kolloidalt silver.

- Silver är en metall och den fungerar som alla
metaller. Den kan lagras i kroppen, till exempel i njurar och lever och skada
dem, säger Emma Halldin-Ankarberg.

Silvervattnet består av små silvernanopartiklar och sannolikt även silverjoner. 

- Nanopartiklar kan gå genom cellmembran och störa processerna i cellerna - och man har sett i forskningsstudier att nanopartiklar kan ge inflammation i de organ som drabbas, säger Halldin-Ankarberg.

Kan leda till antibiotikaresistens

Förutom risken för biverkningar finns ytterligare en allvarlig sidoeffekt av det kolloidala silvret. De som konsumerar kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistensen, det vill säga att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika.

Inlägg på Facebook 7 maj.

Docent Georgios Sotiriou beskriver silver som ett mycket kraftfullt antimikrobiellt material som har stor potential inom biomedicinen. Silver kan till exempel användas som beläggning på medicintekniska produkter för att förhindra bakteriebildning, eller på sårförband.  

- Men när du dricker kolloidalt silver så främjar du det stora problem som vi kallar antimikrobiell resistens, säger han. 

Video på Tiktok 15 november 2022.

På samma sätt som bakterier kan bli resistenta
(motståndskraftiga) mot antibiotika kan de bli kan bli resistenta mot silver.

- När du dricker kolloidalt silver så tränar du bakterierna att samexistera med silver. Det är väldigt dåligt - och det sänker dina chanser att i framtiden kunna använda ett antimikrobiellt material som skulle kunna rädda ditt liv.

Och för att förvärra situationen ytterligare:

- Bakterierna som blivit resistenta mot silver kan i
sin tur bli resistenta mot antibiotika. 

Kommentar på Facebook 9 januari.

Georgios Sotiriou summerar:

- Det är väldigt dåligt att dricka kolloidalt silver.
Människor ska inte dricka kolloidalt silver. De bör behandla silver som ett
mycket värdefullt antimikrobiellt material som vårdpersonalen har i sin arsenal
för att använda mot infektioner.

Vattenlevande organismer tar skada av silvret

Silver är en tungmetall, som egentligen inte har någon
funktion i kroppen. 

- Det finns alltså ingen anledning att försöka komplettera kosten med silver, konstaterar Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket.

Inlägg på Facebook 12 juni.

Och förutom eventuella biverkningar av det kolloidala silvret så finns andra icke-önskvärda effekter. När till exempel silverjoner kommer ut i vattendrag kan de orsaka skada på miljön.

- Vattenlevande organismer är ofta väldigt känsliga mot metaller, bland annat silver.Sammantaget: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens.

 LÄS MER: ? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer ? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Expert: ”Människor ska inte dricka kolloidalt silver”

DESCRIPTION:
Vare sig säkert eller hälsofrämjande - vi går igenom påståendena på nätet.

CONTENT:
Att dricka silvervatten är populärt i alternativmedicinska kretsar, men enligt vetenskapen finns det flera problem med så kallat kolloidalt silver - vi går igenom påståendena på nätet.

Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok

Kolloidalt silver är förbjudet att sälja och marknadsföra som läkemedel - och till och med som kosttillskott. Ändå påstås i sociala medier att det kan användas mot HPV-infektion, bältros och andra sjukdomar. 

- Problemet med kolloidalt silver är att man inte kan fastslå att det är säkert, varken inom läkemedelsområdet eller livsmedelsområdet, säger Emma Halldin-Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

Kommentar på Facebook 22 juli 2023.

Källkritikbyrån har granskat flera påståenden som sprids i sociala medier om det så kallade silvervattnet, däribland i den stora Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver”.I korthet: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. 

Video på Tiktok 19 januari 2023.

Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens.

I detalj: För dig som vill gå på djupet i frågorna har vi gått igenom dem med experter på läkemedel, toxikologi och bioteknik.

Läkemedel måste ha hälsofrämjande effekter

Först och främst, det är inte tillåtet att sälja eller marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel.

- Kolloidalt silver har inte godkänts som läkemedel i
Sverige och såvitt Läkemedelsverket känner till inte heller i något annat land
inom EU, säger Martin Burman, senior tillsynsutredare på enheten för kosmetika,
läkemedel och narkotika på Läkemedelsveket. 

Inlägg på Facebook 26 februari.

För att sälja läkemedel måste det finnas vetenskapliga bevis
för att produkten har hälsofrämjande effekter - och några sådana bevis finns
inte gällande kolloidalt silver. 

Inte godkänt som kosttillskott

Kolloidalt silver är silverpartiklar i en lösning, ibland även i form av joner, salter i lösning. Inom hela EU är det därtill förbjudet att sälja kolloidalt silver som kosttillskott. 

- Kolloidalt silver är inte tillåtet att sälja som läkemedel eller som kosttillskott. Det klassificeras i stället som en biocidprodukt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket.

Kommentar på Facebook 25 mars.

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har undersökt om kolloidalt silver är säkert att förtära som kosttillskott.

- Efsa har inte kunnat säga att det är säkert - och du får inte sälja osäkra livsmedel, säger Emma Halldin-Ankarberg.

Både Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har information om kolloidalt silver på sina sajter. Men skribenterna misstänkliggör den varnande samhällsinformationen. 

Oklara biverkningar

Trots att silver har en lång historik av att användas av
människor mot diverse åkommor, så finns inga bevis för att kolloidalt silver är
en "mirakelkur". Och eftersom kolloidalt silver inte uppfyller kraven för att
godkännas som läkemedel finns liten kunskap om vilka biverkningar som
silvervattnet har. 

Inlägg på Facebook från sajten Vaken 6 maj.

Så här skriver Läkemedelsverket:

Läkemedelsverket har inte bedömt om kolloidalt silver är säkert eller effektivt att använda mot sjukdomar. Sådana bedömningar görs i samband med att företag ansöker om att få läkemedel godkända.
Från Läkemedelsverkets sajt

- För läkemedel finns stränga krav på att vård, apotek och läkemedelstillverkare
ska rapportera alla biverkningar till läkemedelsmyndigheter, så att vi kan
sammanställa och analysera och uppdatera riskprofil. Eftersom kolloidalt silver
inte ingår i några godkända läkemedel har vi inte någon sådan rapportering, säger
Martin Burman.

I den slutna Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver” ges ändå specifika råd om hur mycket KS (kort för kolloidalt silver) som ska drickas och på olika sätt appliceras på och i kroppen mot olika sjukdomar, påståenden som helt saknar vetenskaplig grund.

Kommentar på Facebook 20 april.

Rådet: Drick inte kolloidalt silver

"Sluta aldrig" och ta kolloidalt silver "hela ditt liv" skriver medlemmarna i gruppen. Men konsumtion av kolloidalt silver riskerar att skada njurar och lever och bakteriefloran i tarmen. 

- Det finns inget vetenskapligt bevis för att det finns några hälsofrämjande effekter av att dricka kolloidalt silver. Det allmänna rådet är att människor inte ska dricka kolloidalt silver, säger Georgios Sotiriou, docent i vetenskapen om biomaterial vid Karolinska institutet.

Kommentar på Facebook 7 maj.

I grupperna ger skribenterna till och med måttangivelser om hur mycket kolloidalt silver som ska intas varje dag.

- Du ska inte dricka kolloidalt silver varje dag. Den som ger detta råd är inte en läkare, fastslår Sotiriou.

Han undervisar om kolloidalt silver och har skrivit flera forskningsartiklar om silvernanopartiklar och silverjoner.

Ingen mirakelkur mot HPV 

Ett mer uppseendeväckande användningsområde, som föreslås för kolloidalt silver i gruppen, är att man ska spruta in silvervattnet i slidan för att bekämpa en HPV-infektion.

Inlägg på Facebook 12 februari 2023.

Att detta skulle ha något som helst hälsosvar finns det inte några vetenskapliga belägg för. 

- Det tror jag inte har någon effekt alls. Utifrån den
medicin jag kan så har jag svårt att se att det skulle fungera. Det är alltså
onödigt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. 

- Det är inte lämpligt att köpa eller förbereda silver själv och applicera det själv på din kropp för du kan orsaka mer skada än nytta, säger Georgios Sotiriou.

Överkonsumtion kan ge hudsjukdom

"KS kan du inte överdosera." Det påstår en skribent i det privata forumet som har över 17 500 medlemmar. Men som alla andra ämnen så är kolloidalt silver farligt i för höga doser, konstaterar Georgios Sotiriou vid Karolinska institutet.

Kommentar på Facebook 9 januari.

Det finns inga kända dödsfall orsakade av kolloidalt silver, men det finns risker med att överkonsumera silvervattnet. 

- Det finns en icke-önskvärd effekt av att dricka
kolloidalt silver som kallas argyria. Det är en sjukdom som personer som
dricker mycket kolloidalt silver drabbas av. Det innebär att huden blir blågrå.

Man med argyria. Källkritikbyrån har anonymiserat honom. Foto: Skärmdump/Flickr

I Sverige finns inga kända fall av argyria, men det finns
också andra risker med att dricka kolloidalt silver.

- Silver är en metall och den fungerar som alla
metaller. Den kan lagras i kroppen, till exempel i njurar och lever och skada
dem, säger Emma Halldin-Ankarberg.

Silvervattnet består av små silvernanopartiklar och sannolikt även silverjoner. 

- Nanopartiklar kan gå genom cellmembran och störa processerna i cellerna - och man har sett i forskningsstudier att nanopartiklar kan ge inflammation i de organ som drabbas, säger Halldin-Ankarberg.

Kan leda till antibiotikaresistens

Förutom risken för biverkningar finns ytterligare en allvarlig sidoeffekt av det kolloidala silvret. De som konsumerar kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistensen, det vill säga att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika.

Inlägg på Facebook 7 maj.

Docent Georgios Sotiriou beskriver silver som ett mycket kraftfullt antimikrobiellt material som har stor potential inom biomedicinen. Silver kan till exempel användas som beläggning på medicintekniska produkter för att förhindra bakteriebildning, eller på sårförband.  

- Men när du dricker kolloidalt silver så främjar du det stora problem som vi kallar antimikrobiell resistens, säger han. 

Video på Tiktok 15 november 2022.

På samma sätt som bakterier kan bli resistenta
(motståndskraftiga) mot antibiotika kan de bli kan bli resistenta mot silver.

- När du dricker kolloidalt silver så tränar du bakterierna att samexistera med silver. Det är väldigt dåligt - och det sänker dina chanser att i framtiden kunna använda ett antimikrobiellt material som skulle kunna rädda ditt liv.

Och för att förvärra situationen ytterligare:

- Bakterierna som blivit resistenta mot silver kan i
sin tur bli resistenta mot antibiotika. 

Kommentar på Facebook 9 januari.

Georgios Sotiriou summerar:

- Det är väldigt dåligt att dricka kolloidalt silver.
Människor ska inte dricka kolloidalt silver. De bör behandla silver som ett
mycket värdefullt antimikrobiellt material som vårdpersonalen har i sin arsenal
för att använda mot infektioner.

Vattenlevande organismer tar skada av silvret

Silver är en tungmetall, som egentligen inte har någon
funktion i kroppen. 

- Det finns alltså ingen anledning att försöka komplettera kosten med silver, konstaterar Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket.

Inlägg på Facebook 12 juni.

Och förutom eventuella biverkningar av det kolloidala silvret så finns andra icke-önskvärda effekter. När till exempel silverjoner kommer ut i vattendrag kan de orsaka skada på miljön.

- Vattenlevande organismer är ofta väldigt känsliga mot metaller, bland annat silver.Sammantaget: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens.

 LÄS MER: ? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer ? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Infektionsläkare: Inga belägg för att covidvaccin orsakar sepsis-ökning

DESCRIPTION:
”Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig”.

CONTENT:
Nya elakartade bakterier och minskad immunitet ligger bakom en ökning av en särskild sorts blodförgiftning (sepsis) efter pandemiåren. Men på sociala medier sprids påståenden om att det i stället är massvaccineringen mot covid-19 som är orsaken - vilket tillbakavisas av experter.

Foto: Skärmdump/Facebook/Privat

Uppdatering 7 aug 2025: En rättelse har tillfogats texten.

Sepsis är en av de vanligaste orsakerna till att patienter dör på sjukhus. Tillståndet uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen och viktiga organ slutar fungera normalt.

Under våren och sommaren har det rapporterats om flera fall av det livshotande tillståndet. Den 31-åriga influencern och youtubern Jonna Lundell vårdades på sjukhus under flera veckor i juni, en 18-årig gymnasiestudent tvingades amputera båda benen på grund av syrebrist, och en 29-årig höggravid kvinna dog med sitt ofödda barn efter att ha nekats penicillin mot halsont.

Inlägg på Facebook 3 juni.

På sociala medier påstås det att de här personerna fått sepsis för att de vaccinerade sig mot covid-19. 

"Jonnas sepsis: Hur kom bakterierna in i blodet? Och varför kunde inte immunförsvaret hävda sig mot dem? Och varför klistrar de sig fast? Alla tre sakerna kan ha med vaskulit till följd av covidvaccin att göra," skriver en man på Facebook den 3 juni.

"AMPUTERAT BÄGGE BENEN, på grund av Vaxin mot ett virus som inte finns," skriver en Facebook-användare som delat ett inlägg om 18-åringen som förlorat båda benen. 

Delning av ett inlägg på Facebook 21 juni.

"Hur mycket har sepsis ökat efter MRNA vaxxinet.. dessa rubriker gör en fundersam vad sambandet är" lyder en kommentar under P4 Skaraborgs Facebook-inlägg om den unga mammans död.

Föreställningen om att ökningen av sepsis orsakats av covidvaccin har cirkulerat länge i Sverige. Men kopplingen saknar vetenskapligt stöd, säger experter till Källkritikbyrån.

- Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig, säger Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus, till Källkritikbyrån.

Delning av inlägg på Facebook 2 juni.

Jonna Lundells läkare misstänker att tillståndet orsakades av stafylokockbakterier, som spridit sig till blodet genom ett infekterat sår.

- Förekomsten av sepsis orsakad av stafylocker var opåverkad av pandemin och har inte ökat efter pandemin, säger Magnus Rasmussen.

Inget samband mellan covidvaccin och sepsis

- Att antalet sepsisfall har exploderat efter pandemin är helt felaktigt. Det finns ingen indikation på att antalet fall av sepsis har ökat, detta följs på systematiskt sätt av forskare runt om i världen, säger Rasmussen. 

Däremot har sepsis orsakad av just grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. 

I januari 2024 varnade Folkhälsomyndigheten för att antalet rapporterade invasiva A-streptokockinfektioner ökade kraftigt under 2023, till den högsta nivån sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 2004. Samtidigt uppmärksammades det att antalet fall av sepsis kopplade till bakterien ökat med 50 procent sedan 2018.

Delning av inlägg på Facebook 4 juni.

Att ökningen av den här typen av sepsis hör ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för, enligt Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet.

- Till exempel har vi sett att frekvensen av grupp A-streptokocksepsis har ökat ungefär lika mycket i länder med hög respektive låg vaccinationstäckning mot covid-19, säger han.

Magnus Rasmussen, som forskat om covidvaccination och är expert på streptokock-orsakad sepsis, instämmer.

- Den låga förekomsten av sepsis orsakad av streptokocker höll i sig under hela pandemin, också under 2022 och första halvan av 2023 då vaccinationen hade införts på bred front.

Vad ligger bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis?

Grupp A-streptokocker är en vanlig bakterie som kan orsaka sjukdomar som svinkoppor och halsfluss. Men i vissa fall kan den även orsaka allvarliga infektioner som påverkar hela kroppen, som sepsis. Då talar man om invasiva grupp A-streptokocker.

Grupp A-streptokocker drabbar ofta yngre människor. Det, menar Kristoffer Strålin, är en viktig anledning till att det fått stor uppmärksamhet i media, trots att det inte tillhör de vanligaste orsakerna till sepsis.

Inlägg på Instagram 2 juni.

Omkring hälften av alla vuxna som drabbas av sepsis får det i samband med lunginflammation, enligt 1177.

Kristoffer Strålin menar att det finns flera faktorer bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis. Det kommer delvis som ett resultat av restriktionerna under pandemiåren, något som även Folkhälsomyndigheten lyft fram.

- Distansen mellan människor under pandemin ledde till mycket liten smitta och sjunkande immunförsvar mot grupp A-streptokocker i befolkningen. När vi sedan började träffas som vanligt kunde streptokockerna snabbt spridas, säger Strålin.

Kommentar på Facebook 23 juni.

Han betonar också att en ny variant av grupp A-streptokocker, som är mer aggressiv, har fått ökad spridning efter pandemin.

Kan spikeprotein från covidvaccin göra hål i blodkärlen?

I ett Facebook-inlägg i början av juni påstås att spikeprotein från covidvaccin orsakar sepsis. Resonemanget är att immunförsvaret instruerar celler att förstöra sig själva, varpå blodkärlens vävnader får hål som bakterierna fastnar i.

Inlägg på Facebook 2 juni.

Men så fungerar inte sepsis, enligt Magnus Rasmussen, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

- Kärlskada ökar inte risken för vare sig streptokocksepsis eller annan sepsis. Att covidvaccin skulle ge kärlskador som bakterier skulle kunna tränga in i har inte alls något stöd i de källor som åberopas i inläggen, säger han.

Kommentar på Instagram 2 juni.

En artikel som inlägget refererar till påstår att vissa vaccinerade personer med vaccinrelaterade biverkningar har mätbara nivåer av spikeprotein i blodet. Artikeln är inte granskad, vilket innebär att dess kvalitet inte har säkerställts av oberoende experter.

- Mina kollegor i Lund har försökt att återupprepa dessa fynd men har inte kunnat hitta spikeprotein i blodet hos personer med exempelvis post-covid symptom. Betydelsen av mycket låga koncentrationer av spikeprotein i blodet, om det nu ens förekommer, är okänd men det saknas stöd för påståendet att detta skulle kunna ge kärlskada som i sin tur skulle öka risken för sepsis, säger Magnus Rasmussen.

Sammantaget: Att antalet sepsisfall ökat kraftigt efter pandemin stämmer inte. Däremot har den sepsis som orsakas av grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. Att den ökningen skulle hänga ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för. En av flera förklarande faktorer bakom ökningen är restriktionerna under pandemiåren.Rättelse 7 aug 2025: I en tidigare version av den här artikeln stod det felaktigt att Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska institutet. Rätt är att han är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet.LÄS MER:? Nej, covidvacciner får inte kroppen att producera gift? Här är sanningen bakom uttrycken i vaccindebatten

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Infektionsläkare: Inga belägg för att covidvaccin orsakar sepsis-ökning

DESCRIPTION:
”Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig”.

CONTENT:
Nya elakartade bakterier och minskad immunitet ligger bakom en ökning av en särskild sorts blodförgiftning (sepsis) efter pandemiåren. Men på sociala medier sprids påståenden om att det i stället är massvaccineringen mot covid-19 som är orsaken - vilket tillbakavisas av experter.

Foto: Skärmdump/Facebook/Privat

Uppdatering 7 aug 2025: En rättelse har tillfogats texten.

Sepsis är en av de vanligaste orsakerna till att patienter dör på sjukhus. Tillståndet uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen och viktiga organ slutar fungera normalt.

Under våren och sommaren har det rapporterats om flera fall av det livshotande tillståndet. Den 31-åriga influencern och youtubern Jonna Lundell vårdades på sjukhus under flera veckor i juni, en 18-årig gymnasiestudent tvingades amputera båda benen på grund av syrebrist, och en 29-årig höggravid kvinna dog med sitt ofödda barn efter att ha nekats penicillin mot halsont.

Inlägg på Facebook 3 juni.

På sociala medier påstås det att de här personerna fått sepsis för att de vaccinerade sig mot covid-19. 

"Jonnas sepsis: Hur kom bakterierna in i blodet? Och varför kunde inte immunförsvaret hävda sig mot dem? Och varför klistrar de sig fast? Alla tre sakerna kan ha med vaskulit till följd av covidvaccin att göra," skriver en man på Facebook den 3 juni.

"AMPUTERAT BÄGGE BENEN, på grund av Vaxin mot ett virus som inte finns," skriver en Facebook-användare som delat ett inlägg om 18-åringen som förlorat båda benen. 

Delning av ett inlägg på Facebook 21 juni.

"Hur mycket har sepsis ökat efter MRNA vaxxinet.. dessa rubriker gör en fundersam vad sambandet är" lyder en kommentar under P4 Skaraborgs Facebook-inlägg om den unga mammans död.

Föreställningen om att ökningen av sepsis orsakats av covidvaccin har cirkulerat länge i Sverige. Men kopplingen saknar vetenskapligt stöd, säger experter till Källkritikbyrån.

- Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig, säger Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus, till Källkritikbyrån.

Delning av inlägg på Facebook 2 juni.

Jonna Lundells läkare misstänker att tillståndet orsakades av stafylokockbakterier, som spridit sig till blodet genom ett infekterat sår.

- Förekomsten av sepsis orsakad av stafylocker var opåverkad av pandemin och har inte ökat efter pandemin, säger Magnus Rasmussen.

Inget samband mellan covidvaccin och sepsis

- Att antalet sepsisfall har exploderat efter pandemin är helt felaktigt. Det finns ingen indikation på att antalet fall av sepsis har ökat, detta följs på systematiskt sätt av forskare runt om i världen, säger Rasmussen. 

Däremot har sepsis orsakad av just grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. 

I januari 2024 varnade Folkhälsomyndigheten för att antalet rapporterade invasiva A-streptokockinfektioner ökade kraftigt under 2023, till den högsta nivån sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 2004. Samtidigt uppmärksammades det att antalet fall av sepsis kopplade till bakterien ökat med 50 procent sedan 2018.

Delning av inlägg på Facebook 4 juni.

Att ökningen av den här typen av sepsis hör ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för, enligt Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet.

- Till exempel har vi sett att frekvensen av grupp A-streptokocksepsis har ökat ungefär lika mycket i länder med hög respektive låg vaccinationstäckning mot covid-19, säger han.

Magnus Rasmussen, som forskat om covidvaccination och är expert på streptokock-orsakad sepsis, instämmer.

- Den låga förekomsten av sepsis orsakad av streptokocker höll i sig under hela pandemin, också under 2022 och första halvan av 2023 då vaccinationen hade införts på bred front.

Vad ligger bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis?

Grupp A-streptokocker är en vanlig bakterie som kan orsaka sjukdomar som svinkoppor och halsfluss. Men i vissa fall kan den även orsaka allvarliga infektioner som påverkar hela kroppen, som sepsis. Då talar man om invasiva grupp A-streptokocker.

Grupp A-streptokocker drabbar ofta yngre människor. Det, menar Kristoffer Strålin, är en viktig anledning till att det fått stor uppmärksamhet i media, trots att det inte tillhör de vanligaste orsakerna till sepsis.

Inlägg på Instagram 2 juni.

Omkring hälften av alla vuxna som drabbas av sepsis får det i samband med lunginflammation, enligt 1177.

Kristoffer Strålin menar att det finns flera faktorer bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis. Det kommer delvis som ett resultat av restriktionerna under pandemiåren, något som även Folkhälsomyndigheten lyft fram.

- Distansen mellan människor under pandemin ledde till mycket liten smitta och sjunkande immunförsvar mot grupp A-streptokocker i befolkningen. När vi sedan började träffas som vanligt kunde streptokockerna snabbt spridas, säger Strålin.

Kommentar på Facebook 23 juni.

Han betonar också att en ny variant av grupp A-streptokocker, som är mer aggressiv, har fått ökad spridning efter pandemin.

Kan spikeprotein från covidvaccin göra hål i blodkärlen?

I ett Facebook-inlägg i början av juni påstås att spikeprotein från covidvaccin orsakar sepsis. Resonemanget är att immunförsvaret instruerar celler att förstöra sig själva, varpå blodkärlens vävnader får hål som bakterierna fastnar i.

Inlägg på Facebook 2 juni.

Men så fungerar inte sepsis, enligt Magnus Rasmussen, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

- Kärlskada ökar inte risken för vare sig streptokocksepsis eller annan sepsis. Att covidvaccin skulle ge kärlskador som bakterier skulle kunna tränga in i har inte alls något stöd i de källor som åberopas i inläggen, säger han.

Kommentar på Instagram 2 juni.

En artikel som inlägget refererar till påstår att vissa vaccinerade personer med vaccinrelaterade biverkningar har mätbara nivåer av spikeprotein i blodet. Artikeln är inte granskad, vilket innebär att dess kvalitet inte har säkerställts av oberoende experter.

- Mina kollegor i Lund har försökt att återupprepa dessa fynd men har inte kunnat hitta spikeprotein i blodet hos personer med exempelvis post-covid symptom. Betydelsen av mycket låga koncentrationer av spikeprotein i blodet, om det nu ens förekommer, är okänd men det saknas stöd för påståendet att detta skulle kunna ge kärlskada som i sin tur skulle öka risken för sepsis, säger Magnus Rasmussen.

Sammantaget: Att antalet sepsisfall ökat kraftigt efter pandemin stämmer inte. Däremot har den sepsis som orsakas av grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. Att den ökningen skulle hänga ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för. En av flera förklarande faktorer bakom ökningen är restriktionerna under pandemiåren.Rättelse 7 aug 2025: I en tidigare version av den här artikeln stod det felaktigt att Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska institutet. Rätt är att han är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet.LÄS MER:? Nej, covidvacciner får inte kroppen att producera gift? Här är sanningen bakom uttrycken i vaccindebatten

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin

DESCRIPTION:
Många av råden på nätet saknar vetenskaplig grund - vissa är direkt skadliga.

CONTENT:
Virala påståenden om solkräm, D-vitamin och UV-strålning sprids på nätet - det här är vad forskningen faktiskt säger.

Foto: Skärmdump/Tiktok/Facebook/Instagram

Varje sommar är sociala medier fulla av råd om solskydd. Influencers, wellnessprofiler och privatpersoner sprider varningar om att solskyddskräm är farligt, blockerar upptaget av D-vitamin, eller till och med ökar risken för hudsjukdomar.Andra påstår att solglasögon stör kroppens biologiska rytm, att vi i stället ska bygga upp ett skydd och framför allt inte ska använda solglasögon.”Sluta helt och hållet att använda solkrämer”, uppmanade exempelvis en Tiktok-användare. Han säger i videon att solen är något av det mest naturliga som behövs för allting här på jorden, och att vi därför inte ska använda solskyddsfaktor.

Video på Tiktok 23 mars. Källkritikbyrån har anonymiserat personen.

Vi har låtit experter kommentera de olika påståendena som sprids. Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och Gauti Jóhannesson, docent och chefläkare vid Sankt Eriks ögonsjukhus, ger båda en likartad bild. Väldigt många av de påståenden som cirkulerar online saknar vetenskaplig grund, och vissa råd kan vara direkt skadliga.

Vad betyder UVA och UVB?

Solens ultravioletta strålning består huvudsakligen av två typer: UVB och UVA. 

- UVB orsakar främst solbränna och ökar risken för hudcancer medan UVA är den främsta orsaken till för tidigt åldrande i huden - det vill säga rynkor och oönskade pigmentfläckar - men kan också på sikt bidra till utveckling av hudcancer. Många solskyddsprodukter innehåller i dag en kombination av fysikaliska och kemiska filter, just för att ge ett bredspektrumskydd mot både UVA och UVB, förklarar Lykke Barck.

Kommentar på Tiktok 10 april.

I en video som tidigare granskats av nyhetsbyrån AFP påstår en svensk användare att ”majoriteten av oss” lider av D-vitaminbrist och att bruket av solglasögon och solskydd är en dålig idé eftersom de ”stör biologiska processer” för att ta upp D-vitamin.- Nej, det stämmer inte, så det behöver man inte vara rädd för. Vår rekommendation är ungefär 10-15 minuter om dagen i solljus med exponerade underarmar, ansikte och händer. Men det betyder inte att man måste sitta i solen oskyddad i en kvart varje dag. Man vistas ju oftast ute mer än så, till exempel på väg till jobbet, i lunchpausen eller när man går till affären, säger Lykke Barck.

Inlägg på Instagram 5 april. Källkritikbyrån har anonymiserat personen.

Solskyddskrämer är inte heller totalt blockerande, så även om vi är insmorda exponeras vi för solen. För att uppnå det skydd som anges på förpackningen krävs att du smörjer in dig rikligt - och återapplicerar krämen under dagen.

- Det är inget 100-procentigt filter. Solljus tränger igenom, och det räcker för att kroppen ska kunna producera vitamin D. Det finns inga belägg för att korrekt använd solskyddskräm leder till D-vitaminbrist. Däremot kan vissa grupper behöva D-vitamintillskott: äldre, små barn, personer som bär heltäckande kläder eller har mycket melaninrik hud. Där finns det tydliga rekommendationer från Livsmedelsverket, men det har inget med solskyddskräm att göra, säger Barck.

Video på Tiktok 15 juni.

”Solkräm ökar risken för sjukdomar”

Att i stället använda till exempel kokosolja eller hallonfröolja, som en del influencers rekommenderar, är direkt olämpligt, enligt Lykke Barck.

- Vi har mycket bra solskyddsprodukter på EU-marknaden. De är noggrant reglerade, måste uppfylla krav och kontrolleras för både effekt och säkerhet. Dessutom gör Läkemedelsverket stickprov varje år för att se till att produkterna lever upp till de krav som gäller. Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, säger hon.

Kommentar på Tiktok 23 mars.

Att göra egen solskyddskräm, som vissa användare gör på nätet "utan farliga kemikalier” rekommenderas inte heller, då det bland annat är omöjligt att veta vilket skydd krämen faktiskt ger.- Det finns ingen dokumenterad skyddseffekt. Naturliga oljor som kokos, hallonfrö eller morotsoljor har ingen bevisad solskyddseffekt. I vissa fall kan de till och med göra huden mer känslig för solen. Om det finns någon SPF-effekt alls, alltså skyddet mot UVB, är den mycket låg - och skydd mot UVA saknas helt, säger Lykke Barck.

Video på Tiktok 14 juni 2024.

”Solglasögon stör D-vitaminproduktion eller biologiska processer”

Vi går vidare till påståenden om solglasögon. En Facebook-användare skriver att orsaken till att man bränt sig kan vara att man "täckt för och hindrat solens strålar att nå hjärnans center".

Inlägg på Facebook 18 mars.

Melanin [. . .] är superviktigt för oss, inte bara att det gör oss bruna. Men när vi täcker för och hindrar solens strålar att nå hjärnans center så minskar vi även förmågan att skydda vår hud.
Utdrag ur Facebook-inlägg 18 mars

På Tiktok ställs också frågan om vi ”ger oss själva hudcancer genom att använda solglasögon”. Andra hävdar att solgalsögonen gör att vi inte vet vilken tid på dygnet det är.

Video på Instagram 7 februari 2024. Källkritikbyrån har anonymiserat personen.

Det finns också användare som förespråkar att vi använder luxmätare för att få maximalt med dagsljus.- Jag vet inte var de här påståendena kommer ifrån, men det stämmer inte. Det är helt enkelt fel. Det finns inga belägg för att solglasögon påverkar kroppens D-vitaminproduktion eller den cirkadiska rytmen, säger ögonläkaren Gauti Jóhannesson på Sankt Eriks ögonsjukhus, och tillägger att användandet av dessa luxmätare inte har någon som helst vetenskaplig grund.

Video på Facebook 21 fberuari.

Studier har också visat att appar som mäter ljus inte är särskilt pålitliga. 

Det finns utöver detta ytterligare fel i dessa påståenden, nämligen hur produktionen av D-vitamin är kopplad till solljuset.

- D-vitaminet produceras i huden, inte ögonen, säger Gauti Jóhannesson.Det finns inte heller någon grund för påståendet att barn inte skulle få använda solglasögon, enligt honom.- Det handlar snarare om att skydda ögonen från skada. Det är helt rimligt att barn använder solglasögon, särskilt i miljöer med mycket reflexljus som snö eller vatten. Man kan få akuta UV-skador på ögat, som ger extrem ljuskänslighet. De brukar gå över, men det är inget man vill råka ut för. På lång sikt ökar långvarig solexponering risken för att man utvecklar grå starr tidigare, eller får inväxt av vävnad över hornhinnan, förklarar Jóhannesson.

Lykke Barck bekräftar Gauti Jóhannessons uttalande.- Ögonen registrerar såklart solljuset, men det är inte via ögat som produktionen av D-vitamin startar, utan det sker när huden exponeras för UVB-strålning. Däremot är det viktigt att använda solglasögon som är CE-märkta och blockerar UV. Det skyddar mot den strålning som annars kan påverka ögat negativt både på kort och lång sikt, säger hon.

"UV-maxa" med hjälp av appar?

Det har också blivit en trend bland ungdomar att ”UV-maxa”, det vill säga att med hjälp av appar som visar UV-index med avsikt sola när UV-index är som högst. De använder till exempel Strålsäkerhetsmyndighetens tjänst för att beräkna hur de ska bli maximalt bruna, i stället för hur de ska skydda sig maximalt från solens skador.

Video på Tiktok 31 mars. Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.

- Det är jättebra att ungdomarna har lärt sig vad man använder UV-index till och vad den säger, men de har ju vänt på det. De använder det helt galet, och gör tvärtom: I stället för att undvika att sola när det är högt UV-index söker de höga värden för att bli maximalt brända. Utöver risken för hudcancer utsätter de då också sig för risken att huden åldras fortare. Många av de som solar så i dag kommer om några år att i stället vilja lägga mycket pengar på anti-aging-produkter. Men den billigaste anti-aging-produkten är gratis: nämligen att skydda sig mot solen, konstaterar Lykke Barck.

Kommentar på Tiktok 23 mars.

”Det finns inga bevis för att solskydd förhindrar hudcancer”

Olika kemikalier som använts i arbetslivet har visats kunna leda till en ökad risk för skivepitelcancer, en form av hudcancer. Den första yrkesrelaterade cancern upptäcktes hos engelska sotare redan 1775, och under de efterföljande två hundra åren upptäckte man att mineraloljor och skifferoljor också innebar en ökad risk. Men tack vare förebyggande åtgärder är kemikalier som orsak till yrkesrelaterad hudcancer sällsynt i dag.Däremot innebär UV-strålning i samband med utomhusarbete en ökad risk för skivepitelcancer i huden.För några år sedan publicerade två svenska forskare en rapport om arbetsrelaterad hudcancer. I den ställde de sig tvekande till att rekommendera solkräm som ett skydd, eftersom de inte kunde hitta några bevis på att det verkligen skyddar.Enligt forskarnas rapport är risken för malignt melanom vid utomhusarbete oklar, men de konstaterar att det finns goda skäl att undvika långvarig höggradig solstrålning vid utomhusarbete, till exempel med hjälp av fysiska skydd, som skärmar och tak och genom att använda kläder och bredbrättade hattar.Forskarna skrev att "kunskapsläget när det gäller om solskyddsmedel ger ett gott skydd bedöms otillräckligt för att rekommendera användning vid utomhusarbete i Sverige."

Artikel på Umu.se 13 juni 2024.

Källkritikbyrån har sökt de två forskarna, men inte fått möjlighet att göra en intervju med dem. Så här kommenterade en av forskarna, Bengt Järvholm, saken på Umeå universitets sajt i fjol:

"Vi anser att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för att rekommendera användning av solskyddsmedel för att förebygga hudcancer, det saknas vetenskapliga studier som har visat att solskyddsmedel minskat risken för hudcancer”.

Järvholm menade också att det är mycket svåra studier att genomföra då de kräver stora grupper och lång uppföljningstid.

Källkritikbyrån frågade därför Lykke Barck om detta uttalande. Hon förklarar att det är svårt att genomföra en studie på effekterna av solskydd, eftersom resultaten visar sig först efter många år, och människor dessutom exponeras olika mycket för solen.

- Det är av flera skäl väldigt svårt att göra en ny studie i dag där man låter folk gå utan solskydd under en längre tid. Med hänsyn till det vi vet om koppling mellan UV-strålning och hudcancer vore det inte etiskt försvarbart. Men vi lutar oss på en gammal australisk studie där en grupp använde solskydd dagligen i cirka fem år, och sedan följdes upp i tio år efter det. Den gruppen fick betydligt färre fall av hudcancer - både skivepitelcancer och melanom - än kontrollgruppen. Vi vet att UV-strålning orsakar hudcancer. Vi vet att solskydd till viss del blockerar UV-strålning. Då får man lägga ihop ett och ett, säger hon.

”Jag bränner mig inte - alltså behöver jag inget skydd”

Det går inte heller, som vissa hävdar att vänja huden långsamt vid solen, något som till exempel den omtalade "soldoktorn" Mikael Sandström förespråkat. Lykke Barck är kritisk till resonemanget:

- Många säger: Jag bränner mig inte, jag blir bara brun. Men det är inte ett tecken på hälsa. Det är ett tecken på att huden försöker skydda sig. Att huden blir brun är kroppens signal att den fått för mycket UV. Man har sett att det sker DNA-skador i huden även när man inte blir solbränd, alltså även när man bara får färg. Och det solskydd som mörkare hudtyper har naturligt är inte tillräckligt för att skydda mot allt. Alla kan ta skada av solen, säger Lykke Barck.

Video på Tiktok 8 april.

- Det viktigaste är att man skyddar sig. Det handlar inte om att smörja in sig och sen sola hur mycket som helst. Det är kläder, skugga, keps, solglasögon som gäller. Och sedan solskydd på de delar som inte går att täcka, konstaterar Barck.

Sammantaget: Påståenden om att solskyddsmedel blockerar D-vitamin, att solglasögon är farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm saknar vetenskapligt stöd. Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården är det tvärtom: korrekt använt solskydd minskar risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.

LÄS MER:? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer? Vilseledande inlägg om maskrosor som cancerbot sprids på nätet? Här är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin

DESCRIPTION:
Många av råden på nätet saknar vetenskaplig grund - vissa är direkt skadliga.

CONTENT:
Virala påståenden om solkräm, D-vitamin och UV-strålning sprids på nätet - det här är vad forskningen faktiskt säger.

Foto: Skärmdump/Tiktok/Facebook/Instagram

Varje sommar är sociala medier fulla av råd om solskydd. Influencers, wellnessprofiler och privatpersoner sprider varningar om att solskyddskräm är farligt, blockerar upptaget av D-vitamin, eller till och med ökar risken för hudsjukdomar.Andra påstår att solglasögon stör kroppens biologiska rytm, att vi i stället ska bygga upp ett skydd och framför allt inte ska använda solglasögon.”Sluta helt och hållet att använda solkrämer”, uppmanade exempelvis en Tiktok-användare. Han säger i videon att solen är något av det mest naturliga som behövs för allting här på jorden, och att vi därför inte ska använda solskyddsfaktor.

Video på Tiktok 23 mars. Källkritikbyrån har anonymiserat personen.

Vi har låtit experter kommentera de olika påståendena som sprids. Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och Gauti Jóhannesson, docent och chefläkare vid Sankt Eriks ögonsjukhus, ger båda en likartad bild. Väldigt många av de påståenden som cirkulerar online saknar vetenskaplig grund, och vissa råd kan vara direkt skadliga.

Vad betyder UVA och UVB?

Solens ultravioletta strålning består huvudsakligen av två typer: UVB och UVA. 

- UVB orsakar främst solbränna och ökar risken för hudcancer medan UVA är den främsta orsaken till för tidigt åldrande i huden - det vill säga rynkor och oönskade pigmentfläckar - men kan också på sikt bidra till utveckling av hudcancer. Många solskyddsprodukter innehåller i dag en kombination av fysikaliska och kemiska filter, just för att ge ett bredspektrumskydd mot både UVA och UVB, förklarar Lykke Barck.

Kommentar på Tiktok 10 april.

I en video som tidigare granskats av nyhetsbyrån AFP påstår en svensk användare att ”majoriteten av oss” lider av D-vitaminbrist och att bruket av solglasögon och solskydd är en dålig idé eftersom de ”stör biologiska processer” för att ta upp D-vitamin.- Nej, det stämmer inte, så det behöver man inte vara rädd för. Vår rekommendation är ungefär 10-15 minuter om dagen i solljus med exponerade underarmar, ansikte och händer. Men det betyder inte att man måste sitta i solen oskyddad i en kvart varje dag. Man vistas ju oftast ute mer än så, till exempel på väg till jobbet, i lunchpausen eller när man går till affären, säger Lykke Barck.

Inlägg på Instagram 5 april. Källkritikbyrån har anonymiserat personen.

Solskyddskrämer är inte heller totalt blockerande, så även om vi är insmorda exponeras vi för solen. För att uppnå det skydd som anges på förpackningen krävs att du smörjer in dig rikligt - och återapplicerar krämen under dagen.

- Det är inget 100-procentigt filter. Solljus tränger igenom, och det räcker för att kroppen ska kunna producera vitamin D. Det finns inga belägg för att korrekt använd solskyddskräm leder till D-vitaminbrist. Däremot kan vissa grupper behöva D-vitamintillskott: äldre, små barn, personer som bär heltäckande kläder eller har mycket melaninrik hud. Där finns det tydliga rekommendationer från Livsmedelsverket, men det har inget med solskyddskräm att göra, säger Barck.

Video på Tiktok 15 juni.

”Solkräm ökar risken för sjukdomar”

Att i stället använda till exempel kokosolja eller hallonfröolja, som en del influencers rekommenderar, är direkt olämpligt, enligt Lykke Barck.

- Vi har mycket bra solskyddsprodukter på EU-marknaden. De är noggrant reglerade, måste uppfylla krav och kontrolleras för både effekt och säkerhet. Dessutom gör Läkemedelsverket stickprov varje år för att se till att produkterna lever upp till de krav som gäller. Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, säger hon.

Kommentar på Tiktok 23 mars.

Att göra egen solskyddskräm, som vissa användare gör på nätet "utan farliga kemikalier” rekommenderas inte heller, då det bland annat är omöjligt att veta vilket skydd krämen faktiskt ger.- Det finns ingen dokumenterad skyddseffekt. Naturliga oljor som kokos, hallonfrö eller morotsoljor har ingen bevisad solskyddseffekt. I vissa fall kan de till och med göra huden mer känslig för solen. Om det finns någon SPF-effekt alls, alltså skyddet mot UVB, är den mycket låg - och skydd mot UVA saknas helt, säger Lykke Barck.

Video på Tiktok 14 juni 2024.

”Solglasögon stör D-vitaminproduktion eller biologiska processer”

Vi går vidare till påståenden om solglasögon. En Facebook-användare skriver att orsaken till att man bränt sig kan vara att man "täckt för och hindrat solens strålar att nå hjärnans center".

Inlägg på Facebook 18 mars.

Melanin [. . .] är superviktigt för oss, inte bara att det gör oss bruna. Men när vi täcker för och hindrar solens strålar att nå hjärnans center så minskar vi även förmågan att skydda vår hud.
Utdrag ur Facebook-inlägg 18 mars

På Tiktok ställs också frågan om vi ”ger oss själva hudcancer genom att använda solglasögon”. Andra hävdar att solgalsögonen gör att vi inte vet vilken tid på dygnet det är.

Video på Instagram 7 februari 2024. Källkritikbyrån har anonymiserat personen.

Det finns också användare som förespråkar att vi använder luxmätare för att få maximalt med dagsljus.- Jag vet inte var de här påståendena kommer ifrån, men det stämmer inte. Det är helt enkelt fel. Det finns inga belägg för att solglasögon påverkar kroppens D-vitaminproduktion eller den cirkadiska rytmen, säger ögonläkaren Gauti Jóhannesson på Sankt Eriks ögonsjukhus, och tillägger att användandet av dessa luxmätare inte har någon som helst vetenskaplig grund.

Video på Facebook 21 fberuari.

Studier har också visat att appar som mäter ljus inte är särskilt pålitliga. 

Det finns utöver detta ytterligare fel i dessa påståenden, nämligen hur produktionen av D-vitamin är kopplad till solljuset.

- D-vitaminet produceras i huden, inte ögonen, säger Gauti Jóhannesson.Det finns inte heller någon grund för påståendet att barn inte skulle få använda solglasögon, enligt honom.- Det handlar snarare om att skydda ögonen från skada. Det är helt rimligt att barn använder solglasögon, särskilt i miljöer med mycket reflexljus som snö eller vatten. Man kan få akuta UV-skador på ögat, som ger extrem ljuskänslighet. De brukar gå över, men det är inget man vill råka ut för. På lång sikt ökar långvarig solexponering risken för att man utvecklar grå starr tidigare, eller får inväxt av vävnad över hornhinnan, förklarar Jóhannesson.

Lykke Barck bekräftar Gauti Jóhannessons uttalande.- Ögonen registrerar såklart solljuset, men det är inte via ögat som produktionen av D-vitamin startar, utan det sker när huden exponeras för UVB-strålning. Däremot är det viktigt att använda solglasögon som är CE-märkta och blockerar UV. Det skyddar mot den strålning som annars kan påverka ögat negativt både på kort och lång sikt, säger hon.

"UV-maxa" med hjälp av appar?

Det har också blivit en trend bland ungdomar att ”UV-maxa”, det vill säga att med hjälp av appar som visar UV-index med avsikt sola när UV-index är som högst. De använder till exempel Strålsäkerhetsmyndighetens tjänst för att beräkna hur de ska bli maximalt bruna, i stället för hur de ska skydda sig maximalt från solens skador.

Video på Tiktok 31 mars. Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.

- Det är jättebra att ungdomarna har lärt sig vad man använder UV-index till och vad den säger, men de har ju vänt på det. De använder det helt galet, och gör tvärtom: I stället för att undvika att sola när det är högt UV-index söker de höga värden för att bli maximalt brända. Utöver risken för hudcancer utsätter de då också sig för risken att huden åldras fortare. Många av de som solar så i dag kommer om några år att i stället vilja lägga mycket pengar på anti-aging-produkter. Men den billigaste anti-aging-produkten är gratis: nämligen att skydda sig mot solen, konstaterar Lykke Barck.

Kommentar på Tiktok 23 mars.

”Det finns inga bevis för att solskydd förhindrar hudcancer”

Olika kemikalier som använts i arbetslivet har visats kunna leda till en ökad risk för skivepitelcancer, en form av hudcancer. Den första yrkesrelaterade cancern upptäcktes hos engelska sotare redan 1775, och under de efterföljande två hundra åren upptäckte man att mineraloljor och skifferoljor också innebar en ökad risk. Men tack vare förebyggande åtgärder är kemikalier som orsak till yrkesrelaterad hudcancer sällsynt i dag.Däremot innebär UV-strålning i samband med utomhusarbete en ökad risk för skivepitelcancer i huden.För några år sedan publicerade två svenska forskare en rapport om arbetsrelaterad hudcancer. I den ställde de sig tvekande till att rekommendera solkräm som ett skydd, eftersom de inte kunde hitta några bevis på att det verkligen skyddar.Enligt forskarnas rapport är risken för malignt melanom vid utomhusarbete oklar, men de konstaterar att det finns goda skäl att undvika långvarig höggradig solstrålning vid utomhusarbete, till exempel med hjälp av fysiska skydd, som skärmar och tak och genom att använda kläder och bredbrättade hattar.Forskarna skrev att "kunskapsläget när det gäller om solskyddsmedel ger ett gott skydd bedöms otillräckligt för att rekommendera användning vid utomhusarbete i Sverige."

Artikel på Umu.se 13 juni 2024.

Källkritikbyrån har sökt de två forskarna, men inte fått möjlighet att göra en intervju med dem. Så här kommenterade en av forskarna, Bengt Järvholm, saken på Umeå universitets sajt i fjol:

"Vi anser att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för att rekommendera användning av solskyddsmedel för att förebygga hudcancer, det saknas vetenskapliga studier som har visat att solskyddsmedel minskat risken för hudcancer”.

Järvholm menade också att det är mycket svåra studier att genomföra då de kräver stora grupper och lång uppföljningstid.

Källkritikbyrån frågade därför Lykke Barck om detta uttalande. Hon förklarar att det är svårt att genomföra en studie på effekterna av solskydd, eftersom resultaten visar sig först efter många år, och människor dessutom exponeras olika mycket för solen.

- Det är av flera skäl väldigt svårt att göra en ny studie i dag där man låter folk gå utan solskydd under en längre tid. Med hänsyn till det vi vet om koppling mellan UV-strålning och hudcancer vore det inte etiskt försvarbart. Men vi lutar oss på en gammal australisk studie där en grupp använde solskydd dagligen i cirka fem år, och sedan följdes upp i tio år efter det. Den gruppen fick betydligt färre fall av hudcancer - både skivepitelcancer och melanom - än kontrollgruppen. Vi vet att UV-strålning orsakar hudcancer. Vi vet att solskydd till viss del blockerar UV-strålning. Då får man lägga ihop ett och ett, säger hon.

”Jag bränner mig inte - alltså behöver jag inget skydd”

Det går inte heller, som vissa hävdar att vänja huden långsamt vid solen, något som till exempel den omtalade "soldoktorn" Mikael Sandström förespråkat. Lykke Barck är kritisk till resonemanget:

- Många säger: Jag bränner mig inte, jag blir bara brun. Men det är inte ett tecken på hälsa. Det är ett tecken på att huden försöker skydda sig. Att huden blir brun är kroppens signal att den fått för mycket UV. Man har sett att det sker DNA-skador i huden även när man inte blir solbränd, alltså även när man bara får färg. Och det solskydd som mörkare hudtyper har naturligt är inte tillräckligt för att skydda mot allt. Alla kan ta skada av solen, säger Lykke Barck.

Video på Tiktok 8 april.

- Det viktigaste är att man skyddar sig. Det handlar inte om att smörja in sig och sen sola hur mycket som helst. Det är kläder, skugga, keps, solglasögon som gäller. Och sedan solskydd på de delar som inte går att täcka, konstaterar Barck.

Sammantaget: Påståenden om att solskyddsmedel blockerar D-vitamin, att solglasögon är farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm saknar vetenskapligt stöd. Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården är det tvärtom: korrekt använt solskydd minskar risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.

LÄS MER:? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer? Vilseledande inlägg om maskrosor som cancerbot sprids på nätet? Här är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Ovetenskaplig forskning om IQ bakom Twitter/X-inlägg

DESCRIPTION:
”Det är rasistiska forskare som gör rasistiska studier.”

CONTENT:
Ett svenskt inlägg om IQ har fått stor spridning på Twitter/X. Men innehållet i inlägget baseras på ovetenskaplig insamling av data - vi går igenom rasbiologins och IQ-forskningens historia med experter.

Foto: Skärmdump/Twitter/X

13 juni publicerade ett svenskt konto på Twitter/X ett inlägg om IQ, kognitiv förmåga, och om vilka grupper av människor som kan bidra till samhället. Så här skriver personen:

Sverige behöver en gång för alla greppa att IQ spelar roll. Att ta in mängder av människor som på gruppnivå har lägre kognitiv förmåga än svenskar och européer fungerar inte. De KAN inte bidra till samhället.
Utdrag ur inlägg på Twitter/X den 13 juni

Inlägget har sedan dess tagits ner, men hade över 275 000 visningar.

Inlägg på Twitter/X den 13 juni.

Påståendena i inlägget är missvisande på flera punkter.

I korthet: IQ och IQ-tester har spelat en stor roll inom rasbiologin. Datainsamlingar av IQ-tester i olika länder har visserligen gjorts under vetenskapliga förtecken, men såväl ansatsen, metodiken och resultaten har blivit hårt kritiserade av forskningssamhället i stort. Det finns inte vetenskapligt stöd för att genetiska skillnader mellan folkgrupper skulle förklara skillnader i IQ.I detalj: För dig som vill fördjupa dig så går vi här igenom påståendena - och börjar i idéerna om ras och intelligens.

Rasbiologi och IQ-tester

Källkritikbyrån har talat med Ola Larsmo, journalist och författare som skrivit flera böcker om rasbiologins historia.

- Intelligens är inget enkelt begrepp. Till en början så pratar man om flera olika egenskaper. Det kan handla om lösa matematiska problem, att räkna ut snabbaste vägen på en karta, att ta reda på hur människor mår med mera. Det rör en massa olika analytiska förmågor som inte ens är släkt. Det finns inte en intelligens-gen utan det är en uppsättning olika egenskaper som kombineras på olika sätt, säger han.

Kommentar på Twitter/X den 13 juni.

Ola Larsmo har bland annat skrivit boken ”Lektion 11: En bok om rasbiologin” där han beskriver kopplingen mellan IQ-tester och rasbiologin.

De första intelligenstesterna uppfanns i början av 1900-talet av fransmannen Alfred Binet (1857-1911). Syftet var att barn med låg kognitiv förmåga skulle få bättre stöd av skolsystemet. Men testerna fick snabbt en annan användning.

- Amerikanska rasbiologer snodde begreppet IQ och IQ-tester kom att användas för att avgöra vilka människor som skulle tvångssteriliseras, berättar Ola Larsmo.

Från BBC 14 april 2018.

Den hårt kritiserade psykologen Richard Lynn (1930-2023) använde också IQ-tester för att försöka bevisa att det finns skillnader i intelligens mellan olika grupper av människor. Lynn förlorade sin titel som professor emeritus vid Ulster-universitetet 2018.

- Richard Lynn är självaste den vetenskapliga rasismen personifierad. Han är djupt kopplad till Pioneer Fund, som bildades av rasbiologerna i USA efter att alla former av stöd till rasbiologisk forskning togs bort på 1930-talet, berättar Ola Larsmo.

Kommentar på Twitter/X den 13 juni.

Richard Lynn var redaktör för Mankind Quarterly, en pseudovetenskaplig publikation, som Ola Larsmo beskriver som den tidskrift som i dag är ledande inom segmentet "rasism med vetenskapliga intentioner".Det finns en gammal myt om att Sverige spelade stor roll i rasbiologins historia, men som Larsmo tidigare berättat för Källkritikbyrån så kommer många av rasbiologins idéer från USA.

Källkritikbyråns artikel den 30 november 2022.

Det är också amerikanska Pioneer Fund som startade Mankind Quarterly.

- Richard Lynn försökte främja ett index som visade att ju mörkare hudfärg desto dummare är du. Så att intelligensen helt följde nyansen på ditt skinn. Det här är inte vetenskap och det fattar alla. Det är helt enkelt ett försök att hålla liv i rasbiologins kärnpåståenden, vilka har plockats isär vetenskapligt hur många gånger som helst. Du kan inte koppla särskilda egenskaper till särskilda folkgrupper och begreppet ras är till och med avskaffat som biologiskt, vetenskapligt begrepp sedan 1951, säger Ola Larsmo.

Kommentar på Twitter/X den 15 juni.

Det var efter andra världskriget, vid flera stora forskarkonferenser arrangerade av FN-organet Unesco 1950 och 1951, som ett enigt forskarsamhälle fann att:

? Det finns bara en mänsklig art: homo sapiens.? Den genetiska variationen inom varje mänsklig "etnisk" grupp är större än mellan dessa grupper.? Det finns inga som helst vetenskapliga belägg för att det skulle ha existerat "rena" raser.På 1970-talet skrev amerikanska genetikern Richard Lewontin en ofta citerad vetenskaplig artikel om varför begreppet ras är dött som begrepp.

- Lewontin visar det - som flera forskare hade sagt tidigare redan från 50-talet och framåt - att vilken grupp du än tar så kommer du hitta att den genetiska spridningen inom gruppen att vara större än den genetiska spridningen mellan grupperna, säger Larsmo.

IQ-kartor ratas av forskarvärlden

För att gå tillbaka till inlägget på Twitter/X i juni: finns det något stöd för att IQ skulle skilja sig åt "på gruppnivå"? Nej, men det finns fler som försökt sprida denna osanning.

På nätet florerar flera IQ-kartor över världen, där det framstår som att någon tagit reda på IQ hos invånarna i olika länder.

Inlägg på Reddit 24 oktober 2024.

Vid en första anblick kan kartorna te sig seriösa, men vid närmare koll visar det sig att till exempel sidor som International-iq-test.com saknar uppgifter om vem som lagt upp kartan och varför.Kartsajten The World Populations Review länkar dock till sajten, vilket ger en liten fingervisning. Det är tidigare nämnda Richard Lynn och en annan emeritus-forskare, David Becker vid Usher Institute som ligger bakom IQ-världskartan på The World Populations Review.

Från sajten World Population Review.

2002 publicerades Richard Lynn och Tatu Vanhanens kontroversiella bok ”IQ and The Wealth of Nations”, som försökte koppla ihop ett lands ekonomi med dess befolknings IQ. Forskarsamhället har inte varit nådig i sin kritik mot Lynns metodik och resultat. Ändå lever den data om nationell IQ som Richard Lynn samlade in med stöd av IQ-tester kvar.

1991 fick Richards Lynns IQ-insamlingar sitt största genomslag, med boken ”The Bell Curve”, som är ett omfattande alster med en mängd trovärdiga källor. Men när journalisten Charles Lane tittar närmare på referenserna till ”The Bell Curve” visar det sig att Mankind Quarterly är flitigt citerad, liksom forskare finansierade av Pioneer Fund - och när det gäller påståenden om svartas lägre intelligens refereras ofta just Richard Lynn.

Boken ”The Bell Curve”, utgiven 1991.

Så här skriver en recensent: Lynns arbete citeras tjugofyra gånger i The Bell Curve’s bibliografi. Det används för att stödja tre viktiga påståenden: att östasiater har en högre genomsnittlig IQ än vita; att de flesta invandrare kommer från grupper med undermålig IQ; och att IQ-poängen för svarta i Afrika är "väsentligt lägre" än genomsnittet för svarta i USA. Vart och ett av dessa till synes diskreta påståenden har en nyckelroll i formuleringen av The Bell Curve’s bredare förslag om förhållandet mellan ras, ärftlighet, IQ och social struktur.
Ur The New York Review 1994

2020 publicerade den tvärvetenskapliga forskargemenskapen European Human Behavior and Evolution Association ett skarpt uttalande där forskare uppmanades att inte använda Lynns dokumentation av IQ i olika länder. Den vetenskapliga kvaliteten på Lynns insamlade data beskrivs som låg, otillförlitlig och inte representativ för en hel befolkning. Och det gäller även nyare insamlingar.

Do 'national IQ' datasets present accurate and unbiased data on average IQs in nation-states worldwide?A thread ?(Spoiler alert: NO)1/n— Rebecca Sear (@RebeccaSear) June 12, 2020

Datainsamlingen bygger i vissa fall bara på svar av barn och ibland på svarande som inte bor i landet i fråga. "Dessutom är ett stort antal länder inte representerade alls och tillskrivs poäng baserat på grannländer", skriver kommittén som leder European Human Behavior and Evolution Association. För vissa länder med en stor andel svart befolkning har en del testresultat valts bort, vilket gett landet en lägre poäng.

"Alla slutsatser som dras av dessa data är både ohållbara och kan ge upphov till rasistiska slutsatser, även om det inte är författarnas avsikt. Att publicera med hjälp av en datasammanställning som har konstruerats på ett helt felaktigt sätt bryter mot principerna om vetenskaplig noggrannhet som vårt samhälle grundades på", avslutar European Human Behavior and Evolution Association sitt uttalande.

Kommentar på Twitter/X den 14 juni.

- Det är rasistiska forskare som gör rasistiska studier som kommer fram till det här. Det är ingen vettig forskare som gör den här typen av studier, säger Patrik Lindenfors, affilierad forskare i biologisk och kulturell evolution vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm.

Men de här IQ-kartorna över olika länder, används de i annan forskning?- Nej, de har rasbiologisk bakgrund.

Så de är inte accepterade av vetenskapssamhället i stort?

- Nej, det är ingen som tar dem på allvar.

Vad är skillnaden när man använder IQ-test seriöst och när man använder dem för rasbiologi?

- Skillnaden är att de som åker ut i olika länder och gör de här testerna de har ofta en rasbiologisk ansats, de är ute efter att visa att svarta är mindre intelligenta än vita. Och utifrån det vill de kunna påstå saker om politik. Medan de som använder intelligens-tester seriöst, de vill ju försöka förstå varför det går bra för en del människor och dåligt för en del.

Vad är det för kunskaper som premieras i IQ-test?

- Det finns olika typer av IQ-tester som testar olika aspekter av det som vi kallar intelligens, men ofta handlar själva testet om att till exempel hitta mönster i bilder.

Ingen ”intelligens-gen”

Det finns ingen specifik ”intelligens-gen”, utan det är en mängd olika gener som styr det som vi kallar intelligens, berättar Jessica Abbott, professor i evolution och genetik vid Lunds universitet. Och forskarna har ännu inte hittat alla gener som kan ha betydelse för intelligensförmågor.

Det är heller inte klarlagt vilka alla miljöfaktorer är som påverkar intelligens. Men den väldokumenterade så kallade Flynn-effekten visar att IQ ökat i till exempel Sverige de senaste hundra åren. Troliga orsaker kan vara bättre kost, sjukvård och utbildningsväsende.

Kommentar på Twitter/X den 13 juni.

Inom forskarvärlden är man enig om att både genetiken (ärftlighet) och miljöfaktorer spelar roll för att utveckla den förmåga som vi kallar intelligens, men i vilken grad genetiken eller miljön påverkar råder det delade meningar om, menar Patrik Lindenfors.

När forskare försöker mäta intelligens med IQ-tester finns flera faktorer som påverkar resultatet.

- Om man gör samma IQ-test på folk från flera olika länder så kan de prestera rätt olika även om det inte finns någon skillnad i deras intelligens. Testen har ju utformats för en viss kultur så det finns stora problem med den typen av jämförelser, säger Jessica Abbott, professor vid Lunds universitet.

Kommentar från kontot den 13 juni.

Det är tydligt att argumentationen från profilen på Twitter/X om IQ och olika grupper går i linje med den retorik som ligger bakom de IQ-tester som gjorts med rasbiologiska ansatser - och som kritiserats och förkastats av forskarvärlden.

- Genetiska skillnader mellan grupper av människor är små i förhållande till individuella skillnader inom gruppen. Om man tittar på skillnader i längd inom en population till exempel, då kommer det finnas mycket större skillnader mellan de som är längst och de som är kortast i en population jämfört med mellan olika populationer, säger Jessica Abbott.

Invandrares bidrag till samhället

Men den andra delen i Twitter/X-inlägget, att personer som inte är svenskar och européer inte kan bidra till samhället, hur är det med den saken?

Nyligen tog Konjunkturintstitutet på Tidöregeringens initiativ fram en ny beräkning om invandrares nettobidrag till de offentliga finanserna.

- Vi har analyserat nettobidragen till de offentliga finanserna från olika grupper. Det vill säga skillnaden mellan det som en individ betalar in till den offentliga sektorn genom skatter och det som samma individ får tillbaka i form av transfereringar (till exempel pensioner och försöjningsstöd) och offentlig konsumtion (till exempel vård, skola och omsorg), säger Thomas Eisensee, enhetschef på Konjunkturinstitutets enhet för forskning och makroekonomiska scenarier.

Konjunkturinstitutets rapport visar att:

? Den samlade effekten av migrationen till Sverige är inte entydig och förändras över tid.

? Det offentligfinansiella nettobidraget från den totala befolkningen av utrikes födda blev svagt positivt år 2022.

Konjunkturinstitutets rapport 2025.

Rapporten har kritiserats av bland annat den fackföreningsägda tankesmedjan Katalys som menar att nettobidraget inte är ett fullständigt mått på hur invandringen påverkar vårt samhälle. Thomas Eisensee håller i viss mån med:

- Det är ett rent offentligt finansiellt netto och inte den samlade samhällsekonomiska effekten av invandring.

Kommentar på Twitter/X den 13 juni.

Katalys har gjort en egen rapport som heter ”Vinsten med invandring” där även faktorer som produktivitet ingår i analysen.

- Invandraren är i genomsnitt yngre än de inrikes födda, och det har stor betydelse nu när den inrikes födda befolkningen åldras, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia och författare till rapporten.

Katalys rapport ”Vinsten med invandring” 2025.

Invandrare påverkar den så kallade försörjningskvoten, det vill säga hur många som är i arbetsför ålder i förhållande till hur många som är pensionerade, enligt rapporten.

- Till följd av invandringen är fler i arbetsför ålder - och det i sin tur gör att det blir lättare att kompetensförsörja den offentliga sektorn, till exempel inom sjukvården, säger Tony Johansson.

Om formuleringarna i X-inlägget säger Tony Johansson:

- Det här är en modern variant av rasbiologi.

LÄS MER:? Nej, rasbiologin började inte i Sverige? Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Ovetenskaplig forskning om IQ bakom Twitter/X-inlägg

DESCRIPTION:
”Det är rasistiska forskare som gör rasistiska studier.”

CONTENT:
Ett svenskt inlägg om IQ har fått stor spridning på Twitter/X. Men innehållet i inlägget baseras på ovetenskaplig insamling av data - vi går igenom rasbiologins och IQ-forskningens historia med experter.

Foto: Skärmdump/Twitter/X

13 juni publicerade ett svenskt konto på Twitter/X ett inlägg om IQ, kognitiv förmåga, och om vilka grupper av människor som kan bidra till samhället. Så här skriver personen:

Sverige behöver en gång för alla greppa att IQ spelar roll. Att ta in mängder av människor som på gruppnivå har lägre kognitiv förmåga än svenskar och européer fungerar inte. De KAN inte bidra till samhället.
Utdrag ur inlägg på Twitter/X den 13 juni

Inlägget har sedan dess tagits ner, men hade över 275 000 visningar.

Inlägg på Twitter/X den 13 juni.

Påståendena i inlägget är missvisande på flera punkter.

I korthet: IQ och IQ-tester har spelat en stor roll inom rasbiologin. Datainsamlingar av IQ-tester i olika länder har visserligen gjorts under vetenskapliga förtecken, men såväl ansatsen, metodiken och resultaten har blivit hårt kritiserade av forskningssamhället i stort. Det finns inte vetenskapligt stöd för att genetiska skillnader mellan folkgrupper skulle förklara skillnader i IQ.I detalj: För dig som vill fördjupa dig så går vi här igenom påståendena - och börjar i idéerna om ras och intelligens.

Rasbiologi och IQ-tester

Källkritikbyrån har talat med Ola Larsmo, journalist och författare som skrivit flera böcker om rasbiologins historia.

- Intelligens är inget enkelt begrepp. Till en början så pratar man om flera olika egenskaper. Det kan handla om lösa matematiska problem, att räkna ut snabbaste vägen på en karta, att ta reda på hur människor mår med mera. Det rör en massa olika analytiska förmågor som inte ens är släkt. Det finns inte en intelligens-gen utan det är en uppsättning olika egenskaper som kombineras på olika sätt, säger han.

Kommentar på Twitter/X den 13 juni.

Ola Larsmo har bland annat skrivit boken ”Lektion 11: En bok om rasbiologin” där han beskriver kopplingen mellan IQ-tester och rasbiologin.

De första intelligenstesterna uppfanns i början av 1900-talet av fransmannen Alfred Binet (1857-1911). Syftet var att barn med låg kognitiv förmåga skulle få bättre stöd av skolsystemet. Men testerna fick snabbt en annan användning.

- Amerikanska rasbiologer snodde begreppet IQ och IQ-tester kom att användas för att avgöra vilka människor som skulle tvångssteriliseras, berättar Ola Larsmo.

Från BBC 14 april 2018.

Den hårt kritiserade psykologen Richard Lynn (1930-2023) använde också IQ-tester för att försöka bevisa att det finns skillnader i intelligens mellan olika grupper av människor. Lynn förlorade sin titel som professor emeritus vid Ulster-universitetet 2018.

- Richard Lynn är självaste den vetenskapliga rasismen personifierad. Han är djupt kopplad till Pioneer Fund, som bildades av rasbiologerna i USA efter att alla former av stöd till rasbiologisk forskning togs bort på 1930-talet, berättar Ola Larsmo.

Kommentar på Twitter/X den 13 juni.

Richard Lynn var redaktör för Mankind Quarterly, en pseudovetenskaplig publikation, som Ola Larsmo beskriver som den tidskrift som i dag är ledande inom segmentet "rasism med vetenskapliga intentioner".Det finns en gammal myt om att Sverige spelade stor roll i rasbiologins historia, men som Larsmo tidigare berättat för Källkritikbyrån så kommer många av rasbiologins idéer från USA.

Källkritikbyråns artikel den 30 november 2022.

Det är också amerikanska Pioneer Fund som startade Mankind Quarterly.

- Richard Lynn försökte främja ett index som visade att ju mörkare hudfärg desto dummare är du. Så att intelligensen helt följde nyansen på ditt skinn. Det här är inte vetenskap och det fattar alla. Det är helt enkelt ett försök att hålla liv i rasbiologins kärnpåståenden, vilka har plockats isär vetenskapligt hur många gånger som helst. Du kan inte koppla särskilda egenskaper till särskilda folkgrupper och begreppet ras är till och med avskaffat som biologiskt, vetenskapligt begrepp sedan 1951, säger Ola Larsmo.

Kommentar på Twitter/X den 15 juni.

Det var efter andra världskriget, vid flera stora forskarkonferenser arrangerade av FN-organet Unesco 1950 och 1951, som ett enigt forskarsamhälle fann att:

? Det finns bara en mänsklig art: homo sapiens.? Den genetiska variationen inom varje mänsklig "etnisk" grupp är större än mellan dessa grupper.? Det finns inga som helst vetenskapliga belägg för att det skulle ha existerat "rena" raser.På 1970-talet skrev amerikanska genetikern Richard Lewontin en ofta citerad vetenskaplig artikel om varför begreppet ras är dött som begrepp.

- Lewontin visar det - som flera forskare hade sagt tidigare redan från 50-talet och framåt - att vilken grupp du än tar så kommer du hitta att den genetiska spridningen inom gruppen att vara större än den genetiska spridningen mellan grupperna, säger Larsmo.

IQ-kartor ratas av forskarvärlden

För att gå tillbaka till inlägget på Twitter/X i juni: finns det något stöd för att IQ skulle skilja sig åt "på gruppnivå"? Nej, men det finns fler som försökt sprida denna osanning.

På nätet florerar flera IQ-kartor över världen, där det framstår som att någon tagit reda på IQ hos invånarna i olika länder.

Inlägg på Reddit 24 oktober 2024.

Vid en första anblick kan kartorna te sig seriösa, men vid närmare koll visar det sig att till exempel sidor som International-iq-test.com saknar uppgifter om vem som lagt upp kartan och varför.Kartsajten The World Populations Review länkar dock till sajten, vilket ger en liten fingervisning. Det är tidigare nämnda Richard Lynn och en annan emeritus-forskare, David Becker vid Usher Institute som ligger bakom IQ-världskartan på The World Populations Review.

Från sajten World Population Review.

2002 publicerades Richard Lynn och Tatu Vanhanens kontroversiella bok ”IQ and The Wealth of Nations”, som försökte koppla ihop ett lands ekonomi med dess befolknings IQ. Forskarsamhället har inte varit nådig i sin kritik mot Lynns metodik och resultat. Ändå lever den data om nationell IQ som Richard Lynn samlade in med stöd av IQ-tester kvar.

1991 fick Richards Lynns IQ-insamlingar sitt största genomslag, med boken ”The Bell Curve”, som är ett omfattande alster med en mängd trovärdiga källor. Men när journalisten Charles Lane tittar närmare på referenserna till ”The Bell Curve” visar det sig att Mankind Quarterly är flitigt citerad, liksom forskare finansierade av Pioneer Fund - och när det gäller påståenden om svartas lägre intelligens refereras ofta just Richard Lynn.

Boken ”The Bell Curve”, utgiven 1991.

Så här skriver en recensent: Lynns arbete citeras tjugofyra gånger i The Bell Curve’s bibliografi. Det används för att stödja tre viktiga påståenden: att östasiater har en högre genomsnittlig IQ än vita; att de flesta invandrare kommer från grupper med undermålig IQ; och att IQ-poängen för svarta i Afrika är "väsentligt lägre" än genomsnittet för svarta i USA. Vart och ett av dessa till synes diskreta påståenden har en nyckelroll i formuleringen av The Bell Curve’s bredare förslag om förhållandet mellan ras, ärftlighet, IQ och social struktur.
Ur The New York Review 1994

2020 publicerade den tvärvetenskapliga forskargemenskapen European Human Behavior and Evolution Association ett skarpt uttalande där forskare uppmanades att inte använda Lynns dokumentation av IQ i olika länder. Den vetenskapliga kvaliteten på Lynns insamlade data beskrivs som låg, otillförlitlig och inte representativ för en hel befolkning. Och det gäller även nyare insamlingar.

Do 'national IQ' datasets present accurate and unbiased data on average IQs in nation-states worldwide?A thread ?(Spoiler alert: NO)1/n— Rebecca Sear (@RebeccaSear) June 12, 2020

Datainsamlingen bygger i vissa fall bara på svar av barn och ibland på svarande som inte bor i landet i fråga. "Dessutom är ett stort antal länder inte representerade alls och tillskrivs poäng baserat på grannländer", skriver kommittén som leder European Human Behavior and Evolution Association. För vissa länder med en stor andel svart befolkning har en del testresultat valts bort, vilket gett landet en lägre poäng.

"Alla slutsatser som dras av dessa data är både ohållbara och kan ge upphov till rasistiska slutsatser, även om det inte är författarnas avsikt. Att publicera med hjälp av en datasammanställning som har konstruerats på ett helt felaktigt sätt bryter mot principerna om vetenskaplig noggrannhet som vårt samhälle grundades på", avslutar European Human Behavior and Evolution Association sitt uttalande.

Kommentar på Twitter/X den 14 juni.

- Det är rasistiska forskare som gör rasistiska studier som kommer fram till det här. Det är ingen vettig forskare som gör den här typen av studier, säger Patrik Lindenfors, affilierad forskare i biologisk och kulturell evolution vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm.

Men de här IQ-kartorna över olika länder, används de i annan forskning?- Nej, de har rasbiologisk bakgrund.

Så de är inte accepterade av vetenskapssamhället i stort?

- Nej, det är ingen som tar dem på allvar.

Vad är skillnaden när man använder IQ-test seriöst och när man använder dem för rasbiologi?

- Skillnaden är att de som åker ut i olika länder och gör de här testerna de har ofta en rasbiologisk ansats, de är ute efter att visa att svarta är mindre intelligenta än vita. Och utifrån det vill de kunna påstå saker om politik. Medan de som använder intelligens-tester seriöst, de vill ju försöka förstå varför det går bra för en del människor och dåligt för en del.

Vad är det för kunskaper som premieras i IQ-test?

- Det finns olika typer av IQ-tester som testar olika aspekter av det som vi kallar intelligens, men ofta handlar själva testet om att till exempel hitta mönster i bilder.

Ingen ”intelligens-gen”

Det finns ingen specifik ”intelligens-gen”, utan det är en mängd olika gener som styr det som vi kallar intelligens, berättar Jessica Abbott, professor i evolution och genetik vid Lunds universitet. Och forskarna har ännu inte hittat alla gener som kan ha betydelse för intelligensförmågor.

Det är heller inte klarlagt vilka alla miljöfaktorer är som påverkar intelligens. Men den väldokumenterade så kallade Flynn-effekten visar att IQ ökat i till exempel Sverige de senaste hundra åren. Troliga orsaker kan vara bättre kost, sjukvård och utbildningsväsende.

Kommentar på Twitter/X den 13 juni.

Inom forskarvärlden är man enig om att både genetiken (ärftlighet) och miljöfaktorer spelar roll för att utveckla den förmåga som vi kallar intelligens, men i vilken grad genetiken eller miljön påverkar råder det delade meningar om, menar Patrik Lindenfors.

När forskare försöker mäta intelligens med IQ-tester finns flera faktorer som påverkar resultatet.

- Om man gör samma IQ-test på folk från flera olika länder så kan de prestera rätt olika även om det inte finns någon skillnad i deras intelligens. Testen har ju utformats för en viss kultur så det finns stora problem med den typen av jämförelser, säger Jessica Abbott, professor vid Lunds universitet.

Kommentar från kontot den 13 juni.

Det är tydligt att argumentationen från profilen på Twitter/X om IQ och olika grupper går i linje med den retorik som ligger bakom de IQ-tester som gjorts med rasbiologiska ansatser - och som kritiserats och förkastats av forskarvärlden.

- Genetiska skillnader mellan grupper av människor är små i förhållande till individuella skillnader inom gruppen. Om man tittar på skillnader i längd inom en population till exempel, då kommer det finnas mycket större skillnader mellan de som är längst och de som är kortast i en population jämfört med mellan olika populationer, säger Jessica Abbott.

Invandrares bidrag till samhället

Men den andra delen i Twitter/X-inlägget, att personer som inte är svenskar och européer inte kan bidra till samhället, hur är det med den saken?

Nyligen tog Konjunkturintstitutet på Tidöregeringens initiativ fram en ny beräkning om invandrares nettobidrag till de offentliga finanserna.

- Vi har analyserat nettobidragen till de offentliga finanserna från olika grupper. Det vill säga skillnaden mellan det som en individ betalar in till den offentliga sektorn genom skatter och det som samma individ får tillbaka i form av transfereringar (till exempel pensioner och försöjningsstöd) och offentlig konsumtion (till exempel vård, skola och omsorg), säger Thomas Eisensee, enhetschef på Konjunkturinstitutets enhet för forskning och makroekonomiska scenarier.

Konjunkturinstitutets rapport visar att:

? Den samlade effekten av migrationen till Sverige är inte entydig och förändras över tid.

? Det offentligfinansiella nettobidraget från den totala befolkningen av utrikes födda blev svagt positivt år 2022.

Konjunkturinstitutets rapport 2025.

Rapporten har kritiserats av bland annat den fackföreningsägda tankesmedjan Katalys som menar att nettobidraget inte är ett fullständigt mått på hur invandringen påverkar vårt samhälle. Thomas Eisensee håller i viss mån med:

- Det är ett rent offentligt finansiellt netto och inte den samlade samhällsekonomiska effekten av invandring.

Kommentar på Twitter/X den 13 juni.

Katalys har gjort en egen rapport som heter ”Vinsten med invandring” där även faktorer som produktivitet ingår i analysen.

- Invandraren är i genomsnitt yngre än de inrikes födda, och det har stor betydelse nu när den inrikes födda befolkningen åldras, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia och författare till rapporten.

Katalys rapport ”Vinsten med invandring” 2025.

Invandrare påverkar den så kallade försörjningskvoten, det vill säga hur många som är i arbetsför ålder i förhållande till hur många som är pensionerade, enligt rapporten.

- Till följd av invandringen är fler i arbetsför ålder - och det i sin tur gör att det blir lättare att kompetensförsörja den offentliga sektorn, till exempel inom sjukvården, säger Tony Johansson.

Om formuleringarna i X-inlägget säger Tony Johansson:

- Det här är en modern variant av rasbiologi.

LÄS MER:? Nej, rasbiologin började inte i Sverige? Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!