Tornevall Networks

TITLE:
Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad

DESCRIPTION:
”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.

CONTENT:
”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.

Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X

I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.

Inlägg på Facebook 21 april.

Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.

 Från den AI-genererade bilden. 

I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.

 Från den AI-genererade bilden.

När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.

Där skriver personen som lagt upp bilden så här:

 JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april

På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.

Bildmakarens kommentarer

Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.

Kommentar på Facebook 22 april.

Nu, menar personen, att den gjort detsamma.

– Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.

Så gjordes bilden med AI

Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.

Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.

ChatGPT svarade:

Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!

Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.

Utdrag ur prompten som bilden skapades med.

Återkommande helgvrede

Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.

Inlägg på Twitter/X 2022.

Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.

 Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.

Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad

DESCRIPTION:
”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.

CONTENT:
”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.

Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X

I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.

Inlägg på Facebook 21 april.

Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.

 Från den AI-genererade bilden. 

I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.

 Från den AI-genererade bilden.

När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.

Där skriver personen som lagt upp bilden så här:

 JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april

På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.

Bildmakarens kommentarer

Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.

Kommentar på Facebook 22 april.

Nu, menar personen, att den gjort detsamma.

– Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.

Så gjordes bilden med AI

Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.

Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.

ChatGPT svarade:

Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!

Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.

Utdrag ur prompten som bilden skapades med.

Återkommande helgvrede

Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.

Inlägg på Twitter/X 2022.

Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.

 Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.

Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj

DESCRIPTION:
Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja.

CONTENT:
Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja. Vi tittar närmare på vilseledande påståenden i kölvattnet av en uppmärksammad kampanj.

Foto: Kollage/Skärmdump/Twitter/X

Tiktokaren Rebecka Rapp (SD) har upprörts över polisens nya kampanj för att rekrytera flerspråkiga personer till polisutbildningen.

”Det är helt sjukt att man kan tycka att det är lämpligt att som myndighet göra reklam för polisutbildningen på arabiska. Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”, sade Rapp i en nu nedtagen Tiktok-video.I kampanjmaterialet syns exempelvis en polis och den svenska texten ”Vi behöver Sveriges bästa förmågor på vår sida”. Sen följer fortsättningen på arabiska: ”Därför söker vi dig som hittar orden på fler språk än ett”.

Inlägg som kommenterar Polisens kampanj på Twitter/X 2 april.

Kampanjen körs på arabiska, spanska och albanska. I Rapps video pekar hon mot den spanska annonsen och säger: ”Vi snackar alltså att de gör reklam för polisutbildningen PÅ ARABISKA”.

Inlägg på Rebecka Rapps Tiktok 6 april.

Nästa dag tog hon ner Tiktok-videon och lade upp en ny med den arabiska annonsen i bakgrunden, men även den videon har tagits ner.Rebecka Rapp är politisk sekreterare i Borås och är med och driver SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna i Sjuhärad. Hon är en av flera unga kvinnliga profiler som får betalt av Sverigedemokraterna för att göra innehåll i sociala medier. Även andra representanter för Sverigedemokraterna har kommenterat polisens kampanj, däribland Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, som på Twitter/X ställer sig frågan: ”Varför skulle polisen rekrytera på något annat språk än svenska?”.

En fullt rimlig frågeställning. https://t.co/KTScaaAzFH— Richard Jomshof (@RichardJomshof) April 2, 2025 

I kommentarsfält dyker synpunkter upp på att annonsen delvis innehåller ett annat språk än svenska. ”På vilket sätt tillförs polisen något av en person som inte kan läsa en annons på svenska?”, frågar sig en man.

Svenska krav på polisutbildningen

Vi frågade Polisen vad som gäller.

Vilka är språkkraven för polisutbildningen?– För behörighet till polisutbildningen krävs både grundläggande och särskild behörighet, vilket innefattar godkänt betyg i kurser i svenska och engelska, säger Caroline Wiklund, pressekreterare på Polisen, till Källkritikbyrån.Vilka språk genomförs utbildningen på?– Svenska. Det förekommer litteratur och moment på engelska under utbildningen.I sociala medier uttalar sig människor om att ”poliser måste kunna svenska”. Har ni någon kommentar till den sortens uttalanden?– Svenskkunskaper är nödvändiga för poliser, ytterligare språkkompetens ersätter inte svenska men ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.Vilka fördelar vill ni få till av att ha flerspråkiga poliser?– Samhället blir allt mer komplext, heterogent och snabbföränderligt. Det ställer högre krav på kulturell och språklig kompetens för att polisen ska klara sitt kärnuppdrag. Det är viktigt att polisen får in ny kunskap och fler perspektiv i myndigheten, så att vi kan möta alla medborgare på bästa sätt. Det ökar förtroendet för polisen och ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.

Tog ner videorna – ”fel fokus”

Till Källkritikbyrån säger Rebecka Rapp att hon känner till att polisutbildningen är på svenska. Hon tycker att det är positivt med flerspråkighet inom polisen. På frågan varför Rapp tog ner videorna säger hon att det var för att ”fokusen blev ett helt annat än vad tanken var från början”.

Kommentar på Twitter/X den 6 april.

Vi ber Rapp kommentera uttalandet i den första videon: ”Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”.Här verkar du tala om en brist på svenska. Kan du kommentera det? ”Det är enligt mig inte lämpligt att som polismyndighet göra reklam på andra språk när man uppmanas söka in till polisutbildningen där det är krav på god svenska. Själva syftet går förlorat om reklam behöver göras på andra språk för att mottagaren ska förstå”, skriver hon till Källkritikbyrån i ett mejl.Men språket har, enligt Polisen, varit hela poängen. Syftet med kampanjen har sedan tidigare kommenterats av Lena Glennert, kommunikationsstrateg på Polisen, i Polistidningen, där hon säger: ”Tanken är att personerna som har den här språkkompetensen ska känna att budskapet riktar sig just till dem. Att det blir exklusivt. Det är som när it-företag lägger in programmeringskod i sina budskap.”Enligt Rebecka Rapp kom hennes videor upp i kring 80 000 respektive 100 000 visningar innan hon tog ner dem.

Äldre manipulerad bild

I samband med diskussionerna om polisens annonskampanj spreds även en gammal manipulerad bild från ett satirkonto på Twitter/X, bland annat av riksdagsledamoten Josef Fransson (SD).Han ställer frågan: ”Vad står det på denna då?”. Franssons publicering har sedan dess fått över 223 000 visningar på plattformen och märkts upp med en ”community note”på Twitter/X.

Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om kontot som lade ut bilden från början. Så här såg ursprungspubliceringen ut i maj 2023, med texten:

Var på blixtvisit i min barndomsförort Huddinge. Ja hörrni… vad ska man säga? Det var bättre förr. Då kunde man i alla fall läsa skyltarna. Men det är nya tider nu. Frågan är hur länge svenskan är officiellt språk i det här landet?

Manipulerad bild på Twitter/X 20 maj 2023.

Bilden är ihopklippt med utgångspunkt i en bild som Polisen i Huddinge lade ut för 2021 på Facebook. Detta Twitterkontos publicering har dock ingen ”community note”.I januari i år fick bilden spridning internationellt och omskrevs bland annat av våra spanska faktagranskarkollegor Maldita.

När man söker på bilderna med till exempel Google lens så dyker satirkontot upp i sökresultatet. Hur du själv kan undersöka bilder går vi igenom här! Källkritikbyrån har sökt Josef Fransson. 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj

DESCRIPTION:
Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja.

CONTENT:
Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja. Vi tittar närmare på vilseledande påståenden i kölvattnet av en uppmärksammad kampanj.

Foto: Kollage/Skärmdump/Twitter/X

Tiktokaren Rebecka Rapp (SD) har upprörts över polisens nya kampanj för att rekrytera flerspråkiga personer till polisutbildningen.

”Det är helt sjukt att man kan tycka att det är lämpligt att som myndighet göra reklam för polisutbildningen på arabiska. Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”, sade Rapp i en nu nedtagen Tiktok-video.I kampanjmaterialet syns exempelvis en polis och den svenska texten ”Vi behöver Sveriges bästa förmågor på vår sida”. Sen följer fortsättningen på arabiska: ”Därför söker vi dig som hittar orden på fler språk än ett”.

Inlägg som kommenterar Polisens kampanj på Twitter/X 2 april.

Kampanjen körs på arabiska, spanska och albanska. I Rapps video pekar hon mot den spanska annonsen och säger: ”Vi snackar alltså att de gör reklam för polisutbildningen PÅ ARABISKA”.

Inlägg på Rebecka Rapps Tiktok 6 april.

Nästa dag tog hon ner Tiktok-videon och lade upp en ny med den arabiska annonsen i bakgrunden, men även den videon har tagits ner.Rebecka Rapp är politisk sekreterare i Borås och är med och driver SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna i Sjuhärad. Hon är en av flera unga kvinnliga profiler som får betalt av Sverigedemokraterna för att göra innehåll i sociala medier. Även andra representanter för Sverigedemokraterna har kommenterat polisens kampanj, däribland Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, som på Twitter/X ställer sig frågan: ”Varför skulle polisen rekrytera på något annat språk än svenska?”.

En fullt rimlig frågeställning. https://t.co/KTScaaAzFH— Richard Jomshof (@RichardJomshof) April 2, 2025 

I kommentarsfält dyker synpunkter upp på att annonsen delvis innehåller ett annat språk än svenska. ”På vilket sätt tillförs polisen något av en person som inte kan läsa en annons på svenska?”, frågar sig en man.

Svenska krav på polisutbildningen

Vi frågade Polisen vad som gäller.

Vilka är språkkraven för polisutbildningen?– För behörighet till polisutbildningen krävs både grundläggande och särskild behörighet, vilket innefattar godkänt betyg i kurser i svenska och engelska, säger Caroline Wiklund, pressekreterare på Polisen, till Källkritikbyrån.Vilka språk genomförs utbildningen på?– Svenska. Det förekommer litteratur och moment på engelska under utbildningen.I sociala medier uttalar sig människor om att ”poliser måste kunna svenska”. Har ni någon kommentar till den sortens uttalanden?– Svenskkunskaper är nödvändiga för poliser, ytterligare språkkompetens ersätter inte svenska men ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.Vilka fördelar vill ni få till av att ha flerspråkiga poliser?– Samhället blir allt mer komplext, heterogent och snabbföränderligt. Det ställer högre krav på kulturell och språklig kompetens för att polisen ska klara sitt kärnuppdrag. Det är viktigt att polisen får in ny kunskap och fler perspektiv i myndigheten, så att vi kan möta alla medborgare på bästa sätt. Det ökar förtroendet för polisen och ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.

Tog ner videorna – ”fel fokus”

Till Källkritikbyrån säger Rebecka Rapp att hon känner till att polisutbildningen är på svenska. Hon tycker att det är positivt med flerspråkighet inom polisen. På frågan varför Rapp tog ner videorna säger hon att det var för att ”fokusen blev ett helt annat än vad tanken var från början”.

Kommentar på Twitter/X den 6 april.

Vi ber Rapp kommentera uttalandet i den första videon: ”Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”.Här verkar du tala om en brist på svenska. Kan du kommentera det? ”Det är enligt mig inte lämpligt att som polismyndighet göra reklam på andra språk när man uppmanas söka in till polisutbildningen där det är krav på god svenska. Själva syftet går förlorat om reklam behöver göras på andra språk för att mottagaren ska förstå”, skriver hon till Källkritikbyrån i ett mejl.Men språket har, enligt Polisen, varit hela poängen. Syftet med kampanjen har sedan tidigare kommenterats av Lena Glennert, kommunikationsstrateg på Polisen, i Polistidningen, där hon säger: ”Tanken är att personerna som har den här språkkompetensen ska känna att budskapet riktar sig just till dem. Att det blir exklusivt. Det är som när it-företag lägger in programmeringskod i sina budskap.”Enligt Rebecka Rapp kom hennes videor upp i kring 80 000 respektive 100 000 visningar innan hon tog ner dem.

Äldre manipulerad bild

I samband med diskussionerna om polisens annonskampanj spreds även en gammal manipulerad bild från ett satirkonto på Twitter/X, bland annat av riksdagsledamoten Josef Fransson (SD).Han ställer frågan: ”Vad står det på denna då?”. Franssons publicering har sedan dess fått över 223 000 visningar på plattformen och märkts upp med en ”community note”på Twitter/X.

Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om kontot som lade ut bilden från början. Så här såg ursprungspubliceringen ut i maj 2023, med texten:

Var på blixtvisit i min barndomsförort Huddinge. Ja hörrni… vad ska man säga? Det var bättre förr. Då kunde man i alla fall läsa skyltarna. Men det är nya tider nu. Frågan är hur länge svenskan är officiellt språk i det här landet?

Manipulerad bild på Twitter/X 20 maj 2023.

Bilden är ihopklippt med utgångspunkt i en bild som Polisen i Huddinge lade ut för 2021 på Facebook. Detta Twitterkontos publicering har dock ingen ”community note”.I januari i år fick bilden spridning internationellt och omskrevs bland annat av våra spanska faktagranskarkollegor Maldita.

När man söker på bilderna med till exempel Google lens så dyker satirkontot upp i sökresultatet. Hur du själv kan undersöka bilder går vi igenom här! Källkritikbyrån har sökt Josef Fransson. 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Väderkartor går igen - men det är fortfarande olika sorters kartor

DESCRIPTION:
Årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.

CONTENT:
En gammal jämförelse mellan två väderkartor sprids på nytt med konspiratoriska kommentarer - men årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.

Foto: Skärmdump/Instagram

För två veckor sedan lade en man upp en Instagram-reel där han förundras över två väderkartor. De är lagda bredvid varandra med årtalen 1986 och 2022. Den ena bilden visar blått hav, grönt land och solar, medan den andra bilden visar orangeröda färger. ”Hur kan det vara så rött på den ena bilden”, frågar mannen sig och menar att vi blir ”manipulerade”.Filmen har sedan dess fått nära 87 000 visningar och mannen har även lagt upp samma film på nytt och fått ytterligare 15 000 visningar av den.

”Med andra ord, den globala uppvärmningen är bara massa struntprat”, kommenterar en person i kommentarsfältet.

Inlägg på Facebook 19 maj 2022.

Samma misstro mot klimatvetenskapen och de av människan orsakade klimatförändringarna dök upp när kartbilderna spreds för tre år sedan. Då skrev en man: ”1986 hette det normal sommar. Idag färgar man kartan röd och kallar det extremvärme”.

Men den här beskrivningen stämmer inte - det rör sig om olika kartor. 

 Den spridda bilden.

- Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar, sade Per Stenborg, meteorolog på SVT Väder, då.

Den vänstra bilden är inte heller från 1986, då såg väderleksrapporten väldigt annorlunda ut.

 Meteorologen och väderpresentatören John Pohlman visar vinterväder i en SVT-sändning. 

De två kartorna

Den vänstra kartan är från SVT, men inte från 80-talet, utan från 2016. Den högra kartan är en temperaturkarta från TV4 2021. 

Från TV4:s vädersändning 13 augusti 2021.

- Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar för att på så sätt få heltäckande information över kartan, kommenterade meteorologen Per Stenborg till Källkritikbyrån då.

En vända till 2023

Inlägg med två väderkartor dök upp även för två år sedan och hade då ändrats och fått nya, men lika inkorrekta, årtal tillagda.

Inlägg på Twitter/X den 21 juni 2023.

Det rörde sig fortfarande om olika sorters kartor: en prognoskarta och en temperaturkarta.I kommentarsfält luftar människor idén att de röda färgerna blivit rödare med åren, något som kommenterades av meteorologen Henrik Reimer 2022, och nej, enligt honom stämmer det inte.

- Den grafiska profilen har ändrats genom åren, men det är fortsatt röd färg på varmt och blå färg på kallare som är poängen, sade Reimer till SVT.Tidigare fanns ett inslag till artikeln på SVT, men som nu är nedplockat. Så här såg en jämförelse av temperaturskalan 2016 och 2020 ut i inslaget:

Bild från SVT:s inslag 2022.

Mannen som nu sprider kartorna har inte svarat på Källkritikbyråns frågor, utan vi får i stället ett mejlsvar med meddelandet att han ”inte jobbar gratis” och endast svarar på frågor vid bokning för press- och mediakontakt - något han vill ha 333 dollar för. 

Sammantaget: Väderkartorna har spridits vid flera tillfällen förr. De visar en prognoskarta från 2016 och en temperaturkarta från 2021. På 80-talet såg väderpresentationer ut på ett helt annat sätt.

LÄS MER:? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Nej, de här väderkartorna är inte ett bevis för "klimathysteri"

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Väderkartor går igen - men det är fortfarande olika sorters kartor

DESCRIPTION:
Årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.

CONTENT:
En gammal jämförelse mellan två väderkartor sprids på nytt med konspiratoriska kommentarer - men årtalen stämmer inte och kartorna som jämförs är inte av samma sort.

Foto: Skärmdump/Instagram

För två veckor sedan lade en man upp en Instagram-reel där han förundras över två väderkartor. De är lagda bredvid varandra med årtalen 1986 och 2022. Den ena bilden visar blått hav, grönt land och solar, medan den andra bilden visar orangeröda färger. ”Hur kan det vara så rött på den ena bilden”, frågar mannen sig och menar att vi blir ”manipulerade”.Filmen har sedan dess fått nära 87 000 visningar och mannen har även lagt upp samma film på nytt och fått ytterligare 15 000 visningar av den.

”Med andra ord, den globala uppvärmningen är bara massa struntprat”, kommenterar en person i kommentarsfältet.

Inlägg på Facebook 19 maj 2022.

Samma misstro mot klimatvetenskapen och de av människan orsakade klimatförändringarna dök upp när kartbilderna spreds för tre år sedan. Då skrev en man: ”1986 hette det normal sommar. Idag färgar man kartan röd och kallar det extremvärme”.

Men den här beskrivningen stämmer inte - det rör sig om olika kartor. 

 Den spridda bilden.

- Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar, sade Per Stenborg, meteorolog på SVT Väder, då.

Den vänstra bilden är inte heller från 1986, då såg väderleksrapporten väldigt annorlunda ut.

 Meteorologen och väderpresentatören John Pohlman visar vinterväder i en SVT-sändning. 

De två kartorna

Den vänstra kartan är från SVT, men inte från 80-talet, utan från 2016. Den högra kartan är en temperaturkarta från TV4 2021. 

Från TV4:s vädersändning 13 augusti 2021.

- Den vänstra är en "vanlig" väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar för att på så sätt få heltäckande information över kartan, kommenterade meteorologen Per Stenborg till Källkritikbyrån då.

En vända till 2023

Inlägg med två väderkartor dök upp även för två år sedan och hade då ändrats och fått nya, men lika inkorrekta, årtal tillagda.

Inlägg på Twitter/X den 21 juni 2023.

Det rörde sig fortfarande om olika sorters kartor: en prognoskarta och en temperaturkarta.I kommentarsfält luftar människor idén att de röda färgerna blivit rödare med åren, något som kommenterades av meteorologen Henrik Reimer 2022, och nej, enligt honom stämmer det inte.

- Den grafiska profilen har ändrats genom åren, men det är fortsatt röd färg på varmt och blå färg på kallare som är poängen, sade Reimer till SVT.Tidigare fanns ett inslag till artikeln på SVT, men som nu är nedplockat. Så här såg en jämförelse av temperaturskalan 2016 och 2020 ut i inslaget:

Bild från SVT:s inslag 2022.

Mannen som nu sprider kartorna har inte svarat på Källkritikbyråns frågor, utan vi får i stället ett mejlsvar med meddelandet att han ”inte jobbar gratis” och endast svarar på frågor vid bokning för press- och mediakontakt - något han vill ha 333 dollar för. 

Sammantaget: Väderkartorna har spridits vid flera tillfällen förr. De visar en prognoskarta från 2016 och en temperaturkarta från 2021. På 80-talet såg väderpresentationer ut på ett helt annat sätt.

LÄS MER:? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Nej, de här väderkartorna är inte ett bevis för "klimathysteri"

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så granskar du ett kedjebrev

DESCRIPTION:
Budskapet till Trump kommer inte från Mexikos president - kedjebrev som spridits sedan 2017.

CONTENT:
Ett populärt meddelande från Mexikos president och ”resten av världen” till Donald Trump och USA sprids just nu på Facebook - men det är ett kedjebrev som spridits sedan 2017.

Foto: Skärmdump/Facebook

I den här guiden går vi igenom hur du själv kan upptäcka att något är ett kedjebrev och kontrollera inlägg du ser i sociala medier.

Fallet med Claudia Sheinbaum

Mexikos president Claudia Sheinbaum påstås ha skrivit ett brev till USA:s president Donald Trump. Så här inleds inlägget:

Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället. Ur kedjebrev på Facebook 30 mars

Därpå räknas en rad produkter upp som den övriga världen kan köpa i stället för amerikanska alternativ. Brevet avslutas med uppmaningen att ”vidarebefordra detta till 12 personer”.Längst ner i artikeln hittar du texten i sin helhet.

Inlägg på Facebook 30 mars.

Men den mexikanska presidenten har inte skrivit det här brevet, utan det rör sig om en text som spridits sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017. Brevet har fortsatt att spridas som kedjebrev och nu har Claudia Sheinbaum lagts till som avsändare.Inlägget har i dagarna spridits på svenska av flera Facebook-användare. En av moderatorerna i gruppen ”Bojkotta varor från USA” med över 83 000 medlemmar försökte i tisdags få gruppdeltagarna att sluta försöka lägga in texten i gruppen.”Snälla medlemmar! Denna artikel är redan delad och är tyvärr inte helt sann. Vi får in ca 15 per dag av exakt samma”, skriver moderatorn. 

Kommentar till inlägget på Facebook 1 april.

Från en annan grupp på Facebook hade texten delats över 21 000 gånger i tisdags, med kommentaren: ”Det är inte ofta jag delar men detta är helt underbart och bör läsas av så många som möjligt”. Det inlägget verkar sedan dess ha tagits ner. Förutom de som uttrycker stark entusiasm för själva budskapet så är det några personer i kommentarsfälten som ställer frågan ”vad är källan till det här?”. Andra svarar att det spelar mindre roll för dem om presidenten faktiskt sagt så här. Det är själva innehållet, andemeningen, som räknas.

Kommentar på Facebook 5 mars.

Kedjebrevens historia

Kedjebrev är textstycken som sprids i sociala medier, ofta med uppmaningen att dela dem vidare eller att lägga upp egna kopior. Det kan vara uppmaningar, varningar eller skrönor som hamnat på nätet och nu lever sitt eget liv. 

En del kedjebrev som sprids på nätet har sitt ursprung i gamla mejl som skickades runt på 90- och tidigt 2000-tal. Då kunde de vara ”laddade” med virus eller farliga länkar. Kedjebrev är ofta svåra att spåra eftersom människor lägger in dem om och om igen, vilket innebär att det hela tiden skapas nya avsändare som ser ut som om de är ursprungskällan. Lästips! Källkritikbyrån har gått igenom historierna bakom många av de senaste årens största kedjebrev här i vår guide ”Stora listan över kedjebrev på nätet”.

Inlägget på spanska på Facebook 27 januari.

Låt oss gå igenom hur du själv kan upptäcka och granska kedjebrev.

Undersök - steg för steg

Först gäller det att upptäcka att det är något skumt med texten som dyker upp i flödet. Att ”kopiera och dela” finns med i en text kan du generellt ta som en signal att granska innehållet. Men det är inte alltid så enkelt och det gäller att vara uppmärksam. Det kan vara att ens vän formulerar sig annorlunda än du är van vid.SpråketNu för tiden översätts texter fram och tillbaka, vilket exempelvis kan ge sken av att det är din svenskspråkiga kompis som faktiskt skrivit texten när det i själva verket handlar om en översatt kopia av en text på något annat språk.Det här kan märkas på formuleringarna i texten, att det låter som märklig svenska. I den mexikanska presidentens påstådda tal så står det exempelvis ”den där förbannade väggen”. Wall på engelska kan betyda både vägg och mur.

Inlägget på engelska på Instagram.

Testa att själv översätta begrepp ur texten till engelska och sök på dem, om du misstänker att texten är maskinöversatt.Hitta ursprungskällanTa en kort bit ur texten, sätt citationstecken runt och sök på den i en sökmotor. I många fall dyker nyheter högt upp i sökresultat och om något skulle ha blivit en nyhet så kan avsaknaden av sökträffar säga dig någonting.

I det här fallet får man inga träffar på att Claudia Scheinbaum skulle sagt så här. Inte heller på hennes officiella sidor kan man hitta något liknande.

Kommentar på Facebook 11 mars.

LedtrådssamlandeEtt utmärkt ställe att samla ledtrådar är ofta kommentarsfältet. Är det någon som ifrågasätter innehållet eller har någon ytterligare information? Att någon påstår saker här ska inte tas som sanning utan du får undersöka och kontrollera även de påståendena. 

Finns det faktagranskningar?I många fall med texter som har en engelskspråkig förlaga så kan du räkna med att faktagranskare runtom i världen tagit upp kedjebrevet. Sök på nyckelord som namn, platser eller begrepp ihop med orden ”fact check”.

Googlesökning.

I det här fallet hittar man med en gång fram till granskningar från nyhetsbyrån Reuters, Fullfact och Politifact. I Snopes artikel får man exempelvis veta att texten cirkulerat i USA under februari månad i år och att den spridits på både spanska och engelska.

Ur inlägg på spanska på Facebook 27 januari.

När Källkritikbyrån söker på fraser på spanska ur kedjebrevet i Metas söktjänst Meta content library och går igenom träffarna bakåt i tiden så hittar vi exempelvis det här inlägget från 2019 på spanska med över 160 000 interaktioner:

Inlägg på Facebook 7 januari 2019.

De äldsta träffarna är från 2017. I de här inläggen nämns inte Mexikos president Claudia Sheinbaum och tillskrivs inte någon särskild person. 

Bilder och filmerInlägg i sociala medier innehåller ofta bilder och du kan ibland få bra ledtrådar av att kunna undersöka dem. Hur du gör det beskriver vi utförligt här i vår guide ”Stora verktygslådan för viralgranskare”.

När du har gått igenom alla de här stegen så har du ofta kommit till målet eller åtminstone en bra bit på vägen. Om du vill få hjälp så mejla oss på tips@kallkritikbyran.se!

Inlägget i sin helhet:

Mexikos president CLAUDIA SHEINBAUM skriver till Trump och Musk å resten av världens vägnar:Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället.Det finns 7 miljarder konsumenter som på mindre än 42 timmar kan byta ut sina iPhones mot Samsung eller Huawei. De kan också sluta köpa Levi’s och istället välja Zara eller Massimo Dutti.Tyst och på mindre än sex månader kan vi sluta köpa Ford och Chevrolet och istället välja Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault eller BMW - bilar som tekniskt sett vida överträffar de ni tillverkar.Dessa 7 miljarder kan också sluta prenumerera på Direct TV, och även om vi helst inte skulle vilja det, kan vi sluta titta på Hollywood-filmer och istället konsumera fler latinamerikanska eller europeiska produktioner, som har kvalitet, innovation, filmteknik och utmärkt innehåll.Tro det eller ej, men vi kan sluta besöka Disney-parker och istället åka till Xcaret i Cancún, Mexiko, Kanada eller Europa - det finns utmärkta alternativ i Sydamerika, Asien och Europa.Och tro det eller ej, men även i Mexiko finns det bättre hamburgare än McDonald’s, och dessutom med bättre näringsinnehåll.Har någon sett pyramider i USA? I Egypten, Mexiko, Peru, Guatemala, Sudan och många andra länder finns pyramider som vittnar om fantastiska kulturer.Vet ni var världens underverk finns, både de gamla och de moderna?Inte ett enda ligger i USA… Vilken skam för Trump - han skulle väl köpa ett och sälja det vidare!Vi vet att Adidas finns, och inte bara Nike, men vi kan också börja använda mexikanska skor som Panama.Vi vet mycket mer än ni tror. Vi vet till exempel att om dessa 7 miljarder konsumenter slutar köpa era produkter, kommer arbetslösheten att öka och er ekonomi (inom den rasistiska muren) kommer att falla så hårt att ni kommer be oss att riva den där förbannade väggen.Men vi ville ju egentligen inget… Ni ville ha en mur, så varsågod - ha en mur.Med vänliga hälsningar, "resten av världen".Vidarebefordra detta till 12 personer. Om du inte gör det händer ingenting, men många människor kommer att förbli ovetande om dessa realiteter./ KLAUDIA SHEINBAUM MEXIKOS PRESIDENT Kedjebrev på Facebook 30 mars

Och här är texten på engelska:

Mexican President Claudia Sheinbaum addresses Trump: "So, you voted to build a wall. Well, dear Americans, even if you don't understand much about geography, since for you America is your country and not a continent, it is important for you to know, before the first brick is laid, that there are 7 billion people beyond that wall. But since you don't really know the term "people," we will call them "consumers." There are 7 billion consumers ready to replace their iPhones with Samsung or Huawei devices in less than 42 hours. They can also replace Levi's with Zara or Massimo Duti. In less than six months, we can easily stop buying Ford or Chevrolet cars and replace them with Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault or BMW, which are technically better than the cars they produce. These 7 billion people can also stop subscribing to Direct TV, and we don't want to do that, but we can stop watching Hollywood movies and start watching more Latin American or European productions that have better quality, message, cinematic techniques and content. Although it may sound incredible, we can skip Disney and go to the Xcaret resort in Cancun, Mexico, Canada or Europe: there are other great destinations in South America, East America and Europe. And even if you don't believe it, even in Mexico there are better hamburgers than McDonald's and they have better nutritional content. Has anyone seen pyramids in the United States? In Egypt, Mexico, Peru, Guatemala, Sudan and other countries there are pyramids with incredible civilizations. Find out where to find the wonders of the ancient and modern world. None of them in the US. Shame on Trump, he would have bought them and sold them! We know that Adidas exists, not just Nike, and we can start wearing Mexican sneakers like Panam. We know more than you think. We know, for example, that if these 7 billion consumers don't buy their products, there will be unemployment and their economy will collapse (within the racist wall) to such an extent that they will beg us to tear down this ugly wall. We didn't want to, but.... You want a wall, you get a wall. Sincerely yours." Kedjebrev på Instagram 

Finns det några problem med att dela vidare kedjebrev, annat än om de innehåller något som inte stämmer? Ja, det har visat sig att bedragare letar rätt på möjliga offer genom att se vilka som delar kedjebrev. Det kan du läsa mer om här:? Kedjebrevsspridare måltavlor för spaminlägg och bluffar 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så granskar du ett kedjebrev

DESCRIPTION:
Budskapet till Trump kommer inte från Mexikos president - kedjebrev som spridits sedan 2017.

CONTENT:
Ett populärt meddelande från Mexikos president och ”resten av världen” till Donald Trump och USA sprids just nu på Facebook - men det är ett kedjebrev som spridits sedan 2017.

Foto: Skärmdump/Facebook

I den här guiden går vi igenom hur du själv kan upptäcka att något är ett kedjebrev och kontrollera inlägg du ser i sociala medier.

Fallet med Claudia Sheinbaum

Mexikos president Claudia Sheinbaum påstås ha skrivit ett brev till USA:s president Donald Trump. Så här inleds inlägget:

Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället. Ur kedjebrev på Facebook 30 mars

Därpå räknas en rad produkter upp som den övriga världen kan köpa i stället för amerikanska alternativ. Brevet avslutas med uppmaningen att ”vidarebefordra detta till 12 personer”.Längst ner i artikeln hittar du texten i sin helhet.

Inlägg på Facebook 30 mars.

Men den mexikanska presidenten har inte skrivit det här brevet, utan det rör sig om en text som spridits sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017. Brevet har fortsatt att spridas som kedjebrev och nu har Claudia Sheinbaum lagts till som avsändare.Inlägget har i dagarna spridits på svenska av flera Facebook-användare. En av moderatorerna i gruppen ”Bojkotta varor från USA” med över 83 000 medlemmar försökte i tisdags få gruppdeltagarna att sluta försöka lägga in texten i gruppen.”Snälla medlemmar! Denna artikel är redan delad och är tyvärr inte helt sann. Vi får in ca 15 per dag av exakt samma”, skriver moderatorn. 

Kommentar till inlägget på Facebook 1 april.

Från en annan grupp på Facebook hade texten delats över 21 000 gånger i tisdags, med kommentaren: ”Det är inte ofta jag delar men detta är helt underbart och bör läsas av så många som möjligt”. Det inlägget verkar sedan dess ha tagits ner. Förutom de som uttrycker stark entusiasm för själva budskapet så är det några personer i kommentarsfälten som ställer frågan ”vad är källan till det här?”. Andra svarar att det spelar mindre roll för dem om presidenten faktiskt sagt så här. Det är själva innehållet, andemeningen, som räknas.

Kommentar på Facebook 5 mars.

Kedjebrevens historia

Kedjebrev är textstycken som sprids i sociala medier, ofta med uppmaningen att dela dem vidare eller att lägga upp egna kopior. Det kan vara uppmaningar, varningar eller skrönor som hamnat på nätet och nu lever sitt eget liv. 

En del kedjebrev som sprids på nätet har sitt ursprung i gamla mejl som skickades runt på 90- och tidigt 2000-tal. Då kunde de vara ”laddade” med virus eller farliga länkar. Kedjebrev är ofta svåra att spåra eftersom människor lägger in dem om och om igen, vilket innebär att det hela tiden skapas nya avsändare som ser ut som om de är ursprungskällan. Lästips! Källkritikbyrån har gått igenom historierna bakom många av de senaste årens största kedjebrev här i vår guide ”Stora listan över kedjebrev på nätet”.

Inlägget på spanska på Facebook 27 januari.

Låt oss gå igenom hur du själv kan upptäcka och granska kedjebrev.

Undersök - steg för steg

Först gäller det att upptäcka att det är något skumt med texten som dyker upp i flödet. Att ”kopiera och dela” finns med i en text kan du generellt ta som en signal att granska innehållet. Men det är inte alltid så enkelt och det gäller att vara uppmärksam. Det kan vara att ens vän formulerar sig annorlunda än du är van vid.SpråketNu för tiden översätts texter fram och tillbaka, vilket exempelvis kan ge sken av att det är din svenskspråkiga kompis som faktiskt skrivit texten när det i själva verket handlar om en översatt kopia av en text på något annat språk.Det här kan märkas på formuleringarna i texten, att det låter som märklig svenska. I den mexikanska presidentens påstådda tal så står det exempelvis ”den där förbannade väggen”. Wall på engelska kan betyda både vägg och mur.

Inlägget på engelska på Instagram.

Testa att själv översätta begrepp ur texten till engelska och sök på dem, om du misstänker att texten är maskinöversatt.Hitta ursprungskällanTa en kort bit ur texten, sätt citationstecken runt och sök på den i en sökmotor. I många fall dyker nyheter högt upp i sökresultat och om något skulle ha blivit en nyhet så kan avsaknaden av sökträffar säga dig någonting.

I det här fallet får man inga träffar på att Claudia Scheinbaum skulle sagt så här. Inte heller på hennes officiella sidor kan man hitta något liknande.

Kommentar på Facebook 11 mars.

LedtrådssamlandeEtt utmärkt ställe att samla ledtrådar är ofta kommentarsfältet. Är det någon som ifrågasätter innehållet eller har någon ytterligare information? Att någon påstår saker här ska inte tas som sanning utan du får undersöka och kontrollera även de påståendena. 

Finns det faktagranskningar?I många fall med texter som har en engelskspråkig förlaga så kan du räkna med att faktagranskare runtom i världen tagit upp kedjebrevet. Sök på nyckelord som namn, platser eller begrepp ihop med orden ”fact check”.

Googlesökning.

I det här fallet hittar man med en gång fram till granskningar från nyhetsbyrån Reuters, Fullfact och Politifact. I Snopes artikel får man exempelvis veta att texten cirkulerat i USA under februari månad i år och att den spridits på både spanska och engelska.

Ur inlägg på spanska på Facebook 27 januari.

När Källkritikbyrån söker på fraser på spanska ur kedjebrevet i Metas söktjänst Meta content library och går igenom träffarna bakåt i tiden så hittar vi exempelvis det här inlägget från 2019 på spanska med över 160 000 interaktioner:

Inlägg på Facebook 7 januari 2019.

De äldsta träffarna är från 2017. I de här inläggen nämns inte Mexikos president Claudia Sheinbaum och tillskrivs inte någon särskild person. 

Bilder och filmerInlägg i sociala medier innehåller ofta bilder och du kan ibland få bra ledtrådar av att kunna undersöka dem. Hur du gör det beskriver vi utförligt här i vår guide ”Stora verktygslådan för viralgranskare”.

När du har gått igenom alla de här stegen så har du ofta kommit till målet eller åtminstone en bra bit på vägen. Om du vill få hjälp så mejla oss på tips@kallkritikbyran.se!

Inlägget i sin helhet:

Mexikos president CLAUDIA SHEINBAUM skriver till Trump och Musk å resten av världens vägnar:Så ni röstade för att bygga en mur… Nåväl, mina kära amerikaner, även om ni kanske inte förstår så mycket av geografi - eftersom ”Amerika” för er betyder ert land och inte en kontinent - är det viktigt att ni vet vad ni lämnar utanför muren innan ni lägger den första stenen.Utanför finns 7 miljarder människor. Men eftersom människor kanske inte betyder så mycket för er, låt oss kalla dem konsumenter istället.Det finns 7 miljarder konsumenter som på mindre än 42 timmar kan byta ut sina iPhones mot Samsung eller Huawei. De kan också sluta köpa Levi’s och istället välja Zara eller Massimo Dutti.Tyst och på mindre än sex månader kan vi sluta köpa Ford och Chevrolet och istället välja Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault eller BMW - bilar som tekniskt sett vida överträffar de ni tillverkar.Dessa 7 miljarder kan också sluta prenumerera på Direct TV, och även om vi helst inte skulle vilja det, kan vi sluta titta på Hollywood-filmer och istället konsumera fler latinamerikanska eller europeiska produktioner, som har kvalitet, innovation, filmteknik och utmärkt innehåll.Tro det eller ej, men vi kan sluta besöka Disney-parker och istället åka till Xcaret i Cancún, Mexiko, Kanada eller Europa - det finns utmärkta alternativ i Sydamerika, Asien och Europa.Och tro det eller ej, men även i Mexiko finns det bättre hamburgare än McDonald’s, och dessutom med bättre näringsinnehåll.Har någon sett pyramider i USA? I Egypten, Mexiko, Peru, Guatemala, Sudan och många andra länder finns pyramider som vittnar om fantastiska kulturer.Vet ni var världens underverk finns, både de gamla och de moderna?Inte ett enda ligger i USA… Vilken skam för Trump - han skulle väl köpa ett och sälja det vidare!Vi vet att Adidas finns, och inte bara Nike, men vi kan också börja använda mexikanska skor som Panama.Vi vet mycket mer än ni tror. Vi vet till exempel att om dessa 7 miljarder konsumenter slutar köpa era produkter, kommer arbetslösheten att öka och er ekonomi (inom den rasistiska muren) kommer att falla så hårt att ni kommer be oss att riva den där förbannade väggen.Men vi ville ju egentligen inget… Ni ville ha en mur, så varsågod - ha en mur.Med vänliga hälsningar, "resten av världen".Vidarebefordra detta till 12 personer. Om du inte gör det händer ingenting, men många människor kommer att förbli ovetande om dessa realiteter./ KLAUDIA SHEINBAUM MEXIKOS PRESIDENT Kedjebrev på Facebook 30 mars

Och här är texten på engelska:

Mexican President Claudia Sheinbaum addresses Trump: "So, you voted to build a wall. Well, dear Americans, even if you don't understand much about geography, since for you America is your country and not a continent, it is important for you to know, before the first brick is laid, that there are 7 billion people beyond that wall. But since you don't really know the term "people," we will call them "consumers." There are 7 billion consumers ready to replace their iPhones with Samsung or Huawei devices in less than 42 hours. They can also replace Levi's with Zara or Massimo Duti. In less than six months, we can easily stop buying Ford or Chevrolet cars and replace them with Toyota, KIA, Mazda, Honda, Hyundai, Volvo, Subaru, Renault or BMW, which are technically better than the cars they produce. These 7 billion people can also stop subscribing to Direct TV, and we don't want to do that, but we can stop watching Hollywood movies and start watching more Latin American or European productions that have better quality, message, cinematic techniques and content. Although it may sound incredible, we can skip Disney and go to the Xcaret resort in Cancun, Mexico, Canada or Europe: there are other great destinations in South America, East America and Europe. And even if you don't believe it, even in Mexico there are better hamburgers than McDonald's and they have better nutritional content. Has anyone seen pyramids in the United States? In Egypt, Mexico, Peru, Guatemala, Sudan and other countries there are pyramids with incredible civilizations. Find out where to find the wonders of the ancient and modern world. None of them in the US. Shame on Trump, he would have bought them and sold them! We know that Adidas exists, not just Nike, and we can start wearing Mexican sneakers like Panam. We know more than you think. We know, for example, that if these 7 billion consumers don't buy their products, there will be unemployment and their economy will collapse (within the racist wall) to such an extent that they will beg us to tear down this ugly wall. We didn't want to, but.... You want a wall, you get a wall. Sincerely yours." Kedjebrev på Instagram 

Finns det några problem med att dela vidare kedjebrev, annat än om de innehåller något som inte stämmer? Ja, det har visat sig att bedragare letar rätt på möjliga offer genom att se vilka som delar kedjebrev. Det kan du läsa mer om här:? Kedjebrevsspridare måltavlor för spaminlägg och bluffar 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina

DESCRIPTION:
Påstås ha stoppats - vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina.

CONTENT:
Gamla ingredienser i den ryska propagandan dyker upp i svenska kommentarsfält när Trump ska mäkla fred. Vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina och hittar en ”stoppad” SVT-dokumentär.

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT

Den 28 februari krängde världspolitiken till när ett bråk uppstod i Vita huset inför rullande kameror. USA:s president Donald Trump och vice president JD Vance klagade på den gästande Volodymyr Zelenskyj, som sedan fick lämna Vita huset utan att ha undertecknat det avtal som han kom dit för.Många uttryckte stöd för Ukraina i efterspelet till händelsen, andra kritiserade Zelenskyj.I kommentarsfälten har det sedan bråket i Vita huset dykt upp en hel del gamla påståenden om Ukraina. Ett av dessa teman är att Ukraina skulle vara nazistiskt eller har problem med högerextrema krafter - och som stöd används en SVT-dokumentär. 

”Titta på SVT:s Dokument utifrån, som de själva gjorde otillgängligt 2022”, skriver en man under ett inlägg om bråket i Vita huset och länkar till filmen som laddats upp på videosajten Bitchute.Det är filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” som sändes i SVT för nio år sedan.”Här en dokumentär för alla som stödjer den neonazistiska statskuppen 2014 i Ukraina”, skriver en man och länkar till samma film. ”Ukraina ville inte att SVT skulle sända den så den blev stoppad”, kommenterar en person inlägget. En annan skriver: ”Att den togs bort borde väl ändå få människor att tänka till!”

Inlägg på Facebook 6 mars.

I en svensk Facebook-grupp med över 13 000 medlemmar tipsar en man om dokumentären och länkar till videotjänsten Rumble:

 SVT verkar ha plockat ner följande dokument utifrån då den berättar sanningen om nazisterna i Ukraina som slaktat Ryssar sedan 2014. Det är en av anledningarna till att Putin gick in i Ukraina, för att rädda sitt eget folk. Men det förnekar ju de flesta svenskar och avfärdar som en konspirationsteori… 

 Inlägg på Facebook 1 mars.

I kommentarsfältet påstås att filmen ”plockades ner efter påtryckningar, förmodligen från amerikanarna”.Men, inget av det här stämmer.

I korthet: Dokumentären möttes av kritik och SVT sköt upp visningen av filmen tre veckor. När den väl sändes i SVT 23 maj 2016 så hade ett par ändringar av manuset för berättarrösten genomförts i samverkan med filmmakaren. Därefter låg filmen uppe på SVT play enligt uppgjort avtal i 60 dagar. - För tio år sedan, när vi köpte in filmen, såg rättighetssituationen annorlunda ut än den gör i dag. Medan vi numera tar för givet att allt vi köper ska ligga online under hela licensperioden (oftast två eller tre år) var standarden på den tiden 30 dagar catch-up i samband med sändning i broadcast, säger Axel Arnö, som var projektledare för SVT:s Dokument utifrån 2016, till Källkritikbyrån.I det här fallet hade man förhandlat sig till en dubbelt så lång period, alltså 60 dagar, och filmen togs sedan ner 22 juli 2016.

För den som vill gå på djupet: Påståenden om nazism i Ukraina används i den ryska propagandan och var ett av skälen som Rysslands president Vladimir Putin angav som motiv för att invadera Ukraina. Vi går igenom begrepp som ”avnazifiering” med experter.Filmen i sig fick kritik för att överdriva högerextrema gruppers makt i Ukraina - vi tittar närmare på hur den här filmen togs emot och hur Ryssland använt sig av de högerextrema grupperna i sin propaganda.Vi börjar med hur det kom sig att SVT köpte in filmen.

 ”Ukraina - revolutionens mörka sida” 

Bakom filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” (på franska ”Ukraine, les masques de la révolution”) står den franska dokumentärfilmaren Paul Moreira. 

Dokument utifrån har tagit in flera av Moreiras alster. Axel Arnö, som numera är programchef för Samhälle, dokumentär och fakta på SVT, beskriver Paul Moreira som duktig och välrenommerad.- Han är trovärdig och en bra person. Han kom med en film som han höll på med och vi hade en diskussion innan och vi sa att det där kommer att vara intressant för oss. Hans idé var att försöka se på vad det är för sanning i det här snacket om att det är nazister i Ukraina. 

Ur filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida”.

Filmen skildrar högerextrema grupperingar kring tiden för Majdan, revolten mot den proryska presidenten Viktor Janukovytj som pågick vintern 2013-2014. - Jag såg den och tyckte att det där är precis i vår tradition. Vi blundar inte för någonting, utan är det välgrundat så ska det kunna publiceras.

Möttes av kritik

Filmen som först sändes av franska Canal+ skulle ha visats på SVT 1 maj 2016.- Några veckor innan filmen skulle publiceras så började det mullra, berättar Arnö.En av dem som mullrade var SR-journalisten Fredrik Wadström, med en bakgrund av att bevaka Ryssland och Ukraina. Han var kritisk och det är han än i dag.

 - Ett haveri. Jag tycker att det var ett haveri att han gjorde den, och jag tycker att det var ett haveri att de köpte in den, säger Fredrik Wadström till Källkritikbyrån.

Från Sveriges radios sajt 21 april 2016.

Som Wadström minns händelsen så skickade SVT ut förhandsinformation om att de skulle sända filmen.- Och den var helt galen, mycket galnare än själva filmen eller hur den senare presenterades på SVT play och på hemsidan. Jag tänkte ”det här är inte klokt”.Radioredaktionen beslöt sig för att gå igenom filmen och göra ett kritiskt inslag innan den sänts. Wadström spaltade upp de fel han såg med filmen, däribland att extremhögerns betydelse överdrivs och att Rysslands roll kraftigt underdrivs.

Folkomröstning om KrimI filmen beskrivs mycket kortfattat händelser på Krimhalvön, däribland att befolkningen med en överväldigande majoritet röstat för att ansluta sig till Ryssland.

Ur en engelsktextad version av filmen på Youtube.

Att Ryssland invaderade först och bytte ut personer på styrande positioner samt att omröstningen och dess resultat blev kraftigt ifrågasatta gås inte in på, påpekar Wadström.

Rysslands inblandningDokumentären frånsäger egentligen Ryssland ansvar, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.

- Man ger inte Ryssland någon agens, utan anser att det är de här högerextrema rörelserna i Ukraina som på något sätt bär skuld till situationen. Vid annekteringen av Krim och interventionen i östra Ukraina, där fanns ju Ryssland med hela tiden väldigt aktivt. Det var ju inte spontana demonstrationer och protester utan det fanns med ett ryskt agerande, Ryssland finansierade och planerade, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Twitter/X 2023.

Högerextrema gruppers rollDet högerextrema partiet Svoboda fick under Janukovytj styre en framträdande roll, samtidigt som andra partier i oppositionen förföljdes och undantrycktes, skrev Fredrik Wadström i sin kritik. Skälet var att en högerextrem motståndare passade bra. Det gav också Svoboda framgångar i val 2010 och 2012, men dessa skulle inte bestå.

- De hade en ganska stor grupp i parlamentet under den här perioden och var väldigt entusiastiska i sitt stöd till Majdan-rörelsen. Men efter Majdan blev det här partiet fullständigt pannkaka. Det fanns inga som vill rösta på dem längre, säger Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Detsamma säger Jakob Hedenskog på UI.- Mycket av det som framstår som en högerextrem våg 2014-2015 var helt utraderad sedan. Det han beskriver är den tydligt nedåtgående trenden för exempelvis partiet Svoboda, som fick knappt 10,5 procent av rösterna 2012, men 4,7 procent och under spärren 2014 och 2,2 procent i parlamentsvalet 2019. - Det var ingen stor, folkligt förankrad våg, som hade politiskt inflytande i Ukraina, som den här filmen vill få det att framstå som.

Bilder på nätetDet saknas inte bilder på ukrainska frivilligsoldater som visar upp högerextrema symboler. I filmen sägs:

Internet är fullt av oroväckande bilder. Många är utan tvekan utlagda av deras fiende Ryssland, men äkta är de förmodligen ändå.Ur SVT-dokumentären ”Ukraina - revolutionens mörka sida”

Fredrik Wadström påpekade att det kanske hade varit bättre att låta bli att använda overifierat material. Andra brister som filmen anklagats för handlar om bilden av Azovbataljonen, att medier inte skulle ha rapporterat om händelser i filmen och hur man beskriver ryssar och ryskspråkiga ukrainare.

Röster om filmen

Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet tycker filmen är mycket problematisk.- Dokumentären framstår i dag som nästan anakronistisk, den har inte åldrats särskilt väl. Att högerextrema beskrivs som en maktfaktor, det har inte blivit så och det var inte så på den tiden heller. Och att man inte gav Ryssland någon agens i skeendet är i det närmaste löjeväckande med tanke på utvecklingen som kom, säger han.

Artikel i Svenska dagbladet 2016.

Det var flera i svenska medier som kommenterade planerna på att sända filmen. I Svenska dagbladet stod det att läsa på ledarplats att ”det är Moskvas röst som ekar i speakertexten” och på SvD-bloggen Säkerhetsrådet ställs frågan varför SVT tänker ”visa en propagandafilm som lika gärna kunde ha gått i ryska RT”.Spekulationer om skälen fanns också. På Aftonbladet Kultur hävdades att dokumentären skjutits på framtiden eftersom Ukrainas ambassadör mejlat SVT:s dåvarande vd Hanna Stjärne och man oroades för den fria journalistiken.

Axel Arnö minns kritiken.

- Det var ungefär ”Rysslands-propaganda snart i SVT”. Då tittade vi på den lite extra och konstaterade att det fanns otydligheter i speakern. Det kunde uppfattas som att det var en helt regelrätt folkomröstning till exempel. Det sades inte rent ut, men det var lite slirigt. Så jag valde att skjuta upp. Normalt går vi igenom speakertexten och det hade vi gjort nu också, men jag hade väl inte riktigt haft ögonen på det där.Arnö ringde Paul Moreira och bad honom ändra i den svenska speakerrösten.- Jag sa att det här är oklart, kan vi formulera om det här på ett bättre sätt? Och så gjorde vi det på ett par ställen.

SVT lade också till ett studiosamtal på 20 minuter efter dokumentären. Arnö påpekar att filmen inte anmäldes till Granskningsnämnden.

Nio år senare

Långt senare kan man se spår av turbulensen runt filmen parat med påståenden om att SVT tagit ner den på grund av olika påhittade skäl.I dag ligger dokumentären upplagd, med studiosamtalet och SVT:s speakerröst, på ett flertal vidoplattformar som Bitchute och Rumble. Ett annat av ställena är webbkanalen Swebb-tv där filmen visats över 14 000 gånger.

Filmen upplagd på Swebb-TV:s sajt i juli 2024.

I Swebb-tv:s kommentarsfält på Facebook sprids påståenden om att Ukraina egentligen är nazistiskt.

Kommentar på Facebook 22 juli 2024.

Eftersom den sortens påståenden fortfarande sprids i svenska kommentarsfält så tittar vi närmare på dem.

”Avnazifieringen” av Ukraina

En av krigsorsakerna som Putin nämnde i sitt tal dagen före det stora anfallet i februari 2022 var att Ukraina behöver ”avnazifieras”. 

- Det Putin och andra talar om som ”avnazifieringen” av Ukraina, det handlar inte bara om de här högerextrema grupperna utan, liksom i mycket av rysk propaganda, så finns det ett korn av sanning i botten som man sedan ger monstruösa dimensioner, säger Jakob Hedenskog på Utrikespolitiska institutet.

Inlägg på Twitter/X den 27 mars.

Under Sovjettiden utsattes Ukraina för tvångskollektivisering och miljoner svalt. Under andra världskriget fanns det därför en del i Ukraina som såg Nazityskland som en befriare från det sovjetiska oket, säger Hedenskog.- Detsamma hände i Baltikum. Sedan avtog det där och man förstod att tyskarna lurade dem.Det fanns ukrainare som anslöt sig till tyska divisioner eller ställde upp som kollaboratörer. Exempelvis fanns det en hel ukrainsk Waffen-SS-division, som bestod nästan uteslutande av ukrainare från Galizien, ett område som tidigare var polskt och i dag är en del av Ukraina.

Inlägg på Twitter/X den 31 mars.

- Det där blev kvar och under all den här propaganda om att ukrainare och ryssar var bröder så fanns även en underförstådd mening att det bara är tillsammans med Ryssland som ukrainarna är fredliga. Om Ryssland förlorar kontrollen över Ukraina så kommer ukrainarna att bli nazister igen, tänkte man, säger Jakob Hedenskog.

De högerextremas roll

Under Majdan fick de högerextrema grupperna enormt mycket utrymme i den ryska propagandan och många i Väst köpte den där bilden, enligt experterna.

 - I dag har det här blivit ett ledmotiv i den ryska vulgärpropagandan. Det här hade nog ingen trott för tio år sedan skulle bli ”casus belli” för ett storkrig i Europa, säger Per Anders Rudling, den historiker och forskare på nationalism som intervjuades i SVT:s studiosamtal efter dokumentären 2016.

Kommentar på Facebook 2023.

Men även om man gärna utnyttjade högerextremas närvaro på Majdan så handlar det om något större för Ryssland, enligt Jakob Hedenskog på UI.- Det handlar ju inte om några perifera politiska grupper utan man anser att Zelenskyj och ledarna som finns i Kiev i dag är nazister, vilket ju är en absurd anklagelse.Ukrainas president Zelenskyj är exempelvis själv judisk och har släktingar som dog i Förintelsen. - För Ryssland är alla nazister som är emot Ryssland. Man hävdar till exempel att de europeiska politikerna också i praktiken är nazister, säger Hedenskog.

Per Enerud på Myndigheten för psykologiskt försvar är av samma uppfattning.

- Ryssland anser att det egentligen bara är de som har kämpat mot nazismen på riktigt, och alla andra har samarbetat med dem, tycker man. Det har varit grundtemat de senaste 70-80 åren. Men i Putins tal i februari 2022 använda han inte det traditionella uttrycket, att man kämpar mot fascismen, utan använde ordet nazism.

Ryssland har historiskt använt sig mycket mer av begreppet fascism, enligt historikern Per Anders Rudling.

- Man använde även ordet fascism brett. Man kallade till exempel socialdemokrater på 30-talet för socialfascister. På 60- och 70-talet talade man om ”Hitler-fascismen”. Nazism blev mycket mer prominent kring 2021-2022 och hela den ukrainska staten kallades en nazistisk stat.

Inlägg på Facebook 2024.

Per Enerud på MPF påpekar att Ryssland inte behöver anstränga sig så mycket för att skapa splittring i Väst och att man använder sig av motsättningar och teman som existerar.

- Vitsen med desinformation är inte att få folk att tro, utan att göra det jobbigt att engagera sig i stödet till Ukraina. ”Jaja, det där är bara en massa bråk, de är lika goda kålsupare”. Det handlar inte om att övertyga, utan om att skapa misstro. Och då kanske det funkar om man hela tiden lyfter fram det där nazisttemat.

Kommentar på Facebook den 4 mars.

 Utåt, i den propaganda som Ryssland riktar mot omvärlden, har man dock sedan ett bra tag övergivit nazist-temat, enligt Enerud.

- Man försöker kasta ut något som man tror lockar en internationell publik. Nazist-temat har misslyckats, eller inte givit samma resultat som Ryssland hade hoppats på, skulle jag vilja påstå. Det funkade bättre före kriget. Om man tittar på hur Majdan beskrevs vintern 2013-2014 så fanns det fler i Väst som nappade på högerextrem-trenden och det återspeglade också mer dåvarande förhållanden i Ukraina, alltså för tio år sedan. 

Inlägg med filmen på Facebook den 21 februari.

I Frankrike möttes filmen av kritik när den skulle sändas i februari 2016. Filmskaparen Paul Moreira själv gick ut och bemötte kritiken. I det blogginlägget kommenterar han de högerextrema grupperingarna i Ukraina:

De är, som filmen visar, det största hotet mot demokratin i Ukraina.Från ett inlägg på sajten Mediapart 2016

Att just Ukraina skulle ha ett stort problem med högerextrema är dock något som emotsagts sedan Ryssland började föra ut propagandan.- Det finns högerextremism i Ukraina, det finns det i Sverige, Norge och Polen också. Det saknas inte högerextrema i Ukraina, men deras inflytande är inte stort och, det är inte de som driver politik. I andra europeiska länder har öppet högerextrema partier haft mycket större framgångar än i Ukraina, säger Per Enerud.

Sammanfattning: SVT:s Dokument utifrån ”Ukraina - revolutionens mörka sida” togs ner 2016 av rättighetsskäl. I samband med visningen fick filmen kritik både i Sverige och utomlands, men SVT sände den ändå med ett par ändringar i vad berättarrösten sade och ett tillhörande studiosamtal efteråt.

Ryssland har försökt att utnyttja att det finns högerextrema grupper i Ukraina, men talar inte om sina egna motsvarande element. Man använder begreppen nazism och fascism brett om sina fiender och verkar de senaste åren ha lämnat det här spåret i sin propaganda, åtminstone när man riktar sig mot omvärlden.LÄS MER:? Rysk propagandasida startad i Sverige - så ser den ut? Så sprider svenska konton missvisande bilder av kriget

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Sanningen bakom SVT:s dokumentär om högerextrema i Ukraina

DESCRIPTION:
Påstås ha stoppats - vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina.

CONTENT:
Gamla ingredienser i den ryska propagandan dyker upp i svenska kommentarsfält när Trump ska mäkla fred. Vi går igenom påståendena om nazism i Ukraina och hittar en ”stoppad” SVT-dokumentär.

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/SVT

Den 28 februari krängde världspolitiken till när ett bråk uppstod i Vita huset inför rullande kameror. USA:s president Donald Trump och vice president JD Vance klagade på den gästande Volodymyr Zelenskyj, som sedan fick lämna Vita huset utan att ha undertecknat det avtal som han kom dit för.Många uttryckte stöd för Ukraina i efterspelet till händelsen, andra kritiserade Zelenskyj.I kommentarsfälten har det sedan bråket i Vita huset dykt upp en hel del gamla påståenden om Ukraina. Ett av dessa teman är att Ukraina skulle vara nazistiskt eller har problem med högerextrema krafter - och som stöd används en SVT-dokumentär. 

”Titta på SVT:s Dokument utifrån, som de själva gjorde otillgängligt 2022”, skriver en man under ett inlägg om bråket i Vita huset och länkar till filmen som laddats upp på videosajten Bitchute.Det är filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” som sändes i SVT för nio år sedan.”Här en dokumentär för alla som stödjer den neonazistiska statskuppen 2014 i Ukraina”, skriver en man och länkar till samma film. ”Ukraina ville inte att SVT skulle sända den så den blev stoppad”, kommenterar en person inlägget. En annan skriver: ”Att den togs bort borde väl ändå få människor att tänka till!”

Inlägg på Facebook 6 mars.

I en svensk Facebook-grupp med över 13 000 medlemmar tipsar en man om dokumentären och länkar till videotjänsten Rumble:

 SVT verkar ha plockat ner följande dokument utifrån då den berättar sanningen om nazisterna i Ukraina som slaktat Ryssar sedan 2014. Det är en av anledningarna till att Putin gick in i Ukraina, för att rädda sitt eget folk. Men det förnekar ju de flesta svenskar och avfärdar som en konspirationsteori… 

 Inlägg på Facebook 1 mars.

I kommentarsfältet påstås att filmen ”plockades ner efter påtryckningar, förmodligen från amerikanarna”.Men, inget av det här stämmer.

I korthet: Dokumentären möttes av kritik och SVT sköt upp visningen av filmen tre veckor. När den väl sändes i SVT 23 maj 2016 så hade ett par ändringar av manuset för berättarrösten genomförts i samverkan med filmmakaren. Därefter låg filmen uppe på SVT play enligt uppgjort avtal i 60 dagar. - För tio år sedan, när vi köpte in filmen, såg rättighetssituationen annorlunda ut än den gör i dag. Medan vi numera tar för givet att allt vi köper ska ligga online under hela licensperioden (oftast två eller tre år) var standarden på den tiden 30 dagar catch-up i samband med sändning i broadcast, säger Axel Arnö, som var projektledare för SVT:s Dokument utifrån 2016, till Källkritikbyrån.I det här fallet hade man förhandlat sig till en dubbelt så lång period, alltså 60 dagar, och filmen togs sedan ner 22 juli 2016.

För den som vill gå på djupet: Påståenden om nazism i Ukraina används i den ryska propagandan och var ett av skälen som Rysslands president Vladimir Putin angav som motiv för att invadera Ukraina. Vi går igenom begrepp som ”avnazifiering” med experter.Filmen i sig fick kritik för att överdriva högerextrema gruppers makt i Ukraina - vi tittar närmare på hur den här filmen togs emot och hur Ryssland använt sig av de högerextrema grupperna i sin propaganda.Vi börjar med hur det kom sig att SVT köpte in filmen.

 ”Ukraina - revolutionens mörka sida” 

Bakom filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida” (på franska ”Ukraine, les masques de la révolution”) står den franska dokumentärfilmaren Paul Moreira. 

Dokument utifrån har tagit in flera av Moreiras alster. Axel Arnö, som numera är programchef för Samhälle, dokumentär och fakta på SVT, beskriver Paul Moreira som duktig och välrenommerad.- Han är trovärdig och en bra person. Han kom med en film som han höll på med och vi hade en diskussion innan och vi sa att det där kommer att vara intressant för oss. Hans idé var att försöka se på vad det är för sanning i det här snacket om att det är nazister i Ukraina. 

Ur filmen ”Ukraina - revolutionens mörka sida”.

Filmen skildrar högerextrema grupperingar kring tiden för Majdan, revolten mot den proryska presidenten Viktor Janukovytj som pågick vintern 2013-2014. - Jag såg den och tyckte att det där är precis i vår tradition. Vi blundar inte för någonting, utan är det välgrundat så ska det kunna publiceras.

Möttes av kritik

Filmen som först sändes av franska Canal+ skulle ha visats på SVT 1 maj 2016.- Några veckor innan filmen skulle publiceras så började det mullra, berättar Arnö.En av dem som mullrade var SR-journalisten Fredrik Wadström, med en bakgrund av att bevaka Ryssland och Ukraina. Han var kritisk och det är han än i dag.

 - Ett haveri. Jag tycker att det var ett haveri att han gjorde den, och jag tycker att det var ett haveri att de köpte in den, säger Fredrik Wadström till Källkritikbyrån.

Från Sveriges radios sajt 21 april 2016.

Som Wadström minns händelsen så skickade SVT ut förhandsinformation om att de skulle sända filmen.- Och den var helt galen, mycket galnare än själva filmen eller hur den senare presenterades på SVT play och på hemsidan. Jag tänkte ”det här är inte klokt”.Radioredaktionen beslöt sig för att gå igenom filmen och göra ett kritiskt inslag innan den sänts. Wadström spaltade upp de fel han såg med filmen, däribland att extremhögerns betydelse överdrivs och att Rysslands roll kraftigt underdrivs.

Folkomröstning om KrimI filmen beskrivs mycket kortfattat händelser på Krimhalvön, däribland att befolkningen med en överväldigande majoritet röstat för att ansluta sig till Ryssland.

Ur en engelsktextad version av filmen på Youtube.

Att Ryssland invaderade först och bytte ut personer på styrande positioner samt att omröstningen och dess resultat blev kraftigt ifrågasatta gås inte in på, påpekar Wadström.

Rysslands inblandningDokumentären frånsäger egentligen Ryssland ansvar, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.

- Man ger inte Ryssland någon agens, utan anser att det är de här högerextrema rörelserna i Ukraina som på något sätt bär skuld till situationen. Vid annekteringen av Krim och interventionen i östra Ukraina, där fanns ju Ryssland med hela tiden väldigt aktivt. Det var ju inte spontana demonstrationer och protester utan det fanns med ett ryskt agerande, Ryssland finansierade och planerade, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Twitter/X 2023.

Högerextrema gruppers rollDet högerextrema partiet Svoboda fick under Janukovytj styre en framträdande roll, samtidigt som andra partier i oppositionen förföljdes och undantrycktes, skrev Fredrik Wadström i sin kritik. Skälet var att en högerextrem motståndare passade bra. Det gav också Svoboda framgångar i val 2010 och 2012, men dessa skulle inte bestå.

- De hade en ganska stor grupp i parlamentet under den här perioden och var väldigt entusiastiska i sitt stöd till Majdan-rörelsen. Men efter Majdan blev det här partiet fullständigt pannkaka. Det fanns inga som vill rösta på dem längre, säger Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Detsamma säger Jakob Hedenskog på UI.- Mycket av det som framstår som en högerextrem våg 2014-2015 var helt utraderad sedan. Det han beskriver är den tydligt nedåtgående trenden för exempelvis partiet Svoboda, som fick knappt 10,5 procent av rösterna 2012, men 4,7 procent och under spärren 2014 och 2,2 procent i parlamentsvalet 2019. - Det var ingen stor, folkligt förankrad våg, som hade politiskt inflytande i Ukraina, som den här filmen vill få det att framstå som.

Bilder på nätetDet saknas inte bilder på ukrainska frivilligsoldater som visar upp högerextrema symboler. I filmen sägs:

Internet är fullt av oroväckande bilder. Många är utan tvekan utlagda av deras fiende Ryssland, men äkta är de förmodligen ändå.Ur SVT-dokumentären ”Ukraina - revolutionens mörka sida”

Fredrik Wadström påpekade att det kanske hade varit bättre att låta bli att använda overifierat material. Andra brister som filmen anklagats för handlar om bilden av Azovbataljonen, att medier inte skulle ha rapporterat om händelser i filmen och hur man beskriver ryssar och ryskspråkiga ukrainare.

Röster om filmen

Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet tycker filmen är mycket problematisk.- Dokumentären framstår i dag som nästan anakronistisk, den har inte åldrats särskilt väl. Att högerextrema beskrivs som en maktfaktor, det har inte blivit så och det var inte så på den tiden heller. Och att man inte gav Ryssland någon agens i skeendet är i det närmaste löjeväckande med tanke på utvecklingen som kom, säger han.

Artikel i Svenska dagbladet 2016.

Det var flera i svenska medier som kommenterade planerna på att sända filmen. I Svenska dagbladet stod det att läsa på ledarplats att ”det är Moskvas röst som ekar i speakertexten” och på SvD-bloggen Säkerhetsrådet ställs frågan varför SVT tänker ”visa en propagandafilm som lika gärna kunde ha gått i ryska RT”.Spekulationer om skälen fanns också. På Aftonbladet Kultur hävdades att dokumentären skjutits på framtiden eftersom Ukrainas ambassadör mejlat SVT:s dåvarande vd Hanna Stjärne och man oroades för den fria journalistiken.

Axel Arnö minns kritiken.

- Det var ungefär ”Rysslands-propaganda snart i SVT”. Då tittade vi på den lite extra och konstaterade att det fanns otydligheter i speakern. Det kunde uppfattas som att det var en helt regelrätt folkomröstning till exempel. Det sades inte rent ut, men det var lite slirigt. Så jag valde att skjuta upp. Normalt går vi igenom speakertexten och det hade vi gjort nu också, men jag hade väl inte riktigt haft ögonen på det där.Arnö ringde Paul Moreira och bad honom ändra i den svenska speakerrösten.- Jag sa att det här är oklart, kan vi formulera om det här på ett bättre sätt? Och så gjorde vi det på ett par ställen.

SVT lade också till ett studiosamtal på 20 minuter efter dokumentären. Arnö påpekar att filmen inte anmäldes till Granskningsnämnden.

Nio år senare

Långt senare kan man se spår av turbulensen runt filmen parat med påståenden om att SVT tagit ner den på grund av olika påhittade skäl.I dag ligger dokumentären upplagd, med studiosamtalet och SVT:s speakerröst, på ett flertal vidoplattformar som Bitchute och Rumble. Ett annat av ställena är webbkanalen Swebb-tv där filmen visats över 14 000 gånger.

Filmen upplagd på Swebb-TV:s sajt i juli 2024.

I Swebb-tv:s kommentarsfält på Facebook sprids påståenden om att Ukraina egentligen är nazistiskt.

Kommentar på Facebook 22 juli 2024.

Eftersom den sortens påståenden fortfarande sprids i svenska kommentarsfält så tittar vi närmare på dem.

”Avnazifieringen” av Ukraina

En av krigsorsakerna som Putin nämnde i sitt tal dagen före det stora anfallet i februari 2022 var att Ukraina behöver ”avnazifieras”. 

- Det Putin och andra talar om som ”avnazifieringen” av Ukraina, det handlar inte bara om de här högerextrema grupperna utan, liksom i mycket av rysk propaganda, så finns det ett korn av sanning i botten som man sedan ger monstruösa dimensioner, säger Jakob Hedenskog på Utrikespolitiska institutet.

Inlägg på Twitter/X den 27 mars.

Under Sovjettiden utsattes Ukraina för tvångskollektivisering och miljoner svalt. Under andra världskriget fanns det därför en del i Ukraina som såg Nazityskland som en befriare från det sovjetiska oket, säger Hedenskog.- Detsamma hände i Baltikum. Sedan avtog det där och man förstod att tyskarna lurade dem.Det fanns ukrainare som anslöt sig till tyska divisioner eller ställde upp som kollaboratörer. Exempelvis fanns det en hel ukrainsk Waffen-SS-division, som bestod nästan uteslutande av ukrainare från Galizien, ett område som tidigare var polskt och i dag är en del av Ukraina.

Inlägg på Twitter/X den 31 mars.

- Det där blev kvar och under all den här propaganda om att ukrainare och ryssar var bröder så fanns även en underförstådd mening att det bara är tillsammans med Ryssland som ukrainarna är fredliga. Om Ryssland förlorar kontrollen över Ukraina så kommer ukrainarna att bli nazister igen, tänkte man, säger Jakob Hedenskog.

De högerextremas roll

Under Majdan fick de högerextrema grupperna enormt mycket utrymme i den ryska propagandan och många i Väst köpte den där bilden, enligt experterna.

 - I dag har det här blivit ett ledmotiv i den ryska vulgärpropagandan. Det här hade nog ingen trott för tio år sedan skulle bli ”casus belli” för ett storkrig i Europa, säger Per Anders Rudling, den historiker och forskare på nationalism som intervjuades i SVT:s studiosamtal efter dokumentären 2016.

Kommentar på Facebook 2023.

Men även om man gärna utnyttjade högerextremas närvaro på Majdan så handlar det om något större för Ryssland, enligt Jakob Hedenskog på UI.- Det handlar ju inte om några perifera politiska grupper utan man anser att Zelenskyj och ledarna som finns i Kiev i dag är nazister, vilket ju är en absurd anklagelse.Ukrainas president Zelenskyj är exempelvis själv judisk och har släktingar som dog i Förintelsen. - För Ryssland är alla nazister som är emot Ryssland. Man hävdar till exempel att de europeiska politikerna också i praktiken är nazister, säger Hedenskog.

Per Enerud på Myndigheten för psykologiskt försvar är av samma uppfattning.

- Ryssland anser att det egentligen bara är de som har kämpat mot nazismen på riktigt, och alla andra har samarbetat med dem, tycker man. Det har varit grundtemat de senaste 70-80 åren. Men i Putins tal i februari 2022 använda han inte det traditionella uttrycket, att man kämpar mot fascismen, utan använde ordet nazism.

Ryssland har historiskt använt sig mycket mer av begreppet fascism, enligt historikern Per Anders Rudling.

- Man använde även ordet fascism brett. Man kallade till exempel socialdemokrater på 30-talet för socialfascister. På 60- och 70-talet talade man om ”Hitler-fascismen”. Nazism blev mycket mer prominent kring 2021-2022 och hela den ukrainska staten kallades en nazistisk stat.

Inlägg på Facebook 2024.

Per Enerud på MPF påpekar att Ryssland inte behöver anstränga sig så mycket för att skapa splittring i Väst och att man använder sig av motsättningar och teman som existerar.

- Vitsen med desinformation är inte att få folk att tro, utan att göra det jobbigt att engagera sig i stödet till Ukraina. ”Jaja, det där är bara en massa bråk, de är lika goda kålsupare”. Det handlar inte om att övertyga, utan om att skapa misstro. Och då kanske det funkar om man hela tiden lyfter fram det där nazisttemat.

Kommentar på Facebook den 4 mars.

 Utåt, i den propaganda som Ryssland riktar mot omvärlden, har man dock sedan ett bra tag övergivit nazist-temat, enligt Enerud.

- Man försöker kasta ut något som man tror lockar en internationell publik. Nazist-temat har misslyckats, eller inte givit samma resultat som Ryssland hade hoppats på, skulle jag vilja påstå. Det funkade bättre före kriget. Om man tittar på hur Majdan beskrevs vintern 2013-2014 så fanns det fler i Väst som nappade på högerextrem-trenden och det återspeglade också mer dåvarande förhållanden i Ukraina, alltså för tio år sedan. 

Inlägg med filmen på Facebook den 21 februari.

I Frankrike möttes filmen av kritik när den skulle sändas i februari 2016. Filmskaparen Paul Moreira själv gick ut och bemötte kritiken. I det blogginlägget kommenterar han de högerextrema grupperingarna i Ukraina:

De är, som filmen visar, det största hotet mot demokratin i Ukraina.Från ett inlägg på sajten Mediapart 2016

Att just Ukraina skulle ha ett stort problem med högerextrema är dock något som emotsagts sedan Ryssland började föra ut propagandan.- Det finns högerextremism i Ukraina, det finns det i Sverige, Norge och Polen också. Det saknas inte högerextrema i Ukraina, men deras inflytande är inte stort och, det är inte de som driver politik. I andra europeiska länder har öppet högerextrema partier haft mycket större framgångar än i Ukraina, säger Per Enerud.

Sammanfattning: SVT:s Dokument utifrån ”Ukraina - revolutionens mörka sida” togs ner 2016 av rättighetsskäl. I samband med visningen fick filmen kritik både i Sverige och utomlands, men SVT sände den ändå med ett par ändringar i vad berättarrösten sade och ett tillhörande studiosamtal efteråt.

Ryssland har försökt att utnyttja att det finns högerextrema grupper i Ukraina, men talar inte om sina egna motsvarande element. Man använder begreppen nazism och fascism brett om sina fiender och verkar de senaste åren ha lämnat det här spåret i sin propaganda, åtminstone när man riktar sig mot omvärlden.LÄS MER:? Rysk propagandasida startad i Sverige - så ser den ut? Så sprider svenska konton missvisande bilder av kriget

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Gröna träd i februari 1722 inte ett bevis i klimatfrågan

DESCRIPTION:
De milda vintrarna innebär inte det spridarna tror - och texten handlar om Tyskland.

CONTENT:
Ett gammalt tidningsklipp om gröna träd våren 1722 snurrar runt på sociala medier, men innehållet innebär inte det som spridarna verkar tro . Och ”källan” visar sig vara misstänkt likt en annan text - som handlar om Tyskland. 

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

I flera år har ett tidningsutklipp med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" valsat runt bland klimatskeptiker på sociala medier. Källkritikbyrån tar reda på ursprunget till bilden - och sanningen bakom innehållet. 

Det ska visa sig att den anekdotiska artikeln egentligen inte säger någonting om klimatet. Och när vi gräver djupare i arkiven visar det sig att stora delar av texten inte ens handlar om svenska förhållanden - utan om vädret i Tyskland.

Inlägg på Facebook med bilden 23 april 2024.

Så här lyder texten i vad som ser ut att vara en avfotograferad tidningsartikel:

I februari 1722 stod alla träd helt grönaVisst har det varit milda vintrar förr. Gunnar Carlberg, som för övrigt är SMHI:s nederbördskontrollant i Finspång, har tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari grönskade. Fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 var träden fullt utslagna i mars månad. År 1269 märktes ingen vinter alls. År 1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär. År 1538 stod träden i trädgårdarna i full flor redan i december månad! År 1585 stod säden i ax vid påsktiden. År 1588 grönskade träden i februari månad. Åren 1538, 1607, 1617, 1650 och 1659 fanns varken snö eller frost. År 1722 stod alla träd gröna i februari månad. År 1863 kunde man i Skåne i februari månad plocka fullt utslagna tusenskönor.NT onsdag 15 februari 1989

Källkritikbyrån börjar med att undersöka i vilka sammanhang bilden delats. Första inlägget vi hittar är från 2015 på bloggen Klimatupplysningen som drivs av Klimatrealisterna, tidigare Stockholmsinitiativet. År 2010 utsågs lobbygruppen Stockholmsinitiativet till Årets förvillare av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. I boken ”Upphettning : demokratin i klimatkrisens tid” (utgiven 2020 på förlaget Fri tanke) pekas Klimatrealisterna ut som "navet i den svenska förnekelserörelsen".   

Det är på julafton 2015 som Klimatupplysningen lägger ut bilden och uppger att den kommer från en läsare. Blogginlägget har 112 kommentarer.

Kommentar till Klimatupplysningens blogginlägg 2015. 

Det ska dock dröja fem år tills bilden verkligen blir viral. De flesta delningarna vi hittar är från 2020. Tidningsutklippet dyker upp på Twitter/X, Facebook och bloggar som är skeptiska till klimatforskningen. 

Inlägg med bilden på artikeln på Twitter/X i januari 2020.

Att bilden får fart just våren 2020 hänger troligen ihop med
att våren var varmare och torrare än normalt det året, enligt SMHI:s mätningar.
I städerna Göteborg, Nordkoster, Visby och Hoburg slogs rekord i antal
soltimmar. Väder och klimat var på folks läppar.

Men nu är det vår igen och den senaste delningen vi hittar av bilden är från förra veckan. En man skriver på Facebook: 

Det är dags att släppa lögnerna om människors sätt att leva skulle påverka klimatet... Klimatet har alltid varierat och det beror bland annat på solens aktiviteter...Inlägg på Facebook 10 mars

 Inlägg på Facebook med bilden 10 mars 2025. 

Inlägget har över 500 interaktioner på Facebook. ”Detta är något för alla våra nästintill religiösa klimataktivister att läsa”, skriver en person i kommentarsfältet.Men stämmer verkligen det inläggskrivaren påstår? 

Nej, FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC skriver i sin senaste rapport att "mänsklig påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har otvetydigt värmt upp klimatsystemet".  Det är även "otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och marken". "Den globala medeltemperaturen har ökat snabbare sedan 1970 än under någon annan 50-årsperiod under åtminstone de senaste 2 000 åren."

- Enligt FN:s klimatpanel IPCC så är i alla fall den
klimatuppvärmning som varit sedan 1980 i huvudsak orsakad av antropogena
växthusgaser, alltså de växthusgaser som människan har tillfört atmosfären. Men
det betyder inte att det också finns andra naturliga klimatvariationer, förklarar
Sverker Hellström, meteorolog på SMHI. 

Vi återkommer till vetenskapen längre ned i artikeln.

Tidningsartikeln från 1989

Själva NT-artikelns innehåll har citerats av klimatskeptiker i flera redaktionella medier. Till exempel i insändare på Länstidningen (LT) i Östersund och på tidningen Norra Skånes debattsida. 

Men vad bevisar bilden av artikeln egentligen? Inte mycket
alls ska vår granskning visa. 

Vi börjar med materialets äkthet. Med blotta ögat kan man se att bilden ser ut att vara inscannad och tycks bestå av två ihopklippta delar. En datering från tidningen, "NT Onsdag 5 februari 1989" och själva nyhetstexten. NT är kort för Norrköpings Tidningar, en nyhetstidning som grundades 1758 och nu är Sveriges äldsta ännu utkommande dagstidning.På ett antal större bibliotek i Sverige finns gamla svenska tidningar bevarade på mikrofilm.

 Carolina Rediviva. Foto: Dr. Mirko Junge/Wikimedia commons

På universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala kollar vi om det publicerades någon artikel med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" i NT den 15 februari 1989. Och jo, det gjorde det. 

På lokalsidorna för Finspång i NT finns artikeln, inte heller här signerad med namn, precis som på den virala bilden. Det är alltså någon form av lokal nyhetsartikel, men texten har en för tidningsprosa ovanligt kåserande form. Inga citat, bara uppräkningar av olika årtal.

SMHI:s ”nederbördskontrollant”

Enda källhänvisningen som finns i artikeln är till en Gunnar Carlberg som uppges vara så kallad nederbördskontrollant för SMHI i Finspång. Titeln är så ovanlig att de enda resultat vi får när vi googlar "nederbördskontrollant" är tillbaka till NT-artikeln från 1989.På SMHI finns heller inga noteringar om någon Gunnar Carlberg som jobbat för myndigheten. Däremot om en Inez Carlberg som var nederbördsobservatör i Finspång på 80-talet. 

- Man kan ju tänka sig att Gunnar var Inez make och att de skötte väderstationen tillsammans, funderar Sverker Hellström, meteorolog på SMHI. 

Enligt artikeln ska Gunnar ha "tittat i gamla klippalbum och
hittat följande intressanta statistik". Det kan låta som att Gunnar gjort detta
i egenskap av någon roll på SMHI, men så är det inte, fastslår Sverker Hellström.

Inlägg på Facebook med tidningsartikeln 2020.

En nederbördskontrollant kollar regnmätaren en gång om dagen, men jobbet innebär inga ytterligare analyser av väder och vind - och allra minst tillbaka i tiden. Gunnar (eller någon annan) skulle i så fall samlat sina klipp som privatperson, inte i egenskap av anställd för SMHI. 

- Man kan ju få en känsla av att uppgifterna i artikeln kommer från SMHI, men så är det inte, säger Sverker Hellström till Källkritikbyrån. 

Vilka "klippalbum" Gunnar Carlberg skulle ha tittat i framgår inte heller av NT-artikeln. Själva källhänvisningen är minst sagt svag. Klippalbum brukar ju ofta hänvisa till tidningsklipp, men den äldsta svenska tidningen Post- och Inrikestidningar grundades 1645 - alltså också långt efter flera av årtalen som nämns i artikeln. 

Vädermätningarna startade 1722

Själva NT-artikeln består i princip bara av en uppräkning av
milda årstider från olika årstider. Den första vädernoteringen från så tidigt
som 1172. Men 1172 gjordes inga vädermätningar i Sverige. 

Kommentar på Facebook 13 mars.

Det var även först på 1600- och 1700-talet som människan
uppfann mätverktyg för temperatur och klimat. Och de äldsta svenska
väderobservationerna i Sverige är från 1722. De gjordes vid väderstationen i
Uppsala. 

- Mätserierna började 1722 och då var det professorerna
Anders Celsius och Eric Burman som initierade dem, säger Erik Sahlée,
universitetslektor i meteorologi vid Uppsala universitet och ansvarig för
Uppsala universitets väderobservationer.

Är det de äldsta väderobservationerna i Sverige?

- Ja, det är det. 

Men uppgifterna som framkommer i NT-artikeln, kan de inte
vara sanna ändå?

- Det kan vara så att de stämmer. Men det här är bara en ögonblicksbild, utspridda årtal. Även som de skulle stämma som enskilda väderobservationer så säger de ingenting om hur det ser ut över tid. En väderstations uppgift om ett visst årtal säger ingenting om hur klimatet var. Här hoppar man från årtal till årtal och beskriver inga längre mätserier, säger Erik Sahlée.

Sökträff på Petterssons blogg 2018.

Egentligen säger vädernoteringarna i texten inget om klimatet, utan beskriver lokala väder vid en viss tidpunkt. Och frågan är faktiskt om de ens handlar om svenska förhållanden?

Ur tidning för USA-svenskar

En privatperson gör en egen viralgranskning av bilden i januari 2020 i en lokal Facebook-grupp. Han menar att artikeltexten kommer från ett klipp från 2 mars 1944 från tidningen Vestkusten, en veckotidning för svenskarna på Stilla Havskusten. 

Kommentar på Facebook 5 januari 2020.

Enligt Wikipedia är Vestkusten faktiskt en tidning som funnits. Det var ursprungligen en svenskspråkig tidning som utkom i Kalifornien 1887-2007. Tidningen finns bevarad digitaliserat hos California Digital Newspaper Collection. 

Fredslijor, bombflyg och ransoneringskort är några av ämnena som tas upp på tidningens förstasida den 2 mars 1944. Det är fortfarande fullt krig i Europa och mellan USA och Japan.

Vestkustens förstasida 2 mars 1944 

Vi söker igenom artikel för artikel i den digitaliserade tidningen - och några sidor in hittar vi faktiskt en text som är förvillande lik den som publicerats i NT. 

Så här skriver Vestkusten:

På tal om den blida vintern har Sv. Landsbygden samlat följande nog så ovanliga statistik om blida vintrar:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari månad grönskade och fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 voro träden fullt utslagna i mars månad, d.v.s. sex veckor tidigare än vanligt.1269 märktes ingen vinter alls, temperaturen var så varm att flickorna i Rhen-trakten vid jultiden kunde smycka sig med violkransar.1289 hade man inte heller någon vinter och temperaturen till var lika mild som sistnämnda år vid samma tid.1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär.1538 stodo trädgårdarna i fullt flor i december månad.1572 buro träden blad redan i februari månad, liksom år 1172.1588 grönska träden i februari.1538, 1607 och 1659 fanns det varken snö eller frost.1601 och 1609 hade man ingen vinter i Sydtyskland.1662 var vintern så blid, att man t.o.m. i Nordtyskland alls icke eldade i kakelugnar och träden blommade i februari månad.1722 stodo alla träd gröna i februari.1807 lät Bore icke alls höra av sig.1834 var vintern lika blid som den sistnämnda.1863 kunde man i en Skåne i februari plocka fullt utslagna tusenskönor. 1870 firade man i Petersburg nyårsdagen vid åtta graders värme. Ur tidningen Vestkusten 2 mars 1944 

Det är i stort samma text som blivit publicerad i NT 45 år senare. Men här hänvisar man till Sv. Landsbygden och inte till någon nederbördskontrollant i Finspång. Sv. Landsbygden är antagligen kort för tidningen Svenska Landsbygden. Vi har fått bekräftat från Kungliga biblioteket (KB) att tidningen fanns vid den här tiden.

Handlar om tyskt väder

Vidare är texten i Vestkusten något längre än den i NT, och
flera av årtalen hänvisar till förhållanden i Tyskland. 

- Det står inte tydligt i NT-artikeln att noteringarna
kommer från någon speciell plats. 1863 står det om Skåne i och för sig och då
hade vi börjat våra egna mätningar. Men i övrigt står det inte var det utspelat
sig, så det skulle kunna vara i Tyskland, säger Sverker Hellström på SMHI. 

Enligt SMHI:s noteringar var det plusgrader som
medeltemperatur i Skåne i januari och februari 1863. 

-  Det upplevdes
säkert som varmt då. Men om man jämför med i dag så var det till exempel tre
grader varmare i medeltemperatur i Lund 2020 än det var 1863. 

Uppgifterna i formen av en insändare i Folkbladet 2022.

Om det är samma text som återanvänds i NT kan vi inte säga med säkerhet, men mycket tyder på det. Både vi själva och Google AI-tjänsten NootbookLM har svårt att hitta skillnader mellan texterna.Det verkar som om någon tagit ursprungstexten och redigerat bort vissa årtal, samt alla uppgifter som handlar om Tyskland. Och plötsligt så har en ny berättelse om svenska vårar och vintrar skapats. En berättelse som inte är helt sann - och som nu används för att vilseleda på nätet.

Klimatförändringar och väderlek

För hur var det nu, är det skillnad på klimat och väder?

- Ja, det är skillnad på klimat och väder. Jag brukar göra följande liknelse: klimatet säger vilka kläder du ska ha framme och vädret säger vilka kläder du tar på dig. Klimatet är vad du förväntar dig och vädret är vad du får. Ett klimat har en naturlig vädervariation och variationerna blir större om vi tittar på ett mindre område, säger Erik Sahlée på Uppsala universitet.

Kommentar på Facebook 13 mars.

För att beskriva förändringar i klimatet behövs
väderobservationer från sammanhängande längre tidsserier och större geografiska
områden. Det finns också. 

- Lyfter man blicken och sammanställer det vi sett över hela
Europa och världen så är den uppvärmande globala trenden inte något att
diskutera. Att det sker till följd av mänsklig påverkan är heller inget att
diskutera. Nu måste vi börja prata om vad vi ska göra åt klimatförändringarna i
stället - och hur vi kan anpassa oss.

Hur vet man att klimatförändringarna beror på mänsklig
påverkan?

- Det visar fysiken. När man bara tittar på hur naturliga faktorer påverkar den globala temperaturen så får man inte en så stark uppvärmning som vi har. Den förstärkningen har vi människor skapat. 

Sammantaget: Det är många som använt bilden för att motsäga att människan ligger bakom den globala uppvärmning som nu sker. Men enligt forskningen så är det människors sätt att leva som påverkat klimatet.Och vad gäller själva den avfotograferade artikeln så visade den sig ha gjort en anmärkningsvärd resa över olika tiders medier. En artikel om tyskt väder från 40-talet gjordes om i svensk lokalpress på 80-talet till något ser ut att gälla Sverige och som verkar komma från en representant för SMHI - för att slutligen snurra runt som en skärmdump på Facebook under 2020-talet. Källkritikbyrån har skrivit om de många övriga felaktiga påståenden som spridits om klimatfrågor de senaste åren - läs gärna de genomgångarna här:

 ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning ? Svampeffekter och whiplash - så påverkar klimatförändring bränder? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen ? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Gröna träd i februari 1722 inte ett bevis i klimatfrågan

DESCRIPTION:
De milda vintrarna innebär inte det spridarna tror - och texten handlar om Tyskland.

CONTENT:
Ett gammalt tidningsklipp om gröna träd våren 1722 snurrar runt på sociala medier, men innehållet innebär inte det som spridarna verkar tro . Och ”källan” visar sig vara misstänkt likt en annan text - som handlar om Tyskland. 

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

I flera år har ett tidningsutklipp med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" valsat runt bland klimatskeptiker på sociala medier. Källkritikbyrån tar reda på ursprunget till bilden - och sanningen bakom innehållet. 

Det ska visa sig att den anekdotiska artikeln egentligen inte säger någonting om klimatet. Och när vi gräver djupare i arkiven visar det sig att stora delar av texten inte ens handlar om svenska förhållanden - utan om vädret i Tyskland.

Inlägg på Facebook med bilden 23 april 2024.

Så här lyder texten i vad som ser ut att vara en avfotograferad tidningsartikel:

I februari 1722 stod alla träd helt grönaVisst har det varit milda vintrar förr. Gunnar Carlberg, som för övrigt är SMHI:s nederbördskontrollant i Finspång, har tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari grönskade. Fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 var träden fullt utslagna i mars månad. År 1269 märktes ingen vinter alls. År 1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär. År 1538 stod träden i trädgårdarna i full flor redan i december månad! År 1585 stod säden i ax vid påsktiden. År 1588 grönskade träden i februari månad. Åren 1538, 1607, 1617, 1650 och 1659 fanns varken snö eller frost. År 1722 stod alla träd gröna i februari månad. År 1863 kunde man i Skåne i februari månad plocka fullt utslagna tusenskönor.NT onsdag 15 februari 1989

Källkritikbyrån börjar med att undersöka i vilka sammanhang bilden delats. Första inlägget vi hittar är från 2015 på bloggen Klimatupplysningen som drivs av Klimatrealisterna, tidigare Stockholmsinitiativet. År 2010 utsågs lobbygruppen Stockholmsinitiativet till Årets förvillare av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. I boken ”Upphettning : demokratin i klimatkrisens tid” (utgiven 2020 på förlaget Fri tanke) pekas Klimatrealisterna ut som "navet i den svenska förnekelserörelsen".   

Det är på julafton 2015 som Klimatupplysningen lägger ut bilden och uppger att den kommer från en läsare. Blogginlägget har 112 kommentarer.

Kommentar till Klimatupplysningens blogginlägg 2015. 

Det ska dock dröja fem år tills bilden verkligen blir viral. De flesta delningarna vi hittar är från 2020. Tidningsutklippet dyker upp på Twitter/X, Facebook och bloggar som är skeptiska till klimatforskningen. 

Inlägg med bilden på artikeln på Twitter/X i januari 2020.

Att bilden får fart just våren 2020 hänger troligen ihop med
att våren var varmare och torrare än normalt det året, enligt SMHI:s mätningar.
I städerna Göteborg, Nordkoster, Visby och Hoburg slogs rekord i antal
soltimmar. Väder och klimat var på folks läppar.

Men nu är det vår igen och den senaste delningen vi hittar av bilden är från förra veckan. En man skriver på Facebook: 

Det är dags att släppa lögnerna om människors sätt att leva skulle påverka klimatet... Klimatet har alltid varierat och det beror bland annat på solens aktiviteter...Inlägg på Facebook 10 mars

 Inlägg på Facebook med bilden 10 mars 2025. 

Inlägget har över 500 interaktioner på Facebook. ”Detta är något för alla våra nästintill religiösa klimataktivister att läsa”, skriver en person i kommentarsfältet.Men stämmer verkligen det inläggskrivaren påstår? 

Nej, FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC skriver i sin senaste rapport att "mänsklig påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har otvetydigt värmt upp klimatsystemet".  Det är även "otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och marken". "Den globala medeltemperaturen har ökat snabbare sedan 1970 än under någon annan 50-årsperiod under åtminstone de senaste 2 000 åren."

- Enligt FN:s klimatpanel IPCC så är i alla fall den
klimatuppvärmning som varit sedan 1980 i huvudsak orsakad av antropogena
växthusgaser, alltså de växthusgaser som människan har tillfört atmosfären. Men
det betyder inte att det också finns andra naturliga klimatvariationer, förklarar
Sverker Hellström, meteorolog på SMHI. 

Vi återkommer till vetenskapen längre ned i artikeln.

Tidningsartikeln från 1989

Själva NT-artikelns innehåll har citerats av klimatskeptiker i flera redaktionella medier. Till exempel i insändare på Länstidningen (LT) i Östersund och på tidningen Norra Skånes debattsida. 

Men vad bevisar bilden av artikeln egentligen? Inte mycket
alls ska vår granskning visa. 

Vi börjar med materialets äkthet. Med blotta ögat kan man se att bilden ser ut att vara inscannad och tycks bestå av två ihopklippta delar. En datering från tidningen, "NT Onsdag 5 februari 1989" och själva nyhetstexten. NT är kort för Norrköpings Tidningar, en nyhetstidning som grundades 1758 och nu är Sveriges äldsta ännu utkommande dagstidning.På ett antal större bibliotek i Sverige finns gamla svenska tidningar bevarade på mikrofilm.

 Carolina Rediviva. Foto: Dr. Mirko Junge/Wikimedia commons

På universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala kollar vi om det publicerades någon artikel med rubriken "I februari 1722 stod alla träd helt gröna" i NT den 15 februari 1989. Och jo, det gjorde det. 

På lokalsidorna för Finspång i NT finns artikeln, inte heller här signerad med namn, precis som på den virala bilden. Det är alltså någon form av lokal nyhetsartikel, men texten har en för tidningsprosa ovanligt kåserande form. Inga citat, bara uppräkningar av olika årtal.

SMHI:s ”nederbördskontrollant”

Enda källhänvisningen som finns i artikeln är till en Gunnar Carlberg som uppges vara så kallad nederbördskontrollant för SMHI i Finspång. Titeln är så ovanlig att de enda resultat vi får när vi googlar "nederbördskontrollant" är tillbaka till NT-artikeln från 1989.På SMHI finns heller inga noteringar om någon Gunnar Carlberg som jobbat för myndigheten. Däremot om en Inez Carlberg som var nederbördsobservatör i Finspång på 80-talet. 

- Man kan ju tänka sig att Gunnar var Inez make och att de skötte väderstationen tillsammans, funderar Sverker Hellström, meteorolog på SMHI. 

Enligt artikeln ska Gunnar ha "tittat i gamla klippalbum och
hittat följande intressanta statistik". Det kan låta som att Gunnar gjort detta
i egenskap av någon roll på SMHI, men så är det inte, fastslår Sverker Hellström.

Inlägg på Facebook med tidningsartikeln 2020.

En nederbördskontrollant kollar regnmätaren en gång om dagen, men jobbet innebär inga ytterligare analyser av väder och vind - och allra minst tillbaka i tiden. Gunnar (eller någon annan) skulle i så fall samlat sina klipp som privatperson, inte i egenskap av anställd för SMHI. 

- Man kan ju få en känsla av att uppgifterna i artikeln kommer från SMHI, men så är det inte, säger Sverker Hellström till Källkritikbyrån. 

Vilka "klippalbum" Gunnar Carlberg skulle ha tittat i framgår inte heller av NT-artikeln. Själva källhänvisningen är minst sagt svag. Klippalbum brukar ju ofta hänvisa till tidningsklipp, men den äldsta svenska tidningen Post- och Inrikestidningar grundades 1645 - alltså också långt efter flera av årtalen som nämns i artikeln. 

Vädermätningarna startade 1722

Själva NT-artikeln består i princip bara av en uppräkning av
milda årstider från olika årstider. Den första vädernoteringen från så tidigt
som 1172. Men 1172 gjordes inga vädermätningar i Sverige. 

Kommentar på Facebook 13 mars.

Det var även först på 1600- och 1700-talet som människan
uppfann mätverktyg för temperatur och klimat. Och de äldsta svenska
väderobservationerna i Sverige är från 1722. De gjordes vid väderstationen i
Uppsala. 

- Mätserierna började 1722 och då var det professorerna
Anders Celsius och Eric Burman som initierade dem, säger Erik Sahlée,
universitetslektor i meteorologi vid Uppsala universitet och ansvarig för
Uppsala universitets väderobservationer.

Är det de äldsta väderobservationerna i Sverige?

- Ja, det är det. 

Men uppgifterna som framkommer i NT-artikeln, kan de inte
vara sanna ändå?

- Det kan vara så att de stämmer. Men det här är bara en ögonblicksbild, utspridda årtal. Även som de skulle stämma som enskilda väderobservationer så säger de ingenting om hur det ser ut över tid. En väderstations uppgift om ett visst årtal säger ingenting om hur klimatet var. Här hoppar man från årtal till årtal och beskriver inga längre mätserier, säger Erik Sahlée.

Sökträff på Petterssons blogg 2018.

Egentligen säger vädernoteringarna i texten inget om klimatet, utan beskriver lokala väder vid en viss tidpunkt. Och frågan är faktiskt om de ens handlar om svenska förhållanden?

Ur tidning för USA-svenskar

En privatperson gör en egen viralgranskning av bilden i januari 2020 i en lokal Facebook-grupp. Han menar att artikeltexten kommer från ett klipp från 2 mars 1944 från tidningen Vestkusten, en veckotidning för svenskarna på Stilla Havskusten. 

Kommentar på Facebook 5 januari 2020.

Enligt Wikipedia är Vestkusten faktiskt en tidning som funnits. Det var ursprungligen en svenskspråkig tidning som utkom i Kalifornien 1887-2007. Tidningen finns bevarad digitaliserat hos California Digital Newspaper Collection. 

Fredslijor, bombflyg och ransoneringskort är några av ämnena som tas upp på tidningens förstasida den 2 mars 1944. Det är fortfarande fullt krig i Europa och mellan USA och Japan.

Vestkustens förstasida 2 mars 1944 

Vi söker igenom artikel för artikel i den digitaliserade tidningen - och några sidor in hittar vi faktiskt en text som är förvillande lik den som publicerats i NT. 

Så här skriver Vestkusten:

På tal om den blida vintern har Sv. Landsbygden samlat följande nog så ovanliga statistik om blida vintrar:År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari månad grönskade och fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.År 1241 voro träden fullt utslagna i mars månad, d.v.s. sex veckor tidigare än vanligt.1269 märktes ingen vinter alls, temperaturen var så varm att flickorna i Rhen-trakten vid jultiden kunde smycka sig med violkransar.1289 hade man inte heller någon vinter och temperaturen till var lika mild som sistnämnda år vid samma tid.1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär.1538 stodo trädgårdarna i fullt flor i december månad.1572 buro träden blad redan i februari månad, liksom år 1172.1588 grönska träden i februari.1538, 1607 och 1659 fanns det varken snö eller frost.1601 och 1609 hade man ingen vinter i Sydtyskland.1662 var vintern så blid, att man t.o.m. i Nordtyskland alls icke eldade i kakelugnar och träden blommade i februari månad.1722 stodo alla träd gröna i februari.1807 lät Bore icke alls höra av sig.1834 var vintern lika blid som den sistnämnda.1863 kunde man i en Skåne i februari plocka fullt utslagna tusenskönor. 1870 firade man i Petersburg nyårsdagen vid åtta graders värme. Ur tidningen Vestkusten 2 mars 1944 

Det är i stort samma text som blivit publicerad i NT 45 år senare. Men här hänvisar man till Sv. Landsbygden och inte till någon nederbördskontrollant i Finspång. Sv. Landsbygden är antagligen kort för tidningen Svenska Landsbygden. Vi har fått bekräftat från Kungliga biblioteket (KB) att tidningen fanns vid den här tiden.

Handlar om tyskt väder

Vidare är texten i Vestkusten något längre än den i NT, och
flera av årtalen hänvisar till förhållanden i Tyskland. 

- Det står inte tydligt i NT-artikeln att noteringarna
kommer från någon speciell plats. 1863 står det om Skåne i och för sig och då
hade vi börjat våra egna mätningar. Men i övrigt står det inte var det utspelat
sig, så det skulle kunna vara i Tyskland, säger Sverker Hellström på SMHI. 

Enligt SMHI:s noteringar var det plusgrader som
medeltemperatur i Skåne i januari och februari 1863. 

-  Det upplevdes
säkert som varmt då. Men om man jämför med i dag så var det till exempel tre
grader varmare i medeltemperatur i Lund 2020 än det var 1863. 

Uppgifterna i formen av en insändare i Folkbladet 2022.

Om det är samma text som återanvänds i NT kan vi inte säga med säkerhet, men mycket tyder på det. Både vi själva och Google AI-tjänsten NootbookLM har svårt att hitta skillnader mellan texterna.Det verkar som om någon tagit ursprungstexten och redigerat bort vissa årtal, samt alla uppgifter som handlar om Tyskland. Och plötsligt så har en ny berättelse om svenska vårar och vintrar skapats. En berättelse som inte är helt sann - och som nu används för att vilseleda på nätet.

Klimatförändringar och väderlek

För hur var det nu, är det skillnad på klimat och väder?

- Ja, det är skillnad på klimat och väder. Jag brukar göra följande liknelse: klimatet säger vilka kläder du ska ha framme och vädret säger vilka kläder du tar på dig. Klimatet är vad du förväntar dig och vädret är vad du får. Ett klimat har en naturlig vädervariation och variationerna blir större om vi tittar på ett mindre område, säger Erik Sahlée på Uppsala universitet.

Kommentar på Facebook 13 mars.

För att beskriva förändringar i klimatet behövs
väderobservationer från sammanhängande längre tidsserier och större geografiska
områden. Det finns också. 

- Lyfter man blicken och sammanställer det vi sett över hela
Europa och världen så är den uppvärmande globala trenden inte något att
diskutera. Att det sker till följd av mänsklig påverkan är heller inget att
diskutera. Nu måste vi börja prata om vad vi ska göra åt klimatförändringarna i
stället - och hur vi kan anpassa oss.

Hur vet man att klimatförändringarna beror på mänsklig
påverkan?

- Det visar fysiken. När man bara tittar på hur naturliga faktorer påverkar den globala temperaturen så får man inte en så stark uppvärmning som vi har. Den förstärkningen har vi människor skapat. 

Sammantaget: Det är många som använt bilden för att motsäga att människan ligger bakom den globala uppvärmning som nu sker. Men enligt forskningen så är det människors sätt att leva som påverkat klimatet.Och vad gäller själva den avfotograferade artikeln så visade den sig ha gjort en anmärkningsvärd resa över olika tiders medier. En artikel om tyskt väder från 40-talet gjordes om i svensk lokalpress på 80-talet till något ser ut att gälla Sverige och som verkar komma från en representant för SMHI - för att slutligen snurra runt som en skärmdump på Facebook under 2020-talet. Källkritikbyrån har skrivit om de många övriga felaktiga påståenden som spridits om klimatfrågor de senaste åren - läs gärna de genomgångarna här:

 ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning ? Svampeffekter och whiplash - så påverkar klimatförändring bränder? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen ? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset

DESCRIPTION:
Priset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien.

CONTENT:
En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset.

Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay

Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet.

Årets vinnare

SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT

Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar: 

Juryns motivering – SVT Verifierar:

Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform.

Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun

Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna.

Juryns motivering – Lisa Eriksson:

 Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet. 

Foto: Källkritikbyrån/Pixabay

Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek.

Juryns motivering – Folkbibliotekarien:

 Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information. 

Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen

2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin

2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson

2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén

2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider

2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson

2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm

Bakom priset står:

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.

TITLE:
Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset

DESCRIPTION:
Priset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien.

CONTENT:
En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset.

Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay

Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet.

Årets vinnare

SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT

Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar: 

Juryns motivering – SVT Verifierar:

Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform.

Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun

Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna.

Juryns motivering – Lisa Eriksson:

 Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet. 

Foto: Källkritikbyrån/Pixabay

Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek.

Juryns motivering – Folkbibliotekarien:

 Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information. 

Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen

2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin

2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson

2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén

2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider

2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson

2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm

Bakom priset står:

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.

TITLE:
Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto

DESCRIPTION:
Steg för steg: Så här granskar du en skärmdump.

CONTENT:
Ett konto som sprider ”fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook/Pixabay

Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det:

Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadanAlla barn bör vara solidariska och hedra Islam. ”När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik.

Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)

I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här:

 Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart. Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars

Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver ”åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött. 

Kommentar på Facebook 9 mars.

Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, ”Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. ”Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: ”ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. ”Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något.

Kommentar på Facebook 9 mars.

Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är ”fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade ”nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att "insektsbaserad mat" skulle introduceras på äldreboenden.

 Inlägg på Twitter/X från 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). 

På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.”Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. ”Fejk”, skriver någon. ”Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet ”Abdel Sharik” och fått noll träffar. ”Papperslös”, svarar mannen.

Kommentar på Twitter/X 9 mars.

Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.En person kommenterar: ”Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.” 

Kommentar på Twitter/X 7 mars.

Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!

Sök på bilder

Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens.

 Från bildsökning. 

Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt.

Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder. 

Här hittar du uppladdningsknappen.

Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden.

Välj ”Exakta matchningar” i flikarna.

Sökresultat på Google. (Namn är anonymiserade av Källkritikbyrån.) 

Kolla uppgifter

Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon ”Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter.

Kolla citat

Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.

Sökning på Google.

Undersök avsändaren

Många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.

I fallet med ”föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden.

 Inzoomning i bild från Twitter/X från 7 mars (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). 

Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. "Fake news, satir och ironi" finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här:

Inlägg på Twitter/X den 9 mars.

Så känner du igen fejkade inlägg

Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision.

Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven.

För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet:

Fejkat inlägg på Twitter - kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na.

I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här:

En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till.

Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:? Stora verktygslådan för viralgranskare

LÄS MER:? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto

DESCRIPTION:
Steg för steg: Så här granskar du en skärmdump.

CONTENT:
Ett konto som sprider ”fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook/Pixabay

Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det:

Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadanAlla barn bör vara solidariska och hedra Islam. ”När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik.

Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)

I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här:

 Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart. Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars

Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver ”åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött. 

Kommentar på Facebook 9 mars.

Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, ”Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. ”Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: ”ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. ”Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något.

Kommentar på Facebook 9 mars.

Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är ”fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade ”nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att "insektsbaserad mat" skulle introduceras på äldreboenden.

 Inlägg på Twitter/X från 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). 

På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.”Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. ”Fejk”, skriver någon. ”Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet ”Abdel Sharik” och fått noll träffar. ”Papperslös”, svarar mannen.

Kommentar på Twitter/X 9 mars.

Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.En person kommenterar: ”Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.” 

Kommentar på Twitter/X 7 mars.

Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!

Sök på bilder

Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens.

 Från bildsökning. 

Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt.

Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder. 

Här hittar du uppladdningsknappen.

Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden.

Välj ”Exakta matchningar” i flikarna.

Sökresultat på Google. (Namn är anonymiserade av Källkritikbyrån.) 

Kolla uppgifter

Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon ”Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter.

Kolla citat

Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.

Sökning på Google.

Undersök avsändaren

Många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.

I fallet med ”föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden.

 Inzoomning i bild från Twitter/X från 7 mars (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). 

Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. "Fake news, satir och ironi" finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här:

Inlägg på Twitter/X den 9 mars.

Så känner du igen fejkade inlägg

Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision.

Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven.

För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet:

Fejkat inlägg på Twitter - kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na.

I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här:

En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till.

Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:? Stora verktygslådan för viralgranskare

LÄS MER:? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Vilseleder om vindkraft och 16 miljoner nedhuggna träd

DESCRIPTION:
Handlar om en 20-årsperiod och träd som ändå skulle ha fällts.

CONTENT:
Detta borde alla vindkraftsivrare läsa, kommenterar en kvinna ett viralt inlägg om hur man huggit ner miljontals träd i Skottland för att göra plats för vindkraftverk. Men inlägget berättar bara en del av sanningen.

Foto: Pixabay/Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher

I fjol skrev en svensk Facebook-användare så här:

I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft.Ett ”gammalt” träd:– absorberar ca 22 kg CO2 per år och producerar tillräckligt med syre för två personer.– stabiliserar jorden och förhindrar erosion. Rötter ökar kapaciteten att hålla vatten i jorden.– reflekterar och absorberar en del av solljuset som hjälper till att kyla ner miljön. Ett enda träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater.– det bidrar till molnbildning, och har därför en positiv inverkan på lokalt mikroklimat och nederbörd.– löven som faller till marken bryts ner och fungerar som foder till jorden. Det främjar markens fruktbarhet och stödjer tillväxt av andra växter.– absorberar damm och föroreningar som kväveoxid och svaveldioxid, vilket förbättrar luftkvaliteten– ge livsmiljö och mat till olika djur, inklusive fåglar, insekter och gnagare, och därigenom främja biologisk mångfald.– fungerar som en naturlig ljud- och visuell barriär, vilket är särskilt gynnsamt i tätorter.– skyddar mot vind och kyla.– minskar stress, förbättrar mental hälsa.– är en vacker skatt. Inlägg på Facebook 28 oktober 2024

Texten sprids tillsammans med en teckning på en tall i genomskärning.

Inlägget har sedan det publicerades delats över 4 200 gånger och tog fart på nytt nu i februari. Källkritikbyrån har tittat närmare på påståendena med hjälp av svenska skogsexperter och spårat uppgifterna bakåt i tiden.

Foto: Skärmdump/Facebook

I korthet: Ja, det stämmer att skotska myndigheter har fällt 16, eller till och med 17 miljoner träd. Vad som inte nämns i inlägget är att detta är träd som ändå skulle ha fällts, och att det handlar om antalet avverkningar under en tjugoårsperiod. Det nämns inte heller att andelen träd som planerats under denna period uppgår till 272 miljoner. I detalj: Vi går igenom inläggets bakgrund och faktan som tas upp - här följer en längre genomgång.

Var kommer uppgiften om antalet träd ifrån?

Uppgifterna förekommer i en rad liknande inlägg i sociala medier och i nyhetsartiklar. Siffrorna varierar mellan 13 och 17 miljoner träd, beroende på vilket år uppgifterna hämtats från.

Kommentar på Facebook i oktober 2024.

Enligt den skotska regeringen fälldes cirka 17 miljoner träd mellan år 2000 och 2024 för att ge plats åt vindkraftverk. I ett officiellt uttalande från 2024 skriver de att antalet träd beräknats utifrån ett genomsnittligt uppskattat antal, baserat på en yta om 8 500 hektar.

De skriver också att det är viktigt att tänka på att merparten av dessa träd växte i det myndigheten kallar kommersiell skog, alltså skog som är en del av skogsproduktion, och därför ändå skulle ha avverkats för att användas i skogsindustrin.

Kommentar på Twitter/X i juni 2024.

Redan 2022 hävdar en kvinna i en nu borttagen video på Facebook att Skottland har ett direktiv att fälla 17 miljoner träd, och ifrågasätter hur det hjälper miljön att fälla träd som absorberar koldioxid och ersätta dem med fastigheter och vindkraftverk.Faktagranskarna på brittiska Full fact, som har granskat kvinnans inlägg, konstaterar dock efter kontakt med Scottish forestry, Skottlands motsvarighet till Skogsstyrelsen, att något sådant trädfällningsdirektiv inte existerat. 

Delning av Heralds artikel på Facebook 11 mars 2020.

Två år tidigare, 2020, skrev den skotska tidningen The Herald om trädavverkningarna, och då förklarade en regional tjänsteman att man under de senaste tjugo åren visserligen avverkat 13,9 miljoner träd för att bygga vindkraftsparker i Skottland, men att dessa träd så småningom skulle ha avverkats och gått vidare till timmerförsörjningskedjan, något som alltså utelämnas i en del rapportering om avverkningarna.

Fler träd har planterats än avverkats

En annan sak som de avverkningskritiska inläggen avstått från att nämna är att mängden avverkade träd också bör ställas i kontrast mot antalet träd som planterats. Enligt artikeln i The Herald har totalt 272 miljoner träd planterats under perioden 2000-2019.Vad betyder det att fler träd planteras än vad som fälls? Vi ställer frågan till Jonas Fridman, skoglig doktor och forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

- Det är en vanlig siffra som skogsindustrin gärna lyfter fram - att för varje avverkat träd planteras två nya. Men det betyder inte att alla de planterade träden överlever till slutavverkning, säger han.

Kommentar på Facebook i oktober 2024.

- Skogsbruk fungerar ungefär som ett morotsland: man planterar eller sår fler träd än vad som kommer att stå kvar vid slutavverkningen. Under tillväxten gallrar vi bort träd för att de som blir kvar ska kunna växa sig stora och användbara. Därför är det svårt att säga hur många träd det faktiskt blir i slutänden. 

Siffrorna om de avverkade träden har även tagits upp på Twitter/X av Liam Kerr, skotsk konservativ politiker.

Almost 16 million trees have been chopped down on publicly owned land in Scotland to make way for wind farms. https://t.co/JiB5UJOdlg-- Liam Kerr (@LiamKerrMSP) July 19, 2023 

Myndigheten Forestry and land Scotland (FLS) svarade på kritiken med att man planterat mer än 500 miljoner träd sedan 2000.

Skog med 16 miljoner träd kan låta som en enormt stor yta, men hur stor är den siffran egentligen i ett svenskt sammanhang? 

- Det kan låta mycket, men i Sverige har vi mellan 260 och 270 miljarder träd om vi räknar från en decimeters höjd. Om vi bara räknar träd som är minst fem centimeter i diameter vid brösthöjd (1,3 meter ovanför marken), så har vi cirka 29 miljarder träd. Att fälla 16 miljoner träd under tjugo år är en obetydlig mängd i ett större perspektiv, säger Jonas Fridman, doktor i skogsvetenskap. 

Kommentar på Facebook i februari 2025.

Enligt Jonas Fridman är det inte så enkelt att säga om det är negativt eller positivt att fälla träd för att anlägga vindkraft. 

- Träd är fantastiska, både när de växer och när de används. Vi måste hela tiden väga olika nyttor mot varandra - till exempel biologisk mångfald, klimatfördelar och användning av trä till produkter. Förr i tiden handlade skogsbruk mer om överlevnad och ekonomisk utveckling. I dag har vi lyxen att kunna fundera över vad som är bäst för samhället i stort. Folk ser kanske inte heller kopplingen mellan skogsbruk och de produkter vi använder dagligen. Trä som avverkas blir till hus, papper, möbler och mycket annat. Vi måste förstå helheten och se skogsbruket som en del av en bioekonomi som kan hjälpa oss att ersätta fossila produkter.

Men även om träd kan användas till mycket finns det också negativa aspekter av att ersätta gamla träd med nya?

- Gamla träd och död ved är viktiga för många arter, och under lång tid har mängden gamla träd minskat, Men sedan slutet av 1980-talet har de börjat öka igen. Biologisk mångfald är svår att mäta exakt, men vi vet att gamla träd skapar förutsättningar för rödlistade arter, säger Jonas Fridman.

Inlägg på engelska från juni 2024.

- Det är en komplex fråga. Om man avverkar skog för att bygga vindkraftverk, men i gengäld minskar användningen av fossila bränslen, kan det ge en stor positiv klimateffekt. Det handlar om att väga kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser mot varandra. Vi måste fråga oss vad alternativet är - om vi inte bygger vindkraft, vad använder vi i stället?

Trädens effekt på klimatet och vår hälsa

En del av texten som den svenska användaren postat på Facebook är en översättning av ett inlägg med fakta om träd som började spridas simultant över hela världen med början i juni 2024.Texten, som oftast illustreras med samma illustration av ett träd, förekommer på en mängd olika språk, men handlar då bara om trädens roll för miljön, och har inte något med de skotska vindkraftverken att göra förrän den svenska användaren lägger till den inledande raden: "I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft". 

Inlägg med delen om träd på norska i oktober 2024.

Hur mycket koldioxid absorberar ett träd per år?

I såväl det svenska som de utländska inläggen påstås att ett träd absorberar 22 kilo koldioxid per år.  Det är en siffra som förekommer i många olika texter om träd på internet.

När den kanadensiska sidan Climate fact check kontrollerar de fakta som presenteras i texten citerar de en skogsexpert på miljöorganisationen One tree planted som försökt hitta ursprungskällan till denna specifika siffra. Han kommer fram till att den här artikeln från EU:s miljöbyrå European environment agency (EEA) verkar vara roten till påståendet.

Från European environment agencys sajt.

I EEA:s text står det att "under ett års tid kan ett fullvuxet träd ta upp runt 22 kg [eller 48 pound] koldioxid från atmosfären, och i utbyte ge ifrån sig syre".Men inte heller denna artikel hänvisar till några trädrelaterade koldioxidstudier som kan bekräfta denna specifika siffra, och den har också arkiverats under 2023, med hänvisning till att de fakta som anges på sidan är inaktuella.

Delning av Facebook-inlägget 17 februari 2025.

Enligt Hans Peterson, forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, är siffran 22 kg koldioxid per år inte orimlig, men kan variera beroende på flera faktorer som markens bördighet, hur länge trädet får växa innan det avverkas, vilken typ av träd det är och hur ofta skogen gallras. 

Skog som växer i Sverige kan, enligt Peterson, i genomsnitt binda cirka sex ton koldioxid per hektar varje år, en siffra som varierar stort mellan olika skogsområden.

Inlägget på engelska på en mogolisk Facebook-sida i juni 2024.

Många av påståendena i inlägget om träd är korrekta. Det stämmer till exempel att träd bidrar till molnbildning, något som exemplvis forskare vid Stockholms universitet forskar på.Det hävdas också i inlägget att ett träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater. Detta påstående förekommer på flera ställen på nätet, och kommer troligen från USA:s jordbruksdepartement. De har dock inte uppgett någon källa för sitt påstående, men att träd har en kylande effekt finns det många studier på, även om det är oklart om själva siffran stämmer.Bilden som sprids är tagen ur en tysk bok med trädteckningar från 2002.

Ur ”Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher” 2002.

Sammantaget: Facebook-inlägget om skogsavverkningen i Skottland ger en förenklad bild av vad som har hänt. Att 16 miljoner träd fällts kan låta mycket, men det framgår inte att det handlar om avverkningar under en tidsperiod på cirka tjugo år. LÄS MER:? Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo ? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Vilseleder om vindkraft och 16 miljoner nedhuggna träd

DESCRIPTION:
Handlar om en 20-årsperiod och träd som ändå skulle ha fällts.

CONTENT:
Detta borde alla vindkraftsivrare läsa, kommenterar en kvinna ett viralt inlägg om hur man huggit ner miljontals träd i Skottland för att göra plats för vindkraftverk. Men inlägget berättar bara en del av sanningen.

Foto: Pixabay/Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher

I fjol skrev en svensk Facebook-användare så här:

I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft.Ett ”gammalt” träd:– absorberar ca 22 kg CO2 per år och producerar tillräckligt med syre för två personer.– stabiliserar jorden och förhindrar erosion. Rötter ökar kapaciteten att hålla vatten i jorden.– reflekterar och absorberar en del av solljuset som hjälper till att kyla ner miljön. Ett enda träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater.– det bidrar till molnbildning, och har därför en positiv inverkan på lokalt mikroklimat och nederbörd.– löven som faller till marken bryts ner och fungerar som foder till jorden. Det främjar markens fruktbarhet och stödjer tillväxt av andra växter.– absorberar damm och föroreningar som kväveoxid och svaveldioxid, vilket förbättrar luftkvaliteten– ge livsmiljö och mat till olika djur, inklusive fåglar, insekter och gnagare, och därigenom främja biologisk mångfald.– fungerar som en naturlig ljud- och visuell barriär, vilket är särskilt gynnsamt i tätorter.– skyddar mot vind och kyla.– minskar stress, förbättrar mental hälsa.– är en vacker skatt. Inlägg på Facebook 28 oktober 2024

Texten sprids tillsammans med en teckning på en tall i genomskärning.

Inlägget har sedan det publicerades delats över 4 200 gånger och tog fart på nytt nu i februari. Källkritikbyrån har tittat närmare på påståendena med hjälp av svenska skogsexperter och spårat uppgifterna bakåt i tiden.

Foto: Skärmdump/Facebook

I korthet: Ja, det stämmer att skotska myndigheter har fällt 16, eller till och med 17 miljoner träd. Vad som inte nämns i inlägget är att detta är träd som ändå skulle ha fällts, och att det handlar om antalet avverkningar under en tjugoårsperiod. Det nämns inte heller att andelen träd som planerats under denna period uppgår till 272 miljoner. I detalj: Vi går igenom inläggets bakgrund och faktan som tas upp - här följer en längre genomgång.

Var kommer uppgiften om antalet träd ifrån?

Uppgifterna förekommer i en rad liknande inlägg i sociala medier och i nyhetsartiklar. Siffrorna varierar mellan 13 och 17 miljoner träd, beroende på vilket år uppgifterna hämtats från.

Kommentar på Facebook i oktober 2024.

Enligt den skotska regeringen fälldes cirka 17 miljoner träd mellan år 2000 och 2024 för att ge plats åt vindkraftverk. I ett officiellt uttalande från 2024 skriver de att antalet träd beräknats utifrån ett genomsnittligt uppskattat antal, baserat på en yta om 8 500 hektar.

De skriver också att det är viktigt att tänka på att merparten av dessa träd växte i det myndigheten kallar kommersiell skog, alltså skog som är en del av skogsproduktion, och därför ändå skulle ha avverkats för att användas i skogsindustrin.

Kommentar på Twitter/X i juni 2024.

Redan 2022 hävdar en kvinna i en nu borttagen video på Facebook att Skottland har ett direktiv att fälla 17 miljoner träd, och ifrågasätter hur det hjälper miljön att fälla träd som absorberar koldioxid och ersätta dem med fastigheter och vindkraftverk.Faktagranskarna på brittiska Full fact, som har granskat kvinnans inlägg, konstaterar dock efter kontakt med Scottish forestry, Skottlands motsvarighet till Skogsstyrelsen, att något sådant trädfällningsdirektiv inte existerat. 

Delning av Heralds artikel på Facebook 11 mars 2020.

Två år tidigare, 2020, skrev den skotska tidningen The Herald om trädavverkningarna, och då förklarade en regional tjänsteman att man under de senaste tjugo åren visserligen avverkat 13,9 miljoner träd för att bygga vindkraftsparker i Skottland, men att dessa träd så småningom skulle ha avverkats och gått vidare till timmerförsörjningskedjan, något som alltså utelämnas i en del rapportering om avverkningarna.

Fler träd har planterats än avverkats

En annan sak som de avverkningskritiska inläggen avstått från att nämna är att mängden avverkade träd också bör ställas i kontrast mot antalet träd som planterats. Enligt artikeln i The Herald har totalt 272 miljoner träd planterats under perioden 2000-2019.Vad betyder det att fler träd planteras än vad som fälls? Vi ställer frågan till Jonas Fridman, skoglig doktor och forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

- Det är en vanlig siffra som skogsindustrin gärna lyfter fram - att för varje avverkat träd planteras två nya. Men det betyder inte att alla de planterade träden överlever till slutavverkning, säger han.

Kommentar på Facebook i oktober 2024.

- Skogsbruk fungerar ungefär som ett morotsland: man planterar eller sår fler träd än vad som kommer att stå kvar vid slutavverkningen. Under tillväxten gallrar vi bort träd för att de som blir kvar ska kunna växa sig stora och användbara. Därför är det svårt att säga hur många träd det faktiskt blir i slutänden. 

Siffrorna om de avverkade träden har även tagits upp på Twitter/X av Liam Kerr, skotsk konservativ politiker.

Almost 16 million trees have been chopped down on publicly owned land in Scotland to make way for wind farms. https://t.co/JiB5UJOdlg-- Liam Kerr (@LiamKerrMSP) July 19, 2023 

Myndigheten Forestry and land Scotland (FLS) svarade på kritiken med att man planterat mer än 500 miljoner träd sedan 2000.

Skog med 16 miljoner träd kan låta som en enormt stor yta, men hur stor är den siffran egentligen i ett svenskt sammanhang? 

- Det kan låta mycket, men i Sverige har vi mellan 260 och 270 miljarder träd om vi räknar från en decimeters höjd. Om vi bara räknar träd som är minst fem centimeter i diameter vid brösthöjd (1,3 meter ovanför marken), så har vi cirka 29 miljarder träd. Att fälla 16 miljoner träd under tjugo år är en obetydlig mängd i ett större perspektiv, säger Jonas Fridman, doktor i skogsvetenskap. 

Kommentar på Facebook i februari 2025.

Enligt Jonas Fridman är det inte så enkelt att säga om det är negativt eller positivt att fälla träd för att anlägga vindkraft. 

- Träd är fantastiska, både när de växer och när de används. Vi måste hela tiden väga olika nyttor mot varandra - till exempel biologisk mångfald, klimatfördelar och användning av trä till produkter. Förr i tiden handlade skogsbruk mer om överlevnad och ekonomisk utveckling. I dag har vi lyxen att kunna fundera över vad som är bäst för samhället i stort. Folk ser kanske inte heller kopplingen mellan skogsbruk och de produkter vi använder dagligen. Trä som avverkas blir till hus, papper, möbler och mycket annat. Vi måste förstå helheten och se skogsbruket som en del av en bioekonomi som kan hjälpa oss att ersätta fossila produkter.

Men även om träd kan användas till mycket finns det också negativa aspekter av att ersätta gamla träd med nya?

- Gamla träd och död ved är viktiga för många arter, och under lång tid har mängden gamla träd minskat, Men sedan slutet av 1980-talet har de börjat öka igen. Biologisk mångfald är svår att mäta exakt, men vi vet att gamla träd skapar förutsättningar för rödlistade arter, säger Jonas Fridman.

Inlägg på engelska från juni 2024.

- Det är en komplex fråga. Om man avverkar skog för att bygga vindkraftverk, men i gengäld minskar användningen av fossila bränslen, kan det ge en stor positiv klimateffekt. Det handlar om att väga kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser mot varandra. Vi måste fråga oss vad alternativet är - om vi inte bygger vindkraft, vad använder vi i stället?

Trädens effekt på klimatet och vår hälsa

En del av texten som den svenska användaren postat på Facebook är en översättning av ett inlägg med fakta om träd som började spridas simultant över hela världen med början i juni 2024.Texten, som oftast illustreras med samma illustration av ett träd, förekommer på en mängd olika språk, men handlar då bara om trädens roll för miljön, och har inte något med de skotska vindkraftverken att göra förrän den svenska användaren lägger till den inledande raden: "I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft". 

Inlägg med delen om träd på norska i oktober 2024.

Hur mycket koldioxid absorberar ett träd per år?

I såväl det svenska som de utländska inläggen påstås att ett träd absorberar 22 kilo koldioxid per år.  Det är en siffra som förekommer i många olika texter om träd på internet.

När den kanadensiska sidan Climate fact check kontrollerar de fakta som presenteras i texten citerar de en skogsexpert på miljöorganisationen One tree planted som försökt hitta ursprungskällan till denna specifika siffra. Han kommer fram till att den här artikeln från EU:s miljöbyrå European environment agency (EEA) verkar vara roten till påståendet.

Från European environment agencys sajt.

I EEA:s text står det att "under ett års tid kan ett fullvuxet träd ta upp runt 22 kg [eller 48 pound] koldioxid från atmosfären, och i utbyte ge ifrån sig syre".Men inte heller denna artikel hänvisar till några trädrelaterade koldioxidstudier som kan bekräfta denna specifika siffra, och den har också arkiverats under 2023, med hänvisning till att de fakta som anges på sidan är inaktuella.

Delning av Facebook-inlägget 17 februari 2025.

Enligt Hans Peterson, forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, är siffran 22 kg koldioxid per år inte orimlig, men kan variera beroende på flera faktorer som markens bördighet, hur länge trädet får växa innan det avverkas, vilken typ av träd det är och hur ofta skogen gallras. 

Skog som växer i Sverige kan, enligt Peterson, i genomsnitt binda cirka sex ton koldioxid per hektar varje år, en siffra som varierar stort mellan olika skogsområden.

Inlägget på engelska på en mogolisk Facebook-sida i juni 2024.

Många av påståendena i inlägget om träd är korrekta. Det stämmer till exempel att träd bidrar till molnbildning, något som exemplvis forskare vid Stockholms universitet forskar på.Det hävdas också i inlägget att ett träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater. Detta påstående förekommer på flera ställen på nätet, och kommer troligen från USA:s jordbruksdepartement. De har dock inte uppgett någon källa för sitt påstående, men att träd har en kylande effekt finns det många studier på, även om det är oklart om själva siffran stämmer.Bilden som sprids är tagen ur en tysk bok med trädteckningar från 2002.

Ur ”Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher” 2002.

Sammantaget: Facebook-inlägget om skogsavverkningen i Skottland ger en förenklad bild av vad som har hänt. Att 16 miljoner träd fällts kan låta mycket, men det framgår inte att det handlar om avverkningar under en tidsperiod på cirka tjugo år. LÄS MER:? Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo ? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat

DESCRIPTION:
Ett företag har fått lov att sälja mjölmask-pulver - påstås vara dolt bakom E-nummer.

CONTENT:
Ett franskt företag har fått lov att börja sälja ett pulver gjort på mjölmask. Det EU-beslutet har lett till upprörda reaktioner på nätet, ett eko av en stor diskussion som pågick runt insekter som livsmedel för två år sedan.

Från och med imorgon 10 februari kommer det att vara tillåtet med gul mjölmask i bröd och pasta, varnar en kvinna. ”Det kan vara dolt under något e-ämne i innehållsdeklarationen så man får själv vara uppmärksam”, skriver hon.

Inlägg på Facebook 9 februari.

Varningen har sedan spridits i grupper och på forum där man oroar sig för insekter i mat.

vad är E koden för insekter?Fråga på Flashback 12 februari

Men, det stämmer inte att det skulle vara dolt bakom E-nummer. Att ett livsmedel innehåller insekter ska stå utskrivet på förpackningen, enligt Livsmedelsverket.

 Sedan några år tillbaka är det tillåtet att använda vissa insekter som mat. Det gäller inte bara i Sverige utan inom hela EU. Det finns tydliga regler för vilka insektsarter som får användas i mat, och det måste alltid stå tydligt på förpackningen att det finns insekter i en produkt. Från Livsmedelsverkets sajt

Men, den här informationen har svårt att nå ut i olika Facebook-grupper där man tror att insekter ska tvingas på människor.”Var finns debatten angående detta i Sveriges riksdag?? Allt smygs in via EU utan att vi ska ha nåt att säga till om”, skriver en kvinna upprört. ”Hoppas verkligen att det kommer att stå i innehållsdeklarationen. Älskar pasta så synd om man måste sluta äta det”, skriver en annan.

Kommentar på Facebook 14 februari.

Någon gissar på vilka E-nummer som skulle kunna dölja mjölmasken. Andra försöker ändå invända mot felaktigheterna och delar länken till Livsmedelsverkets sida.

Där hittar man vilka insektssorter som är godkända i EU:

Mjölmask HussyrsaEuropeisk vandringsgräshoppaBuffalolarvHonungsbi, drönarpuppa

Det står även tydligt att det svenska namnet på insekten ska stå i ingrediensförteckningen.

Kitin

En del oroas över ämnet kitin som finns i insekters hudskelett. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inte sett några risker med kitin i de insekter som är godkända som mat.

Kommentarer på Facebook 2023.

Samma äcklade diskussioner pågick 2023 - här kan du läsa vår genomgång:? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen 

Gammal diskussion

Det som satte igång ryktesspridningen 2023 var att EU expanderade listan på produkter med insekter i. Då spreds påståenden om att folk nu skulle bli tvungna att äta insekter utan att veta om det och att de som ville att alla skulle äta giftiga insekter var World economic forum (WEF) och Bill Gates, av konspirationsteoretiker utpekade som onda aktörer.I Sverige spreds ett flera år gammalt recept på "insektssallad med chili och vitlök och rostade grönsaker" från Icas hemsida. Någon hade plockat upp ett flera år gammalt reklamsamarbete mellan Ica och sajten Kit om framtidens mat.

 Delning av ett recept på insektssallad på Twitter/X 30 januari 2023. 

Det som är nytt för i år är att ännu en produkt blivit tillåten - vi går igenom vad som hänt:

Gäller ett företag

2019 ansökte Nutri’Earth, ett franskt bioteknikföretag, om att få släppa UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar (Tenebrio molitor) på den europeiska marknaden. EU-kommissionen gav då myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, i uppgift att göra en bedömning.

Från företaget Nutri’Earths sajt.

Efsa har sedan några år tillbaka bedömt mjölmaskarna som ofarliga att äta för människor. De kan dock kan orsaka reaktioner hos personer som är allergiska mot kräftdjur och dammkvalster. Nu har Efsa även gjort samma bedömning för den här pulverformen.Det är bara det företag som nu ansökt som fått godkänt och det gäller under en period av fem år. Det hindrar dock inte att andra företag kan göra sina egna ansökningar.

Inlägg på Twitter/X 7 februari.

Ovanlig företeelse

Att det existerar insektsprodukter på marknaden innebär inte att de är vanligt förekommande. 

I Sverige är det exempelvis ovanligt med insekter i livsmedel. På nätet är det svårt att hitta exempel på insektsprodukter som är avsedda för människor. Man hittar en eller annan webbshop som riktat in sig på det, som exempelvis sajten "Partybugs".

Från sajten Partybugs.

Det finns ett par få produkter och produktionsplatser för insekter i Sverige, något som uppmärksammas med jämna mellanrum i svenska medier. 

Har lyfts fram som lösning

Insekter har i åratal lyfts fram som en möjlig lösning på flera av framtidens problem, såsom befolkningsökningen och klimatförändringar. Frågan togs exempelvis 2013 i en skrift utgiven av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.

Från ”Edible insects: future prospects for food and feed security” 2013.

- Vi vet att vi inte kan fortsätta som i dag när det gäller matproduktion och markanvändning. Det är inte hållbart. Och när efterfrågan på protein ökar globalt kan massuppfödning av insekter komma att spela en viktig roll, sade forskaren Åsa Berggren, ekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, 2021 då hon stod som medförfattare till en studie i ämnet.2022 presenterade World economic forum en opinionsartikel med titeln ”5 skäl till varför insektsätande kan minska klimatförändringar”. Ett av argumenten man tar upp är en annalkande brist på protein:

We’re actually running out of protein. By 2050, the earth will have nearly 10 billion people. The demand for protein will exceed our ability to procure it.Ur artikeln ”5 reasons why eating insects could reduce climate change” 2022

Men idéerna om insekter som en proteinkälla har också blivit en del i de konspirationsteorier som handlar om en global elit.

Del av konspirationsteoretisk idévärld

- Detaljen sorteras in i den stora berättelsen. Den här lilla detaljen, att något företag ansökt om att få göra det här pulvret, påstås hänga ihop med idén om att den ondskefulla eliten vill ta ifrån oss rättigheten att äta det som är människans naturliga föda, säger Andreas Önnerfors, medieforskare på Linnéuniversitetet och projektledare för medieinstitutet Fojos Faktajouren.

Kommentar på Facebook 9 februari.

Enligt Önnerfors har vi starka uppfattningar om mat och även vad som är ”naturlig mat”. - Det hela handlar också om vad som uppfattas som kulturellt normalt, vi utgår från en västerländsk diet. Naturfolk, människor i andra kulturer och våra släktingar längre tillbaka i tiden har ätit insekter, men det finns ändå någon slags föreställning om vad som är den naturliga maten. Att den här berömda människan på savannen som alla alltid fantiserar kring hela tiden bara åt en massa kött. Hotet som de här människorna verkar uppleva är att inte få äta den ”naturliga” födan.Andreas Önnerfors ser paralleller till diskussionerna på nätet om fodertillskottet Bovaer. Många olika samhällsfrågor sorteras in i den större konspirationsteorin, däribland åtgärder mot klimatförändringar, som många i de här kretsarna inte tror på, enligt Önnerfors.

Kommentar på Reddit 9 februari.

Vem föreställer sig folk är den drivande aktören bakom?

- Allt sedan franska revolutionen finns det en föreställning om att det finns elitgrupperingar som styr våra öden. Illuminati blev sedan judarna, blev sedan Bilderberggruppen och nu är det World economic forum som påstås vara den här ondskefulla globala elitgruppen som över våra huvuden och i det dolda styr allting i princip, säger Andreas Önnerfors.Det verkar finnas en tro på att små detaljer innebär enorma följder. Till exempel att eftersom EU tillåter den här försäljningen från några få aktörer så kommer insektspulver nu finnas i varenda matbit. Hur kommer det sig att man tror att den här eliten är så allsmäktig?- Det finns en slags determinism, att man är maktlös inför elitens handlingar, nu kommer det att bli så här. Man verkar inte heller betänka omfattningen av att mörka olika saker?- Det finns ju någon som har räknat ut hur många det är som skulle ha behövt hålla tyst om månlandningen om den hade varit fejk. Det är ju tiotusentals personer som då aldrig skulle ha läckt, sagt något på fyllan eller till sin familj. Inte någonting någonsin till någon. Alla bevis undanröjda. Ingen människa någonsin ångerfull eller så. Det är en sådan enorm skala av iscensättning att det blir helt orealistiskt.

Inlägg på Facebook 14 februari.

I de här diskussionerna sprids en slags propagandabilder, ibland AI-genererade med insekter eller maskar som väller fram. Vilken roll spelar äckelkänslor här?- Det finns ju många andra produkter som innehåller konstiga saker som vi inte tänker på. Hallonbåtar har gelatin i sig, som görs på slaktavfall, och färg gjord på krossade lushonor. Det är väl bra att folk intresserar sig för vad de stoppar i sig, men man kanske också borde fråga sig varför man reagerar på just den här saken. 

Ja, varför reagerar människor på just de här bilderna och påståendena?

- Eftersom de passar in i den här stora berättelsen, den här fiendebilden man målat upp för sig. Man kanske associerar det hela till exempelvis World economic forum, som man redan uppfattar som onda personer.

Inlägg på Twitter/x 4 februari.

 - Det är bra att ifrågasätta saker, men problemet med konspirationsteoretiska resonemang är att de är vilseledande. De vilseleder folk om hur saker egentligen går till, säger Andreas Önnerfors.Sammantaget: Om det är insekter i livsmedel så står det på förpackningen, med djurets svenska namn. Den nu tillagda produkten kommer från ett franskt företag, och det är bara de som får tillverka den i dagsläget. Insekter som livsmedel är svåra att hitta i Sverige. 

Tips på vidare läsning

Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konspirationsteorier kring World economic forum, bland annat i samband med att politikern Elsa Widding uteslöts ur Sverigedemokraterna 2023.

 Foto: Sveriges riksdag/Skärmdump/Klimatkarusellen.se

 LÄS MER: ? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat

DESCRIPTION:
Ett företag har fått lov att sälja mjölmask-pulver - påstås vara dolt bakom E-nummer.

CONTENT:
Ett franskt företag har fått lov att börja sälja ett pulver gjort på mjölmask. Det EU-beslutet har lett till upprörda reaktioner på nätet, ett eko av en stor diskussion som pågick runt insekter som livsmedel för två år sedan.

Från och med imorgon 10 februari kommer det att vara tillåtet med gul mjölmask i bröd och pasta, varnar en kvinna. ”Det kan vara dolt under något e-ämne i innehållsdeklarationen så man får själv vara uppmärksam”, skriver hon.

Inlägg på Facebook 9 februari.

Varningen har sedan spridits i grupper och på forum där man oroar sig för insekter i mat.

vad är E koden för insekter?Fråga på Flashback 12 februari

Men, det stämmer inte att det skulle vara dolt bakom E-nummer. Att ett livsmedel innehåller insekter ska stå utskrivet på förpackningen, enligt Livsmedelsverket.

 Sedan några år tillbaka är det tillåtet att använda vissa insekter som mat. Det gäller inte bara i Sverige utan inom hela EU. Det finns tydliga regler för vilka insektsarter som får användas i mat, och det måste alltid stå tydligt på förpackningen att det finns insekter i en produkt. Från Livsmedelsverkets sajt

Men, den här informationen har svårt att nå ut i olika Facebook-grupper där man tror att insekter ska tvingas på människor.”Var finns debatten angående detta i Sveriges riksdag?? Allt smygs in via EU utan att vi ska ha nåt att säga till om”, skriver en kvinna upprört. ”Hoppas verkligen att det kommer att stå i innehållsdeklarationen. Älskar pasta så synd om man måste sluta äta det”, skriver en annan.

Kommentar på Facebook 14 februari.

Någon gissar på vilka E-nummer som skulle kunna dölja mjölmasken. Andra försöker ändå invända mot felaktigheterna och delar länken till Livsmedelsverkets sida.

Där hittar man vilka insektssorter som är godkända i EU:

Mjölmask HussyrsaEuropeisk vandringsgräshoppaBuffalolarvHonungsbi, drönarpuppa

Det står även tydligt att det svenska namnet på insekten ska stå i ingrediensförteckningen.

Kitin

En del oroas över ämnet kitin som finns i insekters hudskelett. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inte sett några risker med kitin i de insekter som är godkända som mat.

Kommentarer på Facebook 2023.

Samma äcklade diskussioner pågick 2023 - här kan du läsa vår genomgång:? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen 

Gammal diskussion

Det som satte igång ryktesspridningen 2023 var att EU expanderade listan på produkter med insekter i. Då spreds påståenden om att folk nu skulle bli tvungna att äta insekter utan att veta om det och att de som ville att alla skulle äta giftiga insekter var World economic forum (WEF) och Bill Gates, av konspirationsteoretiker utpekade som onda aktörer.I Sverige spreds ett flera år gammalt recept på "insektssallad med chili och vitlök och rostade grönsaker" från Icas hemsida. Någon hade plockat upp ett flera år gammalt reklamsamarbete mellan Ica och sajten Kit om framtidens mat.

 Delning av ett recept på insektssallad på Twitter/X 30 januari 2023. 

Det som är nytt för i år är att ännu en produkt blivit tillåten - vi går igenom vad som hänt:

Gäller ett företag

2019 ansökte Nutri’Earth, ett franskt bioteknikföretag, om att få släppa UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar (Tenebrio molitor) på den europeiska marknaden. EU-kommissionen gav då myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, i uppgift att göra en bedömning.

Från företaget Nutri’Earths sajt.

Efsa har sedan några år tillbaka bedömt mjölmaskarna som ofarliga att äta för människor. De kan dock kan orsaka reaktioner hos personer som är allergiska mot kräftdjur och dammkvalster. Nu har Efsa även gjort samma bedömning för den här pulverformen.Det är bara det företag som nu ansökt som fått godkänt och det gäller under en period av fem år. Det hindrar dock inte att andra företag kan göra sina egna ansökningar.

Inlägg på Twitter/X 7 februari.

Ovanlig företeelse

Att det existerar insektsprodukter på marknaden innebär inte att de är vanligt förekommande. 

I Sverige är det exempelvis ovanligt med insekter i livsmedel. På nätet är det svårt att hitta exempel på insektsprodukter som är avsedda för människor. Man hittar en eller annan webbshop som riktat in sig på det, som exempelvis sajten "Partybugs".

Från sajten Partybugs.

Det finns ett par få produkter och produktionsplatser för insekter i Sverige, något som uppmärksammas med jämna mellanrum i svenska medier. 

Har lyfts fram som lösning

Insekter har i åratal lyfts fram som en möjlig lösning på flera av framtidens problem, såsom befolkningsökningen och klimatförändringar. Frågan togs exempelvis 2013 i en skrift utgiven av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.

Från ”Edible insects: future prospects for food and feed security” 2013.

- Vi vet att vi inte kan fortsätta som i dag när det gäller matproduktion och markanvändning. Det är inte hållbart. Och när efterfrågan på protein ökar globalt kan massuppfödning av insekter komma att spela en viktig roll, sade forskaren Åsa Berggren, ekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, 2021 då hon stod som medförfattare till en studie i ämnet.2022 presenterade World economic forum en opinionsartikel med titeln ”5 skäl till varför insektsätande kan minska klimatförändringar”. Ett av argumenten man tar upp är en annalkande brist på protein:

We’re actually running out of protein. By 2050, the earth will have nearly 10 billion people. The demand for protein will exceed our ability to procure it.Ur artikeln ”5 reasons why eating insects could reduce climate change” 2022

Men idéerna om insekter som en proteinkälla har också blivit en del i de konspirationsteorier som handlar om en global elit.

Del av konspirationsteoretisk idévärld

- Detaljen sorteras in i den stora berättelsen. Den här lilla detaljen, att något företag ansökt om att få göra det här pulvret, påstås hänga ihop med idén om att den ondskefulla eliten vill ta ifrån oss rättigheten att äta det som är människans naturliga föda, säger Andreas Önnerfors, medieforskare på Linnéuniversitetet och projektledare för medieinstitutet Fojos Faktajouren.

Kommentar på Facebook 9 februari.

Enligt Önnerfors har vi starka uppfattningar om mat och även vad som är ”naturlig mat”. - Det hela handlar också om vad som uppfattas som kulturellt normalt, vi utgår från en västerländsk diet. Naturfolk, människor i andra kulturer och våra släktingar längre tillbaka i tiden har ätit insekter, men det finns ändå någon slags föreställning om vad som är den naturliga maten. Att den här berömda människan på savannen som alla alltid fantiserar kring hela tiden bara åt en massa kött. Hotet som de här människorna verkar uppleva är att inte få äta den ”naturliga” födan.Andreas Önnerfors ser paralleller till diskussionerna på nätet om fodertillskottet Bovaer. Många olika samhällsfrågor sorteras in i den större konspirationsteorin, däribland åtgärder mot klimatförändringar, som många i de här kretsarna inte tror på, enligt Önnerfors.

Kommentar på Reddit 9 februari.

Vem föreställer sig folk är den drivande aktören bakom?

- Allt sedan franska revolutionen finns det en föreställning om att det finns elitgrupperingar som styr våra öden. Illuminati blev sedan judarna, blev sedan Bilderberggruppen och nu är det World economic forum som påstås vara den här ondskefulla globala elitgruppen som över våra huvuden och i det dolda styr allting i princip, säger Andreas Önnerfors.Det verkar finnas en tro på att små detaljer innebär enorma följder. Till exempel att eftersom EU tillåter den här försäljningen från några få aktörer så kommer insektspulver nu finnas i varenda matbit. Hur kommer det sig att man tror att den här eliten är så allsmäktig?- Det finns en slags determinism, att man är maktlös inför elitens handlingar, nu kommer det att bli så här. Man verkar inte heller betänka omfattningen av att mörka olika saker?- Det finns ju någon som har räknat ut hur många det är som skulle ha behövt hålla tyst om månlandningen om den hade varit fejk. Det är ju tiotusentals personer som då aldrig skulle ha läckt, sagt något på fyllan eller till sin familj. Inte någonting någonsin till någon. Alla bevis undanröjda. Ingen människa någonsin ångerfull eller så. Det är en sådan enorm skala av iscensättning att det blir helt orealistiskt.

Inlägg på Facebook 14 februari.

I de här diskussionerna sprids en slags propagandabilder, ibland AI-genererade med insekter eller maskar som väller fram. Vilken roll spelar äckelkänslor här?- Det finns ju många andra produkter som innehåller konstiga saker som vi inte tänker på. Hallonbåtar har gelatin i sig, som görs på slaktavfall, och färg gjord på krossade lushonor. Det är väl bra att folk intresserar sig för vad de stoppar i sig, men man kanske också borde fråga sig varför man reagerar på just den här saken. 

Ja, varför reagerar människor på just de här bilderna och påståendena?

- Eftersom de passar in i den här stora berättelsen, den här fiendebilden man målat upp för sig. Man kanske associerar det hela till exempelvis World economic forum, som man redan uppfattar som onda personer.

Inlägg på Twitter/x 4 februari.

 - Det är bra att ifrågasätta saker, men problemet med konspirationsteoretiska resonemang är att de är vilseledande. De vilseleder folk om hur saker egentligen går till, säger Andreas Önnerfors.Sammantaget: Om det är insekter i livsmedel så står det på förpackningen, med djurets svenska namn. Den nu tillagda produkten kommer från ett franskt företag, och det är bara de som får tillverka den i dagsläget. Insekter som livsmedel är svåra att hitta i Sverige. 

Tips på vidare läsning

Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konspirationsteorier kring World economic forum, bland annat i samband med att politikern Elsa Widding uteslöts ur Sverigedemokraterna 2023.

 Foto: Sveriges riksdag/Skärmdump/Klimatkarusellen.se

 LÄS MER: ? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!