d5d350044c7221eb4be24a3f9f760737fe762b93Vilseledande påståenden om metanreducerande tillskott.
Den senaste veckan har det spridits vilseledande påståenden på nätet om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer – vi går igenom vad som stämmer och inte.
Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
Metan är en växthusgas som bland annat uppstår i magen på kor och kommer ut genom rapar och fisar. Man har länge försökt komma på sätt att minska de här utsläppen, till exempel med fodertillskott gjort på alger. I det här fallet handlar det om Bovaer, ett fodertillskott som minskar själva bildandet av gasen i kornas magar.I slutet av november gjorde mejeriproducenten Arla ett försök att introducera Bovaer på ett antal gårdar i Storbritannien. Det här har lett till en hel del uppståndelse på nätet och spridandet av olika falska eller missvisande påståenden.
Från sajten Fria tider 1 december.
Även bland svenska sociala medier-användare har frågan dykt upp. Så här skrev en kvinna på Facebook i söndags:
”Bovaer” aka-3 NOP Nitrooxypropanol är nu en tillsats i Arlas produkterUr inlägg på Facebook 1 december
Bovaer har testats i Sverige, men inte i någon större omfattning. För två år sedan meddelade Arla att man skulle köra ett pilotprojekt med målet att minska utsläppen från korna med 30 procent. Då deltog sex svenska gårdar och projektet avslutades förra sommaren, enligt Arlas pressavdelning.– Just nu använder vi inte Bovaer, men vi kommer att använda det framöver. Bovaer eller andra fodertillskott som kan reducera metanet är viktiga pusselbitar för att nå våra klimatmål och få ner utsläppen från gårdarna, säger Max Wallenberg, presschef på Arla.
Reaktion i kons mage
Kvinnan som skrev inlägget fick uppskattning i sina kommentarer. ”Tack för varningen. Jag brukar vara noga med innehållsförteckningen. Men, det här har gått mig förbi”, skrev en person.
Men Bovaer går inte över i maten.– Bovaer är designat för att brytas ner i kossans matsmältningssystem och bryts snabbt ner till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kossans mage. Det går alltså inte vidare till mjölken, och således finns det heller inga spår av det i slutprodukterna i butik, säger Max Wallenberg på Arla.
Inlägg på Facebook 1 december.
Andra påstår att Bovaer på olika sätt är farligt och sprider exempelvis bilder på varningstexter. Men att produkten kräver skyddsutrustning är inget konstigt, enligt Jordbruksverket.– För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån.
Mjölken blir inte förgiftad
”Din mjölk blir nu FÖRGIFTAD”, skrev den, trots namnet inte svenska, twittraren PeterSweden i ett inlägg, som fått över 30 000 interaktioner sedan i måndags.
Men Bovaer är inte farligt enligt bland andra den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa.– Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats, säger Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket.
Inlägg på Twitter/X 2 december.
Twitterprofilen PeterSweden skriver att man matar kor med giftiga kemikalier och att dessa är ”väldigt skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor”. – I Efsas yttrande står att vid användning av tillsatsen i den mängd som är godkänd att tillsätta i foder påverkas inte fertiliteten, säger Rebecca Wärnbring.
Våra faktagranskarkollegor på Logically facts har även undersökt vad den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det brittiska livsmedelsverket FSA har att säga om Bovaer. Inte heller dessa ser någon fara för reproduktion eller fertilitet.
Bill Gates
I konspirationstroende kretsar knyts frågor om mat ofta ihop med idéer om globala sammansvärjningar. Mångmiljardären Bill Gates tas upp i samband med Bovaer, bland annat i söndags av sajten Samnytt, tidigare Avpixlat.
Från sajten Samnytt 1 december.
Där påstås att Bill Gates skulle ha stöttat utvecklandet av Bovaer, något som företaget som tillverkar fodertillskottet dementerar. Gates har däremot bidragit till utvecklandet av en konkurrerande produkt till Bovaer.Samnytt har tagit sina uppgifter från den kanadensiska tidningen Farmers forum, som sedan dess har rättat felet. Det hade dock inte Samnytt gjort vid tiden för vår artikels publicering.
Kommentar på Facebook 3 december.
”Klimatarbetet är nonsens”
Påståendena har en begränsad spridning bland svenska sociala medier-användare. Mest lyfts frågan i konspiratoriska kretsar och i klimatskeptiska grupper.
– Många av de kommentarer och frågor som vi får handlar om att klimatarbetet är nonsens från början och ur det perspektivet uppfattas det här som knäppt, säger Arlas presschef Max Wallenberg.
Kommentar på Facebook 3 december.
Han tycker att situationen är svår. Man har en lösning på ett problem som är verkligt och metoden är säker att använda, men det blir ändå turbulens i sociala medier.
– Vi är helt trygga med att det här fodertillskottet är säkert och bra. Men det märks på många av de frågor som vi får att människor inte litar på myndigheternas rekommendationer. Det spelar ingen roll hur många fakta och studier man radar upp, det finns ändå en skepsis mot det här i vissa kretsar.
Arla har liksom Bovaers tillverkare DSM-Firmenich gått ut med information för att bemöta påståendena som sprids.
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2062a8fd62d090995c78c7f77e0233ff2844303ad5d350044c7221eb4be24a3f9f760737fe762b93TITLE: Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor DESCRIPTION: Vilseledande påståenden om metanreducerande tillskott. CONTENT: Den senaste veckan har det spridits vilseledande påståenden på nätet om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer – vi går igenom vad som stämmer och inte. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay Metan är en växthusgas som bland annat uppstår i magen på kor och kommer ut genom rapar och fisar. Man har länge försökt komma på sätt att minska de här utsläppen, till exempel med fodertillskott gjort på alger. I det här fallet handlar det om Bovaer, ett fodertillskott som minskar själva bildandet av gasen i kornas magar.I slutet av november gjorde mejeriproducenten Arla ett försök att introducera Bovaer på ett antal gårdar i Storbritannien. Det här har lett till en hel del uppståndelse på nätet och spridandet av olika falska eller missvisande påståenden. Från sajten Fria tider 1 december. Även bland svenska sociala medier-användare har frågan dykt upp. Så här skrev en kvinna på Facebook i söndags: ”Bovaer” aka-3 NOP Nitrooxypropanol är nu en tillsats i Arlas produkterUr inlägg på Facebook 1 december Bovaer har testats i Sverige, men inte i någon större omfattning. För två år sedan meddelade Arla att man skulle köra ett pilotprojekt med målet att minska utsläppen från korna med 30 procent. Då deltog sex svenska gårdar och projektet avslutades förra sommaren, enligt Arlas pressavdelning.– Just nu använder vi inte Bovaer, men vi kommer att använda det framöver. Bovaer eller andra fodertillskott som kan reducera metanet är viktiga pusselbitar för att nå våra klimatmål och få ner utsläppen från gårdarna, säger Max Wallenberg, presschef på Arla. Reaktion i kons mage Kvinnan som skrev inlägget fick uppskattning i sina kommentarer. ”Tack för varningen. Jag brukar vara noga med innehållsförteckningen. Men, det här har gått mig förbi”, skrev en person. Men Bovaer går inte över i maten.– Bovaer är designat för att brytas ner i kossans matsmältningssystem och bryts snabbt ner till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kossans mage. Det går alltså inte vidare till mjölken, och således finns det heller inga spår av det i slutprodukterna i butik, säger Max Wallenberg på Arla. Inlägg på Facebook 1 december. Andra påstår att Bovaer på olika sätt är farligt och sprider exempelvis bilder på varningstexter. Men att produkten kräver skyddsutrustning är inget konstigt, enligt Jordbruksverket.– För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån. Mjölken blir inte förgiftad ”Din mjölk blir nu FÖRGIFTAD”, skrev den, trots namnet inte svenska, twittraren PeterSweden i ett inlägg, som fått över 30 000 interaktioner sedan i måndags. Men Bovaer är inte farligt enligt bland andra den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa.– Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats, säger Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket. Inlägg på Twitter/X 2 december. Twitterprofilen PeterSweden skriver att man matar kor med giftiga kemikalier och att dessa är ”väldigt skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor”. – I Efsas yttrande står att vid användning av tillsatsen i den mängd som är godkänd att tillsätta i foder påverkas inte fertiliteten, säger Rebecca Wärnbring. Våra faktagranskarkollegor på Logically facts har även undersökt vad den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det brittiska livsmedelsverket FSA har att säga om Bovaer. Inte heller dessa ser någon fara för reproduktion eller fertilitet. Bill Gates I konspirationstroende kretsar knyts frågor om mat ofta ihop med idéer om globala sammansvärjningar. Mångmiljardären Bill Gates tas upp i samband med Bovaer, bland annat i söndags av sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Från sajten Samnytt 1 december. Där påstås att Bill Gates skulle ha stöttat utvecklandet av Bovaer, något som företaget som tillverkar fodertillskottet dementerar. Gates har däremot bidragit till utvecklandet av en konkurrerande produkt till Bovaer.Samnytt har tagit sina uppgifter från den kanadensiska tidningen Farmers forum, som sedan dess har rättat felet. Det hade dock inte Samnytt gjort vid tiden för vår artikels publicering. Kommentar på Facebook 3 december. ”Klimatarbetet är nonsens” Påståendena har en begränsad spridning bland svenska sociala medier-användare. Mest lyfts frågan i konspiratoriska kretsar och i klimatskeptiska grupper. – Många av de kommentarer och frågor som vi får handlar om att klimatarbetet är nonsens från början och ur det perspektivet uppfattas det här som knäppt, säger Arlas presschef Max Wallenberg. Kommentar på Facebook 3 december. Han tycker att situationen är svår. Man har en lösning på ett problem som är verkligt och metoden är säker att använda, men det blir ändå turbulens i sociala medier. – Vi är helt trygga med att det här fodertillskottet är säkert och bra. Men det märks på många av de frågor som vi får att människor inte litar på myndigheternas rekommendationer. Det spelar ingen roll hur många fakta och studier man radar upp, det finns ändå en skepsis mot det här i vissa kretsar. Arla har liksom Bovaers tillverkare DSM-Firmenich gått ut med information för att bemöta påståendena som sprids. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor DESCRIPTION: Vilseledande påståenden om metanreducerande tillskott. CONTENT: Den senaste veckan har det spridits vilseledande påståenden på nätet om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer – vi går igenom vad som stämmer och inte. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay Metan är en växthusgas som bland annat uppstår i magen på kor och kommer ut genom rapar och fisar. Man har länge försökt komma på sätt att minska de här utsläppen, till exempel med fodertillskott gjort på alger. I det här fallet handlar det om Bovaer, ett fodertillskott som minskar själva bildandet av gasen i kornas magar.I slutet av november gjorde mejeriproducenten Arla ett försök att introducera Bovaer på ett antal gårdar i Storbritannien. Det här har lett till en hel del uppståndelse på nätet och spridandet av olika falska eller missvisande påståenden. Från sajten Fria tider 1 december. Även bland svenska sociala medier-användare har frågan dykt upp. Så här skrev en kvinna på Facebook i söndags: ”Bovaer” aka-3 NOP Nitrooxypropanol är nu en tillsats i Arlas produkterUr inlägg på Facebook 1 december Bovaer har testats i Sverige, men inte i någon större omfattning. För två år sedan meddelade Arla att man skulle köra ett pilotprojekt med målet att minska utsläppen från korna med 30 procent. Då deltog sex svenska gårdar och projektet avslutades förra sommaren, enligt Arlas pressavdelning.– Just nu använder vi inte Bovaer, men vi kommer att använda det framöver. Bovaer eller andra fodertillskott som kan reducera metanet är viktiga pusselbitar för att nå våra klimatmål och få ner utsläppen från gårdarna, säger Max Wallenberg, presschef på Arla. Reaktion i kons mage Kvinnan som skrev inlägget fick uppskattning i sina kommentarer. ”Tack för varningen. Jag brukar vara noga med innehållsförteckningen. Men, det här har gått mig förbi”, skrev en person. Men Bovaer går inte över i maten.– Bovaer är designat för att brytas ner i kossans matsmältningssystem och bryts snabbt ner till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kossans mage. Det går alltså inte vidare till mjölken, och således finns det heller inga spår av det i slutprodukterna i butik, säger Max Wallenberg på Arla. Inlägg på Facebook 1 december. Andra påstår att Bovaer på olika sätt är farligt och sprider exempelvis bilder på varningstexter. Men att produkten kräver skyddsutrustning är inget konstigt, enligt Jordbruksverket.– För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån. Mjölken blir inte förgiftad ”Din mjölk blir nu FÖRGIFTAD”, skrev den, trots namnet inte svenska, twittraren PeterSweden i ett inlägg, som fått över 30 000 interaktioner sedan i måndags. Men Bovaer är inte farligt enligt bland andra den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa.– Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats, säger Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket. Inlägg på Twitter/X 2 december. Twitterprofilen PeterSweden skriver att man matar kor med giftiga kemikalier och att dessa är ”väldigt skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor”. – I Efsas yttrande står att vid användning av tillsatsen i den mängd som är godkänd att tillsätta i foder påverkas inte fertiliteten, säger Rebecca Wärnbring. Våra faktagranskarkollegor på Logically facts har även undersökt vad den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det brittiska livsmedelsverket FSA har att säga om Bovaer. Inte heller dessa ser någon fara för reproduktion eller fertilitet. Bill Gates I konspirationstroende kretsar knyts frågor om mat ofta ihop med idéer om globala sammansvärjningar. Mångmiljardären Bill Gates tas upp i samband med Bovaer, bland annat i söndags av sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Från sajten Samnytt 1 december. Där påstås att Bill Gates skulle ha stöttat utvecklandet av Bovaer, något som företaget som tillverkar fodertillskottet dementerar. Gates har däremot bidragit till utvecklandet av en konkurrerande produkt till Bovaer.Samnytt har tagit sina uppgifter från den kanadensiska tidningen Farmers forum, som sedan dess har rättat felet. Det hade dock inte Samnytt gjort vid tiden för vår artikels publicering. Kommentar på Facebook 3 december. ”Klimatarbetet är nonsens” Påståendena har en begränsad spridning bland svenska sociala medier-användare. Mest lyfts frågan i konspiratoriska kretsar och i klimatskeptiska grupper. – Många av de kommentarer och frågor som vi får handlar om att klimatarbetet är nonsens från början och ur det perspektivet uppfattas det här som knäppt, säger Arlas presschef Max Wallenberg. Kommentar på Facebook 3 december. Han tycker att situationen är svår. Man har en lösning på ett problem som är verkligt och metoden är säker att använda, men det blir ändå turbulens i sociala medier. – Vi är helt trygga med att det här fodertillskottet är säkert och bra. Men det märks på många av de frågor som vi får att människor inte litar på myndigheternas rekommendationer. Det spelar ingen roll hur många fakta och studier man radar upp, det finns ändå en skepsis mot det här i vissa kretsar. Arla har liksom Bovaers tillverkare DSM-Firmenich gått ut med information för att bemöta påståendena som sprids. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
1013b003413df1c070cb41bd7558707a7fe06c62Företag lurar människor i Norden – skickar fakturor på 900 kronor.
På Facebook har erbjudanden om snabba ”hälsoundersökningar” dykt upp under året. Vi har gått ihop med de andra nordiska ländernas faktagranskare för att undersöka bedragarna bakom sidorna.
Foto: Skärmdump/sociala medier
”Kyss mig i röven.” Det är vad den 74-årige John Egtved från Jyderup på Västsjälland har att säga om den bluff han nyligen råkade ut för.
Annonsen på Facebook lockade med en hälsobedömning som påstods kunna ge honom insikt om hans verkliga kroppsliga ålder, om han fyllde i uppgifter om sig själv och svarade på frågor om sin hälsa och sina vanor. Det bästa av allt var att det bara skulle ta två minuter.
Men John Egtved fick aldrig någon hälsokontroll. I stället fick han en dyr räkning och hot om inkasso om han inte betalade.
Från den svenskspråkiga sajten Halsaliv.com.
John Egtved är inte den enda i Norden som tagit testet och därefter mottagit hot om inkasso.När de danska faktagranskarna Tjekdet upptäckte att bluffen inte var begränsad till Danmark så undersökte de om motsvarande bluffannonser kunde hittas i grannländerna. Detta ledde till ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk, Faktabaari och Källkritikbyrån – och den här granskningen.
Konsumentverket i Sverige har fått in 369 rapporter sedan i somras. Inlägg på Facebook och omdömen på Trustpilot visar att ännu fler användare frågar om hjälp för att hantera situationen efter att ha gått i fällan.
Kommentar på Facebook.
Annonserna har cirkulerat på Facebook i flera månader, enligt en undersökning av Facebooks annonsbibliotek.
Bedrägeriet har tidigare beskrivits i danska medier, och på svenska SVT, men vår granskning visar att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen stängde han snabbt ned alla hemsidorna.
Recension på Facebook.
Så funkar det
Vår research visar att de så kallade “2-minuters hälsobedömningarna” finns på många olika sajter och på flera språk. Genom riktade annonser på Facebook lockas framför allt medelålders och äldre personer till särskilt uppsatta sajter som heter saker som Sundhedstjek.com eller Halsaliv.com. Vi har identifierat 14 aktiva sajter på sex olika språk – tre danska, fyra svenska, en norsk, två finska, två tyska och två franska.
Annons på Facebook.
Sajterna är uppbyggda på samma sätt men anpassade efter respektive land. När man påbörjar hälsobedömningen väljer man kön, ålder, vikt och längd. Innan man kan gå vidare måste användaren klicka i en ruta som med liten text där man informeras om att man godkänner villkoren.Där står det att tjänsten kostar en viss summa – exempelvis 669 kronor i Danmark, 79,99 euro i Finland eller 899 svenska kronor i Sverige. Texten är så liten att många användare missar den.
Kommentar på Facebook.
Efter att ha svarat på frågor om stress, fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd, kost, rökning och alkohol samt sömn så får användaren ange sitt namn och sina kontaktuppgifter. Sedan får man en “personlig hälsobedömning” via e-post som innehåller generella texter om hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet. I samma e-post får man också en faktura.
Om man betalar inom tio dagar får man en mindre “rabatt”. Fakturan innehåller en länk där det står “Betala nu”. Den leder till en utländsk betalsida där man anger sina kortuppgifter. Man får inget kvitto.
Foto: Skärmdump från betalningssidan.
Hot om inkasso
En av danskarna som blev lurad är John Egtved.
Han berättar att han såg annonsen på Facebook och tänkte att det kunde vara kul att se vad de skrev om hans hälsa. Han fyllde i sina uppgifter och fick veta att han skulle få ett svar inom 14 dagar.
– Men jag granskade det hela lite närmare och skrev till dem att jag inte ville ha det ändå. Men det respekterade de inte, och så skickade de mig en räkning på 669 kronor som jag kunde få rabatt på om jag betalade snabbt, säger han.
Kommentar på Facebook.
Till en början betalade inte John Egtved fakturan, men när han några dagar senare mottog ett mejl med hot om inkasso, tog han fram sitt Mastercard och betalade eftersom han “inte ville hamna i inkasso för 600 kronor”.
Han fick aldrig något kvitto på betalningen, så för att vara säker på att betalningen gått igenom skickade han ännu en betalning. Han fick inget kvitto då heller. Då ringde Egtved till Mastercard, som berättade att de hade stoppat betalningen eftersom det verkade “skumt”.
– Dagen efter ringer Mastercard upp mig igen och säger att de har spärrat mitt kort eftersom de inte vet vilka av mina uppgifter företaget har fått tag på. De berättar också att betalningen går till Ungern, säger John Egtved, som alltså klarade sig undan utan att förlora några pengar.
Den danska sajten.
Koppling till Ungern
På alla hemsidor anges företaget “Belard-Web Kft.” som ägare och leverantör av hälsobedömningarna. I Ungern finns ett företag som heter “Bellard-Web Kft.” – med två “l” i stället för ett. På sajterna anges företagets registreringsnummer, en slags ungersk motsvarighet till organisationsnummer, men ingen av de nummer som anges på sidorna stämmer överens med det nuvarande registreringsnumret för Bellard-Web Kft. Och “Belard-Web Kft.” med ett “l” existerar inte.
Numren leder i stället till andra företag med olika ägare, där flera är under likvidation och vissa av numren är falska. I minst ett fall är företagets ägare död sedan flera år tillbaka.
Beroende på om sajterna är på danska, svenska, norska eller finska anges olika registreringsnummer. I verkligheten är dessa olika varianter av Bellard-Web Kft:s tidigare registreringsnummer. Genom att ändra en siffra i registreringsnumret har bedragarna sett till att man leds till andra företag som inte har något med sajterna att göra.
Vem ligger bakom?
Bellard-Web Kft. är uppenbarligen företaget bakom bedrägeriet. I ungerska företagsregister står en 25-årig ungersk man listad som chef för Bellard-Web Kft. Han tog över företaget 2024 och är kopplad till samma adress som företaget har som huvudkontor. Adressen ligger i utkanten av en liten stad nära Ungerns huvudstad Budapest, och på sociala medier hittar vi flera videor och bilder som visar 25-åringen på och omkring adressen.
Vi hittar också bilder av mannen med skjutvapen.
Foto av Bellard-Web Kft:s nuvarande ägare från sociala medier.
25-åringen tog över Bellard-Web Kft. den 4 juli 2024. Trots att mannen nu står som ägare kan vi se att Facebook-annonser för hälsobedömningar, som matchar de nuvarande annonserna, började cirkulera redan i januari – alltså innan han tog över företaget.
Annonserna i januari leder till en nu nedstängd hemsida och var aktiva endast i två dagar, från den 18 till 19 januari. De verkar ha varit ett test. Vi känner inte till 25-åringens exakta roll i bedrägeriet. Han kan ha blivit gjord till målvakt för Bellard-Web Kft.
Vi har inte fått någon kommentar från honom.
Fram till 4 juli var företaget skrivet på en annan ungersk man i sena 30-årsåldern. Han och en släkting har drivit företaget Bellardtech Kft., som tidigare haft samma adress som Bellard-Web Kft. Dessutom har 38-åringens telefonnummer varit kopplat till Bellard-Web Kft. i flera år.
Kommentar på Facebook.
Men det mest betydelsefulla är att den här mannen är den person som har betalat för flera av Facebook-annonserna så sent som i november – annonser som leder offren till bland annat danska sajten Sundhedstjek.com. Detta framgår av en granskning av Facebooks annonsbibliotek.
Vi har också hittat flera Linkedin-profiler där både 38-åringens och släktingens namn är kopplade till Bellard-Web Kft. På sociala medier använder mannen ett annat namn, men bilder och relationer avslöjar att det är han.
38-åringen är kopplad till Bellard-Web Kft. och kan knytas till sajterna som erbjuder hälsobedömningar. Foto: Skärmbild från sociala medier
Vi försöker ringa mannen, men han svarar inte. Därför kontaktade vi honom på sociala medier och kunde se att han mottagit och läst vårt meddelande. Dagen efter vår förfrågan stängdes plötsligt alla sajterna på samtliga språk ner. Syftet med nedstängningen är oklart och nu är sajterna aktiva igen.
Vi har frågat 38-åringen om han vill kommentera sin koppling till Bellard-Web Kft. och sajterna som erbjuder hälsobedömningar, samt varför sidorna tillfälligt togs ner direkt efter vår kontakt. Han har inte svarat på våra frågor.
Råd till drabbade
Konsument Europa rekommenderar att man inte betalar om man blivit lurad av dessa sajter.– I stället ska du bestrida kravet skriftligen och ta en skärmdump som bevis på att du gjort det, säger Lars Arent, direktör vid Konsument Europa, till Tjekdet.
Svenska Konsumentverket har fått in klagomål och anmälningar om sajterna sedan i juli.21 november gick man ut med en varning om sajterna. Då hade sammanlagt 369 anmälningar inkommit till Konsumentverket om de två sajterna Halsobedomning och Bedomahalsa. Nära 500 har också hört av sig till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa under samma period.
Från Konsumentverkets sida.
Kraven och hoten om inkasso har kommit nästan med en gång i de här fallen.– Generellt finns det avtalsfrihet kring betalningsvillkor i Sverige. Många är vana vid att man har 30 dagars betalningstid på en faktura, men det här kan man avtala fritt. Man kan ha betaltid på en dag, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket.
Villkoren och priset står på sajterna, men många av de som klagar säger att de inte uppfattat detta.– Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta. Då tar man hänsyn till saker som typsnitt och textfärg jämfört med färg på bakgrunden till exempel. Det är ett delat ansvar, företagen är skyldiga att vara tydliga och konsument att vara någorlunda uppmärksam, säger Jonsson till Källkritikbyrån.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.– Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Det har hittills inte skett i något av fallen med ”hälsokontrollerna”, säger Henric Jonsson.
Den finskspråkiga sajten.
Här är sajterna
Sverige Bedomahalsa.com Halsoutvardering.com Halsobedomnings.com Halsaliv.com
Danmark Sundhedstjek.com Sundhedsttjek.com Sundhedsassessor.com
Finland Terveysarvios.com Terveysarviointi.com
Norge Helsevurdering.com
Den här granskningen är ett samarbete genom Nordis, Nordic observatory for digital media and information disorder, ett samarbetsprojekt mellan faktagranskare och forskare i de nordiska länderna. Här hittar du artikeln på engelska på Nordis sajt!
Jonas Bjørnager Fabienke jbf@tjekdet.dk
Kalle Thue Gregersen ktg@tjekdet.dkÅsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
3e7bb59e394a59c80a60de391aa9988a794194211013b003413df1c070cb41bd7558707a7fe06c62TITLE: Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller” DESCRIPTION: Företag lurar människor i Norden – skickar fakturor på 900 kronor. CONTENT: På Facebook har erbjudanden om snabba ”hälsoundersökningar” dykt upp under året. Vi har gått ihop med de andra nordiska ländernas faktagranskare för att undersöka bedragarna bakom sidorna. Foto: Skärmdump/sociala medier ”Kyss mig i röven.” Det är vad den 74-årige John Egtved från Jyderup på Västsjälland har att säga om den bluff han nyligen råkade ut för. Annonsen på Facebook lockade med en hälsobedömning som påstods kunna ge honom insikt om hans verkliga kroppsliga ålder, om han fyllde i uppgifter om sig själv och svarade på frågor om sin hälsa och sina vanor. Det bästa av allt var att det bara skulle ta två minuter. Men John Egtved fick aldrig någon hälsokontroll. I stället fick han en dyr räkning och hot om inkasso om han inte betalade. Från den svenskspråkiga sajten Halsaliv.com. John Egtved är inte den enda i Norden som tagit testet och därefter mottagit hot om inkasso.När de danska faktagranskarna Tjekdet upptäckte att bluffen inte var begränsad till Danmark så undersökte de om motsvarande bluffannonser kunde hittas i grannländerna. Detta ledde till ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk, Faktabaari och Källkritikbyrån – och den här granskningen. Konsumentverket i Sverige har fått in 369 rapporter sedan i somras. Inlägg på Facebook och omdömen på Trustpilot visar att ännu fler användare frågar om hjälp för att hantera situationen efter att ha gått i fällan. Kommentar på Facebook. Annonserna har cirkulerat på Facebook i flera månader, enligt en undersökning av Facebooks annonsbibliotek. Bedrägeriet har tidigare beskrivits i danska medier, och på svenska SVT, men vår granskning visar att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen stängde han snabbt ned alla hemsidorna. Recension på Facebook. Så funkar det Vår research visar att de så kallade “2-minuters hälsobedömningarna” finns på många olika sajter och på flera språk. Genom riktade annonser på Facebook lockas framför allt medelålders och äldre personer till särskilt uppsatta sajter som heter saker som Sundhedstjek.com eller Halsaliv.com. Vi har identifierat 14 aktiva sajter på sex olika språk – tre danska, fyra svenska, en norsk, två finska, två tyska och två franska. Annons på Facebook. Sajterna är uppbyggda på samma sätt men anpassade efter respektive land. När man påbörjar hälsobedömningen väljer man kön, ålder, vikt och längd. Innan man kan gå vidare måste användaren klicka i en ruta som med liten text där man informeras om att man godkänner villkoren.Där står det att tjänsten kostar en viss summa – exempelvis 669 kronor i Danmark, 79,99 euro i Finland eller 899 svenska kronor i Sverige. Texten är så liten att många användare missar den. Kommentar på Facebook. Efter att ha svarat på frågor om stress, fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd, kost, rökning och alkohol samt sömn så får användaren ange sitt namn och sina kontaktuppgifter. Sedan får man en “personlig hälsobedömning” via e-post som innehåller generella texter om hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet. I samma e-post får man också en faktura. Om man betalar inom tio dagar får man en mindre “rabatt”. Fakturan innehåller en länk där det står “Betala nu”. Den leder till en utländsk betalsida där man anger sina kortuppgifter. Man får inget kvitto. Foto: Skärmdump från betalningssidan. Hot om inkasso En av danskarna som blev lurad är John Egtved. Han berättar att han såg annonsen på Facebook och tänkte att det kunde vara kul att se vad de skrev om hans hälsa. Han fyllde i sina uppgifter och fick veta att han skulle få ett svar inom 14 dagar. – Men jag granskade det hela lite närmare och skrev till dem att jag inte ville ha det ändå. Men det respekterade de inte, och så skickade de mig en räkning på 669 kronor som jag kunde få rabatt på om jag betalade snabbt, säger han. Kommentar på Facebook. Till en början betalade inte John Egtved fakturan, men när han några dagar senare mottog ett mejl med hot om inkasso, tog han fram sitt Mastercard och betalade eftersom han “inte ville hamna i inkasso för 600 kronor”. Han fick aldrig något kvitto på betalningen, så för att vara säker på att betalningen gått igenom skickade han ännu en betalning. Han fick inget kvitto då heller. Då ringde Egtved till Mastercard, som berättade att de hade stoppat betalningen eftersom det verkade “skumt”. – Dagen efter ringer Mastercard upp mig igen och säger att de har spärrat mitt kort eftersom de inte vet vilka av mina uppgifter företaget har fått tag på. De berättar också att betalningen går till Ungern, säger John Egtved, som alltså klarade sig undan utan att förlora några pengar. Den danska sajten. Koppling till Ungern På alla hemsidor anges företaget “Belard-Web Kft.” som ägare och leverantör av hälsobedömningarna. I Ungern finns ett företag som heter “Bellard-Web Kft.” – med två “l” i stället för ett. På sajterna anges företagets registreringsnummer, en slags ungersk motsvarighet till organisationsnummer, men ingen av de nummer som anges på sidorna stämmer överens med det nuvarande registreringsnumret för Bellard-Web Kft. Och “Belard-Web Kft.” med ett “l” existerar inte. Numren leder i stället till andra företag med olika ägare, där flera är under likvidation och vissa av numren är falska. I minst ett fall är företagets ägare död sedan flera år tillbaka. Beroende på om sajterna är på danska, svenska, norska eller finska anges olika registreringsnummer. I verkligheten är dessa olika varianter av Bellard-Web Kft:s tidigare registreringsnummer. Genom att ändra en siffra i registreringsnumret har bedragarna sett till att man leds till andra företag som inte har något med sajterna att göra. Vem ligger bakom? Bellard-Web Kft. är uppenbarligen företaget bakom bedrägeriet. I ungerska företagsregister står en 25-årig ungersk man listad som chef för Bellard-Web Kft. Han tog över företaget 2024 och är kopplad till samma adress som företaget har som huvudkontor. Adressen ligger i utkanten av en liten stad nära Ungerns huvudstad Budapest, och på sociala medier hittar vi flera videor och bilder som visar 25-åringen på och omkring adressen. Vi hittar också bilder av mannen med skjutvapen. Foto av Bellard-Web Kft:s nuvarande ägare från sociala medier. 25-åringen tog över Bellard-Web Kft. den 4 juli 2024. Trots att mannen nu står som ägare kan vi se att Facebook-annonser för hälsobedömningar, som matchar de nuvarande annonserna, började cirkulera redan i januari – alltså innan han tog över företaget. Annonserna i januari leder till en nu nedstängd hemsida och var aktiva endast i två dagar, från den 18 till 19 januari. De verkar ha varit ett test. Vi känner inte till 25-åringens exakta roll i bedrägeriet. Han kan ha blivit gjord till målvakt för Bellard-Web Kft. Vi har inte fått någon kommentar från honom. Fram till 4 juli var företaget skrivet på en annan ungersk man i sena 30-årsåldern. Han och en släkting har drivit företaget Bellardtech Kft., som tidigare haft samma adress som Bellard-Web Kft. Dessutom har 38-åringens telefonnummer varit kopplat till Bellard-Web Kft. i flera år. Kommentar på Facebook. Men det mest betydelsefulla är att den här mannen är den person som har betalat för flera av Facebook-annonserna så sent som i november – annonser som leder offren till bland annat danska sajten Sundhedstjek.com. Detta framgår av en granskning av Facebooks annonsbibliotek. Vi har också hittat flera Linkedin-profiler där både 38-åringens och släktingens namn är kopplade till Bellard-Web Kft. På sociala medier använder mannen ett annat namn, men bilder och relationer avslöjar att det är han. 38-åringen är kopplad till Bellard-Web Kft. och kan knytas till sajterna som erbjuder hälsobedömningar. Foto: Skärmbild från sociala medier Vi försöker ringa mannen, men han svarar inte. Därför kontaktade vi honom på sociala medier och kunde se att han mottagit och läst vårt meddelande. Dagen efter vår förfrågan stängdes plötsligt alla sajterna på samtliga språk ner. Syftet med nedstängningen är oklart och nu är sajterna aktiva igen. Vi har frågat 38-åringen om han vill kommentera sin koppling till Bellard-Web Kft. och sajterna som erbjuder hälsobedömningar, samt varför sidorna tillfälligt togs ner direkt efter vår kontakt. Han har inte svarat på våra frågor. Råd till drabbade Konsument Europa rekommenderar att man inte betalar om man blivit lurad av dessa sajter.– I stället ska du bestrida kravet skriftligen och ta en skärmdump som bevis på att du gjort det, säger Lars Arent, direktör vid Konsument Europa, till Tjekdet. Svenska Konsumentverket har fått in klagomål och anmälningar om sajterna sedan i juli.21 november gick man ut med en varning om sajterna. Då hade sammanlagt 369 anmälningar inkommit till Konsumentverket om de två sajterna Halsobedomning och Bedomahalsa. Nära 500 har också hört av sig till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa under samma period. Från Konsumentverkets sida. Kraven och hoten om inkasso har kommit nästan med en gång i de här fallen.– Generellt finns det avtalsfrihet kring betalningsvillkor i Sverige. Många är vana vid att man har 30 dagars betalningstid på en faktura, men det här kan man avtala fritt. Man kan ha betaltid på en dag, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket. Villkoren och priset står på sajterna, men många av de som klagar säger att de inte uppfattat detta.– Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta. Då tar man hänsyn till saker som typsnitt och textfärg jämfört med färg på bakgrunden till exempel. Det är ett delat ansvar, företagen är skyldiga att vara tydliga och konsument att vara någorlunda uppmärksam, säger Jonsson till Källkritikbyrån.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.– Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Det har hittills inte skett i något av fallen med ”hälsokontrollerna”, säger Henric Jonsson. Den finskspråkiga sajten. Här är sajterna Sverige Bedomahalsa.com Halsoutvardering.com Halsobedomnings.com Halsaliv.com Danmark Sundhedstjek.com Sundhedsttjek.com Sundhedsassessor.com Finland Terveysarvios.com Terveysarviointi.com Norge Helsevurdering.com Den här granskningen är ett samarbete genom Nordis, Nordic observatory for digital media and information disorder, ett samarbetsprojekt mellan faktagranskare och forskare i de nordiska länderna. Här hittar du artikeln på engelska på Nordis sajt! Jonas Bjørnager Fabienke jbf@tjekdet.dk Kalle Thue Gregersen ktg@tjekdet.dkÅsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
TITLE: Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller” DESCRIPTION: Företag lurar människor i Norden – skickar fakturor på 900 kronor. CONTENT: På Facebook har erbjudanden om snabba ”hälsoundersökningar” dykt upp under året. Vi har gått ihop med de andra nordiska ländernas faktagranskare för att undersöka bedragarna bakom sidorna. Foto: Skärmdump/sociala medier ”Kyss mig i röven.” Det är vad den 74-årige John Egtved från Jyderup på Västsjälland har att säga om den bluff han nyligen råkade ut för. Annonsen på Facebook lockade med en hälsobedömning som påstods kunna ge honom insikt om hans verkliga kroppsliga ålder, om han fyllde i uppgifter om sig själv och svarade på frågor om sin hälsa och sina vanor. Det bästa av allt var att det bara skulle ta två minuter. Men John Egtved fick aldrig någon hälsokontroll. I stället fick han en dyr räkning och hot om inkasso om han inte betalade. Från den svenskspråkiga sajten Halsaliv.com. John Egtved är inte den enda i Norden som tagit testet och därefter mottagit hot om inkasso.När de danska faktagranskarna Tjekdet upptäckte att bluffen inte var begränsad till Danmark så undersökte de om motsvarande bluffannonser kunde hittas i grannländerna. Detta ledde till ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk, Faktabaari och Källkritikbyrån – och den här granskningen. Konsumentverket i Sverige har fått in 369 rapporter sedan i somras. Inlägg på Facebook och omdömen på Trustpilot visar att ännu fler användare frågar om hjälp för att hantera situationen efter att ha gått i fällan. Kommentar på Facebook. Annonserna har cirkulerat på Facebook i flera månader, enligt en undersökning av Facebooks annonsbibliotek. Bedrägeriet har tidigare beskrivits i danska medier, och på svenska SVT, men vår granskning visar att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen stängde han snabbt ned alla hemsidorna. Recension på Facebook. Så funkar det Vår research visar att de så kallade “2-minuters hälsobedömningarna” finns på många olika sajter och på flera språk. Genom riktade annonser på Facebook lockas framför allt medelålders och äldre personer till särskilt uppsatta sajter som heter saker som Sundhedstjek.com eller Halsaliv.com. Vi har identifierat 14 aktiva sajter på sex olika språk – tre danska, fyra svenska, en norsk, två finska, två tyska och två franska. Annons på Facebook. Sajterna är uppbyggda på samma sätt men anpassade efter respektive land. När man påbörjar hälsobedömningen väljer man kön, ålder, vikt och längd. Innan man kan gå vidare måste användaren klicka i en ruta som med liten text där man informeras om att man godkänner villkoren.Där står det att tjänsten kostar en viss summa – exempelvis 669 kronor i Danmark, 79,99 euro i Finland eller 899 svenska kronor i Sverige. Texten är så liten att många användare missar den. Kommentar på Facebook. Efter att ha svarat på frågor om stress, fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd, kost, rökning och alkohol samt sömn så får användaren ange sitt namn och sina kontaktuppgifter. Sedan får man en “personlig hälsobedömning” via e-post som innehåller generella texter om hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet. I samma e-post får man också en faktura. Om man betalar inom tio dagar får man en mindre “rabatt”. Fakturan innehåller en länk där det står “Betala nu”. Den leder till en utländsk betalsida där man anger sina kortuppgifter. Man får inget kvitto. Foto: Skärmdump från betalningssidan. Hot om inkasso En av danskarna som blev lurad är John Egtved. Han berättar att han såg annonsen på Facebook och tänkte att det kunde vara kul att se vad de skrev om hans hälsa. Han fyllde i sina uppgifter och fick veta att han skulle få ett svar inom 14 dagar. – Men jag granskade det hela lite närmare och skrev till dem att jag inte ville ha det ändå. Men det respekterade de inte, och så skickade de mig en räkning på 669 kronor som jag kunde få rabatt på om jag betalade snabbt, säger han. Kommentar på Facebook. Till en början betalade inte John Egtved fakturan, men när han några dagar senare mottog ett mejl med hot om inkasso, tog han fram sitt Mastercard och betalade eftersom han “inte ville hamna i inkasso för 600 kronor”. Han fick aldrig något kvitto på betalningen, så för att vara säker på att betalningen gått igenom skickade han ännu en betalning. Han fick inget kvitto då heller. Då ringde Egtved till Mastercard, som berättade att de hade stoppat betalningen eftersom det verkade “skumt”. – Dagen efter ringer Mastercard upp mig igen och säger att de har spärrat mitt kort eftersom de inte vet vilka av mina uppgifter företaget har fått tag på. De berättar också att betalningen går till Ungern, säger John Egtved, som alltså klarade sig undan utan att förlora några pengar. Den danska sajten. Koppling till Ungern På alla hemsidor anges företaget “Belard-Web Kft.” som ägare och leverantör av hälsobedömningarna. I Ungern finns ett företag som heter “Bellard-Web Kft.” – med två “l” i stället för ett. På sajterna anges företagets registreringsnummer, en slags ungersk motsvarighet till organisationsnummer, men ingen av de nummer som anges på sidorna stämmer överens med det nuvarande registreringsnumret för Bellard-Web Kft. Och “Belard-Web Kft.” med ett “l” existerar inte. Numren leder i stället till andra företag med olika ägare, där flera är under likvidation och vissa av numren är falska. I minst ett fall är företagets ägare död sedan flera år tillbaka. Beroende på om sajterna är på danska, svenska, norska eller finska anges olika registreringsnummer. I verkligheten är dessa olika varianter av Bellard-Web Kft:s tidigare registreringsnummer. Genom att ändra en siffra i registreringsnumret har bedragarna sett till att man leds till andra företag som inte har något med sajterna att göra. Vem ligger bakom? Bellard-Web Kft. är uppenbarligen företaget bakom bedrägeriet. I ungerska företagsregister står en 25-årig ungersk man listad som chef för Bellard-Web Kft. Han tog över företaget 2024 och är kopplad till samma adress som företaget har som huvudkontor. Adressen ligger i utkanten av en liten stad nära Ungerns huvudstad Budapest, och på sociala medier hittar vi flera videor och bilder som visar 25-åringen på och omkring adressen. Vi hittar också bilder av mannen med skjutvapen. Foto av Bellard-Web Kft:s nuvarande ägare från sociala medier. 25-åringen tog över Bellard-Web Kft. den 4 juli 2024. Trots att mannen nu står som ägare kan vi se att Facebook-annonser för hälsobedömningar, som matchar de nuvarande annonserna, började cirkulera redan i januari – alltså innan han tog över företaget. Annonserna i januari leder till en nu nedstängd hemsida och var aktiva endast i två dagar, från den 18 till 19 januari. De verkar ha varit ett test. Vi känner inte till 25-åringens exakta roll i bedrägeriet. Han kan ha blivit gjord till målvakt för Bellard-Web Kft. Vi har inte fått någon kommentar från honom. Fram till 4 juli var företaget skrivet på en annan ungersk man i sena 30-årsåldern. Han och en släkting har drivit företaget Bellardtech Kft., som tidigare haft samma adress som Bellard-Web Kft. Dessutom har 38-åringens telefonnummer varit kopplat till Bellard-Web Kft. i flera år. Kommentar på Facebook. Men det mest betydelsefulla är att den här mannen är den person som har betalat för flera av Facebook-annonserna så sent som i november – annonser som leder offren till bland annat danska sajten Sundhedstjek.com. Detta framgår av en granskning av Facebooks annonsbibliotek. Vi har också hittat flera Linkedin-profiler där både 38-åringens och släktingens namn är kopplade till Bellard-Web Kft. På sociala medier använder mannen ett annat namn, men bilder och relationer avslöjar att det är han. 38-åringen är kopplad till Bellard-Web Kft. och kan knytas till sajterna som erbjuder hälsobedömningar. Foto: Skärmbild från sociala medier Vi försöker ringa mannen, men han svarar inte. Därför kontaktade vi honom på sociala medier och kunde se att han mottagit och läst vårt meddelande. Dagen efter vår förfrågan stängdes plötsligt alla sajterna på samtliga språk ner. Syftet med nedstängningen är oklart och nu är sajterna aktiva igen. Vi har frågat 38-åringen om han vill kommentera sin koppling till Bellard-Web Kft. och sajterna som erbjuder hälsobedömningar, samt varför sidorna tillfälligt togs ner direkt efter vår kontakt. Han har inte svarat på våra frågor. Råd till drabbade Konsument Europa rekommenderar att man inte betalar om man blivit lurad av dessa sajter.– I stället ska du bestrida kravet skriftligen och ta en skärmdump som bevis på att du gjort det, säger Lars Arent, direktör vid Konsument Europa, till Tjekdet. Svenska Konsumentverket har fått in klagomål och anmälningar om sajterna sedan i juli.21 november gick man ut med en varning om sajterna. Då hade sammanlagt 369 anmälningar inkommit till Konsumentverket om de två sajterna Halsobedomning och Bedomahalsa. Nära 500 har också hört av sig till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa under samma period. Från Konsumentverkets sida. Kraven och hoten om inkasso har kommit nästan med en gång i de här fallen.– Generellt finns det avtalsfrihet kring betalningsvillkor i Sverige. Många är vana vid att man har 30 dagars betalningstid på en faktura, men det här kan man avtala fritt. Man kan ha betaltid på en dag, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket. Villkoren och priset står på sajterna, men många av de som klagar säger att de inte uppfattat detta.– Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta. Då tar man hänsyn till saker som typsnitt och textfärg jämfört med färg på bakgrunden till exempel. Det är ett delat ansvar, företagen är skyldiga att vara tydliga och konsument att vara någorlunda uppmärksam, säger Jonsson till Källkritikbyrån.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.– Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Det har hittills inte skett i något av fallen med ”hälsokontrollerna”, säger Henric Jonsson. Den finskspråkiga sajten. Här är sajterna Sverige Bedomahalsa.com Halsoutvardering.com Halsobedomnings.com Halsaliv.com Danmark Sundhedstjek.com Sundhedsttjek.com Sundhedsassessor.com Finland Terveysarvios.com Terveysarviointi.com Norge Helsevurdering.com Den här granskningen är ett samarbete genom Nordis, Nordic observatory for digital media and information disorder, ett samarbetsprojekt mellan faktagranskare och forskare i de nordiska länderna. Här hittar du artikeln på engelska på Nordis sajt! Jonas Bjørnager Fabienke jbf@tjekdet.dk Kalle Thue Gregersen ktg@tjekdet.dkÅsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
af2cab8e630de09ad811fd6a7f8ba1f4b8463494Nej, du kommer inte att vinna en resa - allt du gör är att hjälpa bedragarna.
En vanlig sorts blufftävling sprids just nu av tusentals svenska Facebook-användare.
Inlägg på bluffsida på Facebook.
Facebook-sidan Resa till Lappland ser ut att lotta ut en ”lyxig familjeresa” till Lappland. Så här skrev sidan 27 november:
Vi har bestämt oss för att erbjuda en 6-nätters lyxig familjeresa till Lappland för 2 personer och upp till 6 barn. Du har 3 år på dig att använda resan. Allt du behöver göra är att skriva @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till knappen "Registrera dig" på vår fanpage och följ stegen. Vinnaren tillkännages den 4 december kl. 20.00.Inlägg på bluffsida på Facebook 27 november
På en vecka har inlägget fått nära 20 000 interaktioner på Facebook.
Facebook-sidan påstår sig vara ett reseföretag men är i själva verket en idogt återkommande bluff. Sidan är skapad samma dag som tävlingen utlystes och det finns inga kontaktuppgifter eller tecken på att det skulle röra sig om ett verkligt företag.
I Facebooks annonsbibliotek kan man se att sidan även köpt annonsplats för samma ”tävling”. Reklamen är betald av ett anonymt företag i Spanien.
I omdömena och i kommentarsfältet kan man se att människor försöker varna andra.
Omdöme på bluffsidan.
Facebook-sidan uppmanar människor att registrera sig och sprida inlägget. Så här skriver sidan:
Kom ihåg att för att delta måste du kommentera @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till "Registrera dig" -knappen på vår fansida och följ stegen.Kommentar från bluffsida på Facebook
En lång rad liknande bluffar har spridits på plattformen under årens lopp. Det som lockas med är allt från Marshall-högtalare till Iphones. Målet för bedragarna är att få din hjälp med att sprida deras bluffinlägg - och att få dig att ge ifrån dig personuppgifter, vilka sedan säljs vidare. Läs mer om det här:? Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet
Kolla upp sidan - steg för steg
o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder.
Så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare
Hjälp inte bedragarna
· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter"
Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
4157e060c5cfaff1ffebb61f542a345af89dba98af2cab8e630de09ad811fd6a7f8ba1f4b8463494TITLE: Bluffsida lockar med ”lyxig familjeresa” till Lappland DESCRIPTION: Nej, du kommer inte att vinna en resa - allt du gör är att hjälpa bedragarna. CONTENT: En vanlig sorts blufftävling sprids just nu av tusentals svenska Facebook-användare. Inlägg på bluffsida på Facebook. Facebook-sidan Resa till Lappland ser ut att lotta ut en ”lyxig familjeresa” till Lappland. Så här skrev sidan 27 november: Vi har bestämt oss för att erbjuda en 6-nätters lyxig familjeresa till Lappland för 2 personer och upp till 6 barn. Du har 3 år på dig att använda resan. Allt du behöver göra är att skriva @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till knappen "Registrera dig" på vår fanpage och följ stegen. Vinnaren tillkännages den 4 december kl. 20.00.Inlägg på bluffsida på Facebook 27 november På en vecka har inlägget fått nära 20 000 interaktioner på Facebook. Facebook-sidan påstår sig vara ett reseföretag men är i själva verket en idogt återkommande bluff. Sidan är skapad samma dag som tävlingen utlystes och det finns inga kontaktuppgifter eller tecken på att det skulle röra sig om ett verkligt företag. I Facebooks annonsbibliotek kan man se att sidan även köpt annonsplats för samma ”tävling”. Reklamen är betald av ett anonymt företag i Spanien. I omdömena och i kommentarsfältet kan man se att människor försöker varna andra. Omdöme på bluffsidan. Facebook-sidan uppmanar människor att registrera sig och sprida inlägget. Så här skriver sidan: Kom ihåg att för att delta måste du kommentera @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till "Registrera dig" -knappen på vår fansida och följ stegen.Kommentar från bluffsida på Facebook En lång rad liknande bluffar har spridits på plattformen under årens lopp. Det som lockas med är allt från Marshall-högtalare till Iphones. Målet för bedragarna är att få din hjälp med att sprida deras bluffinlägg - och att få dig att ge ifrån dig personuppgifter, vilka sedan säljs vidare. Läs mer om det här:? Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet Kolla upp sidan - steg för steg o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder. Så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter" Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Bluffsida lockar med ”lyxig familjeresa” till Lappland DESCRIPTION: Nej, du kommer inte att vinna en resa - allt du gör är att hjälpa bedragarna. CONTENT: En vanlig sorts blufftävling sprids just nu av tusentals svenska Facebook-användare. Inlägg på bluffsida på Facebook. Facebook-sidan Resa till Lappland ser ut att lotta ut en ”lyxig familjeresa” till Lappland. Så här skrev sidan 27 november: Vi har bestämt oss för att erbjuda en 6-nätters lyxig familjeresa till Lappland för 2 personer och upp till 6 barn. Du har 3 år på dig att använda resan. Allt du behöver göra är att skriva @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till knappen "Registrera dig" på vår fanpage och följ stegen. Vinnaren tillkännages den 4 december kl. 20.00.Inlägg på bluffsida på Facebook 27 november På en vecka har inlägget fått nära 20 000 interaktioner på Facebook. Facebook-sidan påstår sig vara ett reseföretag men är i själva verket en idogt återkommande bluff. Sidan är skapad samma dag som tävlingen utlystes och det finns inga kontaktuppgifter eller tecken på att det skulle röra sig om ett verkligt företag. I Facebooks annonsbibliotek kan man se att sidan även köpt annonsplats för samma ”tävling”. Reklamen är betald av ett anonymt företag i Spanien. I omdömena och i kommentarsfältet kan man se att människor försöker varna andra. Omdöme på bluffsidan. Facebook-sidan uppmanar människor att registrera sig och sprida inlägget. Så här skriver sidan: Kom ihåg att för att delta måste du kommentera @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till "Registrera dig" -knappen på vår fansida och följ stegen.Kommentar från bluffsida på Facebook En lång rad liknande bluffar har spridits på plattformen under årens lopp. Det som lockas med är allt från Marshall-högtalare till Iphones. Målet för bedragarna är att få din hjälp med att sprida deras bluffinlägg - och att få dig att ge ifrån dig personuppgifter, vilka sedan säljs vidare. Läs mer om det här:? Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet Kolla upp sidan - steg för steg o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder. Så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter" Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
a2bf3b0efb90cdf6742037ba36a025be777245dcJust nu ökar bedragarnas aktivitet - så här undersöker du fejkbutikers sidor.
Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken.
Foto: Skärmdump/Facebook/Åsa Larsson
Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället.
Exempel på blufferbjudande på Facebook.
Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon.
Kända varumärken
Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp - många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas:
Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs - och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024
Så här gör du
o Titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?
o Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.
o Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten.
o Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades.
I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.
o Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.
I sociala medier: Kolla upp sidan
Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor.
Photoshoppade skyltar.
o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.o Undersök bilder - så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare
Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga.
Bluffannons på Facebook.
Okända varumärken
Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar.
Bluffkommentar på Facebook.
Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser:
Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading - AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024
Dropshipping
Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder.
En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis "älskade familjeföretag" som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier.
Annons från i höstas.
Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier - här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier.
Vad kan du som gått i fällan göra?
Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor.
Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa.
Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips:
Hjälp inte bedragarna
· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv
Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
47edd897425ccf5bbe006bb289c89844401f8894a2bf3b0efb90cdf6742037ba36a025be777245dcTITLE: Guide: Så undviker du att luras av blufferbjudanden DESCRIPTION: Just nu ökar bedragarnas aktivitet - så här undersöker du fejkbutikers sidor. CONTENT: Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken. Foto: Skärmdump/Facebook/Åsa Larsson Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället. Exempel på blufferbjudande på Facebook. Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon. Kända varumärken Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp - många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas: Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs - och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024 Så här gör du o Titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut? o Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke. o Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten. o Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades. I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades. o Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst. I sociala medier: Kolla upp sidan Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor. Photoshoppade skyltar. o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.o Undersök bilder - så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga. Bluffannons på Facebook. Okända varumärken Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar. Bluffkommentar på Facebook. Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser: Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading - AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024 Dropshipping Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder. En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis "älskade familjeföretag" som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier. Annons från i höstas. Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier - här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier. Vad kan du som gått i fällan göra? Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor. Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa. Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips: Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Guide: Så undviker du att luras av blufferbjudanden DESCRIPTION: Just nu ökar bedragarnas aktivitet - så här undersöker du fejkbutikers sidor. CONTENT: Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken. Foto: Skärmdump/Facebook/Åsa Larsson Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället. Exempel på blufferbjudande på Facebook. Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon. Kända varumärken Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp - många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas: Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs - och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024 Så här gör du o Titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut? o Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke. o Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten. o Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades. I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades. o Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst. I sociala medier: Kolla upp sidan Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor. Photoshoppade skyltar. o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.o Undersök bilder - så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga. Bluffannons på Facebook. Okända varumärken Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar. Bluffkommentar på Facebook. Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser: Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading - AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024 Dropshipping Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder. En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis "älskade familjeföretag" som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier. Annons från i höstas. Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier - här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier. Vad kan du som gått i fällan göra? Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor. Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa. Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips: Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
a367d2dabf636aff1f9d84480d76b290aeef4b57Falska påståenden om autism och bieffekter.
Donald Trump nominerar vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy Jr till hälsominister i USA - vi granskar Kennedys falska påståenden om vaccin.
Foto: Skärmdump/Twitter/X/Children’s health defense
Robert F. Kennedy Jr är brorson till USA:s mördade president John F Kennedy. Han startade som miljöjurist och har de senaste decennierna kommit in i allt mer på vaccinmotstånd och konspirationsteorier.Vi går igenom hans påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism.
Autism
Påståendet har sin grund i en felaktig och tillbakadragen artikel från 1998 av den brittiska läkaren och numera aktivisten Andrew Wakefield.
Foto: Skärmdump/The Lancet
”Det har genomförts stora studier i flera olika länder och även WHO har utrett om det kan finnas någon koppling mellan vaccination mot mässling och utvecklingen av autism. Inte i någon studie har man hittat något sådant samband”, skriver Folkhälsomyndighetens utredare i ett mejl till Källkritikbyrån.Myten har spridits i vaccinmotståndarkretsar i åratal.”Grunden till oron bland föräldrar är antagligen att vaccination mot mässling ges vid en ålder då symtom på autism börjar märkas, och att man då gör en koppling mellan vaccinationen och sjukdomen eftersom de sammanfaller i tid. Det finns däremot ingen biologisk förklaring till en sådan koppling, och några samband har som sagt inte heller kunnat visas trots stora studier.”
Kvicksilver och aluminium
Robert F. Kennedy publicerade en artikel 2005 där han hävdade en koppling mellan kvicksilverföreningen tiomersal (på engelska thimerosal) och neurologiska störningar.
Foto: Skärmdump/Salon/Rolling stone
Artikeln, som sampublicerades i magasinet Rolling stone och nätpublikationen Salon, fick omedelbart kritik för sina felaktigheter. Tidningarna lade i omgångar till rättelser och drog efter ett par år helt in artikeln. - Jag beklagar att vi inte agerade snabbare i denna fråga, när bevis fortsatte att dyka upp som motbevisade kopplingen mellan vacciner och autism, sade Joan Walsh, tidigare chefredaktör för Salon.
Inlägg på Facebook 2023.
De vacciner som används i det svenska barnvaccinationsprogrammet är fria från kvicksilverinnehållande konserveringsmedel sedan 1992-93. Tidigare användning av kvicksilverföreningar i vaccinerna hade inga påvisbara negativa effekter, men allmänna miljöhänsyn har lett till att kvicksilverhaltiga konserveringsmedel tagits bort ur vaccinerna.Från Läkemedelverkets sajt
Aluminium har använts i över 70 år i vacciner, enligt Folkhälsomyndigheten.”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skriver myndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån.
Children’s health defense
Kennedy leder organisationen Children’s health defense, uppmärksammad i Sverige när den svenska riksdagsledamoten Elsa Widding lämnade Sverigedemokraterna efter att ha besökt en av organisationens konferenser.
Reklam för konferensen som Elsa Widding deltog i 2023.
Organisationen Children’s Health Defense sprider olika typer av felaktig information om bland annat barnvaccinationer mot mässling, påssjuka och röda hund, säger Sibylle Herzig van Wees, samhällsvetare och docent vid Karolinska institutet.- De använder så kallad ”vetenskaplig litteratur” (opublicerad och inte granskad med peer review, men publicerad i tidskrifter och ser därför ut som vetenskapliga artiklar) och antivaccinböcker skrivna av utbildade personer för att främja sina teorier. De använder också fallstudier och exempel på påstådda vaccinskador på ett mycket känslomässigt sätt, till exempel berättelser om plötsliga dödsfall bland barn som de hävdar beror på vaccin.
Från Children’s health defense sajt.
Sibylle Herzig van Wees forskar om tveksamhet inför vaccinering och har bland annat arbetat med ett projekt där hon spårade rykten om vacciner. - I Sverige fann vi faktiskt flera länkar och hänvisningar till denna organisation. I ett projekt i Etiopien fann vi också att människor använde denna källa för att fatta beslut om huruvida de skulle acceptera HPV-vaccinet eller inte.
It is hard to overstate what a terrible decision this is.RFK Jr has no medical training.He is a hardcore antivaccine and misinformation peddler.The last time he meddled in a state's medical affairs (Samoa), 83 children died of measles... https://t.co/sQ6NEEAwJ6— Alastair McAlpine, MD (@AlastairMcA30) November 14, 2024
Mässlingsutbrottet på Samoa
2018 dog två spädbarn när vaccin tillreddes på fel sätt på Samoa-öarna i Stilla havet. Sköterskor blandade av misstag ut barnvaccin med ett muskelavslappnande medel i stället för vatten.Myndigheterna stoppade tillfälligt vaccineringen. Samtidigt överöste Robert F. Kennedy Jr och hans organisation Children’s health defense området med desinformation.Följden blev att vaccineringsnivån sjönk och året därpå insjuknade nära 6 000 människor mässlingen. 83 av dem dog, de flesta av dem små barn.
Från nyhetsbyrån AP.
Coronapandemin
Under coronapandemin blev Kennedy fullfjädrad konspirationsteoretiker, berättar Kent Werne, journalist och författare till böckerna "Allt är en konspiration" och "Konspirationsfeber".
Exploiting of the tragedy of people who suffered, were humiliated, tortured & murdered by the totalitarian regime of Nazi Germany – including children like Anne Frank – in a debate about vaccines & limitations during global pandemic is a sad symptom of moral & intellectual decay.-- Auschwitz Memorial (@AuschwitzMuseum) January 23, 2022
Kennedy spred bland annat falska påståenden om Bill Gates och mikrochip. - Han pratade flera gånger om att det här skulle bli ett sätt för Microsoft att kontrollera världen, säger Kent Werne.
Kennedy har även sagt att om han fick makt så skulle han stoppa USA:s hälsovårdsmyndighet NIH att studera infektionssjukdomar, som covid-19 och mässling. Han vill att man ska satsa på att stärka immunförsvaret i stället och på läkemedel som ivermektin.Parasitläkemedlet ivermektin har omfamnats som en mirakelkur av vaccinmotståndare, men har inte visat sig vara effektivt mot covid-19.
Kommentar på Facebook 2023.
I en NBC-intervju, när Kennedy fortfarande själv satsade på att bli president, så sade han att covidvaccinen dödat fler än de räddat. Det är ett falskt påstående som tagits upp gång på gång sedan pandemin.”Vaccinerna mot covid-19 hade en avgörande roll i att förhindra allvarliga sjukdomsfall och dödsfall, både under pandemins första år och under efterföljande säsonger fram till i dag”, skriver utredarna på Folkhälsomyndigheten.
Liknande påståenden är väl spridda och dök exempelvis upp i fjol när Nobelpriset i medicin gick till forskare bakom upptäckter inom mRNA-forskningen.
Det pågår en kampanj inför Nobeldagen från vaccinmotståndare som ogillar att medicinpriset gått till forskningsupptäckter som möjliggjorde effektiva mRNA-vaccin. Vi dyker ner i 17 miljoner döda-påståendet och hittar en självpublicerad analys med problem: https://t.co/Ey8N7nuJBX pic.twitter.com/V6aTXbtdMr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) December 8, 2023
Kommentar på Facebook 2023.
Det pågår fortsatt forskning om nyttan av vaccinering mot covid-19 och vi hörde av oss till en sådan forskare nu; Fredrik Nyberg, professor i registerepidemiologi vid Göteborgs universitet.
Från New York times 2021.
Påstår sig inte vara emot vaccin
"Jag har aldrig varit antivaxxare. Jag har aldrig sagt till allmänheten att undvika vaccinationer”, sade Robert F. Kennedy under en kongressutfrågning i juli 2023.Men det stämmer inte - det har han gjort flera gånger. Bland annat uppmanade Kennedy 2021 människor att gå emot det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC:s rekommendationer kring barnvaccination, skriver nyhetsbyrån AP."Om jag ser någon på en vandringsled som bär på en liten bebis så säger jag till honom, bäst att inte vaccinera dem”, sade Kennedy i en podcast.Kennedy och hans organisation Children’s health defense driver aktivt kampanjer och sprider falska påståenden om vacciner. - Robert F. Kennedy Jr är tillsammans med Andrew Wakefield de främsta vaccinmotståndarna i världen, konstaterar konspirationsexperten Kent Werne.
Inlägg på Facebook 14 november.
Oroar experter
Vad blir konsekvenserna av att Robert F. Kennedy Jr nu får makt och skulle kunna bli utsedd till USA:s hälsominister? Kent Werne påminner om att USA redan har en ”conspiracist-in-chief”.- Vi ska ju komma ihåg att mannen som precis vann valet, Donald Trump, själv är en fullfjädrad konspirationsteoretiker. Lika barn leka bäst. Men i vaccinfrågan så har Trump inte alls varit på Kennedys nivå tidigare. Han har visserligen uttryckt vaccinskepsis, men under pandemin så var han med och påskyndade vaccinframställningen och såg det som en stor triumf.
Hur Kennedys inflytande kommer att förändra saker kvarstår att se.- Konsekvensen kan ju bli att han sätter stopp för vaccinrekommendationer eller vaccin helt och hållet. Men jag har svårt att se ett totalförbud i USA, det tror jag inte att landet skulle klara av, det skulle bli en folkhälsokatastrof.
Kommentar på Facebook 13 november.
Forskaren Sibylle Herzig van Wees är väldigt orolig för att Kennedys organisation Children’s health defense ska vinna mark.- Med mer stöd så kommer organisationen sannolikt att växa. Det kan ha en skadlig effekt på vaccinförtroendet i världen. Jag är särskilt orolig för effekterna för MPR- och HPV-vaccinerna. Det finns mycket att jobba på när det gäller hur vi kommunicerar ut vetenskap, nu mer än någonsin. Oron är att många sjukdomar som vi nu slipper ska få ett uppsving. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att vaccin räddar mellan 3,5 och 5 miljoner liv årligen i världen.
Bland det första Robert F Kennedy Jr vill att Trump ska göra är att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA. Svenska experter är också skeptiska till att tillsätta fluorid i dricksvatten - så här säger de. https://t.co/uQSpNbn8W6 pic.twitter.com/u95iNSCMn1— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 13, 2024
Robert F. Kennedy Jr har även sagt att fluorid ska tas bort från dricksvattnet i USA - Källkritikbyrån har tidigare i veckan gått igenom forskningsläget i den frågan. Här hittar du den artikeln!LÄS MER:? Elsa Widding byter fokus - sprider antivaccinpropaganda? Nobelprotest sprider falska påståenden om covidvaccin
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
5d4ef051454ad3be55a2d97341dab09d0e66740da367d2dabf636aff1f9d84480d76b290aeef4b57TITLE: Föreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin DESCRIPTION: Falska påståenden om autism och bieffekter. CONTENT: Donald Trump nominerar vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy Jr till hälsominister i USA - vi granskar Kennedys falska påståenden om vaccin. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Children’s health defense Robert F. Kennedy Jr är brorson till USA:s mördade president John F Kennedy. Han startade som miljöjurist och har de senaste decennierna kommit in i allt mer på vaccinmotstånd och konspirationsteorier.Vi går igenom hans påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism. Autism Påståendet har sin grund i en felaktig och tillbakadragen artikel från 1998 av den brittiska läkaren och numera aktivisten Andrew Wakefield. Foto: Skärmdump/The Lancet ”Det har genomförts stora studier i flera olika länder och även WHO har utrett om det kan finnas någon koppling mellan vaccination mot mässling och utvecklingen av autism. Inte i någon studie har man hittat något sådant samband”, skriver Folkhälsomyndighetens utredare i ett mejl till Källkritikbyrån.Myten har spridits i vaccinmotståndarkretsar i åratal.”Grunden till oron bland föräldrar är antagligen att vaccination mot mässling ges vid en ålder då symtom på autism börjar märkas, och att man då gör en koppling mellan vaccinationen och sjukdomen eftersom de sammanfaller i tid. Det finns däremot ingen biologisk förklaring till en sådan koppling, och några samband har som sagt inte heller kunnat visas trots stora studier.” Kvicksilver och aluminium Robert F. Kennedy publicerade en artikel 2005 där han hävdade en koppling mellan kvicksilverföreningen tiomersal (på engelska thimerosal) och neurologiska störningar. Foto: Skärmdump/Salon/Rolling stone Artikeln, som sampublicerades i magasinet Rolling stone och nätpublikationen Salon, fick omedelbart kritik för sina felaktigheter. Tidningarna lade i omgångar till rättelser och drog efter ett par år helt in artikeln. - Jag beklagar att vi inte agerade snabbare i denna fråga, när bevis fortsatte att dyka upp som motbevisade kopplingen mellan vacciner och autism, sade Joan Walsh, tidigare chefredaktör för Salon. Inlägg på Facebook 2023. - Det finns omfattande studier av tiomersal i vaccin och autism och ingen koppling har påvisats. Samma sak gäller aluminiumhydroxid, säger vaccinforskaren Matti Sällberg på Karolinska institutet till Källkritikbyrån.Kennedy gick nämligen vidare till aluminiumsalter, ett annat hjälpämne i vacciner, eftersom tiomersal aktivt fasats ut i USA.Så här skriver Läkemedelsverket på sin fråga-svar-del om vacciner: De vacciner som används i det svenska barnvaccinationsprogrammet är fria från kvicksilverinnehållande konserveringsmedel sedan 1992-93. Tidigare användning av kvicksilverföreningar i vaccinerna hade inga påvisbara negativa effekter, men allmänna miljöhänsyn har lett till att kvicksilverhaltiga konserveringsmedel tagits bort ur vaccinerna.Från Läkemedelverkets sajt Aluminium har använts i över 70 år i vacciner, enligt Folkhälsomyndigheten.”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skriver myndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån. Children’s health defense Kennedy leder organisationen Children’s health defense, uppmärksammad i Sverige när den svenska riksdagsledamoten Elsa Widding lämnade Sverigedemokraterna efter att ha besökt en av organisationens konferenser. Reklam för konferensen som Elsa Widding deltog i 2023. Organisationen Children’s Health Defense sprider olika typer av felaktig information om bland annat barnvaccinationer mot mässling, påssjuka och röda hund, säger Sibylle Herzig van Wees, samhällsvetare och docent vid Karolinska institutet.- De använder så kallad ”vetenskaplig litteratur” (opublicerad och inte granskad med peer review, men publicerad i tidskrifter och ser därför ut som vetenskapliga artiklar) och antivaccinböcker skrivna av utbildade personer för att främja sina teorier. De använder också fallstudier och exempel på påstådda vaccinskador på ett mycket känslomässigt sätt, till exempel berättelser om plötsliga dödsfall bland barn som de hävdar beror på vaccin. Från Children’s health defense sajt. Sibylle Herzig van Wees forskar om tveksamhet inför vaccinering och har bland annat arbetat med ett projekt där hon spårade rykten om vacciner. - I Sverige fann vi faktiskt flera länkar och hänvisningar till denna organisation. I ett projekt i Etiopien fann vi också att människor använde denna källa för att fatta beslut om huruvida de skulle acceptera HPV-vaccinet eller inte. It is hard to overstate what a terrible decision this is.RFK Jr has no medical training.He is a hardcore antivaccine and misinformation peddler.The last time he meddled in a state's medical affairs (Samoa), 83 children died of measles... https://t.co/sQ6NEEAwJ6— Alastair McAlpine, MD (@AlastairMcA30) November 14, 2024 Mässlingsutbrottet på Samoa 2018 dog två spädbarn när vaccin tillreddes på fel sätt på Samoa-öarna i Stilla havet. Sköterskor blandade av misstag ut barnvaccin med ett muskelavslappnande medel i stället för vatten.Myndigheterna stoppade tillfälligt vaccineringen. Samtidigt överöste Robert F. Kennedy Jr och hans organisation Children’s health defense området med desinformation.Följden blev att vaccineringsnivån sjönk och året därpå insjuknade nära 6 000 människor mässlingen. 83 av dem dog, de flesta av dem små barn. Från nyhetsbyrån AP. Coronapandemin Under coronapandemin blev Kennedy fullfjädrad konspirationsteoretiker, berättar Kent Werne, journalist och författare till böckerna "Allt är en konspiration" och "Konspirationsfeber". - Han hävdade att pandemin var orkestrerad eller åtminstone kraftigt överdriven av de amerikanska myndigheterna och globalisterna, som han kallar dem för. Målet skulle ha varit att pådyvla världen ett vaccin som skulle ha förskräckliga konsekvenser och syfta till att ta kontroll över mänskligheten. Exploiting of the tragedy of people who suffered, were humiliated, tortured & murdered by the totalitarian regime of Nazi Germany – including children like Anne Frank – in a debate about vaccines & limitations during global pandemic is a sad symptom of moral & intellectual decay.-- Auschwitz Memorial (@AuschwitzMuseum) January 23, 2022 Kennedy spred bland annat falska påståenden om Bill Gates och mikrochip. - Han pratade flera gånger om att det här skulle bli ett sätt för Microsoft att kontrollera världen, säger Kent Werne. Kennedy har även sagt att om han fick makt så skulle han stoppa USA:s hälsovårdsmyndighet NIH att studera infektionssjukdomar, som covid-19 och mässling. Han vill att man ska satsa på att stärka immunförsvaret i stället och på läkemedel som ivermektin.Parasitläkemedlet ivermektin har omfamnats som en mirakelkur av vaccinmotståndare, men har inte visat sig vara effektivt mot covid-19. Kommentar på Facebook 2023. I en NBC-intervju, när Kennedy fortfarande själv satsade på att bli president, så sade han att covidvaccinen dödat fler än de räddat. Det är ett falskt påstående som tagits upp gång på gång sedan pandemin.”Vaccinerna mot covid-19 hade en avgörande roll i att förhindra allvarliga sjukdomsfall och dödsfall, både under pandemins första år och under efterföljande säsonger fram till i dag”, skriver utredarna på Folkhälsomyndigheten. Liknande påståenden är väl spridda och dök exempelvis upp i fjol när Nobelpriset i medicin gick till forskare bakom upptäckter inom mRNA-forskningen. Det pågår en kampanj inför Nobeldagen från vaccinmotståndare som ogillar att medicinpriset gått till forskningsupptäckter som möjliggjorde effektiva mRNA-vaccin. Vi dyker ner i 17 miljoner döda-påståendet och hittar en självpublicerad analys med problem: https://t.co/Ey8N7nuJBX pic.twitter.com/V6aTXbtdMr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) December 8, 2023 - Det finns väl verifierade data på hur många dödsfall vaccinerna har förhindrat (14-20 miljoner första vaccinationsåret enbart) och inget som talar för biologisk koppling med dödsfall och vaccin, sade Helena Hervius Askling, docent och överläkare i infektionssjukdomar, då. Kommentar på Facebook 2023. Det pågår fortsatt forskning om nyttan av vaccinering mot covid-19 och vi hörde av oss till en sådan forskare nu; Fredrik Nyberg, professor i registerepidemiologi vid Göteborgs universitet. - Vi har visat i flera studier att nyttan av vaccinering för covid-19 är stark, och biverkningsriskerna är begränsade, med bland annat påtagligt skydd mot akut covid-19, postcovid och allvarlig hjärtsjukdom, säger han. Från New York times 2021. Påstår sig inte vara emot vaccin "Jag har aldrig varit antivaxxare. Jag har aldrig sagt till allmänheten att undvika vaccinationer”, sade Robert F. Kennedy under en kongressutfrågning i juli 2023.Men det stämmer inte - det har han gjort flera gånger. Bland annat uppmanade Kennedy 2021 människor att gå emot det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC:s rekommendationer kring barnvaccination, skriver nyhetsbyrån AP."Om jag ser någon på en vandringsled som bär på en liten bebis så säger jag till honom, bäst att inte vaccinera dem”, sade Kennedy i en podcast.Kennedy och hans organisation Children’s health defense driver aktivt kampanjer och sprider falska påståenden om vacciner. - Robert F. Kennedy Jr är tillsammans med Andrew Wakefield de främsta vaccinmotståndarna i världen, konstaterar konspirationsexperten Kent Werne. Inlägg på Facebook 14 november. Oroar experter Vad blir konsekvenserna av att Robert F. Kennedy Jr nu får makt och skulle kunna bli utsedd till USA:s hälsominister? Kent Werne påminner om att USA redan har en ”conspiracist-in-chief”.- Vi ska ju komma ihåg att mannen som precis vann valet, Donald Trump, själv är en fullfjädrad konspirationsteoretiker. Lika barn leka bäst. Men i vaccinfrågan så har Trump inte alls varit på Kennedys nivå tidigare. Han har visserligen uttryckt vaccinskepsis, men under pandemin så var han med och påskyndade vaccinframställningen och såg det som en stor triumf. Hur Kennedys inflytande kommer att förändra saker kvarstår att se.- Konsekvensen kan ju bli att han sätter stopp för vaccinrekommendationer eller vaccin helt och hållet. Men jag har svårt att se ett totalförbud i USA, det tror jag inte att landet skulle klara av, det skulle bli en folkhälsokatastrof. Kommentar på Facebook 13 november. Forskaren Sibylle Herzig van Wees är väldigt orolig för att Kennedys organisation Children’s health defense ska vinna mark.- Med mer stöd så kommer organisationen sannolikt att växa. Det kan ha en skadlig effekt på vaccinförtroendet i världen. Jag är särskilt orolig för effekterna för MPR- och HPV-vaccinerna. Det finns mycket att jobba på när det gäller hur vi kommunicerar ut vetenskap, nu mer än någonsin. Oron är att många sjukdomar som vi nu slipper ska få ett uppsving. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att vaccin räddar mellan 3,5 och 5 miljoner liv årligen i världen. Bland det första Robert F Kennedy Jr vill att Trump ska göra är att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA. Svenska experter är också skeptiska till att tillsätta fluorid i dricksvatten - så här säger de. https://t.co/uQSpNbn8W6 pic.twitter.com/u95iNSCMn1— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 13, 2024 Robert F. Kennedy Jr har även sagt att fluorid ska tas bort från dricksvattnet i USA - Källkritikbyrån har tidigare i veckan gått igenom forskningsläget i den frågan. Här hittar du den artikeln!LÄS MER:? Elsa Widding byter fokus - sprider antivaccinpropaganda? Nobelprotest sprider falska påståenden om covidvaccin Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Föreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin DESCRIPTION: Falska påståenden om autism och bieffekter. CONTENT: Donald Trump nominerar vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy Jr till hälsominister i USA - vi granskar Kennedys falska påståenden om vaccin. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Children’s health defense Robert F. Kennedy Jr är brorson till USA:s mördade president John F Kennedy. Han startade som miljöjurist och har de senaste decennierna kommit in i allt mer på vaccinmotstånd och konspirationsteorier.Vi går igenom hans påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism. Autism Påståendet har sin grund i en felaktig och tillbakadragen artikel från 1998 av den brittiska läkaren och numera aktivisten Andrew Wakefield. Foto: Skärmdump/The Lancet ”Det har genomförts stora studier i flera olika länder och även WHO har utrett om det kan finnas någon koppling mellan vaccination mot mässling och utvecklingen av autism. Inte i någon studie har man hittat något sådant samband”, skriver Folkhälsomyndighetens utredare i ett mejl till Källkritikbyrån.Myten har spridits i vaccinmotståndarkretsar i åratal.”Grunden till oron bland föräldrar är antagligen att vaccination mot mässling ges vid en ålder då symtom på autism börjar märkas, och att man då gör en koppling mellan vaccinationen och sjukdomen eftersom de sammanfaller i tid. Det finns däremot ingen biologisk förklaring till en sådan koppling, och några samband har som sagt inte heller kunnat visas trots stora studier.” Kvicksilver och aluminium Robert F. Kennedy publicerade en artikel 2005 där han hävdade en koppling mellan kvicksilverföreningen tiomersal (på engelska thimerosal) och neurologiska störningar. Foto: Skärmdump/Salon/Rolling stone Artikeln, som sampublicerades i magasinet Rolling stone och nätpublikationen Salon, fick omedelbart kritik för sina felaktigheter. Tidningarna lade i omgångar till rättelser och drog efter ett par år helt in artikeln. - Jag beklagar att vi inte agerade snabbare i denna fråga, när bevis fortsatte att dyka upp som motbevisade kopplingen mellan vacciner och autism, sade Joan Walsh, tidigare chefredaktör för Salon. Inlägg på Facebook 2023. - Det finns omfattande studier av tiomersal i vaccin och autism och ingen koppling har påvisats. Samma sak gäller aluminiumhydroxid, säger vaccinforskaren Matti Sällberg på Karolinska institutet till Källkritikbyrån.Kennedy gick nämligen vidare till aluminiumsalter, ett annat hjälpämne i vacciner, eftersom tiomersal aktivt fasats ut i USA.Så här skriver Läkemedelsverket på sin fråga-svar-del om vacciner: De vacciner som används i det svenska barnvaccinationsprogrammet är fria från kvicksilverinnehållande konserveringsmedel sedan 1992-93. Tidigare användning av kvicksilverföreningar i vaccinerna hade inga påvisbara negativa effekter, men allmänna miljöhänsyn har lett till att kvicksilverhaltiga konserveringsmedel tagits bort ur vaccinerna.Från Läkemedelverkets sajt Aluminium har använts i över 70 år i vacciner, enligt Folkhälsomyndigheten.”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skriver myndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån. Children’s health defense Kennedy leder organisationen Children’s health defense, uppmärksammad i Sverige när den svenska riksdagsledamoten Elsa Widding lämnade Sverigedemokraterna efter att ha besökt en av organisationens konferenser. Reklam för konferensen som Elsa Widding deltog i 2023. Organisationen Children’s Health Defense sprider olika typer av felaktig information om bland annat barnvaccinationer mot mässling, påssjuka och röda hund, säger Sibylle Herzig van Wees, samhällsvetare och docent vid Karolinska institutet.- De använder så kallad ”vetenskaplig litteratur” (opublicerad och inte granskad med peer review, men publicerad i tidskrifter och ser därför ut som vetenskapliga artiklar) och antivaccinböcker skrivna av utbildade personer för att främja sina teorier. De använder också fallstudier och exempel på påstådda vaccinskador på ett mycket känslomässigt sätt, till exempel berättelser om plötsliga dödsfall bland barn som de hävdar beror på vaccin. Från Children’s health defense sajt. Sibylle Herzig van Wees forskar om tveksamhet inför vaccinering och har bland annat arbetat med ett projekt där hon spårade rykten om vacciner. - I Sverige fann vi faktiskt flera länkar och hänvisningar till denna organisation. I ett projekt i Etiopien fann vi också att människor använde denna källa för att fatta beslut om huruvida de skulle acceptera HPV-vaccinet eller inte. It is hard to overstate what a terrible decision this is.RFK Jr has no medical training.He is a hardcore antivaccine and misinformation peddler.The last time he meddled in a state's medical affairs (Samoa), 83 children died of measles... https://t.co/sQ6NEEAwJ6— Alastair McAlpine, MD (@AlastairMcA30) November 14, 2024 Mässlingsutbrottet på Samoa 2018 dog två spädbarn när vaccin tillreddes på fel sätt på Samoa-öarna i Stilla havet. Sköterskor blandade av misstag ut barnvaccin med ett muskelavslappnande medel i stället för vatten.Myndigheterna stoppade tillfälligt vaccineringen. Samtidigt överöste Robert F. Kennedy Jr och hans organisation Children’s health defense området med desinformation.Följden blev att vaccineringsnivån sjönk och året därpå insjuknade nära 6 000 människor mässlingen. 83 av dem dog, de flesta av dem små barn. Från nyhetsbyrån AP. Coronapandemin Under coronapandemin blev Kennedy fullfjädrad konspirationsteoretiker, berättar Kent Werne, journalist och författare till böckerna "Allt är en konspiration" och "Konspirationsfeber". - Han hävdade att pandemin var orkestrerad eller åtminstone kraftigt överdriven av de amerikanska myndigheterna och globalisterna, som han kallar dem för. Målet skulle ha varit att pådyvla världen ett vaccin som skulle ha förskräckliga konsekvenser och syfta till att ta kontroll över mänskligheten. Exploiting of the tragedy of people who suffered, were humiliated, tortured & murdered by the totalitarian regime of Nazi Germany – including children like Anne Frank – in a debate about vaccines & limitations during global pandemic is a sad symptom of moral & intellectual decay.-- Auschwitz Memorial (@AuschwitzMuseum) January 23, 2022 Kennedy spred bland annat falska påståenden om Bill Gates och mikrochip. - Han pratade flera gånger om att det här skulle bli ett sätt för Microsoft att kontrollera världen, säger Kent Werne. Kennedy har även sagt att om han fick makt så skulle han stoppa USA:s hälsovårdsmyndighet NIH att studera infektionssjukdomar, som covid-19 och mässling. Han vill att man ska satsa på att stärka immunförsvaret i stället och på läkemedel som ivermektin.Parasitläkemedlet ivermektin har omfamnats som en mirakelkur av vaccinmotståndare, men har inte visat sig vara effektivt mot covid-19. Kommentar på Facebook 2023. I en NBC-intervju, när Kennedy fortfarande själv satsade på att bli president, så sade han att covidvaccinen dödat fler än de räddat. Det är ett falskt påstående som tagits upp gång på gång sedan pandemin.”Vaccinerna mot covid-19 hade en avgörande roll i att förhindra allvarliga sjukdomsfall och dödsfall, både under pandemins första år och under efterföljande säsonger fram till i dag”, skriver utredarna på Folkhälsomyndigheten. Liknande påståenden är väl spridda och dök exempelvis upp i fjol när Nobelpriset i medicin gick till forskare bakom upptäckter inom mRNA-forskningen. Det pågår en kampanj inför Nobeldagen från vaccinmotståndare som ogillar att medicinpriset gått till forskningsupptäckter som möjliggjorde effektiva mRNA-vaccin. Vi dyker ner i 17 miljoner döda-påståendet och hittar en självpublicerad analys med problem: https://t.co/Ey8N7nuJBX pic.twitter.com/V6aTXbtdMr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) December 8, 2023 - Det finns väl verifierade data på hur många dödsfall vaccinerna har förhindrat (14-20 miljoner första vaccinationsåret enbart) och inget som talar för biologisk koppling med dödsfall och vaccin, sade Helena Hervius Askling, docent och överläkare i infektionssjukdomar, då. Kommentar på Facebook 2023. Det pågår fortsatt forskning om nyttan av vaccinering mot covid-19 och vi hörde av oss till en sådan forskare nu; Fredrik Nyberg, professor i registerepidemiologi vid Göteborgs universitet. - Vi har visat i flera studier att nyttan av vaccinering för covid-19 är stark, och biverkningsriskerna är begränsade, med bland annat påtagligt skydd mot akut covid-19, postcovid och allvarlig hjärtsjukdom, säger han. Från New York times 2021. Påstår sig inte vara emot vaccin "Jag har aldrig varit antivaxxare. Jag har aldrig sagt till allmänheten att undvika vaccinationer”, sade Robert F. Kennedy under en kongressutfrågning i juli 2023.Men det stämmer inte - det har han gjort flera gånger. Bland annat uppmanade Kennedy 2021 människor att gå emot det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC:s rekommendationer kring barnvaccination, skriver nyhetsbyrån AP."Om jag ser någon på en vandringsled som bär på en liten bebis så säger jag till honom, bäst att inte vaccinera dem”, sade Kennedy i en podcast.Kennedy och hans organisation Children’s health defense driver aktivt kampanjer och sprider falska påståenden om vacciner. - Robert F. Kennedy Jr är tillsammans med Andrew Wakefield de främsta vaccinmotståndarna i världen, konstaterar konspirationsexperten Kent Werne. Inlägg på Facebook 14 november. Oroar experter Vad blir konsekvenserna av att Robert F. Kennedy Jr nu får makt och skulle kunna bli utsedd till USA:s hälsominister? Kent Werne påminner om att USA redan har en ”conspiracist-in-chief”.- Vi ska ju komma ihåg att mannen som precis vann valet, Donald Trump, själv är en fullfjädrad konspirationsteoretiker. Lika barn leka bäst. Men i vaccinfrågan så har Trump inte alls varit på Kennedys nivå tidigare. Han har visserligen uttryckt vaccinskepsis, men under pandemin så var han med och påskyndade vaccinframställningen och såg det som en stor triumf. Hur Kennedys inflytande kommer att förändra saker kvarstår att se.- Konsekvensen kan ju bli att han sätter stopp för vaccinrekommendationer eller vaccin helt och hållet. Men jag har svårt att se ett totalförbud i USA, det tror jag inte att landet skulle klara av, det skulle bli en folkhälsokatastrof. Kommentar på Facebook 13 november. Forskaren Sibylle Herzig van Wees är väldigt orolig för att Kennedys organisation Children’s health defense ska vinna mark.- Med mer stöd så kommer organisationen sannolikt att växa. Det kan ha en skadlig effekt på vaccinförtroendet i världen. Jag är särskilt orolig för effekterna för MPR- och HPV-vaccinerna. Det finns mycket att jobba på när det gäller hur vi kommunicerar ut vetenskap, nu mer än någonsin. Oron är att många sjukdomar som vi nu slipper ska få ett uppsving. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att vaccin räddar mellan 3,5 och 5 miljoner liv årligen i världen. Bland det första Robert F Kennedy Jr vill att Trump ska göra är att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA. Svenska experter är också skeptiska till att tillsätta fluorid i dricksvatten - så här säger de. https://t.co/uQSpNbn8W6 pic.twitter.com/u95iNSCMn1— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 13, 2024 Robert F. Kennedy Jr har även sagt att fluorid ska tas bort från dricksvattnet i USA - Källkritikbyrån har tidigare i veckan gått igenom forskningsläget i den frågan. Här hittar du den artikeln!LÄS MER:? Elsa Widding byter fokus - sprider antivaccinpropaganda? Nobelprotest sprider falska påståenden om covidvaccin Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
a88e947252777c5493ca3b775e0aacec29556638I USA vill Trumps utvalda ta bort fluorid från dricksvattnet.
Donald Trump vill ge inflytande till Robert F. Kennedy Jr, känd konspirationsteoretiker och vaccinmotståndare. Kennedy har redan lovat att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA - vi går igenom forskningsläget.
Foto:Skärmdump/Pixabay/Omni
Nyvalde presidenten Donald Trump tänker ge sin tidigare motståndare och nu allierade Robert F. Kennedy Jr ”en stor roll” i hälso- och sjukvårdsfrågor. Dagen efter skrev Kennedy på Twitter/X att Vita huset kommer att uppmana alla USA:s vattenverk att ta bort fluorid från kranvattnet.(I dagligt tal i Sverige säger vi fluor i ord som fluortandkräm, ”fluor-tanten” och andra begrepp, men det korrekta är fluorid.)Så här beskrev Kennedy ämnet:”Fluorid är industriavfall och är kopplat till ledinflammation, benfrakturer, bencancer, minskat IQ och sköldkörtelsjukdom.”
Inlägg på Twitter/X 2 november.
Inlägget har setts över 24 miljoner gånger.När Trump dagen därpå fick frågan om vad han tyckte om planerna för dricksvattnet så svarade han:- Jag har inte pratat med honom om det än, men det låter okej för mig.I korthet: Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om - samtidigt pågår en diskussion om själva åtgärden att tillsätta fluorid i dricksvatten i USA.
Vi går igenom påståendena med svenska fluoridexperter.
Fluorid i dricksvatten
I Sverige förekommer fluorid i dricksvattnet, men inte för att det är tillsatt. Det finns naturligt i berggrunden och kan lösas ut till grundvattnet. I andra länder, däribland USA, tillsätter man fluorid till vattnet. Anledningen? Det anses vara ett billigt, bra och säkert sätt att ge befolkningen ett grundskydd mot karies och därmed bättre tandhälsa.
Inlägg på Twitter/X 6 november.
I en intervju har Robert F. Kennedy Jr sagt att fluorid i dricksvatten är ett ”erkänt” mycket ineffektivt sätt att förhindra karies, vilket inte stämmer.
Enligt den amerikanska tandläkarorganisationen ADA har mer än ett dussin nyare studier funnit att fluorid minskar tandröta med runt 25 procent.Karies, alltså tandröta, kan ge skador och dess följder är associerade med hjärt- och kärlsjukdomar, demens och förtida död.
Hål hos en 10-årig pojke i Indien. Foto: Suyash Dwivedi/Wikimedia commons/CC BY-SA 4.0
Men att tillsätta fluorid i dricksvatten är inte en självklar lösning.
Fluorid i dricksvatten förebygger karies, ja, men överexponering kan orsaka missfärgningar och gropar på tandemaljen.
Mild dental fluoros. Foto: Wikimedia commons
Det finns även andra tillstånd som kan uppstå vid mycket hög exponering, såsom stelhet och ökad risk för frakturer, vilket man känner till från länder som Kina och Indien.- Jag tycker att det är en tveksam metod att tillsätta fluor i vatten. Kunskapen om att ha det här i dricksvatten är inte fullständig, säger Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet.
Från nyhetstjänsten Omni 3 november.
Den amerikanska federala regeringen har sedan 60-talet rekommenderat att vattenverken tillsätter mindre mängder fluorid för att motverka karies och hål i tänderna. 2015 såg hälsomyndigheterna över rekommendationerna och sänkte då nivån för vad som anses optimalt.
Att tillsätta fluorid i dricksvatten har också varit kontroversiellt genom historien. I USA har konspirationsteorier spridits nästan ända sedan starten 1945.Även i Sverige fanns en stor debatt om ämnet under 50-70-talet. Det utfördes även hemliga experiment i Norrköping, något du kan läsa om i Tandläkartidningens historiska genomgång av det så kallade ”fluorkriget”.
Tidningsurklipp från Biomedicinska biblioteket i Göteborg. Foto: Skärmdump/Tandläkartidningen
Oron har emellertid lett till att fel och överdrifter fått spridning på nätet. Vi tittar närmare på vad Robert F. Kennedy påstod i sitt inlägg på Twitter/X.
Kognitiv nedsättning?
Kan fluorid ge lägre IQ? Det vet man inte. Studier kommer fram till olika saker och det pågår en vetenskaplig debatt i frågan. Svaret beror också på vilka nivåer av exponering man talar om.
2019 skrev vi om fluorid med Viralgranskaren på tidningen Metro. Då pratade vi med Mattias Öhman, forskare vid Uppsala universitet och nu ringde vi upp honom på nytt.- Min bild är att det inte har kommit några nya resultat som gör dessa påståenden kausalt mer sannolika för de nivåer som vi talar om här. I vår forskning fokuserade vi särskilt på kognitiv förmåga (IQ) och kunde inte finna något stöd för att de nivåer som förekommer i svenskt dricksvatten är skadliga, inte heller där de är jämförbara med de fluoriderade nivåer som finns i delar av USA, säger Öhman till Källkritikbyrån.
Från Viralgranskarens artikel 2019.
Mattias Öhman hade studerat svenskar som växt upp med olika fluoridhalter i dricksvattnet. Han fann att tandhälsan varit bättre i områden med högre fluoridhalt, men inga belägg för någon nedsatt kognitiv förmåga.- Det är välbelagt att extremt höga nivåer av fluorid är farliga, men det är långt över det som vi talar om här, säger Öhman.Andra forskare, som Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, har delvis kommit fram till andra resultat. - Vi har gjort en studie i Sverige som vi precis publicerade. Där såg vi ingenting med IQ men det fanns ett svagt samband med adhd. Vi har också en annan studie som ligger hos en tidskrift nu och väntar på att bli publicerad, men i en helt annan population i Bangladesh, och där ser vi effekter på barnens IQ både av deras mammas exponering under graviditeten och deras egen exponering.
Vid publiceringarna har Maria Kippler märkt att fluoridfrågan är känslig.
Bild på Facebook 3 november.
På senare tid har det pågått en debatt i frågan mellan USA:s hälsovårdsmyndighet NIH och det amerikanska barnläkarsällskapet AAP. NIH har gjort en rapport där de kopplar ihop högre nivåer av fluoridexponering med lägre IQ hos barn.
Men barnläkarsällskapet AAP säger att slutsatserna i rapporten kan ifrågasättas och att det är osäkert om uppgifterna är ”korrekta, jämförbara eller generaliserbara”. AAP anklagar också NIH för att ha utelämnat stora populationsstudier där ingen koppling mellan fluorid och IQ hittats.
Även ADA, den största tandläkarorganisationen i USA, riktar hård kritik mot NIH:s rapport.
NIH håller inte med om kritiken, men skriver i genomgången att den innehöll för lite data för att avgöra om den låga nivå av fluorid som de amerikanska rekommendationerna ligger på har en negativ effekt på barns IQ.
Kritiserade studier
Man måste vara noga med kausala samband, säger Maria Kippler på Karolinska institutet. Det vill säga; orsakar en sak en annan, eller beror sambandet på något annat? I fallet med IQ och fluoridnivåer så måste man ta reda på om ett samband beror på fluoriden eller om barnen i gruppen med lägre IQ har någonting annat gemensamt.- Eftersom det är en så svår endpoint att studera så behövs det verkligen många studier. Det har börjat komma en del, men det är fortfarande för klent, säger Maria Kippler.
Youtube-film från 2012.
Debatten kring huruvida fluorid ger sänkt IQ har sitt ursprung i en studie, som publicerades av två Harvard-forskare i den medicinska tidskriften The Lancet Neurology 2014. I den hänvisade forskarna till en tidigare studie från 2012, där man gjort en så kallad meta-analys och tittat på 27 olika studier i Kina, Mongoliet och Iran.Forskningen fick en hel del kritik, bland annat för att den inte direkt mätt hur mycket fluorid barnen i studien fått i sig från dricksvattnet.
Foto: Bruno Pereira/Pixabay
Benfrakturer
Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet, har handlett en avhandling om bland annat fluoridexponering.- I vår studie såg vi att det var högre risk för höftfrakturer hos dem som hade högre nivåer av fluor i dricksvattnen och maten totalt, samt i urinen. Det är inte biologiskt osannolikt att det skulle vara så. Fluor lagras in i skelettet i stället för kalcium. Det blir liksom en hård typ av benstruktur och det är också det som hjälper mot karies. Det förefaller öka bentätheten men det blir ändå en typ av skörare skelett och då kan man få fler frakturer.Åkesson påpekar att man inte vet allt än, men tycker att indikationerna som finns motiverar en viss försiktighet, till exempel att inte ha fluorid i dricksvattnet som man har i USA.- Men då, för att inte tänderna ska trilla ut på folk med dålig socioekonomi, måste man ju ha andra former av tandvårdsinsatser i stället, till exempel fluorsköljningar, säger hon.
Kommentar på Facebook 3 november.
Bencancer
En utforskande studie från 2006 kopplade ihop cancerformen osteosarkom, en ovanlig form av skelettcancer, med förekomst av fluorid i dricksvatten, men bara för pojkar, inte flickor, och forskarna påpekade själva att mer forskning behövdes.Den andra delen av studien publicerades 2011 och undersökte fluoridnivåer nära tumörer på människor med osteosarkom jämfört med människor med andra typer av bentumörer. Forskarna hittade då inga skillnader i fluoridnivåer mellan grupperna.Senare studier har inte visat på samband och en rad hälsomyndigheter världen över har undersökt bevisläget i omgångar. NHMRC, det nationella rådet för hälsa och medicinsk forskning i Australien, har gjort en genomgång av studier från 2006 till 2015 och fann inte någon koppling mellan fluorid och skelettcancer.
Giftighet
Robert F. Kennedy Jr fortsatte i tråden på Twitter/X med att kalla fluorid för ”ett farligt nervgift”.För mycket fluor kan vara giftigt men det är mycket ovanligt med förgiftningsfall med fluorid, något som vi noterade i vår artikel med Viralgranskaren 2019. För att få förgiftningssymtom måste ett barn som väger tio kilo få i sig 50-150 milligram fluorid, vilket motsvarar ungefär en till tre tuber fluortandkräm eller 200-600 fluortabletter.
Foto: Åsa Larsson
I mycket ovanliga fall i USA har höga nivåer av fluorid kommit ut i dricksvattnet och orsakat förgiftningssymtom.
Risk-nytta-avvägning
Fluorid bedöms vara säkert och effektivt när det används rätt. Diskussionerna hamnar ofta i var spannet är mellan vad som är effektivt mot karies och var man undviker risker med fluorid.Men det finns även andra saker att betänka. Kariesskador och tandförlust har också skadliga följdeffekter, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och demens. Dålig tandhälsa har även mindre allvarliga men ändå livspåverkande konsekvenser.
Från Tandläkartidningen 12 mars.
I Tandläkaretidningens temaartikel om karies från i år kan man läsa:
Flera studier har visat att 3-5-åriga barn med obehandlad karies har lägre kroppsvikt än kariesfria barn. Israeliska sjukhusinlagda barn med karies tillbringar 33 procent längre tid på sjukhus än barn utan karies.Ur artikeln ”Karies - världens vanligaste icke smittsamma sjukdom” 12 mars
I USA finns det stora grupper som har begränsad tillgång till sjukvård och miljontals människor nekas nödvändig tandvård.- Det är en svår avvägning att bestämma om man ska låta Amerikas fattiga få sämre tänder mot att man inte exponeras för någonting som möjligen kan vara kopplat till risker, kommenterade Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet.
Från Youtube 2012.
Mattias Öhman vid Uppsala universitet ser ingen anledning att Sverige skulle börja tillsätta fluorid i vattnet, men han tycker också att man ska förhålla sig skeptisk till dramatiska uttalanden om fluorid.- Jag kan inte se några negativa effekter för de nivåer som det handlar om här. Korrelationsstudierna som finner samband har svårt att isolera just fluorid. Om det är naturligt hög fluoridhalt i vattnet så är det sannolikt även annat i vattnet (och i andra dimensioner) som skiljer åt. Även om det skulle finnas negativa effekter på låga nivåer måste de vara så små att de i praktiken är försumbara - annars skulle vi upptäckt dem utan att behöva ha den här debatten, så att säga.
Informationsfilm på Facebook 2023.
För den som blir rädd för fluorid av att läsa om ännu inte klarlagda risker uppmanar Julia Davies, professor vid Malmö universitet, att ändå borsta tänderna med fluortandkräm.- Om man borstar tänderna och sedan spottar ut det så är intaget av fluorid väldigt lågt. Riskerna är då enormt låga.Tycker du som forskare att folk har svårt att förhålla sig till risker? Om något har en låg risk så tänker man att den ju finns ändå. - Ja, det är svårt att ta till sig risk som koncept. Ibland är det lite som att man sitter hemma och röker och oroar sig för att bli träffad av blixten.
Foto: Pixabay
Sammanfattning
Det finns en diskussion om huruvida man ska tillsätta fluorid i dricksvattnet i USA. Å ena sidan vet man att fluorid förhindrar karies och det finns stora sårbara grupper i USA som inte har tillgång till tandvård. Karies och tandförlust kan i sig få obehagliga följder.Å andra sidan forskar man på om det kan finnas möjliga risker med att tillsätta fluorid till vattnet. Resultaten spretar och forskarna kommer fram till olika saker.Om något är farligt avgörs nästan alltid av vilken dos man talar om. Forskningen, som vanligen inte syftar till att svara på frågan om USA borde ha fluorid i sitt dricksvatten, handlar ofta om högre nivåer än de som är aktuella.Enligt Robert F. Kennedy Jr så råder det inga tvivel om att fluorid som det används i dag i USA orsakar cancer och sänker barns IQ.De tvärsäkra uttalandena motsvaras inte i vetenskapen, utan där finns en osäkerhet och en avsaknad på klara bevis.Vad gäller fallet med IQ och barns utveckling så ser man indikationer på att det skulle kunna finnas risker och man vill forska mer för att få veta hur de i så fall ser ut. Vad gäller bencancer finns inga klara bevis.Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om.
LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2ebf5f8fc460a228a16902e16ee1f737b282deb2a88e947252777c5493ca3b775e0aacec29556638TITLE: Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna DESCRIPTION: I USA vill Trumps utvalda ta bort fluorid från dricksvattnet. CONTENT: Donald Trump vill ge inflytande till Robert F. Kennedy Jr, känd konspirationsteoretiker och vaccinmotståndare. Kennedy har redan lovat att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA - vi går igenom forskningsläget. Foto:Skärmdump/Pixabay/Omni Nyvalde presidenten Donald Trump tänker ge sin tidigare motståndare och nu allierade Robert F. Kennedy Jr ”en stor roll” i hälso- och sjukvårdsfrågor. Dagen efter skrev Kennedy på Twitter/X att Vita huset kommer att uppmana alla USA:s vattenverk att ta bort fluorid från kranvattnet.(I dagligt tal i Sverige säger vi fluor i ord som fluortandkräm, ”fluor-tanten” och andra begrepp, men det korrekta är fluorid.)Så här beskrev Kennedy ämnet:”Fluorid är industriavfall och är kopplat till ledinflammation, benfrakturer, bencancer, minskat IQ och sköldkörtelsjukdom.” Inlägg på Twitter/X 2 november. Inlägget har setts över 24 miljoner gånger.När Trump dagen därpå fick frågan om vad han tyckte om planerna för dricksvattnet så svarade han:- Jag har inte pratat med honom om det än, men det låter okej för mig.I korthet: Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om - samtidigt pågår en diskussion om själva åtgärden att tillsätta fluorid i dricksvatten i USA. Vi går igenom påståendena med svenska fluoridexperter. Fluorid i dricksvatten I Sverige förekommer fluorid i dricksvattnet, men inte för att det är tillsatt. Det finns naturligt i berggrunden och kan lösas ut till grundvattnet. I andra länder, däribland USA, tillsätter man fluorid till vattnet. Anledningen? Det anses vara ett billigt, bra och säkert sätt att ge befolkningen ett grundskydd mot karies och därmed bättre tandhälsa. Inlägg på Twitter/X 6 november. I en intervju har Robert F. Kennedy Jr sagt att fluorid i dricksvatten är ett ”erkänt” mycket ineffektivt sätt att förhindra karies, vilket inte stämmer. - En lång rad studier visar på minskad kariesförekomst vid en optimal fluoridhalt i dricksvattnet och det finns en risk att tandhälsan kan försämras i flera grupper om man skulle avbryta denna strategi. Dessutom är detta en relativt kostnadseffektiv metod för att förebygga kariessjukdom, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet, till Källkritikbyrån. Enligt den amerikanska tandläkarorganisationen ADA har mer än ett dussin nyare studier funnit att fluorid minskar tandröta med runt 25 procent.Karies, alltså tandröta, kan ge skador och dess följder är associerade med hjärt- och kärlsjukdomar, demens och förtida död. Hål hos en 10-årig pojke i Indien. Foto: Suyash Dwivedi/Wikimedia commons/CC BY-SA 4.0 Men att tillsätta fluorid i dricksvatten är inte en självklar lösning. - Man kan tänka sig att det finns andra mer kostnadseffektiva sätt att förbättra tandhälsan än fluoridering av vattnet. Vi fluoriderar inte vattnet i Sverige, till exempel. Emellertid har CDC bedömt att det är en kostnadseffektiv åtgärd i USA, säger Mattias Öhman, forskare i hälsoekonomi vid Uppsala universitet. Fluorid i dricksvatten förebygger karies, ja, men överexponering kan orsaka missfärgningar och gropar på tandemaljen. Mild dental fluoros. Foto: Wikimedia commons Det finns även andra tillstånd som kan uppstå vid mycket hög exponering, såsom stelhet och ökad risk för frakturer, vilket man känner till från länder som Kina och Indien.- Jag tycker att det är en tveksam metod att tillsätta fluor i vatten. Kunskapen om att ha det här i dricksvatten är inte fullständig, säger Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet. Från nyhetstjänsten Omni 3 november. Den amerikanska federala regeringen har sedan 60-talet rekommenderat att vattenverken tillsätter mindre mängder fluorid för att motverka karies och hål i tänderna. 2015 såg hälsomyndigheterna över rekommendationerna och sänkte då nivån för vad som anses optimalt. Att tillsätta fluorid i dricksvatten har också varit kontroversiellt genom historien. I USA har konspirationsteorier spridits nästan ända sedan starten 1945.Även i Sverige fanns en stor debatt om ämnet under 50-70-talet. Det utfördes även hemliga experiment i Norrköping, något du kan läsa om i Tandläkartidningens historiska genomgång av det så kallade ”fluorkriget”. Tidningsurklipp från Biomedicinska biblioteket i Göteborg. Foto: Skärmdump/Tandläkartidningen Oron har emellertid lett till att fel och överdrifter fått spridning på nätet. Vi tittar närmare på vad Robert F. Kennedy påstod i sitt inlägg på Twitter/X. Kognitiv nedsättning? Kan fluorid ge lägre IQ? Det vet man inte. Studier kommer fram till olika saker och det pågår en vetenskaplig debatt i frågan. Svaret beror också på vilka nivåer av exponering man talar om. 2019 skrev vi om fluorid med Viralgranskaren på tidningen Metro. Då pratade vi med Mattias Öhman, forskare vid Uppsala universitet och nu ringde vi upp honom på nytt.- Min bild är att det inte har kommit några nya resultat som gör dessa påståenden kausalt mer sannolika för de nivåer som vi talar om här. I vår forskning fokuserade vi särskilt på kognitiv förmåga (IQ) och kunde inte finna något stöd för att de nivåer som förekommer i svenskt dricksvatten är skadliga, inte heller där de är jämförbara med de fluoriderade nivåer som finns i delar av USA, säger Öhman till Källkritikbyrån. Från Viralgranskarens artikel 2019. Mattias Öhman hade studerat svenskar som växt upp med olika fluoridhalter i dricksvattnet. Han fann att tandhälsan varit bättre i områden med högre fluoridhalt, men inga belägg för någon nedsatt kognitiv förmåga.- Det är välbelagt att extremt höga nivåer av fluorid är farliga, men det är långt över det som vi talar om här, säger Öhman.Andra forskare, som Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, har delvis kommit fram till andra resultat. - Vi har gjort en studie i Sverige som vi precis publicerade. Där såg vi ingenting med IQ men det fanns ett svagt samband med adhd. Vi har också en annan studie som ligger hos en tidskrift nu och väntar på att bli publicerad, men i en helt annan population i Bangladesh, och där ser vi effekter på barnens IQ både av deras mammas exponering under graviditeten och deras egen exponering. Vid publiceringarna har Maria Kippler märkt att fluoridfrågan är känslig. Bild på Facebook 3 november. På senare tid har det pågått en debatt i frågan mellan USA:s hälsovårdsmyndighet NIH och det amerikanska barnläkarsällskapet AAP. NIH har gjort en rapport där de kopplar ihop högre nivåer av fluoridexponering med lägre IQ hos barn. Men barnläkarsällskapet AAP säger att slutsatserna i rapporten kan ifrågasättas och att det är osäkert om uppgifterna är ”korrekta, jämförbara eller generaliserbara”. AAP anklagar också NIH för att ha utelämnat stora populationsstudier där ingen koppling mellan fluorid och IQ hittats. Även ADA, den största tandläkarorganisationen i USA, riktar hård kritik mot NIH:s rapport. NIH håller inte med om kritiken, men skriver i genomgången att den innehöll för lite data för att avgöra om den låga nivå av fluorid som de amerikanska rekommendationerna ligger på har en negativ effekt på barns IQ. Kritiserade studier Man måste vara noga med kausala samband, säger Maria Kippler på Karolinska institutet. Det vill säga; orsakar en sak en annan, eller beror sambandet på något annat? I fallet med IQ och fluoridnivåer så måste man ta reda på om ett samband beror på fluoriden eller om barnen i gruppen med lägre IQ har någonting annat gemensamt.- Eftersom det är en så svår endpoint att studera så behövs det verkligen många studier. Det har börjat komma en del, men det är fortfarande för klent, säger Maria Kippler. Youtube-film från 2012. Debatten kring huruvida fluorid ger sänkt IQ har sitt ursprung i en studie, som publicerades av två Harvard-forskare i den medicinska tidskriften The Lancet Neurology 2014. I den hänvisade forskarna till en tidigare studie från 2012, där man gjort en så kallad meta-analys och tittat på 27 olika studier i Kina, Mongoliet och Iran.Forskningen fick en hel del kritik, bland annat för att den inte direkt mätt hur mycket fluorid barnen i studien fått i sig från dricksvattnet. - Många av barnen i den studien bodde i områden där man eldade med koks, en känd fluorkälla, och det kunde vara andra miljögifter som de utsattes för. Man hade också försökt att jämföra studier där IQ mättes på olika sätt, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet. Foto: Bruno Pereira/Pixabay Benfrakturer Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet, har handlett en avhandling om bland annat fluoridexponering.- I vår studie såg vi att det var högre risk för höftfrakturer hos dem som hade högre nivåer av fluor i dricksvattnen och maten totalt, samt i urinen. Det är inte biologiskt osannolikt att det skulle vara så. Fluor lagras in i skelettet i stället för kalcium. Det blir liksom en hård typ av benstruktur och det är också det som hjälper mot karies. Det förefaller öka bentätheten men det blir ändå en typ av skörare skelett och då kan man få fler frakturer.Åkesson påpekar att man inte vet allt än, men tycker att indikationerna som finns motiverar en viss försiktighet, till exempel att inte ha fluorid i dricksvattnet som man har i USA.- Men då, för att inte tänderna ska trilla ut på folk med dålig socioekonomi, måste man ju ha andra former av tandvårdsinsatser i stället, till exempel fluorsköljningar, säger hon. Kommentar på Facebook 3 november. Bencancer En utforskande studie från 2006 kopplade ihop cancerformen osteosarkom, en ovanlig form av skelettcancer, med förekomst av fluorid i dricksvatten, men bara för pojkar, inte flickor, och forskarna påpekade själva att mer forskning behövdes.Den andra delen av studien publicerades 2011 och undersökte fluoridnivåer nära tumörer på människor med osteosarkom jämfört med människor med andra typer av bentumörer. Forskarna hittade då inga skillnader i fluoridnivåer mellan grupperna.Senare studier har inte visat på samband och en rad hälsomyndigheter världen över har undersökt bevisläget i omgångar. NHMRC, det nationella rådet för hälsa och medicinsk forskning i Australien, har gjort en genomgång av studier från 2006 till 2015 och fann inte någon koppling mellan fluorid och skelettcancer. Giftighet Robert F. Kennedy Jr fortsatte i tråden på Twitter/X med att kalla fluorid för ”ett farligt nervgift”.För mycket fluor kan vara giftigt men det är mycket ovanligt med förgiftningsfall med fluorid, något som vi noterade i vår artikel med Viralgranskaren 2019. För att få förgiftningssymtom måste ett barn som väger tio kilo få i sig 50-150 milligram fluorid, vilket motsvarar ungefär en till tre tuber fluortandkräm eller 200-600 fluortabletter. Foto: Åsa Larsson I mycket ovanliga fall i USA har höga nivåer av fluorid kommit ut i dricksvattnet och orsakat förgiftningssymtom. Risk-nytta-avvägning Fluorid bedöms vara säkert och effektivt när det används rätt. Diskussionerna hamnar ofta i var spannet är mellan vad som är effektivt mot karies och var man undviker risker med fluorid.Men det finns även andra saker att betänka. Kariesskador och tandförlust har också skadliga följdeffekter, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och demens. Dålig tandhälsa har även mindre allvarliga men ändå livspåverkande konsekvenser. - För de som drabbas kan karies innebära smärta, tuggsvårigheter och påverka estetiken, vilket kan ha stor betydelse för livskvaliteten. Det har även en betydande ekonomisk påverkan, både för individer och samhället i stort. I Sverige dör ingen på grund av kariesskador, men det förekommer fortfarande i andra delar av världen, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet. Från Tandläkartidningen 12 mars. I Tandläkaretidningens temaartikel om karies från i år kan man läsa: Flera studier har visat att 3-5-åriga barn med obehandlad karies har lägre kroppsvikt än kariesfria barn. Israeliska sjukhusinlagda barn med karies tillbringar 33 procent längre tid på sjukhus än barn utan karies.Ur artikeln ”Karies - världens vanligaste icke smittsamma sjukdom” 12 mars - Har man utbredd karies så kan det leda till sepsis i värsta fall. I länder där karies är utbrett så pratar vi om barn som inte kan äta, har smärta, kan inte gå till skolan och till slut kan få systemiska infektioner, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet. I USA finns det stora grupper som har begränsad tillgång till sjukvård och miljontals människor nekas nödvändig tandvård.- Det är en svår avvägning att bestämma om man ska låta Amerikas fattiga få sämre tänder mot att man inte exponeras för någonting som möjligen kan vara kopplat till risker, kommenterade Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet. Från Youtube 2012. Mattias Öhman vid Uppsala universitet ser ingen anledning att Sverige skulle börja tillsätta fluorid i vattnet, men han tycker också att man ska förhålla sig skeptisk till dramatiska uttalanden om fluorid.- Jag kan inte se några negativa effekter för de nivåer som det handlar om här. Korrelationsstudierna som finner samband har svårt att isolera just fluorid. Om det är naturligt hög fluoridhalt i vattnet så är det sannolikt även annat i vattnet (och i andra dimensioner) som skiljer åt. Även om det skulle finnas negativa effekter på låga nivåer måste de vara så små att de i praktiken är försumbara - annars skulle vi upptäckt dem utan att behöva ha den här debatten, så att säga. Informationsfilm på Facebook 2023. För den som blir rädd för fluorid av att läsa om ännu inte klarlagda risker uppmanar Julia Davies, professor vid Malmö universitet, att ändå borsta tänderna med fluortandkräm.- Om man borstar tänderna och sedan spottar ut det så är intaget av fluorid väldigt lågt. Riskerna är då enormt låga.Tycker du som forskare att folk har svårt att förhålla sig till risker? Om något har en låg risk så tänker man att den ju finns ändå. - Ja, det är svårt att ta till sig risk som koncept. Ibland är det lite som att man sitter hemma och röker och oroar sig för att bli träffad av blixten. Foto: Pixabay Sammanfattning Det finns en diskussion om huruvida man ska tillsätta fluorid i dricksvattnet i USA. Å ena sidan vet man att fluorid förhindrar karies och det finns stora sårbara grupper i USA som inte har tillgång till tandvård. Karies och tandförlust kan i sig få obehagliga följder.Å andra sidan forskar man på om det kan finnas möjliga risker med att tillsätta fluorid till vattnet. Resultaten spretar och forskarna kommer fram till olika saker.Om något är farligt avgörs nästan alltid av vilken dos man talar om. Forskningen, som vanligen inte syftar till att svara på frågan om USA borde ha fluorid i sitt dricksvatten, handlar ofta om högre nivåer än de som är aktuella.Enligt Robert F. Kennedy Jr så råder det inga tvivel om att fluorid som det används i dag i USA orsakar cancer och sänker barns IQ.De tvärsäkra uttalandena motsvaras inte i vetenskapen, utan där finns en osäkerhet och en avsaknad på klara bevis.Vad gäller fallet med IQ och barns utveckling så ser man indikationer på att det skulle kunna finnas risker och man vill forska mer för att få veta hur de i så fall ser ut. Vad gäller bencancer finns inga klara bevis.Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om. LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna DESCRIPTION: I USA vill Trumps utvalda ta bort fluorid från dricksvattnet. CONTENT: Donald Trump vill ge inflytande till Robert F. Kennedy Jr, känd konspirationsteoretiker och vaccinmotståndare. Kennedy har redan lovat att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA - vi går igenom forskningsläget. Foto:Skärmdump/Pixabay/Omni Nyvalde presidenten Donald Trump tänker ge sin tidigare motståndare och nu allierade Robert F. Kennedy Jr ”en stor roll” i hälso- och sjukvårdsfrågor. Dagen efter skrev Kennedy på Twitter/X att Vita huset kommer att uppmana alla USA:s vattenverk att ta bort fluorid från kranvattnet.(I dagligt tal i Sverige säger vi fluor i ord som fluortandkräm, ”fluor-tanten” och andra begrepp, men det korrekta är fluorid.)Så här beskrev Kennedy ämnet:”Fluorid är industriavfall och är kopplat till ledinflammation, benfrakturer, bencancer, minskat IQ och sköldkörtelsjukdom.” Inlägg på Twitter/X 2 november. Inlägget har setts över 24 miljoner gånger.När Trump dagen därpå fick frågan om vad han tyckte om planerna för dricksvattnet så svarade han:- Jag har inte pratat med honom om det än, men det låter okej för mig.I korthet: Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om - samtidigt pågår en diskussion om själva åtgärden att tillsätta fluorid i dricksvatten i USA. Vi går igenom påståendena med svenska fluoridexperter. Fluorid i dricksvatten I Sverige förekommer fluorid i dricksvattnet, men inte för att det är tillsatt. Det finns naturligt i berggrunden och kan lösas ut till grundvattnet. I andra länder, däribland USA, tillsätter man fluorid till vattnet. Anledningen? Det anses vara ett billigt, bra och säkert sätt att ge befolkningen ett grundskydd mot karies och därmed bättre tandhälsa. Inlägg på Twitter/X 6 november. I en intervju har Robert F. Kennedy Jr sagt att fluorid i dricksvatten är ett ”erkänt” mycket ineffektivt sätt att förhindra karies, vilket inte stämmer. - En lång rad studier visar på minskad kariesförekomst vid en optimal fluoridhalt i dricksvattnet och det finns en risk att tandhälsan kan försämras i flera grupper om man skulle avbryta denna strategi. Dessutom är detta en relativt kostnadseffektiv metod för att förebygga kariessjukdom, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet, till Källkritikbyrån. Enligt den amerikanska tandläkarorganisationen ADA har mer än ett dussin nyare studier funnit att fluorid minskar tandröta med runt 25 procent.Karies, alltså tandröta, kan ge skador och dess följder är associerade med hjärt- och kärlsjukdomar, demens och förtida död. Hål hos en 10-årig pojke i Indien. Foto: Suyash Dwivedi/Wikimedia commons/CC BY-SA 4.0 Men att tillsätta fluorid i dricksvatten är inte en självklar lösning. - Man kan tänka sig att det finns andra mer kostnadseffektiva sätt att förbättra tandhälsan än fluoridering av vattnet. Vi fluoriderar inte vattnet i Sverige, till exempel. Emellertid har CDC bedömt att det är en kostnadseffektiv åtgärd i USA, säger Mattias Öhman, forskare i hälsoekonomi vid Uppsala universitet. Fluorid i dricksvatten förebygger karies, ja, men överexponering kan orsaka missfärgningar och gropar på tandemaljen. Mild dental fluoros. Foto: Wikimedia commons Det finns även andra tillstånd som kan uppstå vid mycket hög exponering, såsom stelhet och ökad risk för frakturer, vilket man känner till från länder som Kina och Indien.- Jag tycker att det är en tveksam metod att tillsätta fluor i vatten. Kunskapen om att ha det här i dricksvatten är inte fullständig, säger Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet. Från nyhetstjänsten Omni 3 november. Den amerikanska federala regeringen har sedan 60-talet rekommenderat att vattenverken tillsätter mindre mängder fluorid för att motverka karies och hål i tänderna. 2015 såg hälsomyndigheterna över rekommendationerna och sänkte då nivån för vad som anses optimalt. Att tillsätta fluorid i dricksvatten har också varit kontroversiellt genom historien. I USA har konspirationsteorier spridits nästan ända sedan starten 1945.Även i Sverige fanns en stor debatt om ämnet under 50-70-talet. Det utfördes även hemliga experiment i Norrköping, något du kan läsa om i Tandläkartidningens historiska genomgång av det så kallade ”fluorkriget”. Tidningsurklipp från Biomedicinska biblioteket i Göteborg. Foto: Skärmdump/Tandläkartidningen Oron har emellertid lett till att fel och överdrifter fått spridning på nätet. Vi tittar närmare på vad Robert F. Kennedy påstod i sitt inlägg på Twitter/X. Kognitiv nedsättning? Kan fluorid ge lägre IQ? Det vet man inte. Studier kommer fram till olika saker och det pågår en vetenskaplig debatt i frågan. Svaret beror också på vilka nivåer av exponering man talar om. 2019 skrev vi om fluorid med Viralgranskaren på tidningen Metro. Då pratade vi med Mattias Öhman, forskare vid Uppsala universitet och nu ringde vi upp honom på nytt.- Min bild är att det inte har kommit några nya resultat som gör dessa påståenden kausalt mer sannolika för de nivåer som vi talar om här. I vår forskning fokuserade vi särskilt på kognitiv förmåga (IQ) och kunde inte finna något stöd för att de nivåer som förekommer i svenskt dricksvatten är skadliga, inte heller där de är jämförbara med de fluoriderade nivåer som finns i delar av USA, säger Öhman till Källkritikbyrån. Från Viralgranskarens artikel 2019. Mattias Öhman hade studerat svenskar som växt upp med olika fluoridhalter i dricksvattnet. Han fann att tandhälsan varit bättre i områden med högre fluoridhalt, men inga belägg för någon nedsatt kognitiv förmåga.- Det är välbelagt att extremt höga nivåer av fluorid är farliga, men det är långt över det som vi talar om här, säger Öhman.Andra forskare, som Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, har delvis kommit fram till andra resultat. - Vi har gjort en studie i Sverige som vi precis publicerade. Där såg vi ingenting med IQ men det fanns ett svagt samband med adhd. Vi har också en annan studie som ligger hos en tidskrift nu och väntar på att bli publicerad, men i en helt annan population i Bangladesh, och där ser vi effekter på barnens IQ både av deras mammas exponering under graviditeten och deras egen exponering. Vid publiceringarna har Maria Kippler märkt att fluoridfrågan är känslig. Bild på Facebook 3 november. På senare tid har det pågått en debatt i frågan mellan USA:s hälsovårdsmyndighet NIH och det amerikanska barnläkarsällskapet AAP. NIH har gjort en rapport där de kopplar ihop högre nivåer av fluoridexponering med lägre IQ hos barn. Men barnläkarsällskapet AAP säger att slutsatserna i rapporten kan ifrågasättas och att det är osäkert om uppgifterna är ”korrekta, jämförbara eller generaliserbara”. AAP anklagar också NIH för att ha utelämnat stora populationsstudier där ingen koppling mellan fluorid och IQ hittats. Även ADA, den största tandläkarorganisationen i USA, riktar hård kritik mot NIH:s rapport. NIH håller inte med om kritiken, men skriver i genomgången att den innehöll för lite data för att avgöra om den låga nivå av fluorid som de amerikanska rekommendationerna ligger på har en negativ effekt på barns IQ. Kritiserade studier Man måste vara noga med kausala samband, säger Maria Kippler på Karolinska institutet. Det vill säga; orsakar en sak en annan, eller beror sambandet på något annat? I fallet med IQ och fluoridnivåer så måste man ta reda på om ett samband beror på fluoriden eller om barnen i gruppen med lägre IQ har någonting annat gemensamt.- Eftersom det är en så svår endpoint att studera så behövs det verkligen många studier. Det har börjat komma en del, men det är fortfarande för klent, säger Maria Kippler. Youtube-film från 2012. Debatten kring huruvida fluorid ger sänkt IQ har sitt ursprung i en studie, som publicerades av två Harvard-forskare i den medicinska tidskriften The Lancet Neurology 2014. I den hänvisade forskarna till en tidigare studie från 2012, där man gjort en så kallad meta-analys och tittat på 27 olika studier i Kina, Mongoliet och Iran.Forskningen fick en hel del kritik, bland annat för att den inte direkt mätt hur mycket fluorid barnen i studien fått i sig från dricksvattnet. - Många av barnen i den studien bodde i områden där man eldade med koks, en känd fluorkälla, och det kunde vara andra miljögifter som de utsattes för. Man hade också försökt att jämföra studier där IQ mättes på olika sätt, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet. Foto: Bruno Pereira/Pixabay Benfrakturer Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet, har handlett en avhandling om bland annat fluoridexponering.- I vår studie såg vi att det var högre risk för höftfrakturer hos dem som hade högre nivåer av fluor i dricksvattnen och maten totalt, samt i urinen. Det är inte biologiskt osannolikt att det skulle vara så. Fluor lagras in i skelettet i stället för kalcium. Det blir liksom en hård typ av benstruktur och det är också det som hjälper mot karies. Det förefaller öka bentätheten men det blir ändå en typ av skörare skelett och då kan man få fler frakturer.Åkesson påpekar att man inte vet allt än, men tycker att indikationerna som finns motiverar en viss försiktighet, till exempel att inte ha fluorid i dricksvattnet som man har i USA.- Men då, för att inte tänderna ska trilla ut på folk med dålig socioekonomi, måste man ju ha andra former av tandvårdsinsatser i stället, till exempel fluorsköljningar, säger hon. Kommentar på Facebook 3 november. Bencancer En utforskande studie från 2006 kopplade ihop cancerformen osteosarkom, en ovanlig form av skelettcancer, med förekomst av fluorid i dricksvatten, men bara för pojkar, inte flickor, och forskarna påpekade själva att mer forskning behövdes.Den andra delen av studien publicerades 2011 och undersökte fluoridnivåer nära tumörer på människor med osteosarkom jämfört med människor med andra typer av bentumörer. Forskarna hittade då inga skillnader i fluoridnivåer mellan grupperna.Senare studier har inte visat på samband och en rad hälsomyndigheter världen över har undersökt bevisläget i omgångar. NHMRC, det nationella rådet för hälsa och medicinsk forskning i Australien, har gjort en genomgång av studier från 2006 till 2015 och fann inte någon koppling mellan fluorid och skelettcancer. Giftighet Robert F. Kennedy Jr fortsatte i tråden på Twitter/X med att kalla fluorid för ”ett farligt nervgift”.För mycket fluor kan vara giftigt men det är mycket ovanligt med förgiftningsfall med fluorid, något som vi noterade i vår artikel med Viralgranskaren 2019. För att få förgiftningssymtom måste ett barn som väger tio kilo få i sig 50-150 milligram fluorid, vilket motsvarar ungefär en till tre tuber fluortandkräm eller 200-600 fluortabletter. Foto: Åsa Larsson I mycket ovanliga fall i USA har höga nivåer av fluorid kommit ut i dricksvattnet och orsakat förgiftningssymtom. Risk-nytta-avvägning Fluorid bedöms vara säkert och effektivt när det används rätt. Diskussionerna hamnar ofta i var spannet är mellan vad som är effektivt mot karies och var man undviker risker med fluorid.Men det finns även andra saker att betänka. Kariesskador och tandförlust har också skadliga följdeffekter, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och demens. Dålig tandhälsa har även mindre allvarliga men ändå livspåverkande konsekvenser. - För de som drabbas kan karies innebära smärta, tuggsvårigheter och påverka estetiken, vilket kan ha stor betydelse för livskvaliteten. Det har även en betydande ekonomisk påverkan, både för individer och samhället i stort. I Sverige dör ingen på grund av kariesskador, men det förekommer fortfarande i andra delar av världen, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet. Från Tandläkartidningen 12 mars. I Tandläkaretidningens temaartikel om karies från i år kan man läsa: Flera studier har visat att 3-5-åriga barn med obehandlad karies har lägre kroppsvikt än kariesfria barn. Israeliska sjukhusinlagda barn med karies tillbringar 33 procent längre tid på sjukhus än barn utan karies.Ur artikeln ”Karies - världens vanligaste icke smittsamma sjukdom” 12 mars - Har man utbredd karies så kan det leda till sepsis i värsta fall. I länder där karies är utbrett så pratar vi om barn som inte kan äta, har smärta, kan inte gå till skolan och till slut kan få systemiska infektioner, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet. I USA finns det stora grupper som har begränsad tillgång till sjukvård och miljontals människor nekas nödvändig tandvård.- Det är en svår avvägning att bestämma om man ska låta Amerikas fattiga få sämre tänder mot att man inte exponeras för någonting som möjligen kan vara kopplat till risker, kommenterade Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet. Från Youtube 2012. Mattias Öhman vid Uppsala universitet ser ingen anledning att Sverige skulle börja tillsätta fluorid i vattnet, men han tycker också att man ska förhålla sig skeptisk till dramatiska uttalanden om fluorid.- Jag kan inte se några negativa effekter för de nivåer som det handlar om här. Korrelationsstudierna som finner samband har svårt att isolera just fluorid. Om det är naturligt hög fluoridhalt i vattnet så är det sannolikt även annat i vattnet (och i andra dimensioner) som skiljer åt. Även om det skulle finnas negativa effekter på låga nivåer måste de vara så små att de i praktiken är försumbara - annars skulle vi upptäckt dem utan att behöva ha den här debatten, så att säga. Informationsfilm på Facebook 2023. För den som blir rädd för fluorid av att läsa om ännu inte klarlagda risker uppmanar Julia Davies, professor vid Malmö universitet, att ändå borsta tänderna med fluortandkräm.- Om man borstar tänderna och sedan spottar ut det så är intaget av fluorid väldigt lågt. Riskerna är då enormt låga.Tycker du som forskare att folk har svårt att förhålla sig till risker? Om något har en låg risk så tänker man att den ju finns ändå. - Ja, det är svårt att ta till sig risk som koncept. Ibland är det lite som att man sitter hemma och röker och oroar sig för att bli träffad av blixten. Foto: Pixabay Sammanfattning Det finns en diskussion om huruvida man ska tillsätta fluorid i dricksvattnet i USA. Å ena sidan vet man att fluorid förhindrar karies och det finns stora sårbara grupper i USA som inte har tillgång till tandvård. Karies och tandförlust kan i sig få obehagliga följder.Å andra sidan forskar man på om det kan finnas möjliga risker med att tillsätta fluorid till vattnet. Resultaten spretar och forskarna kommer fram till olika saker.Om något är farligt avgörs nästan alltid av vilken dos man talar om. Forskningen, som vanligen inte syftar till att svara på frågan om USA borde ha fluorid i sitt dricksvatten, handlar ofta om högre nivåer än de som är aktuella.Enligt Robert F. Kennedy Jr så råder det inga tvivel om att fluorid som det används i dag i USA orsakar cancer och sänker barns IQ.De tvärsäkra uttalandena motsvaras inte i vetenskapen, utan där finns en osäkerhet och en avsaknad på klara bevis.Vad gäller fallet med IQ och barns utveckling så ser man indikationer på att det skulle kunna finnas risker och man vill forska mer för att få veta hur de i så fall ser ut. Vad gäller bencancer finns inga klara bevis.Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om. LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
af8c92843ad9ebd503c09514aad626c17734dd70Videor från vallokaler och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på.
Videor från vallokaler, spektakulära påståenden och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på under valet och de efterföljande dagarna i USA.
Foto: Skärmdump/Pixabay
I den här guiden går vi igenom vad du kan stöta på och hur du kan göra för att inte sprida vidare falska påståenden och manipulerade bilder.
Filmade sekvenser
Du ser en video där det ser ut som att någon försöker trycka på Donald Trump-knappen på en valmaskin, men den envisas med att markera Kamala Harris i stället.Det finns en stor mängd frågor som behöver svar innan du tror på den här videon. Vem är avsändaren, vad är det för konto? Är det en nyhetsförmedlare, en privatperson eller någon som vill påverka dig? I många fall tjänar människor stora pengar på virala videor.Tänk på möjligheten att du blir manipulerad, kanske på ett av nedanstående sätt.DeepfakesAI gör det lätt att manipulera videor, allt ifrån att helt skapa personen som syns i bild till att ändra detaljer, som exempelvis vad personen säger.Falsk beskrivningÄven om en film inte är tekniskt manipulerad så kan den beskrivas på ett lögnaktigt sätt i bild- eller inläggstexter på sociala medier. Inte hela sanningenPersonen som filmar kan utelämna vad som hände före eller efter händelserna du ser i videon, till exempel sådant som ger en förklaring eller nyanserar det inträffade. Personen kanske också tror sig ha sett och förstått allt som hen beskriver för tittaren, men känner kanske inte till allt.
Inlägg på Twitter/X 1 november.
I fallet med röstningsmaskinen så visade det sig att personen som tryckte på den antingen avsiktligt eller oavsiktligt tryckte i kanten av rutorna - läs mer om det här.Att granska videor och bilder är svårt, men du kan ta hjälp av ett par av Källkritikbyråns guider:? Stora verktygslådan för viralgranskare - så granskar du bilder och filmer? Guide till AI-manipulering: AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif
Falska påståenden
Halvsanningar och lögner - det är inte lätt att veta om komplicerade resonemang som man läser på nätet stämmer. Ibland kan enskilda faktapåståenden stämma, men är tagna ur sitt sammanhang eller inte satta i relation till andra saker.
Försök att identifiera påståendena i artikeln eller i inlägget och gå till botten med dem. Här hittar du ett par söktricks:
Steg 1. Slentriangoogla
Är du nyfiken på något så gå till en sökmotor och sök på namn, platser, särskilda omständigheter och citat. Sök med citationstecken runt ett kort stycke i en text så ser du om den finns på fler ställen. Ta hjälp av översättningstjänster.Om du får träffar på sajter du inte känner till, så sök även på dem och läs på om deras bakgrund och vilka som driver dem.
Steg 2. Använd olika funktioner i sökmotorn
TidSökmotorn Google har tyvärr gjort detta lite tillkrånglat. Gå till "Verktyg" i ditt sökresultat och välj rullgardinsmenyn för tid. Byt "När som helst" till "Anpassad period". Här skriver du in mellan vilka tidpunkter du vill att sökningen ska göras.Sök på en sidaI webbläsarfönstret skriver du ett eller flera sökord följt av ”site:” och därefter adressen till sidan du vill söka på, utan mellanslag.Exempelvis, valfusk site:omni.se.
NyhetsmedierDu kan också välja fliken Nyheter här för att sortera ut när det du söker på omnämnts i medier under den här tiden.
Steg 3. Sökmotor-trick
Du kan skriva in ett sökord, sedan skriva ordet site, kolontecknet och sedan den sida som du vill söka igenom. Använd citationstecken för att markera namn eller begrepp och använd inte mellanslag mellan site: och sidans adress, utan skriv ihop det.
Allt står inte på nätet
Att söka efter information på nätet har sina begränsningar. Ibland är kunskapen svår att finna eller att ta till sig och det behövs personer som forskare eller andra experter. En studie räcker ofta inte för att besvara något, utan det behövs flera, upprepade studier som visar samma sak. Vad säger forskningen i stort om frågan du är nyfiken på?I vissa fall går det ändå att hitta forskningssammanställningar eller artiklar i medier där utgångspunkten är att berätta om forskningsläget i en fråga.
Kommentar från CNN angående en fabricerad nyhet under valupptakten.
Bedrägliga avsändare
Om du letar upp ursprunget till ett påstående och det ser ut att vara en nyhetssida som du inte känner till, så undersök den noga. Titta på dess historia, hur länge har sajten funnits på nätet, hur ser övriga artiklar ut?Myndigheterna i USA varnar för ryska desinformationskampanjer under valet. Ryssland har nätverk av sajter som utger sig för att vara lokala nyhetssajter i USA, med namn som ”The Boston times” och ”Miami chronicle”, något som bland annat skildrats i SVT-programmet Fejkfabriken.
Från SVT play.
Den här metoden har även använts för att rikta desinformation mot Europa och Sverige.Även i Sverige finns det sajter med oklart syfte som sprider AI-skapat innehåll, något som uppmärksammades av P3 nyheter tidigare i höst.
Från sajten ainews.zone 4 november.
Ett annat sätt som Ryssland försöker påverka valet i USA är genom att helt enkelt betala människor pengar för att ljuga - som i fallet med ett påstått valfusk från en haitisk man i Georgia. Där berättar en amerikansk Trump-influencer att han fått 100 dollar för att lägga upp den falska videon.
Ta hjälp av faktagranskare
I fallet med filmen av en haitisk man som påstår att han röstat flera gånger i delstaten Georgia så finns det faktagranskningar av innehållet.
Från nyhetsbyrån AFP 1 november.
Beskriv vad påståendet handlar om eller det du ser i filmen, följt av orden ”fact check”. Du kommer då att få upp de faktagranskningar som gjorts.Vid en snabb nyhetsutveckling så har faktagranskare inte alltid hunnit med att granska allt, men ofta har virala inlägg med dramatiska påståenden blivit omskrivna.Fördelen med att läsa just faktagranskningar är att du kan se hur granskaren gått tillväga och kolla källorna själv.
Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024
Obekräftade uppgifter
Ett av de viktigaste tipsen är att inte dela vidare uppgifter som du inte är säker på. Felaktiga uppgifter kan även få spridning i etablerade nyhetsmedier när nyhetsläget är skarpt, så håll ögonen på nyhetsutvecklingen och ta reda på om det skett något sedan du kollade senast.Vi tipsar om våra kollegor i USA och även världens alla faktagranskare i nätverket IFCN.Om du ser något om valet som sprids av svenska sociala medier-användare och du vill veta om det stämmer eller inte så skicka in det till oss på Källkritikbyrån!
daca6986df72022d8c9a40b30f06247ed73dcb0eaf8c92843ad9ebd503c09514aad626c17734dd70TITLE: Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset DESCRIPTION: Videor från vallokaler och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på. CONTENT: Videor från vallokaler, spektakulära påståenden och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på under valet och de efterföljande dagarna i USA. Foto: Skärmdump/Pixabay I den här guiden går vi igenom vad du kan stöta på och hur du kan göra för att inte sprida vidare falska påståenden och manipulerade bilder. Filmade sekvenser Du ser en video där det ser ut som att någon försöker trycka på Donald Trump-knappen på en valmaskin, men den envisas med att markera Kamala Harris i stället.Det finns en stor mängd frågor som behöver svar innan du tror på den här videon. Vem är avsändaren, vad är det för konto? Är det en nyhetsförmedlare, en privatperson eller någon som vill påverka dig? I många fall tjänar människor stora pengar på virala videor.Tänk på möjligheten att du blir manipulerad, kanske på ett av nedanstående sätt.DeepfakesAI gör det lätt att manipulera videor, allt ifrån att helt skapa personen som syns i bild till att ändra detaljer, som exempelvis vad personen säger.Falsk beskrivningÄven om en film inte är tekniskt manipulerad så kan den beskrivas på ett lögnaktigt sätt i bild- eller inläggstexter på sociala medier. Inte hela sanningenPersonen som filmar kan utelämna vad som hände före eller efter händelserna du ser i videon, till exempel sådant som ger en förklaring eller nyanserar det inträffade. Personen kanske också tror sig ha sett och förstått allt som hen beskriver för tittaren, men känner kanske inte till allt. Inlägg på Twitter/X 1 november. I fallet med röstningsmaskinen så visade det sig att personen som tryckte på den antingen avsiktligt eller oavsiktligt tryckte i kanten av rutorna - läs mer om det här.Att granska videor och bilder är svårt, men du kan ta hjälp av ett par av Källkritikbyråns guider:? Stora verktygslådan för viralgranskare - så granskar du bilder och filmer? Guide till AI-manipulering: AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif Falska påståenden Halvsanningar och lögner - det är inte lätt att veta om komplicerade resonemang som man läser på nätet stämmer. Ibland kan enskilda faktapåståenden stämma, men är tagna ur sitt sammanhang eller inte satta i relation till andra saker. Försök att identifiera påståendena i artikeln eller i inlägget och gå till botten med dem. Här hittar du ett par söktricks: Steg 1. Slentriangoogla Är du nyfiken på något så gå till en sökmotor och sök på namn, platser, särskilda omständigheter och citat. Sök med citationstecken runt ett kort stycke i en text så ser du om den finns på fler ställen. Ta hjälp av översättningstjänster.Om du får träffar på sajter du inte känner till, så sök även på dem och läs på om deras bakgrund och vilka som driver dem. Steg 2. Använd olika funktioner i sökmotorn TidSökmotorn Google har tyvärr gjort detta lite tillkrånglat. Gå till "Verktyg" i ditt sökresultat och välj rullgardinsmenyn för tid. Byt "När som helst" till "Anpassad period". Här skriver du in mellan vilka tidpunkter du vill att sökningen ska göras.Sök på en sidaI webbläsarfönstret skriver du ett eller flera sökord följt av ”site:” och därefter adressen till sidan du vill söka på, utan mellanslag.Exempelvis, valfusk site:omni.se. NyhetsmedierDu kan också välja fliken Nyheter här för att sortera ut när det du söker på omnämnts i medier under den här tiden. Steg 3. Sökmotor-trick Du kan skriva in ett sökord, sedan skriva ordet site, kolontecknet och sedan den sida som du vill söka igenom. Använd citationstecken för att markera namn eller begrepp och använd inte mellanslag mellan site: och sidans adress, utan skriv ihop det. Allt står inte på nätet Att söka efter information på nätet har sina begränsningar. Ibland är kunskapen svår att finna eller att ta till sig och det behövs personer som forskare eller andra experter. En studie räcker ofta inte för att besvara något, utan det behövs flera, upprepade studier som visar samma sak. Vad säger forskningen i stort om frågan du är nyfiken på?I vissa fall går det ändå att hitta forskningssammanställningar eller artiklar i medier där utgångspunkten är att berätta om forskningsläget i en fråga. Kommentar från CNN angående en fabricerad nyhet under valupptakten. Bedrägliga avsändare Om du letar upp ursprunget till ett påstående och det ser ut att vara en nyhetssida som du inte känner till, så undersök den noga. Titta på dess historia, hur länge har sajten funnits på nätet, hur ser övriga artiklar ut?Myndigheterna i USA varnar för ryska desinformationskampanjer under valet. Ryssland har nätverk av sajter som utger sig för att vara lokala nyhetssajter i USA, med namn som ”The Boston times” och ”Miami chronicle”, något som bland annat skildrats i SVT-programmet Fejkfabriken. Från SVT play. Den här metoden har även använts för att rikta desinformation mot Europa och Sverige.Även i Sverige finns det sajter med oklart syfte som sprider AI-skapat innehåll, något som uppmärksammades av P3 nyheter tidigare i höst. Från sajten ainews.zone 4 november. Ett annat sätt som Ryssland försöker påverka valet i USA är genom att helt enkelt betala människor pengar för att ljuga - som i fallet med ett påstått valfusk från en haitisk man i Georgia. Där berättar en amerikansk Trump-influencer att han fått 100 dollar för att lägga upp den falska videon. Ta hjälp av faktagranskare I fallet med filmen av en haitisk man som påstår att han röstat flera gånger i delstaten Georgia så finns det faktagranskningar av innehållet. Från nyhetsbyrån AFP 1 november. Beskriv vad påståendet handlar om eller det du ser i filmen, följt av orden ”fact check”. Du kommer då att få upp de faktagranskningar som gjorts.Vid en snabb nyhetsutveckling så har faktagranskare inte alltid hunnit med att granska allt, men ofta har virala inlägg med dramatiska påståenden blivit omskrivna.Fördelen med att läsa just faktagranskningar är att du kan se hur granskaren gått tillväga och kolla källorna själv. Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024 Obekräftade uppgifter Ett av de viktigaste tipsen är att inte dela vidare uppgifter som du inte är säker på. Felaktiga uppgifter kan även få spridning i etablerade nyhetsmedier när nyhetsläget är skarpt, så håll ögonen på nyhetsutvecklingen och ta reda på om det skett något sedan du kollade senast.Vi tipsar om våra kollegor i USA och även världens alla faktagranskare i nätverket IFCN.Om du ser något om valet som sprids av svenska sociala medier-användare och du vill veta om det stämmer eller inte så skicka in det till oss på Källkritikbyrån!
TITLE: Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset DESCRIPTION: Videor från vallokaler och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på. CONTENT: Videor från vallokaler, spektakulära påståenden och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på under valet och de efterföljande dagarna i USA. Foto: Skärmdump/Pixabay I den här guiden går vi igenom vad du kan stöta på och hur du kan göra för att inte sprida vidare falska påståenden och manipulerade bilder. Filmade sekvenser Du ser en video där det ser ut som att någon försöker trycka på Donald Trump-knappen på en valmaskin, men den envisas med att markera Kamala Harris i stället.Det finns en stor mängd frågor som behöver svar innan du tror på den här videon. Vem är avsändaren, vad är det för konto? Är det en nyhetsförmedlare, en privatperson eller någon som vill påverka dig? I många fall tjänar människor stora pengar på virala videor.Tänk på möjligheten att du blir manipulerad, kanske på ett av nedanstående sätt.DeepfakesAI gör det lätt att manipulera videor, allt ifrån att helt skapa personen som syns i bild till att ändra detaljer, som exempelvis vad personen säger.Falsk beskrivningÄven om en film inte är tekniskt manipulerad så kan den beskrivas på ett lögnaktigt sätt i bild- eller inläggstexter på sociala medier. Inte hela sanningenPersonen som filmar kan utelämna vad som hände före eller efter händelserna du ser i videon, till exempel sådant som ger en förklaring eller nyanserar det inträffade. Personen kanske också tror sig ha sett och förstått allt som hen beskriver för tittaren, men känner kanske inte till allt. Inlägg på Twitter/X 1 november. I fallet med röstningsmaskinen så visade det sig att personen som tryckte på den antingen avsiktligt eller oavsiktligt tryckte i kanten av rutorna - läs mer om det här.Att granska videor och bilder är svårt, men du kan ta hjälp av ett par av Källkritikbyråns guider:? Stora verktygslådan för viralgranskare - så granskar du bilder och filmer? Guide till AI-manipulering: AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif Falska påståenden Halvsanningar och lögner - det är inte lätt att veta om komplicerade resonemang som man läser på nätet stämmer. Ibland kan enskilda faktapåståenden stämma, men är tagna ur sitt sammanhang eller inte satta i relation till andra saker. Försök att identifiera påståendena i artikeln eller i inlägget och gå till botten med dem. Här hittar du ett par söktricks: Steg 1. Slentriangoogla Är du nyfiken på något så gå till en sökmotor och sök på namn, platser, särskilda omständigheter och citat. Sök med citationstecken runt ett kort stycke i en text så ser du om den finns på fler ställen. Ta hjälp av översättningstjänster.Om du får träffar på sajter du inte känner till, så sök även på dem och läs på om deras bakgrund och vilka som driver dem. Steg 2. Använd olika funktioner i sökmotorn TidSökmotorn Google har tyvärr gjort detta lite tillkrånglat. Gå till "Verktyg" i ditt sökresultat och välj rullgardinsmenyn för tid. Byt "När som helst" till "Anpassad period". Här skriver du in mellan vilka tidpunkter du vill att sökningen ska göras.Sök på en sidaI webbläsarfönstret skriver du ett eller flera sökord följt av ”site:” och därefter adressen till sidan du vill söka på, utan mellanslag.Exempelvis, valfusk site:omni.se. NyhetsmedierDu kan också välja fliken Nyheter här för att sortera ut när det du söker på omnämnts i medier under den här tiden. Steg 3. Sökmotor-trick Du kan skriva in ett sökord, sedan skriva ordet site, kolontecknet och sedan den sida som du vill söka igenom. Använd citationstecken för att markera namn eller begrepp och använd inte mellanslag mellan site: och sidans adress, utan skriv ihop det. Allt står inte på nätet Att söka efter information på nätet har sina begränsningar. Ibland är kunskapen svår att finna eller att ta till sig och det behövs personer som forskare eller andra experter. En studie räcker ofta inte för att besvara något, utan det behövs flera, upprepade studier som visar samma sak. Vad säger forskningen i stort om frågan du är nyfiken på?I vissa fall går det ändå att hitta forskningssammanställningar eller artiklar i medier där utgångspunkten är att berätta om forskningsläget i en fråga. Kommentar från CNN angående en fabricerad nyhet under valupptakten. Bedrägliga avsändare Om du letar upp ursprunget till ett påstående och det ser ut att vara en nyhetssida som du inte känner till, så undersök den noga. Titta på dess historia, hur länge har sajten funnits på nätet, hur ser övriga artiklar ut?Myndigheterna i USA varnar för ryska desinformationskampanjer under valet. Ryssland har nätverk av sajter som utger sig för att vara lokala nyhetssajter i USA, med namn som ”The Boston times” och ”Miami chronicle”, något som bland annat skildrats i SVT-programmet Fejkfabriken. Från SVT play. Den här metoden har även använts för att rikta desinformation mot Europa och Sverige.Även i Sverige finns det sajter med oklart syfte som sprider AI-skapat innehåll, något som uppmärksammades av P3 nyheter tidigare i höst. Från sajten ainews.zone 4 november. Ett annat sätt som Ryssland försöker påverka valet i USA är genom att helt enkelt betala människor pengar för att ljuga - som i fallet med ett påstått valfusk från en haitisk man i Georgia. Där berättar en amerikansk Trump-influencer att han fått 100 dollar för att lägga upp den falska videon. Ta hjälp av faktagranskare I fallet med filmen av en haitisk man som påstår att han röstat flera gånger i delstaten Georgia så finns det faktagranskningar av innehållet. Från nyhetsbyrån AFP 1 november. Beskriv vad påståendet handlar om eller det du ser i filmen, följt av orden ”fact check”. Du kommer då att få upp de faktagranskningar som gjorts.Vid en snabb nyhetsutveckling så har faktagranskare inte alltid hunnit med att granska allt, men ofta har virala inlägg med dramatiska påståenden blivit omskrivna.Fördelen med att läsa just faktagranskningar är att du kan se hur granskaren gått tillväga och kolla källorna själv. Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024 Obekräftade uppgifter Ett av de viktigaste tipsen är att inte dela vidare uppgifter som du inte är säker på. Felaktiga uppgifter kan även få spridning i etablerade nyhetsmedier när nyhetsläget är skarpt, så håll ögonen på nyhetsutvecklingen och ta reda på om det skett något sedan du kollade senast.Vi tipsar om våra kollegor i USA och även världens alla faktagranskare i nätverket IFCN.Om du ser något om valet som sprids av svenska sociala medier-användare och du vill veta om det stämmer eller inte så skicka in det till oss på Källkritikbyrån!
84c148ed15e5f4a6ce7844dd9b8154ef146d422fTekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen.
Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA dyker upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk.
Foto: Skärmdump/Pixabay/Twitter/X
Källkritikbyrån går igenom ett par exempel där tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen. Vi börjar i en diskussion om hur väljare kontrolleras när de röstar i USA.
Id-kontroller
”Krav på identifikation för att rösta efter delstat och valresultat”, skrev debattören Hanif Bali i fredags på Twitter/X och lade upp en karta över USA, där det stod ”inget id krävs” på en del blåa stater.
Inlägg på Twitter/X 1 november.
Många reagerade på bilden, som hittills visats över 200 000 gånger. Några personer hävdade att det är ett tecken på fusk och påstod att förra valet var ”riggat”. En person skrev:
”Det känns ju som en grundläggande sak för att säkerställa demokratin, att man legitimerar sig och inte kan rösta hur många ggr som helst.”Kommentar på Twitter/X 1 november
”Man använder olika system i olika delstater, självklart finns det krav på identifikation/id-kontroller överallt”, kommenterade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson i tråden.I ett mejl till Källkritikbyrån förtydligar han:- Med id-kontroll avser jag inte bara ”photo-id” utan alla sätt som används för att vidimera och verifiera.Valsystemet i USA beskrivs av experter som krångligt för den enskilda väljaren.
Kommentar på Twitter/X 1 november.
Stephen Zunes, politikprofessor vid University of San Francisco, påpekar att det inte finns något nationellt id-kort i USA och att de flesta amerikaner saknar pass.- Så körkort är ofta den enda formen av foto-id som människor har. Det finns miljontals amerikaner, särskilt fattiga, som inte kör bil.
Det handlar om en balansgång, säger Merrick Tabor, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.- Det finns en avvägning mellan att säkra att absolut ingen som inte har rösträtt röstar och att underlätta för såpass många som har rösträtt att rösta. De undersökningar som finns har kommit fram till att problemet med att människor utan rösträtt röstar är mycket begränsat, medan problemet med att människor med rösträtt har svårt att rösta, på grund av eventuella krav på vissa typer av leg, är mycket större.
Kommentar på Twitter/X 1 november.
Frågan är djupt politiserad.- Eftersom det tycks finnas fler potentiella demokratiska väljare som påverkas av olika krav på leg än republikanska väljare är frågan mycket polariserande. Utöver de principella argumenten har partierna olika intressen.Merrick Tabor ställer sig tveksam till påståendet att ”det finns id-kontroller överallt”.- Samtidigt saknar de olika konspirationsteorierna om hur detta leder till omfattande valfusk empiriskt stöd.
Rubrik på sajten Frihetsnytt 4 november.
Påståenden om valfusk sprids på många håll.- De får det nästan att låta som att vem som helst kan kliva in i en vallokal och säga ”hej, jag vill rösta”. Och så funkar det ju inte, säger Ylva Lindahl på Utrikespolitiska institutet.Så hur funkar det?Till att börja med så har de femtio delstaterna alla egna regler. I de stater där foto-id inte krävs finns flera olika andra sätt att styrka att man är den man påstår. De vanligaste formerna är att väljaren ska göra en skriftlig försäkran, skriva sin namnteckning eller lämna in olika sorters uppgifter om sig själv.Hanif Bali ställer i sin Twitter-tråd själv frågan om hur det fungerar i Kalifornien, så vi tittar på den delstaten som ett exempel.
Kommentar på Twitter/X 1 november.
I Kalifornien ska den röstande i vallokalen uppge namn och adress och skriva sitt namn i ”the poll book” (en slags röstlängd). Röstmottagaren ska sedan kontrollera så att röstaren finns i listan över registrerade väljare.
För att få rösta i USA behöver man registrera sig i förväg. Om vi fortsätter med exemplet Kalifornien så går det till så här i detalj:
För att registrera dig för att rösta måste du fylla i en ansökan om röstregistrering i pappersform eller online på RegisterToVote.ca.gov.När du registrerar dig online kommer systemet att söka i bilmyndigheten DMV:s databas efter ditt kaliforniska körkorts- eller ID-kortsnummer, födelsedatum och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Om din information hittas och du godkänner valmyndigheternas användning av din DMV-signatur så kommer en elektronisk bild av din DMV-signatur att läggas till din ansökan.Om det inte finns någon signatur registrerad hos DMV kommer all din information att överföras till ditt lokala valkontor; du behöver bara klicka på ”skriv ut”, skriva under ansökan och skicka den med post. Din lokala valmyndighet kommer att kontakta dig när din ansökan om röstregistrering har godkänts eller om mer information behövs.Från fråga-svar-delen på sajten för delstaten Kaliforniens statssekreterare
Därefter får du en valsedel hemskickad till dig och kan, om du vill, poströsta. Den andra varianten är att gå till en vallokal.
Att det finns problem med det amerikanska valsystemet är omskrivet men att det leder till omfattande valfusk stämmer inte.Källkritikbyrån har sökt Hanfi Bali.
Tekniska fel får spridning
I kommentarstråden till Hanif Balis inlägg dyker en fråga upp om någon som påstås ha röstat 29 gånger:
hur förklarar du att EN person kan gå runt i Detroit..I Michigan..I en helt avgörande swingstat..och rösta i olika vallokaler..29 ggr??
Kommentar på Twitter/X 1 november.
Men enligt myndighetsföreträdare som nyhetsbyrån AFP talat med så visar inte bilden en person som röstar flera gånger utan det rör sig om ett formateringsfel i en Excel-fil som lett till att flera tidigare adresser för en väljare visats.
Valmaskinerna
En video som spridits i sociala medier, och även översatts till svenska, verkar visa en person som försöker trycka på Donald Trump utan att lyckas. I stället blir Kamala Harris vald av maskinen efter några försök.
Inlägg på Twitter/X 1 november.
Tony Brown, tjänsteman i Laurel county i Kentucky, meddelade i torsdags på Facebook att maskinen tagits ur bruk och undersökts. På Facebook lade Brown upp en video där han utan problem bläddrar mellan kandidaterna. Efter många försök lyckades man dock återskapa det som hände i videon. ”Det åstadkoms genom att trycka på områden mellan rutorna”, skriver han på Facebook.
LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
82fb790f0e2f68101d2fe9d776dee2e4af1a1aa084c148ed15e5f4a6ce7844dd9b8154ef146d422fTITLE: Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA DESCRIPTION: Tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen. CONTENT: Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA dyker upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Foto: Skärmdump/Pixabay/Twitter/X Källkritikbyrån går igenom ett par exempel där tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen. Vi börjar i en diskussion om hur väljare kontrolleras när de röstar i USA. Id-kontroller ”Krav på identifikation för att rösta efter delstat och valresultat”, skrev debattören Hanif Bali i fredags på Twitter/X och lade upp en karta över USA, där det stod ”inget id krävs” på en del blåa stater. Inlägg på Twitter/X 1 november. Många reagerade på bilden, som hittills visats över 200 000 gånger. Några personer hävdade att det är ett tecken på fusk och påstod att förra valet var ”riggat”. En person skrev: ”Det känns ju som en grundläggande sak för att säkerställa demokratin, att man legitimerar sig och inte kan rösta hur många ggr som helst.”Kommentar på Twitter/X 1 november ”Man använder olika system i olika delstater, självklart finns det krav på identifikation/id-kontroller överallt”, kommenterade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson i tråden.I ett mejl till Källkritikbyrån förtydligar han:- Med id-kontroll avser jag inte bara ”photo-id” utan alla sätt som används för att vidimera och verifiera.Valsystemet i USA beskrivs av experter som krångligt för den enskilda väljaren. - Ett argument mot att skärpa kraven på id-handlingar är att det slår mot grupper som redan är svaga, säger Ylva Lindahl, redaktionschef på Utrikespolitiska institutet som bevakat USA.Tidigare har debatten handlat om hur man ska underlätta för människor att rösta, snarare än valfusk, säger Lindahl. Kommentar på Twitter/X 1 november. Stephen Zunes, politikprofessor vid University of San Francisco, påpekar att det inte finns något nationellt id-kort i USA och att de flesta amerikaner saknar pass.- Så körkort är ofta den enda formen av foto-id som människor har. Det finns miljontals amerikaner, särskilt fattiga, som inte kör bil. Det handlar om en balansgång, säger Merrick Tabor, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.- Det finns en avvägning mellan att säkra att absolut ingen som inte har rösträtt röstar och att underlätta för såpass många som har rösträtt att rösta. De undersökningar som finns har kommit fram till att problemet med att människor utan rösträtt röstar är mycket begränsat, medan problemet med att människor med rösträtt har svårt att rösta, på grund av eventuella krav på vissa typer av leg, är mycket större. Kommentar på Twitter/X 1 november. Frågan är djupt politiserad.- Eftersom det tycks finnas fler potentiella demokratiska väljare som påverkas av olika krav på leg än republikanska väljare är frågan mycket polariserande. Utöver de principella argumenten har partierna olika intressen.Merrick Tabor ställer sig tveksam till påståendet att ”det finns id-kontroller överallt”.- Samtidigt saknar de olika konspirationsteorierna om hur detta leder till omfattande valfusk empiriskt stöd. Rubrik på sajten Frihetsnytt 4 november. Påståenden om valfusk sprids på många håll.- De får det nästan att låta som att vem som helst kan kliva in i en vallokal och säga ”hej, jag vill rösta”. Och så funkar det ju inte, säger Ylva Lindahl på Utrikespolitiska institutet.Så hur funkar det?Till att börja med så har de femtio delstaterna alla egna regler. I de stater där foto-id inte krävs finns flera olika andra sätt att styrka att man är den man påstår. De vanligaste formerna är att väljaren ska göra en skriftlig försäkran, skriva sin namnteckning eller lämna in olika sorters uppgifter om sig själv.Hanif Bali ställer i sin Twitter-tråd själv frågan om hur det fungerar i Kalifornien, så vi tittar på den delstaten som ett exempel. Kommentar på Twitter/X 1 november. I Kalifornien ska den röstande i vallokalen uppge namn och adress och skriva sitt namn i ”the poll book” (en slags röstlängd). Röstmottagaren ska sedan kontrollera så att röstaren finns i listan över registrerade väljare. För att få rösta i USA behöver man registrera sig i förväg. Om vi fortsätter med exemplet Kalifornien så går det till så här i detalj: För att registrera dig för att rösta måste du fylla i en ansökan om röstregistrering i pappersform eller online på RegisterToVote.ca.gov.När du registrerar dig online kommer systemet att söka i bilmyndigheten DMV:s databas efter ditt kaliforniska körkorts- eller ID-kortsnummer, födelsedatum och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Om din information hittas och du godkänner valmyndigheternas användning av din DMV-signatur så kommer en elektronisk bild av din DMV-signatur att läggas till din ansökan.Om det inte finns någon signatur registrerad hos DMV kommer all din information att överföras till ditt lokala valkontor; du behöver bara klicka på ”skriv ut”, skriva under ansökan och skicka den med post. Din lokala valmyndighet kommer att kontakta dig när din ansökan om röstregistrering har godkänts eller om mer information behövs.Från fråga-svar-delen på sajten för delstaten Kaliforniens statssekreterare Därefter får du en valsedel hemskickad till dig och kan, om du vill, poströsta. Den andra varianten är att gå till en vallokal. Att det finns problem med det amerikanska valsystemet är omskrivet men att det leder till omfattande valfusk stämmer inte.Källkritikbyrån har sökt Hanfi Bali. Tekniska fel får spridning I kommentarstråden till Hanif Balis inlägg dyker en fråga upp om någon som påstås ha röstat 29 gånger: hur förklarar du att EN person kan gå runt i Detroit..I Michigan..I en helt avgörande swingstat..och rösta i olika vallokaler..29 ggr?? Kommentar på Twitter/X 1 november. Men enligt myndighetsföreträdare som nyhetsbyrån AFP talat med så visar inte bilden en person som röstar flera gånger utan det rör sig om ett formateringsfel i en Excel-fil som lett till att flera tidigare adresser för en väljare visats. Valmaskinerna En video som spridits i sociala medier, och även översatts till svenska, verkar visa en person som försöker trycka på Donald Trump utan att lyckas. I stället blir Kamala Harris vald av maskinen efter några försök. Inlägg på Twitter/X 1 november. Tony Brown, tjänsteman i Laurel county i Kentucky, meddelade i torsdags på Facebook att maskinen tagits ur bruk och undersökts. På Facebook lade Brown upp en video där han utan problem bläddrar mellan kandidaterna. Efter många försök lyckades man dock återskapa det som hände i videon. ”Det åstadkoms genom att trycka på områden mellan rutorna”, skriver han på Facebook. LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA DESCRIPTION: Tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen. CONTENT: Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA dyker upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Foto: Skärmdump/Pixabay/Twitter/X Källkritikbyrån går igenom ett par exempel där tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen. Vi börjar i en diskussion om hur väljare kontrolleras när de röstar i USA. Id-kontroller ”Krav på identifikation för att rösta efter delstat och valresultat”, skrev debattören Hanif Bali i fredags på Twitter/X och lade upp en karta över USA, där det stod ”inget id krävs” på en del blåa stater. Inlägg på Twitter/X 1 november. Många reagerade på bilden, som hittills visats över 200 000 gånger. Några personer hävdade att det är ett tecken på fusk och påstod att förra valet var ”riggat”. En person skrev: ”Det känns ju som en grundläggande sak för att säkerställa demokratin, att man legitimerar sig och inte kan rösta hur många ggr som helst.”Kommentar på Twitter/X 1 november ”Man använder olika system i olika delstater, självklart finns det krav på identifikation/id-kontroller överallt”, kommenterade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson i tråden.I ett mejl till Källkritikbyrån förtydligar han:- Med id-kontroll avser jag inte bara ”photo-id” utan alla sätt som används för att vidimera och verifiera.Valsystemet i USA beskrivs av experter som krångligt för den enskilda väljaren. - Ett argument mot att skärpa kraven på id-handlingar är att det slår mot grupper som redan är svaga, säger Ylva Lindahl, redaktionschef på Utrikespolitiska institutet som bevakat USA.Tidigare har debatten handlat om hur man ska underlätta för människor att rösta, snarare än valfusk, säger Lindahl. Kommentar på Twitter/X 1 november. Stephen Zunes, politikprofessor vid University of San Francisco, påpekar att det inte finns något nationellt id-kort i USA och att de flesta amerikaner saknar pass.- Så körkort är ofta den enda formen av foto-id som människor har. Det finns miljontals amerikaner, särskilt fattiga, som inte kör bil. Det handlar om en balansgång, säger Merrick Tabor, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.- Det finns en avvägning mellan att säkra att absolut ingen som inte har rösträtt röstar och att underlätta för såpass många som har rösträtt att rösta. De undersökningar som finns har kommit fram till att problemet med att människor utan rösträtt röstar är mycket begränsat, medan problemet med att människor med rösträtt har svårt att rösta, på grund av eventuella krav på vissa typer av leg, är mycket större. Kommentar på Twitter/X 1 november. Frågan är djupt politiserad.- Eftersom det tycks finnas fler potentiella demokratiska väljare som påverkas av olika krav på leg än republikanska väljare är frågan mycket polariserande. Utöver de principella argumenten har partierna olika intressen.Merrick Tabor ställer sig tveksam till påståendet att ”det finns id-kontroller överallt”.- Samtidigt saknar de olika konspirationsteorierna om hur detta leder till omfattande valfusk empiriskt stöd. Rubrik på sajten Frihetsnytt 4 november. Påståenden om valfusk sprids på många håll.- De får det nästan att låta som att vem som helst kan kliva in i en vallokal och säga ”hej, jag vill rösta”. Och så funkar det ju inte, säger Ylva Lindahl på Utrikespolitiska institutet.Så hur funkar det?Till att börja med så har de femtio delstaterna alla egna regler. I de stater där foto-id inte krävs finns flera olika andra sätt att styrka att man är den man påstår. De vanligaste formerna är att väljaren ska göra en skriftlig försäkran, skriva sin namnteckning eller lämna in olika sorters uppgifter om sig själv.Hanif Bali ställer i sin Twitter-tråd själv frågan om hur det fungerar i Kalifornien, så vi tittar på den delstaten som ett exempel. Kommentar på Twitter/X 1 november. I Kalifornien ska den röstande i vallokalen uppge namn och adress och skriva sitt namn i ”the poll book” (en slags röstlängd). Röstmottagaren ska sedan kontrollera så att röstaren finns i listan över registrerade väljare. För att få rösta i USA behöver man registrera sig i förväg. Om vi fortsätter med exemplet Kalifornien så går det till så här i detalj: För att registrera dig för att rösta måste du fylla i en ansökan om röstregistrering i pappersform eller online på RegisterToVote.ca.gov.När du registrerar dig online kommer systemet att söka i bilmyndigheten DMV:s databas efter ditt kaliforniska körkorts- eller ID-kortsnummer, födelsedatum och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Om din information hittas och du godkänner valmyndigheternas användning av din DMV-signatur så kommer en elektronisk bild av din DMV-signatur att läggas till din ansökan.Om det inte finns någon signatur registrerad hos DMV kommer all din information att överföras till ditt lokala valkontor; du behöver bara klicka på ”skriv ut”, skriva under ansökan och skicka den med post. Din lokala valmyndighet kommer att kontakta dig när din ansökan om röstregistrering har godkänts eller om mer information behövs.Från fråga-svar-delen på sajten för delstaten Kaliforniens statssekreterare Därefter får du en valsedel hemskickad till dig och kan, om du vill, poströsta. Den andra varianten är att gå till en vallokal. Att det finns problem med det amerikanska valsystemet är omskrivet men att det leder till omfattande valfusk stämmer inte.Källkritikbyrån har sökt Hanfi Bali. Tekniska fel får spridning I kommentarstråden till Hanif Balis inlägg dyker en fråga upp om någon som påstås ha röstat 29 gånger: hur förklarar du att EN person kan gå runt i Detroit..I Michigan..I en helt avgörande swingstat..och rösta i olika vallokaler..29 ggr?? Kommentar på Twitter/X 1 november. Men enligt myndighetsföreträdare som nyhetsbyrån AFP talat med så visar inte bilden en person som röstar flera gånger utan det rör sig om ett formateringsfel i en Excel-fil som lett till att flera tidigare adresser för en väljare visats. Valmaskinerna En video som spridits i sociala medier, och även översatts till svenska, verkar visa en person som försöker trycka på Donald Trump utan att lyckas. I stället blir Kamala Harris vald av maskinen efter några försök. Inlägg på Twitter/X 1 november. Tony Brown, tjänsteman i Laurel county i Kentucky, meddelade i torsdags på Facebook att maskinen tagits ur bruk och undersökts. På Facebook lade Brown upp en video där han utan problem bläddrar mellan kandidaterna. Efter många försök lyckades man dock återskapa det som hände i videon. ”Det åstadkoms genom att trycka på områden mellan rutorna”, skriver han på Facebook. LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
62419c9d1bb3e9bf4e845de54897029811acddb6Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund.
Kontanter ställs mot kortbetalning i ett missvisande inlägg som delats runt 10 000 gånger på Facebook - vi reder ut vad som gäller.
Foto: Skärmdump/Facebook
I fredags skrev en man så här i en grupp på Facebook:
När jag använt en 500 lapp 50 gånger har den exakt samma värde oavsett vem som håller den i handen.Betalar man 500 kr med kort så går 1.5% till banken och efter 50 transaktioner så blir det endast 234 kr kvar.95% av befolkningen förstår fortfarande inte varför bankerna vill ta bort kontanterna.
Inlägg på Facebook 25 oktober
Inlägget har hunnit komma upp i över 15 000 interaktioner sedan dess. ”Dom stjäl pengar av oss varje dag”, skriver en person. ”Bankerna är värsta maffian”, skriver en annan.Men påståendena i inlägget är missvisande, enligt experter som Källkritikbyrån pratat med. Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund.- Det han skriver är väldigt konstigt, det är inte så att någon femhundring försvinner, säger Pehr Wissén, adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och tidigare vice vd för Handelsbanken.Han får medhåll av Karin Insulander, ekonom på Sveriges riksbank.
Själva exemplet
I inlägget görs en uppställning där 500 kronor skulle minska varje gång ett kortköp sker och slutligen inte vara mer än 234 kronor kvar.
Själva matematiken är rätt räknad. Den är gjord så att man drar bort de 1,5 procenten från varje ny mindre summa som uppstått efter att man dragit bort 1,5 procent. Men det är en fiktiv siffra som inte har någon motsvarighet i kundens plånbok, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på organisationen Svensk handel.
Det är en avsiktlig eller oavsiktlig missförståelse av kortavgifter. När du betalar med kort så dras 1,5 procent som en transaktionsavgift från beloppet hos säljaren, inte från värdet på kortet eller köparens konto. Den betalande personen förlorar alltså inte delar av beloppet över tid.
Den som handlar för 500 kronor femtio gånger kommer upp i 25 000 kronor.- Man kan se det som att om du köper en tv för 25 000 kronor och betalar med kort, så tar banken i exemplet 375 kronor i avgift av butiken. Men du som kund betalar det pris som står på prislappen, varken mer eller mindre, säger Nilervall.Att hantera kontanter kostar också pengar för affärerna, vilket inte tas upp i exemplet.
Så fungerar kortsystemet
Det finns flera parter som butiken betalar till när en kund ska handla med kort:* kortinnehavarens bank* kortförtaget* den så kallade kortinlösaren, som ser till att pengar dras från kundens konto och sätts in på kontot hos butiken.Här kan du exempelvis fördjupa dig i processen på Mastercards sajt.- De avgifter som tas ut kopplat till kort bekostar, i stora drag, systemet att flytta pengarna mellan konton och säkerheten kopplat till överföringen och, i fallet med kreditkort, även risken kopplat till kreditgivning, säger Charlotte Nilsson på Swedbanks presstjänst.
Ett kort hos de vanligaste bankerna i Sverige kostar ett par hundra kronor om året för privatpersoner. Vad en korttransaktion kostar för butiken varierar beroende på verksamhetens storlek, enligt Swedbanks presstjänst.- För mindre företag handlar det ofta om en fast avgift och en mindre procentsats. Därför är det svårt att redovisa en exakt siffra. För små och medelstora företag har vi ett ”standarderbjudande” med en avgift på från 0,79 procent per transaktion.
Kort mot kontanter - så ser debatten ut
Kontanter har blivit en allt ovanligare betalmetod i Sverige. År 2020 hade andelen som betalar med kontanter fallit från runt 40 procent till under 10 procent på tio år, enligt Riksbanken.
Kommentar på Facebook.
För den som vill fördjupa sig i frågan har Riksbanken publicerat en studie med beräkningar av den samhälleliga kostnaden av olika betalsätt - den hittar du här.Kontanter tas ibland upp i diskussioner om skattefusk och den svarta ekonomin.- Undre världen gillar kontanter i höga valörer. Det är svarta sektorn som använder det som betalningsmedel eftersom det inte lämnar spår. Kryptovalutor är lite likadant. Kryptovalutor drar åt sig pengar som ingen annan vill röra vid, för drogpengar, människosmuggling och vapen, för att det inte lämnar spår, säger Wissén.
Varför vill man ha kontanter i ett samhälle?- Ja, det mesta tyder på att man inte vill det. Svenskarna överger det massivt. Kontanthantering är dyrt. I slutet av varje dag ska Ica-butikerna räkna ihop sina kontantkassor och lägga dem i kassaskåp och det skulle köras till banken i säkerhetsbilar, med en rånrisk.
Kommentar på Facebook.
Men, även om det är få som betalar med kontanter så är allt fler negativt inställda till att användningen av kontanter minskar, enligt Riksbankens statistik.Det står i Riksbankens uppdrag att förse samhället med kontanter och man har kommit fram till att det finns grupper i samhället som kan ha svårt att ta till sig elektroniska betalningar, berättar Pehr Wissén.
För ett par veckor sedan uppmanade riksbankschefen Erik Thedéen allmänheten att ha flera olika möjliga betalsätt tillgängliga. Kontanter kan bli viktigt i händelse av kriser eller krig, sade han.
Från SVT:s inslag
Men för mycket pengar i madrassen kan också vara ett problem. Ha lagom mycket pengar hemma, tipsade Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, i samband med det.- Ungefär det som du gör av med för dig och din familj i en vecka. Och ha de pengarna på ett säkert ställe för om någonting händer så får du väldigt begränsad ersättning från ditt försäkringsbolag, sade hon i ett inslag på SVT 25 oktober.
Opinionsbildare bakom inlägget
Mannen som gjort inlägget, enterprenören Anders Sydborg, förespråkar kontanter och gör bland annat reklam för t-shirts och mössor med texten ”cash is king” i Facebook-gruppen ”Kontanter, Makt & Vilseledande Media”. Den är en av hans tre större Facebook-grupper och har nära 160 000 medlemmar. Det är också i den som det aktuella inlägget är gjort.
Foto: Skärmdump/Collage/Facebook
Anders Sydborg har en brokig bakgrund och har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats i medier för sin färgstarka historia och för sina konspirationsidéer om vaccin, 5G och strålning. För tolv år sedan deltog Sydborg i tv-programmet Svenska miljonärer. Sedan dess har han satts i personlig konkurs med skatteskulder på över 13 miljoner kronor och har i snitt haft en taxerad inkomst på kring 33 000 kronor om året de senaste tio åren. Sydborg beskriver själv det som att han lever utanför samhället.Förra året bjöds han in till Framgångspodden, en av Sveriges största poddar, och kom då med en lång rad vilseledande påståenden. Källkritikbyrån gjorde då två granskningar av dessa påståenden, en om strålning och en om cancer och CBD-oljor.
Från Källkritikbyråns granskning 24 maj 2023. Foto: Skärmdump/Pixabay
Anders Sydborg förespråkar olika produkter kopplade till de ämnena i sina Facebook-grupper och hävdar bland annat att dessa hjälpt mot cancer.Vi ställde i samband med de tidigare granskningarna frågor om Anders Sydborg tjänar pengar på sin verksamhet och om och i så fall hur mycket han tar betalt för CBD-oljor, rådgivning eller påstådda strålningsmätningar.Sydborg svarade i ett mejl 23 maj 2023 att hans påståenden var ”helt rätt och inte någon vilseledande information”. När vi ”ändrat vår inställning” så skulle vi få svar på övriga frågor.Källkritikbyrån har sökt Anders Sydborg på nytt med frågor om det aktuella inlägget om kortavgifter. LÄS MER:? Nej, det är inte brottsligt att vägra ta betalt i kontanter? Vilseledande påståenden om cancer och CBD-olja i Framgångspodden? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
15daa5c0f9ec64c50c27b4d391ae7ab6f97e6d9362419c9d1bb3e9bf4e845de54897029811acddb6TITLE: Vilseledande inlägg om kort och 500-lappar - det här gäller DESCRIPTION: Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund. CONTENT: Kontanter ställs mot kortbetalning i ett missvisande inlägg som delats runt 10 000 gånger på Facebook - vi reder ut vad som gäller. Foto: Skärmdump/Facebook I fredags skrev en man så här i en grupp på Facebook: När jag använt en 500 lapp 50 gånger har den exakt samma värde oavsett vem som håller den i handen.Betalar man 500 kr med kort så går 1.5% till banken och efter 50 transaktioner så blir det endast 234 kr kvar.95% av befolkningen förstår fortfarande inte varför bankerna vill ta bort kontanterna. Inlägg på Facebook 25 oktober Inlägget har hunnit komma upp i över 15 000 interaktioner sedan dess. ”Dom stjäl pengar av oss varje dag”, skriver en person. ”Bankerna är värsta maffian”, skriver en annan.Men påståendena i inlägget är missvisande, enligt experter som Källkritikbyrån pratat med. Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund.- Det han skriver är väldigt konstigt, det är inte så att någon femhundring försvinner, säger Pehr Wissén, adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och tidigare vice vd för Handelsbanken.Han får medhåll av Karin Insulander, ekonom på Sveriges riksbank. - Frågeställaren verkar ha missförstått hur prissättningen ser ut mot en konsument. Kortanvändaren/konsumenten betalar inte några transaktionsavgifter mot handeln i Sverige då det finns ett förbud i betaltjänstlagen mot negativ särbehandling av specifika betalningsinstrument. Hon påpekar att man vanligtvis betalar en abonnemangskostnad mot kortutgivaren för att få rätten att inneha ett kort, exempelvis en årsavgift.- Det försvinner inga pengar för konsumenten så som antyds i inlägget.I korthet: Affären får inte ta ut avgift för kortbetalning av dig som kund, men de betalar för att ha möjligheten att betala med kort i sin butik.I detalj: För dig som vill veta mer så går vi igenom hur det fungerar med kortavgifter, själva exemplet samt samhällsdebatten om kort och kontanter. Själva exemplet I inlägget görs en uppställning där 500 kronor skulle minska varje gång ett kortköp sker och slutligen inte vara mer än 234 kronor kvar. - Själva matematiken är rätt räknad. Den är gjord så att man drar bort de 1,5 procenten från varje ny mindre summa som uppstått efter att man dragit bort 1,5 procent. Men det är en fiktiv siffra som inte har någon motsvarighet i kundens plånbok, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på organisationen Svensk handel. - Det är en avsiktlig eller oavsiktlig missförståelse av kortavgifter. När du betalar med kort så dras 1,5 procent som en transaktionsavgift från beloppet hos säljaren, inte från värdet på kortet eller köparens konto. Den betalande personen förlorar alltså inte delar av beloppet över tid. Den som handlar för 500 kronor femtio gånger kommer upp i 25 000 kronor.- Man kan se det som att om du köper en tv för 25 000 kronor och betalar med kort, så tar banken i exemplet 375 kronor i avgift av butiken. Men du som kund betalar det pris som står på prislappen, varken mer eller mindre, säger Nilervall.Att hantera kontanter kostar också pengar för affärerna, vilket inte tas upp i exemplet. Så fungerar kortsystemet Det finns flera parter som butiken betalar till när en kund ska handla med kort:* kortinnehavarens bank* kortförtaget* den så kallade kortinlösaren, som ser till att pengar dras från kundens konto och sätts in på kontot hos butiken.Här kan du exempelvis fördjupa dig i processen på Mastercards sajt.- De avgifter som tas ut kopplat till kort bekostar, i stora drag, systemet att flytta pengarna mellan konton och säkerheten kopplat till överföringen och, i fallet med kreditkort, även risken kopplat till kreditgivning, säger Charlotte Nilsson på Swedbanks presstjänst. Ett kort hos de vanligaste bankerna i Sverige kostar ett par hundra kronor om året för privatpersoner. Vad en korttransaktion kostar för butiken varierar beroende på verksamhetens storlek, enligt Swedbanks presstjänst.- För mindre företag handlar det ofta om en fast avgift och en mindre procentsats. Därför är det svårt att redovisa en exakt siffra. För små och medelstora företag har vi ett ”standarderbjudande” med en avgift på från 0,79 procent per transaktion. Kort mot kontanter - så ser debatten ut Kontanter har blivit en allt ovanligare betalmetod i Sverige. År 2020 hade andelen som betalar med kontanter fallit från runt 40 procent till under 10 procent på tio år, enligt Riksbanken. - Kontanter är det dyrast betalningssättet som finns, eftersom de ska hanteras fysiskt. De ska köras i säkerhetsbilar och läggas i automater, och det kostar väldigt mycket. För samhället är kort mycket billigare, bättre och säkrare, säger ekonomiexperten Per Wissén. Kommentar på Facebook. För den som vill fördjupa sig i frågan har Riksbanken publicerat en studie med beräkningar av den samhälleliga kostnaden av olika betalsätt - den hittar du här.Kontanter tas ibland upp i diskussioner om skattefusk och den svarta ekonomin.- Undre världen gillar kontanter i höga valörer. Det är svarta sektorn som använder det som betalningsmedel eftersom det inte lämnar spår. Kryptovalutor är lite likadant. Kryptovalutor drar åt sig pengar som ingen annan vill röra vid, för drogpengar, människosmuggling och vapen, för att det inte lämnar spår, säger Wissén. Varför vill man ha kontanter i ett samhälle?- Ja, det mesta tyder på att man inte vill det. Svenskarna överger det massivt. Kontanthantering är dyrt. I slutet av varje dag ska Ica-butikerna räkna ihop sina kontantkassor och lägga dem i kassaskåp och det skulle köras till banken i säkerhetsbilar, med en rånrisk. Kommentar på Facebook. Men, även om det är få som betalar med kontanter så är allt fler negativt inställda till att användningen av kontanter minskar, enligt Riksbankens statistik.Det står i Riksbankens uppdrag att förse samhället med kontanter och man har kommit fram till att det finns grupper i samhället som kan ha svårt att ta till sig elektroniska betalningar, berättar Pehr Wissén. - Det kan vara gamla eller folk med språkproblem, och till dem måste man tillhandahålla kontanter i viss utsträckning. - Riksbankens hållning är att handlare som säljer livsnödvändiga varor måste som huvudregel vara skyldiga att ta emot kontanter, dels för att alla ska kunna betala, dels för att kunna hantera en fredstida krissituation eller höjd beredskap, säger Karin Insulander på Sveriges riksbank. För ett par veckor sedan uppmanade riksbankschefen Erik Thedéen allmänheten att ha flera olika möjliga betalsätt tillgängliga. Kontanter kan bli viktigt i händelse av kriser eller krig, sade han. Från SVT:s inslag Men för mycket pengar i madrassen kan också vara ett problem. Ha lagom mycket pengar hemma, tipsade Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, i samband med det.- Ungefär det som du gör av med för dig och din familj i en vecka. Och ha de pengarna på ett säkert ställe för om någonting händer så får du väldigt begränsad ersättning från ditt försäkringsbolag, sade hon i ett inslag på SVT 25 oktober. Opinionsbildare bakom inlägget Mannen som gjort inlägget, enterprenören Anders Sydborg, förespråkar kontanter och gör bland annat reklam för t-shirts och mössor med texten ”cash is king” i Facebook-gruppen ”Kontanter, Makt & Vilseledande Media”. Den är en av hans tre större Facebook-grupper och har nära 160 000 medlemmar. Det är också i den som det aktuella inlägget är gjort. Foto: Skärmdump/Collage/Facebook Anders Sydborg har en brokig bakgrund och har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats i medier för sin färgstarka historia och för sina konspirationsidéer om vaccin, 5G och strålning. För tolv år sedan deltog Sydborg i tv-programmet Svenska miljonärer. Sedan dess har han satts i personlig konkurs med skatteskulder på över 13 miljoner kronor och har i snitt haft en taxerad inkomst på kring 33 000 kronor om året de senaste tio åren. Sydborg beskriver själv det som att han lever utanför samhället.Förra året bjöds han in till Framgångspodden, en av Sveriges största poddar, och kom då med en lång rad vilseledande påståenden. Källkritikbyrån gjorde då två granskningar av dessa påståenden, en om strålning och en om cancer och CBD-oljor. Från Källkritikbyråns granskning 24 maj 2023. Foto: Skärmdump/Pixabay Anders Sydborg förespråkar olika produkter kopplade till de ämnena i sina Facebook-grupper och hävdar bland annat att dessa hjälpt mot cancer.Vi ställde i samband med de tidigare granskningarna frågor om Anders Sydborg tjänar pengar på sin verksamhet och om och i så fall hur mycket han tar betalt för CBD-oljor, rådgivning eller påstådda strålningsmätningar.Sydborg svarade i ett mejl 23 maj 2023 att hans påståenden var ”helt rätt och inte någon vilseledande information”. När vi ”ändrat vår inställning” så skulle vi få svar på övriga frågor.Källkritikbyrån har sökt Anders Sydborg på nytt med frågor om det aktuella inlägget om kortavgifter. LÄS MER:? Nej, det är inte brottsligt att vägra ta betalt i kontanter? Vilseledande påståenden om cancer och CBD-olja i Framgångspodden? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
TITLE: Vilseledande inlägg om kort och 500-lappar - det här gäller DESCRIPTION: Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund. CONTENT: Kontanter ställs mot kortbetalning i ett missvisande inlägg som delats runt 10 000 gånger på Facebook - vi reder ut vad som gäller. Foto: Skärmdump/Facebook I fredags skrev en man så här i en grupp på Facebook: När jag använt en 500 lapp 50 gånger har den exakt samma värde oavsett vem som håller den i handen.Betalar man 500 kr med kort så går 1.5% till banken och efter 50 transaktioner så blir det endast 234 kr kvar.95% av befolkningen förstår fortfarande inte varför bankerna vill ta bort kontanterna. Inlägg på Facebook 25 oktober Inlägget har hunnit komma upp i över 15 000 interaktioner sedan dess. ”Dom stjäl pengar av oss varje dag”, skriver en person. ”Bankerna är värsta maffian”, skriver en annan.Men påståendena i inlägget är missvisande, enligt experter som Källkritikbyrån pratat med. Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund.- Det han skriver är väldigt konstigt, det är inte så att någon femhundring försvinner, säger Pehr Wissén, adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och tidigare vice vd för Handelsbanken.Han får medhåll av Karin Insulander, ekonom på Sveriges riksbank. - Frågeställaren verkar ha missförstått hur prissättningen ser ut mot en konsument. Kortanvändaren/konsumenten betalar inte några transaktionsavgifter mot handeln i Sverige då det finns ett förbud i betaltjänstlagen mot negativ särbehandling av specifika betalningsinstrument. Hon påpekar att man vanligtvis betalar en abonnemangskostnad mot kortutgivaren för att få rätten att inneha ett kort, exempelvis en årsavgift.- Det försvinner inga pengar för konsumenten så som antyds i inlägget.I korthet: Affären får inte ta ut avgift för kortbetalning av dig som kund, men de betalar för att ha möjligheten att betala med kort i sin butik.I detalj: För dig som vill veta mer så går vi igenom hur det fungerar med kortavgifter, själva exemplet samt samhällsdebatten om kort och kontanter. Själva exemplet I inlägget görs en uppställning där 500 kronor skulle minska varje gång ett kortköp sker och slutligen inte vara mer än 234 kronor kvar. - Själva matematiken är rätt räknad. Den är gjord så att man drar bort de 1,5 procenten från varje ny mindre summa som uppstått efter att man dragit bort 1,5 procent. Men det är en fiktiv siffra som inte har någon motsvarighet i kundens plånbok, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på organisationen Svensk handel. - Det är en avsiktlig eller oavsiktlig missförståelse av kortavgifter. När du betalar med kort så dras 1,5 procent som en transaktionsavgift från beloppet hos säljaren, inte från värdet på kortet eller köparens konto. Den betalande personen förlorar alltså inte delar av beloppet över tid. Den som handlar för 500 kronor femtio gånger kommer upp i 25 000 kronor.- Man kan se det som att om du köper en tv för 25 000 kronor och betalar med kort, så tar banken i exemplet 375 kronor i avgift av butiken. Men du som kund betalar det pris som står på prislappen, varken mer eller mindre, säger Nilervall.Att hantera kontanter kostar också pengar för affärerna, vilket inte tas upp i exemplet. Så fungerar kortsystemet Det finns flera parter som butiken betalar till när en kund ska handla med kort:* kortinnehavarens bank* kortförtaget* den så kallade kortinlösaren, som ser till att pengar dras från kundens konto och sätts in på kontot hos butiken.Här kan du exempelvis fördjupa dig i processen på Mastercards sajt.- De avgifter som tas ut kopplat till kort bekostar, i stora drag, systemet att flytta pengarna mellan konton och säkerheten kopplat till överföringen och, i fallet med kreditkort, även risken kopplat till kreditgivning, säger Charlotte Nilsson på Swedbanks presstjänst. Ett kort hos de vanligaste bankerna i Sverige kostar ett par hundra kronor om året för privatpersoner. Vad en korttransaktion kostar för butiken varierar beroende på verksamhetens storlek, enligt Swedbanks presstjänst.- För mindre företag handlar det ofta om en fast avgift och en mindre procentsats. Därför är det svårt att redovisa en exakt siffra. För små och medelstora företag har vi ett ”standarderbjudande” med en avgift på från 0,79 procent per transaktion. Kort mot kontanter - så ser debatten ut Kontanter har blivit en allt ovanligare betalmetod i Sverige. År 2020 hade andelen som betalar med kontanter fallit från runt 40 procent till under 10 procent på tio år, enligt Riksbanken. - Kontanter är det dyrast betalningssättet som finns, eftersom de ska hanteras fysiskt. De ska köras i säkerhetsbilar och läggas i automater, och det kostar väldigt mycket. För samhället är kort mycket billigare, bättre och säkrare, säger ekonomiexperten Per Wissén. Kommentar på Facebook. För den som vill fördjupa sig i frågan har Riksbanken publicerat en studie med beräkningar av den samhälleliga kostnaden av olika betalsätt - den hittar du här.Kontanter tas ibland upp i diskussioner om skattefusk och den svarta ekonomin.- Undre världen gillar kontanter i höga valörer. Det är svarta sektorn som använder det som betalningsmedel eftersom det inte lämnar spår. Kryptovalutor är lite likadant. Kryptovalutor drar åt sig pengar som ingen annan vill röra vid, för drogpengar, människosmuggling och vapen, för att det inte lämnar spår, säger Wissén. Varför vill man ha kontanter i ett samhälle?- Ja, det mesta tyder på att man inte vill det. Svenskarna överger det massivt. Kontanthantering är dyrt. I slutet av varje dag ska Ica-butikerna räkna ihop sina kontantkassor och lägga dem i kassaskåp och det skulle köras till banken i säkerhetsbilar, med en rånrisk. Kommentar på Facebook. Men, även om det är få som betalar med kontanter så är allt fler negativt inställda till att användningen av kontanter minskar, enligt Riksbankens statistik.Det står i Riksbankens uppdrag att förse samhället med kontanter och man har kommit fram till att det finns grupper i samhället som kan ha svårt att ta till sig elektroniska betalningar, berättar Pehr Wissén. - Det kan vara gamla eller folk med språkproblem, och till dem måste man tillhandahålla kontanter i viss utsträckning. - Riksbankens hållning är att handlare som säljer livsnödvändiga varor måste som huvudregel vara skyldiga att ta emot kontanter, dels för att alla ska kunna betala, dels för att kunna hantera en fredstida krissituation eller höjd beredskap, säger Karin Insulander på Sveriges riksbank. För ett par veckor sedan uppmanade riksbankschefen Erik Thedéen allmänheten att ha flera olika möjliga betalsätt tillgängliga. Kontanter kan bli viktigt i händelse av kriser eller krig, sade han. Från SVT:s inslag Men för mycket pengar i madrassen kan också vara ett problem. Ha lagom mycket pengar hemma, tipsade Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, i samband med det.- Ungefär det som du gör av med för dig och din familj i en vecka. Och ha de pengarna på ett säkert ställe för om någonting händer så får du väldigt begränsad ersättning från ditt försäkringsbolag, sade hon i ett inslag på SVT 25 oktober. Opinionsbildare bakom inlägget Mannen som gjort inlägget, enterprenören Anders Sydborg, förespråkar kontanter och gör bland annat reklam för t-shirts och mössor med texten ”cash is king” i Facebook-gruppen ”Kontanter, Makt & Vilseledande Media”. Den är en av hans tre större Facebook-grupper och har nära 160 000 medlemmar. Det är också i den som det aktuella inlägget är gjort. Foto: Skärmdump/Collage/Facebook Anders Sydborg har en brokig bakgrund och har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats i medier för sin färgstarka historia och för sina konspirationsidéer om vaccin, 5G och strålning. För tolv år sedan deltog Sydborg i tv-programmet Svenska miljonärer. Sedan dess har han satts i personlig konkurs med skatteskulder på över 13 miljoner kronor och har i snitt haft en taxerad inkomst på kring 33 000 kronor om året de senaste tio åren. Sydborg beskriver själv det som att han lever utanför samhället.Förra året bjöds han in till Framgångspodden, en av Sveriges största poddar, och kom då med en lång rad vilseledande påståenden. Källkritikbyrån gjorde då två granskningar av dessa påståenden, en om strålning och en om cancer och CBD-oljor. Från Källkritikbyråns granskning 24 maj 2023. Foto: Skärmdump/Pixabay Anders Sydborg förespråkar olika produkter kopplade till de ämnena i sina Facebook-grupper och hävdar bland annat att dessa hjälpt mot cancer.Vi ställde i samband med de tidigare granskningarna frågor om Anders Sydborg tjänar pengar på sin verksamhet och om och i så fall hur mycket han tar betalt för CBD-oljor, rådgivning eller påstådda strålningsmätningar.Sydborg svarade i ett mejl 23 maj 2023 att hans påståenden var ”helt rätt och inte någon vilseledande information”. När vi ”ändrat vår inställning” så skulle vi få svar på övriga frågor.Källkritikbyrån har sökt Anders Sydborg på nytt med frågor om det aktuella inlägget om kortavgifter. LÄS MER:? Nej, det är inte brottsligt att vägra ta betalt i kontanter? Vilseledande påståenden om cancer och CBD-olja i Framgångspodden? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
9fc4366dae6e25a75375584d2b0e330c2da55752Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen.
Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar.
Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro
Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen.
@mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss????
Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan.
Från Viralgranskaren 2018-
Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt.
Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018.
Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!
21d8dc141de8d40ef26d7225f4b9157ff7aff9949fc4366dae6e25a75375584d2b0e330c2da55752TITLE: Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen DESCRIPTION: Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen. CONTENT: Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar. Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen. @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss???? Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan. Från Viralgranskaren 2018- Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt. Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018. - Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!
TITLE: Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen DESCRIPTION: Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen. CONTENT: Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar. Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen. @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss???? Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan. Från Viralgranskaren 2018- Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt. Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018. - Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!