d5af52562793796dd40500c6b75ca2cbad8ea1caKonspirationsteoretiker ifrågasätter om hon ”finns i verkligheten” - hade skolskytten i skolan.
”Finns orebrovittnet Jessica Carlqvist i verkligheten?” Den frågan ställer sig en av personerna som spridit konspirationsteorier efter skolskjutningen i Örebro. Svaret är ja.
Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook
Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har kommenterat artikeln.Samma person som spred påståenden om att det skulle ha funnits amerikanska styrkor på plats i Örebro fortsätter att sprida konspirationsteorier om skolskjutningen. Nu har han ställt frågan om Jessica Carlqvist, det förra regionrådet i Örebro, verkligen finns.Carlqvist hade intervjuats av SVT med anledning av att hon haft gärningsmannen i skoldådet som elev för 20 år sedan.
Mannen har lagt ut en video där han ringer upp reportern på SVT och spelar in samtalet. Han påstår att Vänsterpartiet inte känner till Jessica Carlqvist.
Inlägg på Facebook 13 februari.
Några bevis för att Vänsterpartiet inte känner till sitt gamla regionråd lade mannen inte fram i video, men sade att han ”ringt Vänsterpartiet centralt” och att de där inte skulle ha känt igen hennes namn.Mannen spelade i stället upp ett ljudklipp där han ringer receptionen på region Örebro län. Där sade han att SVT påstår att Carlqvist är regionråd. Men i SVT:s inslag sägs bara att Jessica Carlqvist ”efter sin tid som gymnasielärare varit vänsterpartistisk politiker och bland annat regionråd i Örebro”.
I kommentarsfältet är det några som hejar på honom. ”Som vanligt, du gör jobbet som journalisterna borde ha gjort”, skriver en man. Andra använder begrepp som ”false flag” och ”crisis actor”, båda begrepp från konspirationstroende miljöer.
Kommentar på Youtube 13 februari.
Idén om "crisis actors" är en återkommande konspirationsteori vid katastrofer och går ut på att det finns inhyrda skådespelare bland de som syns i nyhetsbilderna. En del konspirationsteoretiker går ännu längre och hävdar att hela händelser är påhittade, filmas och spelas upp för en ovetande värld. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om hur krigsoffer i Ukraina anklagats för att vara "crisis actors" - liksom i Gaza.
Mannens kommentar när han får frågan om syfte i kommentarsfältet på Youtube 13 februari.
Andra påpekar att det inte är särskilt svårt att hitta Jessica Carlqvist på nätet och att mannen helt enkelt verkar ha ignorerat de sökträffar som omedelbart dyker upp där det framgår att Carlqvist slutade som regionråd i fjol.”Carlqvist finns i verkligheten. Att (namn) inte hittar henne beror på att han inte vill”, kommenterar en person.
Så här såg det sökresultatet ut:
Sökning på Google.
Om du vill bli bättre på att söka på nätet så har Källkritikbyrån en guide med just sökmotortricks och en stor samlingsguide med alla verktyg här.
Videon har fått ett par tusen visningar på Youtube på ett par timmar. Till mannens inlägg i sociala medier lägger han ofta till Swish-nummer och länk till Paypal.
Tidigare har mannen spridit påståendet att amerikanska styrkor varit på plats vid området nära Campus Risbergska under skolskjutningen.
Du kan läsa mer om rykten och påståenden som spridits efter skolskjutningen i Örebro i vår samlingsartikel här.LÄS MER: ? Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: "Helt fel"Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har i sina kanaler kommenterat Källkritikbyråns artikel och håller där inte med om att han vilseleder sina tittare. Han tror inte att ”Örebrohändelsen” skett av en slump utan är kopplad till ”geopolitiska skeenden”.
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
ecf56670551e9ef4166ae48063fad4f83c75f422d5af52562793796dd40500c6b75ca2cbad8ea1caTITLE: Konspirationsteorier om ”crisis actors” sprids efter skoldådet i Örebro DESCRIPTION: Konspirationsteoretiker ifrågasätter om hon ”finns i verkligheten” - hade skolskytten i skolan. CONTENT: ”Finns orebrovittnet Jessica Carlqvist i verkligheten?” Den frågan ställer sig en av personerna som spridit konspirationsteorier efter skolskjutningen i Örebro. Svaret är ja. Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har kommenterat artikeln.Samma person som spred påståenden om att det skulle ha funnits amerikanska styrkor på plats i Örebro fortsätter att sprida konspirationsteorier om skolskjutningen. Nu har han ställt frågan om Jessica Carlqvist, det förra regionrådet i Örebro, verkligen finns.Carlqvist hade intervjuats av SVT med anledning av att hon haft gärningsmannen i skoldådet som elev för 20 år sedan. Mannen har lagt ut en video där han ringer upp reportern på SVT och spelar in samtalet. Han påstår att Vänsterpartiet inte känner till Jessica Carlqvist. Inlägg på Facebook 13 februari. Några bevis för att Vänsterpartiet inte känner till sitt gamla regionråd lade mannen inte fram i video, men sade att han ”ringt Vänsterpartiet centralt” och att de där inte skulle ha känt igen hennes namn.Mannen spelade i stället upp ett ljudklipp där han ringer receptionen på region Örebro län. Där sade han att SVT påstår att Carlqvist är regionråd. Men i SVT:s inslag sägs bara att Jessica Carlqvist ”efter sin tid som gymnasielärare varit vänsterpartistisk politiker och bland annat regionråd i Örebro”. I kommentarsfältet är det några som hejar på honom. ”Som vanligt, du gör jobbet som journalisterna borde ha gjort”, skriver en man. Andra använder begrepp som ”false flag” och ”crisis actor”, båda begrepp från konspirationstroende miljöer. Kommentar på Youtube 13 februari. Idén om "crisis actors" är en återkommande konspirationsteori vid katastrofer och går ut på att det finns inhyrda skådespelare bland de som syns i nyhetsbilderna. En del konspirationsteoretiker går ännu längre och hävdar att hela händelser är påhittade, filmas och spelas upp för en ovetande värld. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om hur krigsoffer i Ukraina anklagats för att vara "crisis actors" - liksom i Gaza. Mannens kommentar när han får frågan om syfte i kommentarsfältet på Youtube 13 februari. Andra påpekar att det inte är särskilt svårt att hitta Jessica Carlqvist på nätet och att mannen helt enkelt verkar ha ignorerat de sökträffar som omedelbart dyker upp där det framgår att Carlqvist slutade som regionråd i fjol.”Carlqvist finns i verkligheten. Att (namn) inte hittar henne beror på att han inte vill”, kommenterar en person. Så här såg det sökresultatet ut: Sökning på Google. Om du vill bli bättre på att söka på nätet så har Källkritikbyrån en guide med just sökmotortricks och en stor samlingsguide med alla verktyg här. Videon har fått ett par tusen visningar på Youtube på ett par timmar. Till mannens inlägg i sociala medier lägger han ofta till Swish-nummer och länk till Paypal. Tidigare har mannen spridit påståendet att amerikanska styrkor varit på plats vid området nära Campus Risbergska under skolskjutningen. - Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro, kommenterade Johan Hjelmstrand, pressekreterare till försvarsminister Pål Jonsson. Du kan läsa mer om rykten och påståenden som spridits efter skolskjutningen i Örebro i vår samlingsartikel här.LÄS MER: ? Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: "Helt fel"Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har i sina kanaler kommenterat Källkritikbyråns artikel och håller där inte med om att han vilseleder sina tittare. Han tror inte att ”Örebrohändelsen” skett av en slump utan är kopplad till ”geopolitiska skeenden”. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Konspirationsteorier om ”crisis actors” sprids efter skoldådet i Örebro DESCRIPTION: Konspirationsteoretiker ifrågasätter om hon ”finns i verkligheten” - hade skolskytten i skolan. CONTENT: ”Finns orebrovittnet Jessica Carlqvist i verkligheten?” Den frågan ställer sig en av personerna som spridit konspirationsteorier efter skolskjutningen i Örebro. Svaret är ja. Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har kommenterat artikeln.Samma person som spred påståenden om att det skulle ha funnits amerikanska styrkor på plats i Örebro fortsätter att sprida konspirationsteorier om skolskjutningen. Nu har han ställt frågan om Jessica Carlqvist, det förra regionrådet i Örebro, verkligen finns.Carlqvist hade intervjuats av SVT med anledning av att hon haft gärningsmannen i skoldådet som elev för 20 år sedan. Mannen har lagt ut en video där han ringer upp reportern på SVT och spelar in samtalet. Han påstår att Vänsterpartiet inte känner till Jessica Carlqvist. Inlägg på Facebook 13 februari. Några bevis för att Vänsterpartiet inte känner till sitt gamla regionråd lade mannen inte fram i video, men sade att han ”ringt Vänsterpartiet centralt” och att de där inte skulle ha känt igen hennes namn.Mannen spelade i stället upp ett ljudklipp där han ringer receptionen på region Örebro län. Där sade han att SVT påstår att Carlqvist är regionråd. Men i SVT:s inslag sägs bara att Jessica Carlqvist ”efter sin tid som gymnasielärare varit vänsterpartistisk politiker och bland annat regionråd i Örebro”. I kommentarsfältet är det några som hejar på honom. ”Som vanligt, du gör jobbet som journalisterna borde ha gjort”, skriver en man. Andra använder begrepp som ”false flag” och ”crisis actor”, båda begrepp från konspirationstroende miljöer. Kommentar på Youtube 13 februari. Idén om "crisis actors" är en återkommande konspirationsteori vid katastrofer och går ut på att det finns inhyrda skådespelare bland de som syns i nyhetsbilderna. En del konspirationsteoretiker går ännu längre och hävdar att hela händelser är påhittade, filmas och spelas upp för en ovetande värld. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om hur krigsoffer i Ukraina anklagats för att vara "crisis actors" - liksom i Gaza. Mannens kommentar när han får frågan om syfte i kommentarsfältet på Youtube 13 februari. Andra påpekar att det inte är särskilt svårt att hitta Jessica Carlqvist på nätet och att mannen helt enkelt verkar ha ignorerat de sökträffar som omedelbart dyker upp där det framgår att Carlqvist slutade som regionråd i fjol.”Carlqvist finns i verkligheten. Att (namn) inte hittar henne beror på att han inte vill”, kommenterar en person. Så här såg det sökresultatet ut: Sökning på Google. Om du vill bli bättre på att söka på nätet så har Källkritikbyrån en guide med just sökmotortricks och en stor samlingsguide med alla verktyg här. Videon har fått ett par tusen visningar på Youtube på ett par timmar. Till mannens inlägg i sociala medier lägger han ofta till Swish-nummer och länk till Paypal. Tidigare har mannen spridit påståendet att amerikanska styrkor varit på plats vid området nära Campus Risbergska under skolskjutningen. - Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro, kommenterade Johan Hjelmstrand, pressekreterare till försvarsminister Pål Jonsson. Du kan läsa mer om rykten och påståenden som spridits efter skolskjutningen i Örebro i vår samlingsartikel här.LÄS MER: ? Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: "Helt fel"Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har i sina kanaler kommenterat Källkritikbyråns artikel och håller där inte med om att han vilseleder sina tittare. Han tror inte att ”Örebrohändelsen” skett av en slump utan är kopplad till ”geopolitiska skeenden”. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
43d39a54e30ded8e86a573dc6d5a5e99d7aeb420Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser.
Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena.
Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya
I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad.
Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar.
Shuoun Islamiya skriver så här:
På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
Så funkar ansökan om vapenlicens
I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte.
I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa.
Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem.
Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto.
Så här står det i vapenlagen:
En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet
Psykisk störning
Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln:
I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
Från sajten Shuoun Islamiya.
Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området.
Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.
Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal.
Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse.
Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari.
Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så.
När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel.
En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism.
För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand.
Polisens pressmeddelande
I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering:
Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt
Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills".
Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan:
????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025
I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren.
Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari.
TV4:s ljudanalys
I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien.
Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari.
LVU-kampanjen
SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”.
Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier.
Inlägg på Twitter/X 11 februari.
Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000.
Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023.
För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden.
Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya.
Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
c688f7633b79fd288ed79f04ffce5fc737fd1dc843d39a54e30ded8e86a573dc6d5a5e99d7aeb420TITLE: Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel” DESCRIPTION: Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser. CONTENT: Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena. Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad. Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar. Shuoun Islamiya skriver så här: På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska Så funkar ansökan om vapenlicens I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte. I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa. Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem. Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto. Så här står det i vapenlagen: En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet Psykisk störning Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln: I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska Från sajten Shuoun Islamiya. Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området. - Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon. Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm. - Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten. Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal. Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. - Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör. Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari. Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så. När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel. En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism. - Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand. Polisens pressmeddelande I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering: Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills". Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan: ????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025 I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren. Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari. TV4:s ljudanalys I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien. Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari. LVU-kampanjen SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”. Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier. Inlägg på Twitter/X 11 februari. Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000. Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023. För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden. Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya. Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel” DESCRIPTION: Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser. CONTENT: Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena. Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad. Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar. Shuoun Islamiya skriver så här: På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska Så funkar ansökan om vapenlicens I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte. I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa. Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem. Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto. Så här står det i vapenlagen: En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet Psykisk störning Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln: I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska Från sajten Shuoun Islamiya. Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området. - Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon. Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm. - Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten. Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal. Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. - Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör. Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari. Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så. När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel. En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism. - Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand. Polisens pressmeddelande I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering: Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills". Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan: ????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025 I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren. Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari. TV4:s ljudanalys I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien. Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari. LVU-kampanjen SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”. Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier. Inlägg på Twitter/X 11 februari. Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000. Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023. För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden. Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya. Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
ab5a5f5262b79bb9b8b6f9c5ea7b376297f8d23fKonspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man.
Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro.
Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X
Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
”False flag”
I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse.
En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person.
Från Youtube 6 februari.
Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube.
Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare:
– Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro.
Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige?
– En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video.
I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring.
Inlägg på Facebook 4 februari.
”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält.
Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism.
– Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol.
Övat på skoldåd
Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning.
Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad.
Kommentar på Facebook 5 februari.
Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv.
– Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen.
Kommentar på Facebook 5 februari.
Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket.
– Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol.
Borttagen ”community note”
Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro.
”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot.
Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på.
Gamla bilder
Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags.
Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari.
Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.
När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer.
Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen:
Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
eb28aa8999d8f8886826957735994abd0244e82bab5a5f5262b79bb9b8b6f9c5ea7b376297f8d23fTITLE: Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro DESCRIPTION: Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man. CONTENT: Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro. Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd. ”False flag” I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse. En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person. Från Youtube 6 februari. Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube. Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare: – Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro. Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige? – En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video. I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring. Inlägg på Facebook 4 februari. ”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält. Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism. – Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol. Övat på skoldåd Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning. Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad. Kommentar på Facebook 5 februari. Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv. – Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen. Kommentar på Facebook 5 februari. Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket. – Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol. Borttagen ”community note” Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro. ”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot. Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på. Gamla bilder Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags. Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari. Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning. När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer. Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen: Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro DESCRIPTION: Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man. CONTENT: Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro. Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd. ”False flag” I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse. En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person. Från Youtube 6 februari. Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube. Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare: – Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro. Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige? – En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video. I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring. Inlägg på Facebook 4 februari. ”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält. Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism. – Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol. Övat på skoldåd Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning. Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad. Kommentar på Facebook 5 februari. Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv. – Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen. Kommentar på Facebook 5 februari. Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket. – Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol. Borttagen ”community note” Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro. ”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot. Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på. Gamla bilder Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags. Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari. Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning. När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer. Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen: Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
e9eedcc421a7819310f289cbe645105f266b542bSprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter.
Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter.
Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten.
Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd.
Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning.
Från sajten Jornada.
Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang.
Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar.
Inlägg på Twitter/X 4 februari.
Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro.
En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser.
Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook.
Inlägg på Facebook 4 februari.
Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor.
Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
a65e185c1204cd0903d48fad26a6a661dc8c350ee9eedcc421a7819310f289cbe645105f266b542bTITLE: Gamla bilder sprids - påstås vara skolskytten i Örebro DESCRIPTION: Sprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter. CONTENT: Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter. Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten. Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd. Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning. Från sajten Jornada. Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang. Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar. Inlägg på Twitter/X 4 februari. Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro. En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser. Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook. Inlägg på Facebook 4 februari. Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor. Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Gamla bilder sprids - påstås vara skolskytten i Örebro DESCRIPTION: Sprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter. CONTENT: Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter. Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten. Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd. Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning. Från sajten Jornada. Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang. Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar. Inlägg på Twitter/X 4 februari. Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro. En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser. Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook. Inlägg på Facebook 4 februari. Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor. Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
c866c50456073314d4e5ab62b298fed54ae39a2fTvå bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier.
Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt.
Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna.
I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng.
Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan.
– Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts.
Gamla bilder
På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol.
Video på Youtube 2 april 2024.
Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar:
– Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024.
Inlägg på Instagram 21 april 2024.
Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara.
Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.
be590da9034177d2a30301fea798b856b0b9bb87c866c50456073314d4e5ab62b298fed54ae39a2fTITLE: Salwan Momika-bilder sprids på nätet – undersöks av Region Stockholm DESCRIPTION: Två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier. CONTENT: Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt. Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna. I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng. Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan. – Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts. Gamla bilder På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol. Video på Youtube 2 april 2024. Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar: – Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024. Inlägg på Instagram 21 april 2024. Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara. Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.
TITLE: Salwan Momika-bilder sprids på nätet – undersöks av Region Stockholm DESCRIPTION: Två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier. CONTENT: Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt. Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna. I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng. Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan. – Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts. Gamla bilder På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol. Video på Youtube 2 april 2024. Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar: – Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024. Inlägg på Instagram 21 april 2024. Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara. Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.
1e917adbe8b0ac4df6e4e27fc9bb9ed4ba64f85cPåstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.
Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.
Foto: Skärmdump/Facebook
En gammal bild från förra årets trettonhelg har fått ny spridning bland elbilsmotståndare. Bilden påstås föreställa ett helt flak med elbilar som fått köras från Sälen till Mora - men bärgaren som körde biltransporten berättar att det inte stämmer.
Haglund körde en transport från Sälen till Borlänge och hade stannat för att tanka då någon frågade honom var han hade hämtat bilarna. - Jag sa Sälen, och att nu ska jag upp och hämta åtta till. Sen blev det där förvanskat. Det stod väl någon elbil på, och då blev det till att alla bilar var elbilar.Någon lade ut bilden med texten:
Denna bild är från Sälen idag, sex st. elbilar som inte startar som ska fraktas ner till Mora drygt nio mil, när det är gjort åker bärgaren tillbaka till Sälen för att hämta ytterliggare åtta st. elbilar för transport till Mora Tur för bärgaren att dieseln blivit billigare.
Inlägg på Facebook 9 januari 2024.
Bilden tog fart och fick stor spridning i januari i fjol. Mattias Haglund gick in i kommentarsfältet och påpekade för mannen som lagt upp bilden att det inte stämde.
Mattias Haglunds kommentar januari 9 januari 2024.
Vad tycker du om att han som lade upp bilden skrev så här?- Jag vet inte, jag brydde mig inte så mycket. Jag tyckte att det var lite roligt att vara inne och kommentera, nu när han hade tagit en bild på min biltransport. Men om jag hade vetat hur mycket skit det skulle bli utav det så hade jag väl aldrig skrivit något. Att det blev en sån spridning på det där hade nog ingen räknat med.
Bilden, som egentligen är en skärmdump av någons inlägg, har delats över 1 700 gånger på Facebook och har skapat debatt. En del påpekar att de inte haft några problem att starta sina elbilar i kylan, men blir hånade av andra i kommentarsfältet. ”Varför startar inte dessa elbilar om det är så lätt?”, skriver en man, med hänvisning till bilden.En del reagerar på uppgifterna att det inte stämmer.
Kommentar på Facebook 9 januari 2024.
Mannen som lagt upp bilden heter Kjell Lindkvist och är lokalpolitiker i Mora. Han berättar för Källkritikbyrån att han inte minns var han hittade bilden, men att han tog den och lade upp den i ett album med ”humorbilder”. Han tycker att man kan se att det inte bara är elbilar på biltransporten.- Man ser på bilden att det är lite blandade bilar, men då det öppna albumet har en hel hög bilder som är både mer eller mindre trovärdiga så tyckte jag den passade där. Den fick konstigt nog en otroligt stor spridning och det blev lite kalabalik där ett tag. Nyhetens behag dog med tiden av men på ettårsdagen så drog det igång igen konstigt nog. Bland de som delar bilden verkar inte alla gå in i kommentarsfältet och se Mattias Haglunds tillbakavisande. Inte heller uppfattas bilden enbart som ett skämt.”En bild av hur det kan vara att resa med en elbil”, skriver en man som lagt upp bilden i ett byggforum på nätet.
Inlägg på Byggahus.se 12 mars 2024.
Den mer allmänna frågan - om elbilsförare är mer drabbade av kyla - debatteras i bildens kölvatten. Någon skriver:
Jag har haft en elbil nu i 6 år har aldrig haft några problem med att starta. Menar ni att bilar med förbränningsmotor alltid startarKommentar på Facebook 15 januari
Andra länkar till nyhetstexter där elbilar fått vägassistans för problem med startbatteriet.Att elbilar skulle vara extra drabbade i vintertid är inte en bild som bärgaren Mattias Haglund delar.- Rent generellt tror jag att de som har elbilar är ganska noga med att ladda dem. Jag upplever att det är fler bilar som får soppatorsk på stället när det blir sådana här långa stopp och köer, för att folk inte tankat. Det är lika eller kanske mer vanligt, säger Haglund.Kjell Lindkvist, som sitter i kommunfullmäktige för Morapartiet, säger till Källkritikbyrån att han är starkt kritisk till elbilar.
Han tycker inte att det i det här fallet spelar någon roll att uppgifterna han spred inte stämde.- Jag som politiker har ju självklart ett ansvar i diverse utalanden men samtidigt som privatperson så har jag all rätt att dela roliga saker som inte sårar eller skadar en annan människa, osanna eller sanna har i detta fallet ingen betydelse.
Sammantaget: Fotot är riktigt, det har inte manipulerats. Det är i stället beskrivningen av det som inte stämmer utan ger sken av att kylan i det här fallet drabbat bara elbilar. I själva verket körde bärgningstjänsten tre elbilar och elva bensin- och dieselbilar från Sälen till Borlänge den dagen, enligt föraren av biltransporten.
Det har spridits en rad falska eller vilseledande påståenden om elbilar de senaste åren - här kan du läsa ett par som vi granskar här på Källkritikbyrån:
? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Inlägg om "gröna elektriska sagobilar" fullt av fel? Svajiga rapporter om strandade elbilar i snön? Nej, den här videon visar inte en elbil som exploderar
cf13375dceb114a273555f1ada598f6e2ee73dfc1e917adbe8b0ac4df6e4e27fc9bb9ed4ba64f85cTITLE: Elbilskritisk politiker spred falsk bild - blev rättad av bärgaren DESCRIPTION: Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”. CONTENT: Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”. Foto: Skärmdump/Facebook En gammal bild från förra årets trettonhelg har fått ny spridning bland elbilsmotståndare. Bilden påstås föreställa ett helt flak med elbilar som fått köras från Sälen till Mora - men bärgaren som körde biltransporten berättar att det inte stämmer. - Elbilar väcker mycket känslor, konstaterar Mattias Haglund, vd för Bärgningstjänst Dalarna. Haglund körde en transport från Sälen till Borlänge och hade stannat för att tanka då någon frågade honom var han hade hämtat bilarna. - Jag sa Sälen, och att nu ska jag upp och hämta åtta till. Sen blev det där förvanskat. Det stod väl någon elbil på, och då blev det till att alla bilar var elbilar.Någon lade ut bilden med texten: Denna bild är från Sälen idag, sex st. elbilar som inte startar som ska fraktas ner till Mora drygt nio mil, när det är gjort åker bärgaren tillbaka till Sälen för att hämta ytterliggare åtta st. elbilar för transport till Mora Tur för bärgaren att dieseln blivit billigare. Inlägg på Facebook 9 januari 2024. Bilden tog fart och fick stor spridning i januari i fjol. Mattias Haglund gick in i kommentarsfältet och påpekade för mannen som lagt upp bilden att det inte stämde. - Det var bara några elbilar och sedan bensin- och dieselbilar. Det enda som stämde var att det var lika många bilar som jag skulle upp och hämta i Sälen igen. Alla bilar krånglar när det blir kallt, det spelar ingen roll vad de är. Kylan är våran bästa vän, säger han och skrattar.Hur kallt var det?- Det var 20 minus ungefär. Mattias Haglunds kommentar januari 9 januari 2024. Vad tycker du om att han som lade upp bilden skrev så här?- Jag vet inte, jag brydde mig inte så mycket. Jag tyckte att det var lite roligt att vara inne och kommentera, nu när han hade tagit en bild på min biltransport. Men om jag hade vetat hur mycket skit det skulle bli utav det så hade jag väl aldrig skrivit något. Att det blev en sån spridning på det där hade nog ingen räknat med. Bilden, som egentligen är en skärmdump av någons inlägg, har delats över 1 700 gånger på Facebook och har skapat debatt. En del påpekar att de inte haft några problem att starta sina elbilar i kylan, men blir hånade av andra i kommentarsfältet. ”Varför startar inte dessa elbilar om det är så lätt?”, skriver en man, med hänvisning till bilden.En del reagerar på uppgifterna att det inte stämmer. Kommentar på Facebook 9 januari 2024. Mannen som lagt upp bilden heter Kjell Lindkvist och är lokalpolitiker i Mora. Han berättar för Källkritikbyrån att han inte minns var han hittade bilden, men att han tog den och lade upp den i ett album med ”humorbilder”. Han tycker att man kan se att det inte bara är elbilar på biltransporten.- Man ser på bilden att det är lite blandade bilar, men då det öppna albumet har en hel hög bilder som är både mer eller mindre trovärdiga så tyckte jag den passade där. Den fick konstigt nog en otroligt stor spridning och det blev lite kalabalik där ett tag. Nyhetens behag dog med tiden av men på ettårsdagen så drog det igång igen konstigt nog. Bland de som delar bilden verkar inte alla gå in i kommentarsfältet och se Mattias Haglunds tillbakavisande. Inte heller uppfattas bilden enbart som ett skämt.”En bild av hur det kan vara att resa med en elbil”, skriver en man som lagt upp bilden i ett byggforum på nätet. Inlägg på Byggahus.se 12 mars 2024. Den mer allmänna frågan - om elbilsförare är mer drabbade av kyla - debatteras i bildens kölvatten. Någon skriver: Jag har haft en elbil nu i 6 år har aldrig haft några problem med att starta. Menar ni att bilar med förbränningsmotor alltid startarKommentar på Facebook 15 januari Andra länkar till nyhetstexter där elbilar fått vägassistans för problem med startbatteriet.Att elbilar skulle vara extra drabbade i vintertid är inte en bild som bärgaren Mattias Haglund delar.- Rent generellt tror jag att de som har elbilar är ganska noga med att ladda dem. Jag upplever att det är fler bilar som får soppatorsk på stället när det blir sådana här långa stopp och köer, för att folk inte tankat. Det är lika eller kanske mer vanligt, säger Haglund.Kjell Lindkvist, som sitter i kommunfullmäktige för Morapartiet, säger till Källkritikbyrån att han är starkt kritisk till elbilar. - Och då inte bara själva bilen utan tvånget från EU och staten att befolkningen ska om man ska åka bil införskaffa något som så tydligt ingen vill ha, dyra fordon som många inte har råd med och ett elnät som åker jojo. Han tycker inte att det i det här fallet spelar någon roll att uppgifterna han spred inte stämde.- Jag som politiker har ju självklart ett ansvar i diverse utalanden men samtidigt som privatperson så har jag all rätt att dela roliga saker som inte sårar eller skadar en annan människa, osanna eller sanna har i detta fallet ingen betydelse. Sammantaget: Fotot är riktigt, det har inte manipulerats. Det är i stället beskrivningen av det som inte stämmer utan ger sken av att kylan i det här fallet drabbat bara elbilar. I själva verket körde bärgningstjänsten tre elbilar och elva bensin- och dieselbilar från Sälen till Borlänge den dagen, enligt föraren av biltransporten. Det har spridits en rad falska eller vilseledande påståenden om elbilar de senaste åren - här kan du läsa ett par som vi granskar här på Källkritikbyrån: ? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Inlägg om "gröna elektriska sagobilar" fullt av fel? Svajiga rapporter om strandade elbilar i snön? Nej, den här videon visar inte en elbil som exploderar
TITLE: Elbilskritisk politiker spred falsk bild - blev rättad av bärgaren DESCRIPTION: Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”. CONTENT: Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”. Foto: Skärmdump/Facebook En gammal bild från förra årets trettonhelg har fått ny spridning bland elbilsmotståndare. Bilden påstås föreställa ett helt flak med elbilar som fått köras från Sälen till Mora - men bärgaren som körde biltransporten berättar att det inte stämmer. - Elbilar väcker mycket känslor, konstaterar Mattias Haglund, vd för Bärgningstjänst Dalarna. Haglund körde en transport från Sälen till Borlänge och hade stannat för att tanka då någon frågade honom var han hade hämtat bilarna. - Jag sa Sälen, och att nu ska jag upp och hämta åtta till. Sen blev det där förvanskat. Det stod väl någon elbil på, och då blev det till att alla bilar var elbilar.Någon lade ut bilden med texten: Denna bild är från Sälen idag, sex st. elbilar som inte startar som ska fraktas ner till Mora drygt nio mil, när det är gjort åker bärgaren tillbaka till Sälen för att hämta ytterliggare åtta st. elbilar för transport till Mora Tur för bärgaren att dieseln blivit billigare. Inlägg på Facebook 9 januari 2024. Bilden tog fart och fick stor spridning i januari i fjol. Mattias Haglund gick in i kommentarsfältet och påpekade för mannen som lagt upp bilden att det inte stämde. - Det var bara några elbilar och sedan bensin- och dieselbilar. Det enda som stämde var att det var lika många bilar som jag skulle upp och hämta i Sälen igen. Alla bilar krånglar när det blir kallt, det spelar ingen roll vad de är. Kylan är våran bästa vän, säger han och skrattar.Hur kallt var det?- Det var 20 minus ungefär. Mattias Haglunds kommentar januari 9 januari 2024. Vad tycker du om att han som lade upp bilden skrev så här?- Jag vet inte, jag brydde mig inte så mycket. Jag tyckte att det var lite roligt att vara inne och kommentera, nu när han hade tagit en bild på min biltransport. Men om jag hade vetat hur mycket skit det skulle bli utav det så hade jag väl aldrig skrivit något. Att det blev en sån spridning på det där hade nog ingen räknat med. Bilden, som egentligen är en skärmdump av någons inlägg, har delats över 1 700 gånger på Facebook och har skapat debatt. En del påpekar att de inte haft några problem att starta sina elbilar i kylan, men blir hånade av andra i kommentarsfältet. ”Varför startar inte dessa elbilar om det är så lätt?”, skriver en man, med hänvisning till bilden.En del reagerar på uppgifterna att det inte stämmer. Kommentar på Facebook 9 januari 2024. Mannen som lagt upp bilden heter Kjell Lindkvist och är lokalpolitiker i Mora. Han berättar för Källkritikbyrån att han inte minns var han hittade bilden, men att han tog den och lade upp den i ett album med ”humorbilder”. Han tycker att man kan se att det inte bara är elbilar på biltransporten.- Man ser på bilden att det är lite blandade bilar, men då det öppna albumet har en hel hög bilder som är både mer eller mindre trovärdiga så tyckte jag den passade där. Den fick konstigt nog en otroligt stor spridning och det blev lite kalabalik där ett tag. Nyhetens behag dog med tiden av men på ettårsdagen så drog det igång igen konstigt nog. Bland de som delar bilden verkar inte alla gå in i kommentarsfältet och se Mattias Haglunds tillbakavisande. Inte heller uppfattas bilden enbart som ett skämt.”En bild av hur det kan vara att resa med en elbil”, skriver en man som lagt upp bilden i ett byggforum på nätet. Inlägg på Byggahus.se 12 mars 2024. Den mer allmänna frågan - om elbilsförare är mer drabbade av kyla - debatteras i bildens kölvatten. Någon skriver: Jag har haft en elbil nu i 6 år har aldrig haft några problem med att starta. Menar ni att bilar med förbränningsmotor alltid startarKommentar på Facebook 15 januari Andra länkar till nyhetstexter där elbilar fått vägassistans för problem med startbatteriet.Att elbilar skulle vara extra drabbade i vintertid är inte en bild som bärgaren Mattias Haglund delar.- Rent generellt tror jag att de som har elbilar är ganska noga med att ladda dem. Jag upplever att det är fler bilar som får soppatorsk på stället när det blir sådana här långa stopp och köer, för att folk inte tankat. Det är lika eller kanske mer vanligt, säger Haglund.Kjell Lindkvist, som sitter i kommunfullmäktige för Morapartiet, säger till Källkritikbyrån att han är starkt kritisk till elbilar. - Och då inte bara själva bilen utan tvånget från EU och staten att befolkningen ska om man ska åka bil införskaffa något som så tydligt ingen vill ha, dyra fordon som många inte har råd med och ett elnät som åker jojo. Han tycker inte att det i det här fallet spelar någon roll att uppgifterna han spred inte stämde.- Jag som politiker har ju självklart ett ansvar i diverse utalanden men samtidigt som privatperson så har jag all rätt att dela roliga saker som inte sårar eller skadar en annan människa, osanna eller sanna har i detta fallet ingen betydelse. Sammantaget: Fotot är riktigt, det har inte manipulerats. Det är i stället beskrivningen av det som inte stämmer utan ger sken av att kylan i det här fallet drabbat bara elbilar. I själva verket körde bärgningstjänsten tre elbilar och elva bensin- och dieselbilar från Sälen till Borlänge den dagen, enligt föraren av biltransporten. Det har spridits en rad falska eller vilseledande påståenden om elbilar de senaste åren - här kan du läsa ett par som vi granskar här på Källkritikbyrån: ? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Inlägg om "gröna elektriska sagobilar" fullt av fel? Svajiga rapporter om strandade elbilar i snön? Nej, den här videon visar inte en elbil som exploderar
3ed1d8d0c584d87a5b16a019b186d3d901075076Debatt på nätet om bränderna i Los Angeles – så här säger forskarna.
Allt kraftfullare svängningar mellan regn- och torrperioder förvärrar bränder och knyts till den globala uppvärmningen, men på nätet ifrågasätts att klimatförändringarna spelar roll vid brandkatastrofer. Vi går igenom frågan med forskare.
Foto: Skärmdump/Facebook/Youtube/Weather West
En vecka in på det nya året började det brinna i Kalifornien. Bränderna och deras omfattning har sedan dess varit en stor pågående nyhetshändelse och lett till intensivt debatterande på nätet om vad som gått fel i brandbekämpningen.
Många aspekter har tagits upp i mediebevakningen, exempelvis mordbrännare, mänskliga fel och kraftiga vindar. En del lyfter fram och andra avfärdar klimatförändringar som en förklaringsfaktor.
Orsaken till brändernas förlopp är inte klimatet, skriver en svensk man på Facebook och tar upp en rad andra faktorer. Inlägget har uppåt 1 000 interaktioner.
Inlägg på Facebook 14 januari.
”Los Angeles brinner av många anledningar, ingen av de anledningarna är klimatförändringar”, sade en svensk debattör i sin Youtube-kanal med nära 40 000 följare, i torsdags.
En kvinna lade upp en bild i en svensk Facebook-grupp med över 12 000 medlemmar och skriver att det inte är en chans att åtta olika bränder som startar på det här sättet beror på klimatförändringar.
Inlägg på Facebook 11 januari.
Bilden som kvinnan använder som illustration är tagen ur en AI-genererad film som spridits i sociala medier, och som faktagranskats av nyhetsbyrån AFP.
Klimatförändringarnas betydelse
Vi ställde frågan till en rad forskare på området – vad spelar klimatförändringarna för roll för den här situationen?– Det ändrade nederbörds- och temperaturklimatet ändrar förutsättningarna för hur lätt bränder tar sig, hur lätt de sprider sig och hur svårsläckta de är, förklarar Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.
Inlägg på Facebook 16 januari.
– Södra Kalifornien har alltid haft bränder som naturligt kan sättas igång av åskväder. Med klimatförändringarna så har det under de senare åren varit perioder med mer regn och då växer det mer under den säsongen, följt av längre torrperioder. Det leder till att om det brinner så finns det mer bränsle och det är torrare än vanligt och brinner lättare.
Gunilla Svensson får medhåll av Hans Chen, klimatforskare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. – Det är inte klimatförändringarna som har orsakat bränderna, men man ser väldigt tydligt att det finns ett samband mellan klimatförändringar och ökad risk för skogsbränder, säger Hans Chen. Han tar upp väderförhållanden och olika variabler som temperatur, luftfuktighet, vindar och perioder av torka.– När man analyserar dessa så ser man att risken för skogsbränder har ökat markant till följd av mänsklig påverkan på klimatet. Med stigande temperaturer så får vi fler dagar med extrem hetta, men tittar man på en enskild skogsbrand av det här slaget så skulle den kunna ha inträffat även om vi inte haft uppvärmningen. Generellt blir skogsbränderna dock vanligare, säger Chen.
Den riskökningen kan man se för Sveriges del i en studie från i fjol från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
MSB-rapporten ”Framtida brandrisk : förändringar i perioder av hög brandrisk enligt FWI-modellen”.
Atmosfären som ”uppsugande svamp”
Atmosfären kan innehålla en viss mängd vattenånga och när jordklotet värms upp till följd av människans påverkan så kan atmosfären innehålla mer vattenånga. Vi kan föreställa oss det som en stor tvättsvamp, som blivit större.– Men, vi kan se att vattenångan inte fylls på lika snabbt som kapaciteten ökat. Det uppstår ett ångtrycksunderskott, vilket vi har forskat på i min grupp. Det har ökat nästan överallt i världen över land. Den här trenden väntas fortsätta, baserat på vår nuvarande kunskap, säger Hans Chen.
En visualisering från studien ”Hydroclimate volatility on a warming Earth”.
Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, förklarar med ett exempel.
– Varm luft kan innehålla mer vatten. Dusch i ett kallt rum ger imma på spegeln. Det blir det inte om det är varmt för då stannar vattnet som ånga i luften.
För varje grads ökning av temperaturen så ökar kapaciteten i atmosfären med ungefär sju procent, enligt Hans Chen.– Det spelar väldigt stor roll för växtligheten, det driver hur mycket vatten som faktiskt avdunstar från växter. Atmosfären blir ”törstigare” även om det finns mer vattenånga i den. Växter har svårare att hålla kvar vattnet, och därför blir de lättare torra.
Inlägg på Twitter/X 12 januari.
I Kalifornien har temperaturen på höstarna ökat med en grad och nederbörden minskat med ungefär 30 procent sedan början av 80-talet. Det här har lett till en ökning av brandrisken och mängden av dagar med ”extremt brandväder”, ett förhållande som är sammankopplat med extrema bränder, har dubblerats under den tiden. – Man kan räkna ut risk för brandväder och förr så såg man inte så ofta de här extremvärdena, alltså mycket hög risk för skogsbrand, men det ser man nu på grund av klimatförändringar, säger Chen.
Svänger mellan vått och torrt
Hans Chen på Chalmers tar upp fenomenet ”väderwhiplash” eller ”climate whiplash”. – Inte bara har extremväder ökat utan det svänger fram och tillbaka oftare i vissa områden. Det växlar mellan väldigt våta förhållanden och väldigt torra – och det här spelar väldigt stor roll för risken för skogsbränder. 2023 hade vi väldigt blöta förhållanden i Kalifornien, mycket nederbörd. Det kan låta paradoxalt, men det kan öka risken för skogsbränder. Med mycket nederbörd växer gräs och buskar snabbare, men torkar ut snabbt under torrperioden. I slutet av torrperioden är det hög risk för bränder och det här gräset blir då extra foder för elden.
En ny studie om just de här fenomenen har uppmärksammats i samband med bränderna i Kalifornien. Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Earth & Environment den 9 januari och heter ”Hydroclimate volatility on a warming Earth”.
Kommentar på Facebook 17 januari.
Enligt studien hade den här sortens ”hydroclimate whiplash” ökat med 33–61 procent sedan mitten av 1900-talet.
Källkritikbyrån tog kontakt med Daniel Swain, klimatforskare på UCLA i USA, som är huvudförfattare till studien. Sedan studien sammanföll med den dramatiska nyhetsutvecklingen har han haft väldigt mycket att göra och tipsade därför om att han sammanfattat fynden på sin blogg.Så här skriver Swain angående situationen i Kalifornien:
Mycket våta förhållanden under vintrarna 2023 och 2024 följdes av en rekordtorr start på 2025 års regnperiod (med perioder av rekordhög värme och avdunstningsbehov däremellan). En mycket kraftig och torr storm i början av januari var den direkta utlösaren för den oöverträffade skogsbrandskatastrofen som följde, men den långt mer avvikande ”whiplash”-effekten som föregick den (inklusive uteblivna säsongsregn fram till skrivande stund i mitten av januari) var det som verkligen lade grunden.Från bloggen Weather West
Swain tog även upp detta på Twitter/X:
Is there a link between #ClimateChange & increasing risk/severity of #wildfire in California–including the still-unfolding disaster? Yes. Is climate change the only factor at play? No, of course not. So what’s really going on? [Thread] #CAfire #CAwx #LAfires…— Dr. Daniel Swain (@Weather_West) January 9, 2025
Går inte att reducera till en orsak
Johan Eckdahl är skogsbrandsforskare vid Lunds universitet och växte upp i Los Angeles-området.– Sedan december 2024 har jag bott tillbaka i Los Angeles-området och förbereder mig för att påbörja flera stora forskningsprojekt om bränder i västra USA tillsammans med University of California, Berkeley. Jag bevittnar just nu de enorma rökmolnen och har varit i nära kontakt med förödelsen omkring, berättade Eckdahl för Källkritikbyrån förra onsdagen.
Kommentar på Facebook 17 januari.
– Den nuvarande brandsituationen i Los Angeles-området är komplex. Många vill reducera den till en enkel orsak, men det går inte. Verkligheten är att effekten av dessa händelser styrs av flera faktorer, inklusive en fortsättning av historiska brand- och väderdynamiker, tillsammans med förändringar i gränsområdet mellan stad och vildmark. Detta område påverkas av beslut från enskilda husägare, fastighetsutvecklare och olika nivåer av markförvaltningspolitik. Det finns definitivt en klimatförändringskomponent som driver extremiteten hos dessa bränder.
I tusentals år har södra Kalifornien upplevt kraftig brandaktivitet, där Santa Ana-vindarna har varit en viktig faktor, enligt Eckdahl.– Dessa vindar uppträder i perioder om flera dagar under året och för med sig torr luft från upphöjda inlandområden, vilket kan förstärka brandspridningen. Eckdahl berättar att vegetationen anpassat sig till situationen, men det gäller för de växter som haft tid på sig att göra det.– Problemet uppstår när balansen mellan vegetation och väder störs. Klimatförändringar och markförvaltning (till exempel stadsutveckling) har utan tvekan orsakat en sådan störning. En av de viktigaste orsakerna till extremiteten hos de nuvarande bränderna i Los Angeles är övergången från två års regn som orsakade en ökning av vegetationen. När denna vegetation torkade ut under årets varma och torra förhållanden blev den en bränslekälla för infernot vi nu står inför.
Kommentar på Facebook 17 januari.
Eckdahl forskar bland annat på hur klimatförändringar påverkar ekosystemens återhämtning efter bränder.– Det är en stor osäkerhet om brända ekosystem kommer att återgå till sin tidigare funktion eller om de kommer att ha svårt att återetablera sig under de förändrade förhållanden som följer med nuvarande klimatförändringar.
Så kopplas oväder till klimatförändringar
Det är många som påpekar att det är skillnad på klimat och väder i diskussionerna på nätet. Vad gäller för brandkatstrofer som den i Kalifornien?
– Många tror att man inte kan attribuera det här till klimatförändringarna för att det är en väderhändelse, men man kan faktiskt göra det nu med nya metoder, säger klimatforskaren Hans Chen på Chalmers.– Det kallas för attributionsstudier och det finns en institution som gör just detta, de heter World weather attribution. De har inte hunnit titta på den här händelsen i Kalifornien, för det tar tid att göra det, men de har tittat på tidigare händelser, till exempel Kanada 2023 och Sydamerika 2024. Där har man sett att man kan attribuera dem till mänsklig påverkan på klimatet.
World Weather Attributions sajt.
Människan må vara den som sätter eld på saker i de flesta fall, men klimatförändringar och många andra faktorer spelar roll för vad som sedan händer.
– Klimatförändringarnas bidrag till höga nivåer av brandväder innebär att när väl bränder startar så har de potential att bli större, mer intensiva och svårare att hantera, sade klimatforskaren Chantelle Burton, som studerat utbredningen av bränd mark, i ett pressmeddelande från Storbritanniens vädertjänst Met Office förra veckan.
Kommentar på Facebook 17 januari.
I somras kom en studie som visade att extrema skogsbränder mer än fördubblats sedan 2003. I områden som västra USA hade den här sortens bränder blivit tio gånger så vanliga de senaste 20 åren.
– Vi ser ett varmare och torrare klimat manifestera sig framför våra ögon med de här extrema bränderna, sade studiens huvudförfattare, Calum Cunningham, till The Guardian.
Sammantaget: Att exempelvis säga att ”Los Angeles brinner av många anledningar, ingen av de anledningarna är klimatförändringar” är missvisande.
Enligt klimatforskare har klimatförändringarna lett till en ökad risk för bränder. Fenomenet att atmosfären är allt mer ”törstig” kan leda till att växtligheten blir mer torr än tidigare och den klimatmässiga whiplash-effekten gör att ena säsongens grönska kan bli ett problem i kommande torrperiod för invånarna i Kalifornien.
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
42826b71a3d46a15925e5435b8893c6ec0c056a93ed1d8d0c584d87a5b16a019b186d3d901075076TITLE: Svampeffekter och whiplash – så påverkar klimatförändring bränder DESCRIPTION: Debatt på nätet om bränderna i Los Angeles – så här säger forskarna. CONTENT: Allt kraftfullare svängningar mellan regn- och torrperioder förvärrar bränder och knyts till den globala uppvärmningen, men på nätet ifrågasätts att klimatförändringarna spelar roll vid brandkatastrofer. Vi går igenom frågan med forskare. Foto: Skärmdump/Facebook/Youtube/Weather West En vecka in på det nya året började det brinna i Kalifornien. Bränderna och deras omfattning har sedan dess varit en stor pågående nyhetshändelse och lett till intensivt debatterande på nätet om vad som gått fel i brandbekämpningen. Många aspekter har tagits upp i mediebevakningen, exempelvis mordbrännare, mänskliga fel och kraftiga vindar. En del lyfter fram och andra avfärdar klimatförändringar som en förklaringsfaktor. Orsaken till brändernas förlopp är inte klimatet, skriver en svensk man på Facebook och tar upp en rad andra faktorer. Inlägget har uppåt 1 000 interaktioner. Inlägg på Facebook 14 januari. ”Los Angeles brinner av många anledningar, ingen av de anledningarna är klimatförändringar”, sade en svensk debattör i sin Youtube-kanal med nära 40 000 följare, i torsdags. En kvinna lade upp en bild i en svensk Facebook-grupp med över 12 000 medlemmar och skriver att det inte är en chans att åtta olika bränder som startar på det här sättet beror på klimatförändringar. Inlägg på Facebook 11 januari. Bilden som kvinnan använder som illustration är tagen ur en AI-genererad film som spridits i sociala medier, och som faktagranskats av nyhetsbyrån AFP. Klimatförändringarnas betydelse Vi ställde frågan till en rad forskare på området – vad spelar klimatförändringarna för roll för den här situationen?– Det ändrade nederbörds- och temperaturklimatet ändrar förutsättningarna för hur lätt bränder tar sig, hur lätt de sprider sig och hur svårsläckta de är, förklarar Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Inlägg på Facebook 16 januari. – Södra Kalifornien har alltid haft bränder som naturligt kan sättas igång av åskväder. Med klimatförändringarna så har det under de senare åren varit perioder med mer regn och då växer det mer under den säsongen, följt av längre torrperioder. Det leder till att om det brinner så finns det mer bränsle och det är torrare än vanligt och brinner lättare. Gunilla Svensson får medhåll av Hans Chen, klimatforskare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. – Det är inte klimatförändringarna som har orsakat bränderna, men man ser väldigt tydligt att det finns ett samband mellan klimatförändringar och ökad risk för skogsbränder, säger Hans Chen. Han tar upp väderförhållanden och olika variabler som temperatur, luftfuktighet, vindar och perioder av torka.– När man analyserar dessa så ser man att risken för skogsbränder har ökat markant till följd av mänsklig påverkan på klimatet. Med stigande temperaturer så får vi fler dagar med extrem hetta, men tittar man på en enskild skogsbrand av det här slaget så skulle den kunna ha inträffat även om vi inte haft uppvärmningen. Generellt blir skogsbränderna dock vanligare, säger Chen. Den riskökningen kan man se för Sveriges del i en studie från i fjol från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). MSB-rapporten ”Framtida brandrisk : förändringar i perioder av hög brandrisk enligt FWI-modellen”. Atmosfären som ”uppsugande svamp” Atmosfären kan innehålla en viss mängd vattenånga och när jordklotet värms upp till följd av människans påverkan så kan atmosfären innehålla mer vattenånga. Vi kan föreställa oss det som en stor tvättsvamp, som blivit större.– Men, vi kan se att vattenångan inte fylls på lika snabbt som kapaciteten ökat. Det uppstår ett ångtrycksunderskott, vilket vi har forskat på i min grupp. Det har ökat nästan överallt i världen över land. Den här trenden väntas fortsätta, baserat på vår nuvarande kunskap, säger Hans Chen. En visualisering från studien ”Hydroclimate volatility on a warming Earth”. Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, förklarar med ett exempel. – Varm luft kan innehålla mer vatten. Dusch i ett kallt rum ger imma på spegeln. Det blir det inte om det är varmt för då stannar vattnet som ånga i luften. För varje grads ökning av temperaturen så ökar kapaciteten i atmosfären med ungefär sju procent, enligt Hans Chen.– Det spelar väldigt stor roll för växtligheten, det driver hur mycket vatten som faktiskt avdunstar från växter. Atmosfären blir ”törstigare” även om det finns mer vattenånga i den. Växter har svårare att hålla kvar vattnet, och därför blir de lättare torra. Inlägg på Twitter/X 12 januari. I Kalifornien har temperaturen på höstarna ökat med en grad och nederbörden minskat med ungefär 30 procent sedan början av 80-talet. Det här har lett till en ökning av brandrisken och mängden av dagar med ”extremt brandväder”, ett förhållande som är sammankopplat med extrema bränder, har dubblerats under den tiden. – Man kan räkna ut risk för brandväder och förr så såg man inte så ofta de här extremvärdena, alltså mycket hög risk för skogsbrand, men det ser man nu på grund av klimatförändringar, säger Chen. Svänger mellan vått och torrt Hans Chen på Chalmers tar upp fenomenet ”väderwhiplash” eller ”climate whiplash”. – Inte bara har extremväder ökat utan det svänger fram och tillbaka oftare i vissa områden. Det växlar mellan väldigt våta förhållanden och väldigt torra – och det här spelar väldigt stor roll för risken för skogsbränder. 2023 hade vi väldigt blöta förhållanden i Kalifornien, mycket nederbörd. Det kan låta paradoxalt, men det kan öka risken för skogsbränder. Med mycket nederbörd växer gräs och buskar snabbare, men torkar ut snabbt under torrperioden. I slutet av torrperioden är det hög risk för bränder och det här gräset blir då extra foder för elden. En ny studie om just de här fenomenen har uppmärksammats i samband med bränderna i Kalifornien. Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Earth & Environment den 9 januari och heter ”Hydroclimate volatility on a warming Earth”. Kommentar på Facebook 17 januari. Enligt studien hade den här sortens ”hydroclimate whiplash” ökat med 33–61 procent sedan mitten av 1900-talet. Källkritikbyrån tog kontakt med Daniel Swain, klimatforskare på UCLA i USA, som är huvudförfattare till studien. Sedan studien sammanföll med den dramatiska nyhetsutvecklingen har han haft väldigt mycket att göra och tipsade därför om att han sammanfattat fynden på sin blogg.Så här skriver Swain angående situationen i Kalifornien: Mycket våta förhållanden under vintrarna 2023 och 2024 följdes av en rekordtorr start på 2025 års regnperiod (med perioder av rekordhög värme och avdunstningsbehov däremellan). En mycket kraftig och torr storm i början av januari var den direkta utlösaren för den oöverträffade skogsbrandskatastrofen som följde, men den långt mer avvikande ”whiplash”-effekten som föregick den (inklusive uteblivna säsongsregn fram till skrivande stund i mitten av januari) var det som verkligen lade grunden.Från bloggen Weather West Swain tog även upp detta på Twitter/X: Is there a link between #ClimateChange & increasing risk/severity of #wildfire in California–including the still-unfolding disaster? Yes. Is climate change the only factor at play? No, of course not. So what’s really going on? [Thread] #CAfire #CAwx #LAfires…— Dr. Daniel Swain (@Weather_West) January 9, 2025 Går inte att reducera till en orsak Johan Eckdahl är skogsbrandsforskare vid Lunds universitet och växte upp i Los Angeles-området.– Sedan december 2024 har jag bott tillbaka i Los Angeles-området och förbereder mig för att påbörja flera stora forskningsprojekt om bränder i västra USA tillsammans med University of California, Berkeley. Jag bevittnar just nu de enorma rökmolnen och har varit i nära kontakt med förödelsen omkring, berättade Eckdahl för Källkritikbyrån förra onsdagen. Kommentar på Facebook 17 januari. – Den nuvarande brandsituationen i Los Angeles-området är komplex. Många vill reducera den till en enkel orsak, men det går inte. Verkligheten är att effekten av dessa händelser styrs av flera faktorer, inklusive en fortsättning av historiska brand- och väderdynamiker, tillsammans med förändringar i gränsområdet mellan stad och vildmark. Detta område påverkas av beslut från enskilda husägare, fastighetsutvecklare och olika nivåer av markförvaltningspolitik. Det finns definitivt en klimatförändringskomponent som driver extremiteten hos dessa bränder. I tusentals år har södra Kalifornien upplevt kraftig brandaktivitet, där Santa Ana-vindarna har varit en viktig faktor, enligt Eckdahl.– Dessa vindar uppträder i perioder om flera dagar under året och för med sig torr luft från upphöjda inlandområden, vilket kan förstärka brandspridningen. Eckdahl berättar att vegetationen anpassat sig till situationen, men det gäller för de växter som haft tid på sig att göra det.– Problemet uppstår när balansen mellan vegetation och väder störs. Klimatförändringar och markförvaltning (till exempel stadsutveckling) har utan tvekan orsakat en sådan störning. En av de viktigaste orsakerna till extremiteten hos de nuvarande bränderna i Los Angeles är övergången från två års regn som orsakade en ökning av vegetationen. När denna vegetation torkade ut under årets varma och torra förhållanden blev den en bränslekälla för infernot vi nu står inför. Kommentar på Facebook 17 januari. Eckdahl forskar bland annat på hur klimatförändringar påverkar ekosystemens återhämtning efter bränder.– Det är en stor osäkerhet om brända ekosystem kommer att återgå till sin tidigare funktion eller om de kommer att ha svårt att återetablera sig under de förändrade förhållanden som följer med nuvarande klimatförändringar. Så kopplas oväder till klimatförändringar Det är många som påpekar att det är skillnad på klimat och väder i diskussionerna på nätet. Vad gäller för brandkatstrofer som den i Kalifornien? – Många tror att man inte kan attribuera det här till klimatförändringarna för att det är en väderhändelse, men man kan faktiskt göra det nu med nya metoder, säger klimatforskaren Hans Chen på Chalmers.– Det kallas för attributionsstudier och det finns en institution som gör just detta, de heter World weather attribution. De har inte hunnit titta på den här händelsen i Kalifornien, för det tar tid att göra det, men de har tittat på tidigare händelser, till exempel Kanada 2023 och Sydamerika 2024. Där har man sett att man kan attribuera dem till mänsklig påverkan på klimatet. World Weather Attributions sajt. Människan må vara den som sätter eld på saker i de flesta fall, men klimatförändringar och många andra faktorer spelar roll för vad som sedan händer. – Klimatförändringarnas bidrag till höga nivåer av brandväder innebär att när väl bränder startar så har de potential att bli större, mer intensiva och svårare att hantera, sade klimatforskaren Chantelle Burton, som studerat utbredningen av bränd mark, i ett pressmeddelande från Storbritanniens vädertjänst Met Office förra veckan. Kommentar på Facebook 17 januari. I somras kom en studie som visade att extrema skogsbränder mer än fördubblats sedan 2003. I områden som västra USA hade den här sortens bränder blivit tio gånger så vanliga de senaste 20 åren. – Vi ser ett varmare och torrare klimat manifestera sig framför våra ögon med de här extrema bränderna, sade studiens huvudförfattare, Calum Cunningham, till The Guardian. Sammantaget: Att exempelvis säga att ”Los Angeles brinner av många anledningar, ingen av de anledningarna är klimatförändringar” är missvisande. Enligt klimatforskare har klimatförändringarna lett till en ökad risk för bränder. Fenomenet att atmosfären är allt mer ”törstig” kan leda till att växtligheten blir mer torr än tidigare och den klimatmässiga whiplash-effekten gör att ena säsongens grönska kan bli ett problem i kommande torrperiod för invånarna i Kalifornien. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Svampeffekter och whiplash – så påverkar klimatförändring bränder DESCRIPTION: Debatt på nätet om bränderna i Los Angeles – så här säger forskarna. CONTENT: Allt kraftfullare svängningar mellan regn- och torrperioder förvärrar bränder och knyts till den globala uppvärmningen, men på nätet ifrågasätts att klimatförändringarna spelar roll vid brandkatastrofer. Vi går igenom frågan med forskare. Foto: Skärmdump/Facebook/Youtube/Weather West En vecka in på det nya året började det brinna i Kalifornien. Bränderna och deras omfattning har sedan dess varit en stor pågående nyhetshändelse och lett till intensivt debatterande på nätet om vad som gått fel i brandbekämpningen. Många aspekter har tagits upp i mediebevakningen, exempelvis mordbrännare, mänskliga fel och kraftiga vindar. En del lyfter fram och andra avfärdar klimatförändringar som en förklaringsfaktor. Orsaken till brändernas förlopp är inte klimatet, skriver en svensk man på Facebook och tar upp en rad andra faktorer. Inlägget har uppåt 1 000 interaktioner. Inlägg på Facebook 14 januari. ”Los Angeles brinner av många anledningar, ingen av de anledningarna är klimatförändringar”, sade en svensk debattör i sin Youtube-kanal med nära 40 000 följare, i torsdags. En kvinna lade upp en bild i en svensk Facebook-grupp med över 12 000 medlemmar och skriver att det inte är en chans att åtta olika bränder som startar på det här sättet beror på klimatförändringar. Inlägg på Facebook 11 januari. Bilden som kvinnan använder som illustration är tagen ur en AI-genererad film som spridits i sociala medier, och som faktagranskats av nyhetsbyrån AFP. Klimatförändringarnas betydelse Vi ställde frågan till en rad forskare på området – vad spelar klimatförändringarna för roll för den här situationen?– Det ändrade nederbörds- och temperaturklimatet ändrar förutsättningarna för hur lätt bränder tar sig, hur lätt de sprider sig och hur svårsläckta de är, förklarar Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Inlägg på Facebook 16 januari. – Södra Kalifornien har alltid haft bränder som naturligt kan sättas igång av åskväder. Med klimatförändringarna så har det under de senare åren varit perioder med mer regn och då växer det mer under den säsongen, följt av längre torrperioder. Det leder till att om det brinner så finns det mer bränsle och det är torrare än vanligt och brinner lättare. Gunilla Svensson får medhåll av Hans Chen, klimatforskare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. – Det är inte klimatförändringarna som har orsakat bränderna, men man ser väldigt tydligt att det finns ett samband mellan klimatförändringar och ökad risk för skogsbränder, säger Hans Chen. Han tar upp väderförhållanden och olika variabler som temperatur, luftfuktighet, vindar och perioder av torka.– När man analyserar dessa så ser man att risken för skogsbränder har ökat markant till följd av mänsklig påverkan på klimatet. Med stigande temperaturer så får vi fler dagar med extrem hetta, men tittar man på en enskild skogsbrand av det här slaget så skulle den kunna ha inträffat även om vi inte haft uppvärmningen. Generellt blir skogsbränderna dock vanligare, säger Chen. Den riskökningen kan man se för Sveriges del i en studie från i fjol från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). MSB-rapporten ”Framtida brandrisk : förändringar i perioder av hög brandrisk enligt FWI-modellen”. Atmosfären som ”uppsugande svamp” Atmosfären kan innehålla en viss mängd vattenånga och när jordklotet värms upp till följd av människans påverkan så kan atmosfären innehålla mer vattenånga. Vi kan föreställa oss det som en stor tvättsvamp, som blivit större.– Men, vi kan se att vattenångan inte fylls på lika snabbt som kapaciteten ökat. Det uppstår ett ångtrycksunderskott, vilket vi har forskat på i min grupp. Det har ökat nästan överallt i världen över land. Den här trenden väntas fortsätta, baserat på vår nuvarande kunskap, säger Hans Chen. En visualisering från studien ”Hydroclimate volatility on a warming Earth”. Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, förklarar med ett exempel. – Varm luft kan innehålla mer vatten. Dusch i ett kallt rum ger imma på spegeln. Det blir det inte om det är varmt för då stannar vattnet som ånga i luften. För varje grads ökning av temperaturen så ökar kapaciteten i atmosfären med ungefär sju procent, enligt Hans Chen.– Det spelar väldigt stor roll för växtligheten, det driver hur mycket vatten som faktiskt avdunstar från växter. Atmosfären blir ”törstigare” även om det finns mer vattenånga i den. Växter har svårare att hålla kvar vattnet, och därför blir de lättare torra. Inlägg på Twitter/X 12 januari. I Kalifornien har temperaturen på höstarna ökat med en grad och nederbörden minskat med ungefär 30 procent sedan början av 80-talet. Det här har lett till en ökning av brandrisken och mängden av dagar med ”extremt brandväder”, ett förhållande som är sammankopplat med extrema bränder, har dubblerats under den tiden. – Man kan räkna ut risk för brandväder och förr så såg man inte så ofta de här extremvärdena, alltså mycket hög risk för skogsbrand, men det ser man nu på grund av klimatförändringar, säger Chen. Svänger mellan vått och torrt Hans Chen på Chalmers tar upp fenomenet ”väderwhiplash” eller ”climate whiplash”. – Inte bara har extremväder ökat utan det svänger fram och tillbaka oftare i vissa områden. Det växlar mellan väldigt våta förhållanden och väldigt torra – och det här spelar väldigt stor roll för risken för skogsbränder. 2023 hade vi väldigt blöta förhållanden i Kalifornien, mycket nederbörd. Det kan låta paradoxalt, men det kan öka risken för skogsbränder. Med mycket nederbörd växer gräs och buskar snabbare, men torkar ut snabbt under torrperioden. I slutet av torrperioden är det hög risk för bränder och det här gräset blir då extra foder för elden. En ny studie om just de här fenomenen har uppmärksammats i samband med bränderna i Kalifornien. Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Earth & Environment den 9 januari och heter ”Hydroclimate volatility on a warming Earth”. Kommentar på Facebook 17 januari. Enligt studien hade den här sortens ”hydroclimate whiplash” ökat med 33–61 procent sedan mitten av 1900-talet. Källkritikbyrån tog kontakt med Daniel Swain, klimatforskare på UCLA i USA, som är huvudförfattare till studien. Sedan studien sammanföll med den dramatiska nyhetsutvecklingen har han haft väldigt mycket att göra och tipsade därför om att han sammanfattat fynden på sin blogg.Så här skriver Swain angående situationen i Kalifornien: Mycket våta förhållanden under vintrarna 2023 och 2024 följdes av en rekordtorr start på 2025 års regnperiod (med perioder av rekordhög värme och avdunstningsbehov däremellan). En mycket kraftig och torr storm i början av januari var den direkta utlösaren för den oöverträffade skogsbrandskatastrofen som följde, men den långt mer avvikande ”whiplash”-effekten som föregick den (inklusive uteblivna säsongsregn fram till skrivande stund i mitten av januari) var det som verkligen lade grunden.Från bloggen Weather West Swain tog även upp detta på Twitter/X: Is there a link between #ClimateChange & increasing risk/severity of #wildfire in California–including the still-unfolding disaster? Yes. Is climate change the only factor at play? No, of course not. So what’s really going on? [Thread] #CAfire #CAwx #LAfires…— Dr. Daniel Swain (@Weather_West) January 9, 2025 Går inte att reducera till en orsak Johan Eckdahl är skogsbrandsforskare vid Lunds universitet och växte upp i Los Angeles-området.– Sedan december 2024 har jag bott tillbaka i Los Angeles-området och förbereder mig för att påbörja flera stora forskningsprojekt om bränder i västra USA tillsammans med University of California, Berkeley. Jag bevittnar just nu de enorma rökmolnen och har varit i nära kontakt med förödelsen omkring, berättade Eckdahl för Källkritikbyrån förra onsdagen. Kommentar på Facebook 17 januari. – Den nuvarande brandsituationen i Los Angeles-området är komplex. Många vill reducera den till en enkel orsak, men det går inte. Verkligheten är att effekten av dessa händelser styrs av flera faktorer, inklusive en fortsättning av historiska brand- och väderdynamiker, tillsammans med förändringar i gränsområdet mellan stad och vildmark. Detta område påverkas av beslut från enskilda husägare, fastighetsutvecklare och olika nivåer av markförvaltningspolitik. Det finns definitivt en klimatförändringskomponent som driver extremiteten hos dessa bränder. I tusentals år har södra Kalifornien upplevt kraftig brandaktivitet, där Santa Ana-vindarna har varit en viktig faktor, enligt Eckdahl.– Dessa vindar uppträder i perioder om flera dagar under året och för med sig torr luft från upphöjda inlandområden, vilket kan förstärka brandspridningen. Eckdahl berättar att vegetationen anpassat sig till situationen, men det gäller för de växter som haft tid på sig att göra det.– Problemet uppstår när balansen mellan vegetation och väder störs. Klimatförändringar och markförvaltning (till exempel stadsutveckling) har utan tvekan orsakat en sådan störning. En av de viktigaste orsakerna till extremiteten hos de nuvarande bränderna i Los Angeles är övergången från två års regn som orsakade en ökning av vegetationen. När denna vegetation torkade ut under årets varma och torra förhållanden blev den en bränslekälla för infernot vi nu står inför. Kommentar på Facebook 17 januari. Eckdahl forskar bland annat på hur klimatförändringar påverkar ekosystemens återhämtning efter bränder.– Det är en stor osäkerhet om brända ekosystem kommer att återgå till sin tidigare funktion eller om de kommer att ha svårt att återetablera sig under de förändrade förhållanden som följer med nuvarande klimatförändringar. Så kopplas oväder till klimatförändringar Det är många som påpekar att det är skillnad på klimat och väder i diskussionerna på nätet. Vad gäller för brandkatstrofer som den i Kalifornien? – Många tror att man inte kan attribuera det här till klimatförändringarna för att det är en väderhändelse, men man kan faktiskt göra det nu med nya metoder, säger klimatforskaren Hans Chen på Chalmers.– Det kallas för attributionsstudier och det finns en institution som gör just detta, de heter World weather attribution. De har inte hunnit titta på den här händelsen i Kalifornien, för det tar tid att göra det, men de har tittat på tidigare händelser, till exempel Kanada 2023 och Sydamerika 2024. Där har man sett att man kan attribuera dem till mänsklig påverkan på klimatet. World Weather Attributions sajt. Människan må vara den som sätter eld på saker i de flesta fall, men klimatförändringar och många andra faktorer spelar roll för vad som sedan händer. – Klimatförändringarnas bidrag till höga nivåer av brandväder innebär att när väl bränder startar så har de potential att bli större, mer intensiva och svårare att hantera, sade klimatforskaren Chantelle Burton, som studerat utbredningen av bränd mark, i ett pressmeddelande från Storbritanniens vädertjänst Met Office förra veckan. Kommentar på Facebook 17 januari. I somras kom en studie som visade att extrema skogsbränder mer än fördubblats sedan 2003. I områden som västra USA hade den här sortens bränder blivit tio gånger så vanliga de senaste 20 åren. – Vi ser ett varmare och torrare klimat manifestera sig framför våra ögon med de här extrema bränderna, sade studiens huvudförfattare, Calum Cunningham, till The Guardian. Sammantaget: Att exempelvis säga att ”Los Angeles brinner av många anledningar, ingen av de anledningarna är klimatförändringar” är missvisande. Enligt klimatforskare har klimatförändringarna lett till en ökad risk för bränder. Fenomenet att atmosfären är allt mer ”törstig” kan leda till att växtligheten blir mer torr än tidigare och den klimatmässiga whiplash-effekten gör att ena säsongens grönska kan bli ett problem i kommande torrperiod för invånarna i Kalifornien. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
bc3249ddadde04e7aaa83b7bcc32f7c3286ea95dViral bild på bortsprungen hund - men bilden har använts förr.
Mängder av svenskar har delat en bild på en bortsprungen hund - men bilden är gammal och har använts i andra annonser. ”Undersök inlägg innan du delar”, uppmanar Linda Maria Vonstad på Djurskyddet Sverige. (In English below.)
Foto: Skärmdump/Facebook
Update 23 Jan: We’ve added an English summary and additional information on the origin of the photo. If you want to read the whole article please use for example Google Translate.In English: A woman posted a photo of a dog in early January and claims that she found it and that she is looking for the owners. However, the picture has been used previously online, in other lost dog posts. We can find the image on a site for missing dogs in May 2024, where it says that the dog was found in the Detroit area in the United States.The reason behind the current viral post is unclear, but it could be a part of a scam, for example building a following to the Facebook profile and then selling it. Another reason could be to map people who share images without checking them.
Det virala inlägget med hunden lades ut några dagar in på det nya året och har sedan dess fått över 660 000 delningar på Facebook. Det betyder i allmänhet att den setts av miljontals människor.
Inlägg på Facebook 5 januari.
Bilden har dock lagts ut tidigare och verkar komma från en sajt för bortsprungna hundar i Detroit-området, där en annons lades ut i maj i fjol. Bilden har sedan dess spridits på Facebook, av andra användare och med en något annorlunda text. Även andra hundar har efterlysts med liknande texter över året.Det tyder på att det rör sig om någon form av lurendrejeri, snarare än verkliga djurvänner som tagit hand om bortsprungna hundar.
Vi tittar närmare på den virala bilden som nu spridits i Sverige och hur man kan granska den steg för steg. Så här står det på svenska:
UPPDATERING, nu är vi inne på vår 3:e dag och jag söker akut ägarna till denna vackra tjej som vi plockat upp vid vägkanten vid avfarten. Hon är riktigt deprimerad, hon äter inte. Tog henne till veterinären hon är inte microchippad. Hjälp gärna till att sprida detta budskap så jag kan hitta ägaren. Ur skärmdumpad bild
Men texten är översatt, ibland spridd som en skärmdump. Hos ursprungskällan är texten på franska.
Inlägg på Facebook 5 januari.
Personen som delat det ser ut att vara en belgisk kvinna.
Hitta ursprungskällan
Testa att söka på delar av texten i plattformens egna sökruta eller i en sökmotor. Ta en bit av texten, sätt citationstecken runt och sök. Är det verkligen personen som delat texten som är den verkliga ursprungskällan?
I det här fallet syntes avsändaren och man kunde lätt hitta kontot.
Granska avsändaren
Gå in på profilen, se vad som står om den och vad den lagt ut för saker i övrigt. Dubbelkolla så att inlägget faktiskt finns där. Det är nämligen lätt att fejka skärmdumpade inlägg och få det att se ut som att personen skrivit något helt annat.
I fallet med kvinnan som lagt upp den virala bilden så står det att hon är från en stad i Belgien, hon har lagt ut många profilbilder som inte är porträttbilder av henne själv utan kontsnärliga bilder, en del ser ut att vara AI-genererad konst.
Från kontots bildgalleri.
Huruvida kontot ser ut att tillhöra en riktig person eller inte behöver inte betyda något. Bedragare köper och säljer ofta riktiga konton och Facebook-sidor i syfte att lättare lura människor, eftersom det ser mer genuint ut då.Man får ha i bakhuvudet att kontot kan vara stulet och kika på vad det håller på med i dagsläget.Kvinnan i det här fallet har lagt ut mängder med annonser för bortsprungna djur, och man får scrolla ner för att komma till den aktuella bilden. Om kvinnan hade hittat ägarna, som efterlyses i inlägget, så hade man kunnat upptäcka det då. Hon skulle ha kunnat meddela det i senare inlägg som inte blivit lika virala.
Granska bilden
Sök på bilden på djuret - ibland finns det ledtrådar där.
En omvänd bildsökning är ett bra ställe att börja.
Steg 1. Spara ner bilden du vill undersöka
Steg 2. Gör en omvänd bildsökning
Gå till exempelvis Googles sökmotor för bilder.
Välj bildsök och ladda upp din bild.
Använd flikarna ”exakta matchningar” och ”om den här bilden”.
Du kan också använda Fact Check Explorers bildfunktion på Google, för att få ta del av resultat där faktagranskare skrivit om bilden. Du kan även få en lista över när bilden indexerats av Google i tidsordning, men för att få den funktionen behöver du anmäla dig och gå vidare till ”steg 3”.
Från sökningen.
Steg 3. Ladda upp din bild och välj ”Image contexts”.
Från sökningen.
Där hittar vi hunden på en Facebook-sida som länkar vidare till sidan Pawboost, en amerikansk sida för bortsprungna djur, i ett inlägg från i maj förra året.
Inlägg på sajten Pawboost maj 2024.
Men, om du skulle gå bet på bildsökandet så gäller det att fortsätta skaffa ledtrådar på andra sätt.
Vad påstås?
Undersök det som står i själva inlägget. Är det rimligt? Kan du hitta ledtrådar?När vi undersöker inlägget och söker på texten, både på svenska, engelska och franska, så hittar vi samma hund i en annan annons från november i fjol.
Inlägg på Facebook 25 november 2024
Där står det också att hunden är deprimerad, inte chippad och att man ska hjälpa till att dela inlägget för att nå ägarna - den här gången på engelska:
UPDATE : FOURTH DAY! it’s now the 4th day and i haven't found the owners of this guy we picked up on the side road in Homa Bay County He's really depressed, not eating. We took him to the vet he not chipped. Please help me bump this post so I can find the owner. Inlägg på Facebook från 25 november 2024
Den personen har även lagt ut samma text, men med bilder på en annan hund, i en kenyansk lokalgrupp.
Inlägg på Facebook 2 december 2024.
Om man söker vidare på formuleringarna så hittar man även samma texter men med bilder på helt andra hundar under hösten.
Inlägg på Facebook 26 september 2024.
På Facebook kan man i amerikanska grupper hitta mängder med motsvarande inlägg som fått spridning efter årsskiftet.
Slutsatsen: de här hundannonserna är inte äkta. Det är i alla fall inte så att personen som lagt ut det virala inlägget som nu sprids i Sverige har hittat hunden som syns på bilden.Vad kan syftet vara med de här hundannonserna då? Jo, det kan röra sig om olika taktiker som bedragare använder sig av för att samla följare eller få klick.
Linda Maria Vonstad.
Linda Maria Vonstad, förbundsordförande för den ideella organisationen Djurskyddet Sverige, uppmanar människor att dela efterlysningar på den geografiska plats där dessa skulle kunna vara relevanta, exempelvis i lokalgrupper, och att först undersöka bilden eller inlägget innan du sprider det vidare.
Det geografiska området spelar ju roll. Då kanske någon säger att djur vandrar över stora områden. Absolut, men de vandrar inte från Belgien till Göteborg, säger Linda Maria Vonstad. Enligt henne är det vanligt att människor misstar utländska djurinlägg för något som hänt i Sverige.- Ja, särskilt i de här snabba flödena när din teknik översätter åt dig, så du kanske inte ens reagerar på att det är översatt, säger Vonstad.Hur tycker du att man ska göra när man ser en sådan här efterlysning?
Ta reda på om det är i ditt område. Ta reda på om bilden använts förut. Titta på texten, är den aktuell? Kolla datumet. Kolla upp individen. Är det sannolikt? Men där får man vara lite försiktig. Det kan ha hänt fastän det verkar osannolikt.
Källkritikbyrån har sökt personen bakom kontot som gjort inlägget. Den har inte svarat, men har fortsatt att dela efterlysningar av djur.
Kontots aktivitet 20 januari 2025.
Sammantaget: Det finns inget som tyder på att personen bakom inlägget faktiskt har hittat hunden - tvärtom har bilden använts förr. De som använder bilden sprider även andra annonser med samma bild och bilder på andra hundar.Det är oklart vilket syfte som Facebook-användaren haft med att sprida vidare en gammal bild på en hund och påstå att hon hittat den. Det skulle kunna vara att samla följare för att sälja kontot vidare. Kontot har nära 9 000 följare nu.Det kan också vara ett sätt att se vilka som lättvindigt delar inlägg vidare. Nästa gång kan inlägg som skickas ut innehålla en länk till något skadligt eller leda till en scamsida. Har du sett någon dela det här inlägget? Tipsa gärna den personen om att vår guide!Här hittar du vår genomgång av bedrägerier som sprids på Facebook:? Stora listan över bluffar på Facebook
Är omständigheterna lite annorlunda än det här fallet? Vi har fler tips här:? Stora verktygslådan för viralgranskare
Notering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.
Uppdatering 23 januari: Vi har tillfogat en sammanfattning på engelska samt information om att den tidigaste indexeringen av hundbilden på Google är från en amerikansk sajt med efterlysta hundar. Vi har också lagt till information om hur man använder Fact Check Explorers bildfunktion.
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
9880475b66dbedf1a77dfcb612e3faa8ed90fdcabc3249ddadde04e7aaa83b7bcc32f7c3286ea95dTITLE: Guide: Så granskar du efterlysningar av djur DESCRIPTION: Viral bild på bortsprungen hund - men bilden har använts förr. CONTENT: Mängder av svenskar har delat en bild på en bortsprungen hund - men bilden är gammal och har använts i andra annonser. ”Undersök inlägg innan du delar”, uppmanar Linda Maria Vonstad på Djurskyddet Sverige. (In English below.) Foto: Skärmdump/Facebook Update 23 Jan: We’ve added an English summary and additional information on the origin of the photo. If you want to read the whole article please use for example Google Translate.In English: A woman posted a photo of a dog in early January and claims that she found it and that she is looking for the owners. However, the picture has been used previously online, in other lost dog posts. We can find the image on a site for missing dogs in May 2024, where it says that the dog was found in the Detroit area in the United States.The reason behind the current viral post is unclear, but it could be a part of a scam, for example building a following to the Facebook profile and then selling it. Another reason could be to map people who share images without checking them. Det virala inlägget med hunden lades ut några dagar in på det nya året och har sedan dess fått över 660 000 delningar på Facebook. Det betyder i allmänhet att den setts av miljontals människor. Inlägg på Facebook 5 januari. Bilden har dock lagts ut tidigare och verkar komma från en sajt för bortsprungna hundar i Detroit-området, där en annons lades ut i maj i fjol. Bilden har sedan dess spridits på Facebook, av andra användare och med en något annorlunda text. Även andra hundar har efterlysts med liknande texter över året.Det tyder på att det rör sig om någon form av lurendrejeri, snarare än verkliga djurvänner som tagit hand om bortsprungna hundar. Vi tittar närmare på den virala bilden som nu spridits i Sverige och hur man kan granska den steg för steg. Så här står det på svenska: UPPDATERING, nu är vi inne på vår 3:e dag och jag söker akut ägarna till denna vackra tjej som vi plockat upp vid vägkanten vid avfarten. Hon är riktigt deprimerad, hon äter inte. Tog henne till veterinären hon är inte microchippad. Hjälp gärna till att sprida detta budskap så jag kan hitta ägaren. Ur skärmdumpad bild Men texten är översatt, ibland spridd som en skärmdump. Hos ursprungskällan är texten på franska. Inlägg på Facebook 5 januari. Personen som delat det ser ut att vara en belgisk kvinna. Hitta ursprungskällan Testa att söka på delar av texten i plattformens egna sökruta eller i en sökmotor. Ta en bit av texten, sätt citationstecken runt och sök. Är det verkligen personen som delat texten som är den verkliga ursprungskällan? I det här fallet syntes avsändaren och man kunde lätt hitta kontot. Granska avsändaren Gå in på profilen, se vad som står om den och vad den lagt ut för saker i övrigt. Dubbelkolla så att inlägget faktiskt finns där. Det är nämligen lätt att fejka skärmdumpade inlägg och få det att se ut som att personen skrivit något helt annat. I fallet med kvinnan som lagt upp den virala bilden så står det att hon är från en stad i Belgien, hon har lagt ut många profilbilder som inte är porträttbilder av henne själv utan kontsnärliga bilder, en del ser ut att vara AI-genererad konst. Från kontots bildgalleri. Huruvida kontot ser ut att tillhöra en riktig person eller inte behöver inte betyda något. Bedragare köper och säljer ofta riktiga konton och Facebook-sidor i syfte att lättare lura människor, eftersom det ser mer genuint ut då.Man får ha i bakhuvudet att kontot kan vara stulet och kika på vad det håller på med i dagsläget.Kvinnan i det här fallet har lagt ut mängder med annonser för bortsprungna djur, och man får scrolla ner för att komma till den aktuella bilden. Om kvinnan hade hittat ägarna, som efterlyses i inlägget, så hade man kunnat upptäcka det då. Hon skulle ha kunnat meddela det i senare inlägg som inte blivit lika virala. Granska bilden Sök på bilden på djuret - ibland finns det ledtrådar där. En omvänd bildsökning är ett bra ställe att börja. Steg 1. Spara ner bilden du vill undersöka Steg 2. Gör en omvänd bildsökning Gå till exempelvis Googles sökmotor för bilder. Välj bildsök och ladda upp din bild. Använd flikarna ”exakta matchningar” och ”om den här bilden”. Du kan också använda Fact Check Explorers bildfunktion på Google, för att få ta del av resultat där faktagranskare skrivit om bilden. Du kan även få en lista över när bilden indexerats av Google i tidsordning, men för att få den funktionen behöver du anmäla dig och gå vidare till ”steg 3”. Från sökningen. Steg 3. Ladda upp din bild och välj ”Image contexts”. Från sökningen. Där hittar vi hunden på en Facebook-sida som länkar vidare till sidan Pawboost, en amerikansk sida för bortsprungna djur, i ett inlägg från i maj förra året. Inlägg på sajten Pawboost maj 2024. Men, om du skulle gå bet på bildsökandet så gäller det att fortsätta skaffa ledtrådar på andra sätt. Vad påstås? Undersök det som står i själva inlägget. Är det rimligt? Kan du hitta ledtrådar?När vi undersöker inlägget och söker på texten, både på svenska, engelska och franska, så hittar vi samma hund i en annan annons från november i fjol. Inlägg på Facebook 25 november 2024 Där står det också att hunden är deprimerad, inte chippad och att man ska hjälpa till att dela inlägget för att nå ägarna - den här gången på engelska: UPDATE : FOURTH DAY! it’s now the 4th day and i haven't found the owners of this guy we picked up on the side road in Homa Bay County He's really depressed, not eating. We took him to the vet he not chipped. Please help me bump this post so I can find the owner. Inlägg på Facebook från 25 november 2024 Den personen har även lagt ut samma text, men med bilder på en annan hund, i en kenyansk lokalgrupp. Inlägg på Facebook 2 december 2024. Om man söker vidare på formuleringarna så hittar man även samma texter men med bilder på helt andra hundar under hösten. Inlägg på Facebook 26 september 2024. På Facebook kan man i amerikanska grupper hitta mängder med motsvarande inlägg som fått spridning efter årsskiftet. Slutsatsen: de här hundannonserna är inte äkta. Det är i alla fall inte så att personen som lagt ut det virala inlägget som nu sprids i Sverige har hittat hunden som syns på bilden.Vad kan syftet vara med de här hundannonserna då? Jo, det kan röra sig om olika taktiker som bedragare använder sig av för att samla följare eller få klick. Linda Maria Vonstad. Linda Maria Vonstad, förbundsordförande för den ideella organisationen Djurskyddet Sverige, uppmanar människor att dela efterlysningar på den geografiska plats där dessa skulle kunna vara relevanta, exempelvis i lokalgrupper, och att först undersöka bilden eller inlägget innan du sprider det vidare. - Det geografiska området spelar ju roll. Då kanske någon säger att djur vandrar över stora områden. Absolut, men de vandrar inte från Belgien till Göteborg, säger Linda Maria Vonstad. Enligt henne är det vanligt att människor misstar utländska djurinlägg för något som hänt i Sverige.- Ja, särskilt i de här snabba flödena när din teknik översätter åt dig, så du kanske inte ens reagerar på att det är översatt, säger Vonstad.Hur tycker du att man ska göra när man ser en sådan här efterlysning? - Ta reda på om det är i ditt område. Ta reda på om bilden använts förut. Titta på texten, är den aktuell? Kolla datumet. Kolla upp individen. Är det sannolikt? Men där får man vara lite försiktig. Det kan ha hänt fastän det verkar osannolikt. Källkritikbyrån har sökt personen bakom kontot som gjort inlägget. Den har inte svarat, men har fortsatt att dela efterlysningar av djur. Kontots aktivitet 20 januari 2025. Sammantaget: Det finns inget som tyder på att personen bakom inlägget faktiskt har hittat hunden - tvärtom har bilden använts förr. De som använder bilden sprider även andra annonser med samma bild och bilder på andra hundar.Det är oklart vilket syfte som Facebook-användaren haft med att sprida vidare en gammal bild på en hund och påstå att hon hittat den. Det skulle kunna vara att samla följare för att sälja kontot vidare. Kontot har nära 9 000 följare nu.Det kan också vara ett sätt att se vilka som lättvindigt delar inlägg vidare. Nästa gång kan inlägg som skickas ut innehålla en länk till något skadligt eller leda till en scamsida. Har du sett någon dela det här inlägget? Tipsa gärna den personen om att vår guide!Här hittar du vår genomgång av bedrägerier som sprids på Facebook:? Stora listan över bluffar på Facebook Är omständigheterna lite annorlunda än det här fallet? Vi har fler tips här:? Stora verktygslådan för viralgranskare Notering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vill du veta mer om samarbetet så läs här. Uppdatering 23 januari: Vi har tillfogat en sammanfattning på engelska samt information om att den tidigaste indexeringen av hundbilden på Google är från en amerikansk sajt med efterlysta hundar. Vi har också lagt till information om hur man använder Fact Check Explorers bildfunktion. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Guide: Så granskar du efterlysningar av djur DESCRIPTION: Viral bild på bortsprungen hund - men bilden har använts förr. CONTENT: Mängder av svenskar har delat en bild på en bortsprungen hund - men bilden är gammal och har använts i andra annonser. ”Undersök inlägg innan du delar”, uppmanar Linda Maria Vonstad på Djurskyddet Sverige. (In English below.) Foto: Skärmdump/Facebook Update 23 Jan: We’ve added an English summary and additional information on the origin of the photo. If you want to read the whole article please use for example Google Translate.In English: A woman posted a photo of a dog in early January and claims that she found it and that she is looking for the owners. However, the picture has been used previously online, in other lost dog posts. We can find the image on a site for missing dogs in May 2024, where it says that the dog was found in the Detroit area in the United States.The reason behind the current viral post is unclear, but it could be a part of a scam, for example building a following to the Facebook profile and then selling it. Another reason could be to map people who share images without checking them. Det virala inlägget med hunden lades ut några dagar in på det nya året och har sedan dess fått över 660 000 delningar på Facebook. Det betyder i allmänhet att den setts av miljontals människor. Inlägg på Facebook 5 januari. Bilden har dock lagts ut tidigare och verkar komma från en sajt för bortsprungna hundar i Detroit-området, där en annons lades ut i maj i fjol. Bilden har sedan dess spridits på Facebook, av andra användare och med en något annorlunda text. Även andra hundar har efterlysts med liknande texter över året.Det tyder på att det rör sig om någon form av lurendrejeri, snarare än verkliga djurvänner som tagit hand om bortsprungna hundar. Vi tittar närmare på den virala bilden som nu spridits i Sverige och hur man kan granska den steg för steg. Så här står det på svenska: UPPDATERING, nu är vi inne på vår 3:e dag och jag söker akut ägarna till denna vackra tjej som vi plockat upp vid vägkanten vid avfarten. Hon är riktigt deprimerad, hon äter inte. Tog henne till veterinären hon är inte microchippad. Hjälp gärna till att sprida detta budskap så jag kan hitta ägaren. Ur skärmdumpad bild Men texten är översatt, ibland spridd som en skärmdump. Hos ursprungskällan är texten på franska. Inlägg på Facebook 5 januari. Personen som delat det ser ut att vara en belgisk kvinna. Hitta ursprungskällan Testa att söka på delar av texten i plattformens egna sökruta eller i en sökmotor. Ta en bit av texten, sätt citationstecken runt och sök. Är det verkligen personen som delat texten som är den verkliga ursprungskällan? I det här fallet syntes avsändaren och man kunde lätt hitta kontot. Granska avsändaren Gå in på profilen, se vad som står om den och vad den lagt ut för saker i övrigt. Dubbelkolla så att inlägget faktiskt finns där. Det är nämligen lätt att fejka skärmdumpade inlägg och få det att se ut som att personen skrivit något helt annat. I fallet med kvinnan som lagt upp den virala bilden så står det att hon är från en stad i Belgien, hon har lagt ut många profilbilder som inte är porträttbilder av henne själv utan kontsnärliga bilder, en del ser ut att vara AI-genererad konst. Från kontots bildgalleri. Huruvida kontot ser ut att tillhöra en riktig person eller inte behöver inte betyda något. Bedragare köper och säljer ofta riktiga konton och Facebook-sidor i syfte att lättare lura människor, eftersom det ser mer genuint ut då.Man får ha i bakhuvudet att kontot kan vara stulet och kika på vad det håller på med i dagsläget.Kvinnan i det här fallet har lagt ut mängder med annonser för bortsprungna djur, och man får scrolla ner för att komma till den aktuella bilden. Om kvinnan hade hittat ägarna, som efterlyses i inlägget, så hade man kunnat upptäcka det då. Hon skulle ha kunnat meddela det i senare inlägg som inte blivit lika virala. Granska bilden Sök på bilden på djuret - ibland finns det ledtrådar där. En omvänd bildsökning är ett bra ställe att börja. Steg 1. Spara ner bilden du vill undersöka Steg 2. Gör en omvänd bildsökning Gå till exempelvis Googles sökmotor för bilder. Välj bildsök och ladda upp din bild. Använd flikarna ”exakta matchningar” och ”om den här bilden”. Du kan också använda Fact Check Explorers bildfunktion på Google, för att få ta del av resultat där faktagranskare skrivit om bilden. Du kan även få en lista över när bilden indexerats av Google i tidsordning, men för att få den funktionen behöver du anmäla dig och gå vidare till ”steg 3”. Från sökningen. Steg 3. Ladda upp din bild och välj ”Image contexts”. Från sökningen. Där hittar vi hunden på en Facebook-sida som länkar vidare till sidan Pawboost, en amerikansk sida för bortsprungna djur, i ett inlägg från i maj förra året. Inlägg på sajten Pawboost maj 2024. Men, om du skulle gå bet på bildsökandet så gäller det att fortsätta skaffa ledtrådar på andra sätt. Vad påstås? Undersök det som står i själva inlägget. Är det rimligt? Kan du hitta ledtrådar?När vi undersöker inlägget och söker på texten, både på svenska, engelska och franska, så hittar vi samma hund i en annan annons från november i fjol. Inlägg på Facebook 25 november 2024 Där står det också att hunden är deprimerad, inte chippad och att man ska hjälpa till att dela inlägget för att nå ägarna - den här gången på engelska: UPDATE : FOURTH DAY! it’s now the 4th day and i haven't found the owners of this guy we picked up on the side road in Homa Bay County He's really depressed, not eating. We took him to the vet he not chipped. Please help me bump this post so I can find the owner. Inlägg på Facebook från 25 november 2024 Den personen har även lagt ut samma text, men med bilder på en annan hund, i en kenyansk lokalgrupp. Inlägg på Facebook 2 december 2024. Om man söker vidare på formuleringarna så hittar man även samma texter men med bilder på helt andra hundar under hösten. Inlägg på Facebook 26 september 2024. På Facebook kan man i amerikanska grupper hitta mängder med motsvarande inlägg som fått spridning efter årsskiftet. Slutsatsen: de här hundannonserna är inte äkta. Det är i alla fall inte så att personen som lagt ut det virala inlägget som nu sprids i Sverige har hittat hunden som syns på bilden.Vad kan syftet vara med de här hundannonserna då? Jo, det kan röra sig om olika taktiker som bedragare använder sig av för att samla följare eller få klick. Linda Maria Vonstad. Linda Maria Vonstad, förbundsordförande för den ideella organisationen Djurskyddet Sverige, uppmanar människor att dela efterlysningar på den geografiska plats där dessa skulle kunna vara relevanta, exempelvis i lokalgrupper, och att först undersöka bilden eller inlägget innan du sprider det vidare. - Det geografiska området spelar ju roll. Då kanske någon säger att djur vandrar över stora områden. Absolut, men de vandrar inte från Belgien till Göteborg, säger Linda Maria Vonstad. Enligt henne är det vanligt att människor misstar utländska djurinlägg för något som hänt i Sverige.- Ja, särskilt i de här snabba flödena när din teknik översätter åt dig, så du kanske inte ens reagerar på att det är översatt, säger Vonstad.Hur tycker du att man ska göra när man ser en sådan här efterlysning? - Ta reda på om det är i ditt område. Ta reda på om bilden använts förut. Titta på texten, är den aktuell? Kolla datumet. Kolla upp individen. Är det sannolikt? Men där får man vara lite försiktig. Det kan ha hänt fastän det verkar osannolikt. Källkritikbyrån har sökt personen bakom kontot som gjort inlägget. Den har inte svarat, men har fortsatt att dela efterlysningar av djur. Kontots aktivitet 20 januari 2025. Sammantaget: Det finns inget som tyder på att personen bakom inlägget faktiskt har hittat hunden - tvärtom har bilden använts förr. De som använder bilden sprider även andra annonser med samma bild och bilder på andra hundar.Det är oklart vilket syfte som Facebook-användaren haft med att sprida vidare en gammal bild på en hund och påstå att hon hittat den. Det skulle kunna vara att samla följare för att sälja kontot vidare. Kontot har nära 9 000 följare nu.Det kan också vara ett sätt att se vilka som lättvindigt delar inlägg vidare. Nästa gång kan inlägg som skickas ut innehålla en länk till något skadligt eller leda till en scamsida. Har du sett någon dela det här inlägget? Tipsa gärna den personen om att vår guide!Här hittar du vår genomgång av bedrägerier som sprids på Facebook:? Stora listan över bluffar på Facebook Är omständigheterna lite annorlunda än det här fallet? Vi har fler tips här:? Stora verktygslådan för viralgranskare Notering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vill du veta mer om samarbetet så läs här. Uppdatering 23 januari: Vi har tillfogat en sammanfattning på engelska samt information om att den tidigaste indexeringen av hundbilden på Google är från en amerikansk sajt med efterlysta hundar. Vi har också lagt till information om hur man använder Fact Check Explorers bildfunktion. Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2299710251c97daf3c8b9e3670eba752ec328bc8Vem tycker du borde få ett källkritikpris? Mejla in ditt förslag till oss!
Vem tycker du borde prisas för sitt arbete för källkritik på nätet? Mejla in ditt förslag till oss!
Foto: Kristina Alexanderson/Internetstiftelsen
Det gyllene förstoringsglaset delas i år ut för åttonde året i rad. Priset ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet.
– I kampen om att hamna högst upp i flödet i sociala medier är en del inte så noga med sanningen, andra vill nå dig med propaganda eller bedrägerier. Att viralgranska har blivit en viktig färdighet i samtiden. Vi vill gärna uppmärksamma de som hjälper andra på det här området, säger Åsa Larsson, redaktör och en av grundarna till faktagranskarinitiativet Källkritikbyrån. Priset delas ut i samband med Källkritikens dag 13 mars.
Så här gör du
Mejla din nominering till kontakt@kallkritikbyran.se med en kort beskrivning och en motivering till varför du vill nominera just det här bidraget.Bidragen ska gälla den gångna året och sista nomineringsdag är 14 februari.
– I en tid då många har sociala medier som sin främsta nyhetskälla blir det allt viktigare att vi utvecklar och underhåller våra källkritiska förmågor. De flesta av oss lever i flöden präglade av snabb information från olika avsändare, där vissa främst försöker vilseleda och skapa splittring och oreda. Därför vill Internetstiftelsen vara med och lyfta goda insatser som hjälper fler att utveckla sina källkritiska förmågor online, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.
Tidigare vinnare
2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin
2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson
2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén
2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider
2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson
2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm
De står bakom priset
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
97f26db950d55549b3490a83c48e34a660ba41132299710251c97daf3c8b9e3670eba752ec328bc8TITLE: Nu utses årets bästa insats för källkritiken på nätet DESCRIPTION: Vem tycker du borde få ett källkritikpris? Mejla in ditt förslag till oss! CONTENT: Vem tycker du borde prisas för sitt arbete för källkritik på nätet? Mejla in ditt förslag till oss! Foto: Kristina Alexanderson/Internetstiftelsen Det gyllene förstoringsglaset delas i år ut för åttonde året i rad. Priset ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. – I kampen om att hamna högst upp i flödet i sociala medier är en del inte så noga med sanningen, andra vill nå dig med propaganda eller bedrägerier. Att viralgranska har blivit en viktig färdighet i samtiden. Vi vill gärna uppmärksamma de som hjälper andra på det här området, säger Åsa Larsson, redaktör och en av grundarna till faktagranskarinitiativet Källkritikbyrån. Priset delas ut i samband med Källkritikens dag 13 mars. Så här gör du Mejla din nominering till kontakt@kallkritikbyran.se med en kort beskrivning och en motivering till varför du vill nominera just det här bidraget.Bidragen ska gälla den gångna året och sista nomineringsdag är 14 februari. – I en tid då många har sociala medier som sin främsta nyhetskälla blir det allt viktigare att vi utvecklar och underhåller våra källkritiska förmågor. De flesta av oss lever i flöden präglade av snabb information från olika avsändare, där vissa främst försöker vilseleda och skapa splittring och oreda. Därför vill Internetstiftelsen vara med och lyfta goda insatser som hjälper fler att utveckla sina källkritiska förmågor online, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen. Tidigare vinnare 2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin 2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson 2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén 2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider 2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson 2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm De står bakom priset Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
TITLE: Nu utses årets bästa insats för källkritiken på nätet DESCRIPTION: Vem tycker du borde få ett källkritikpris? Mejla in ditt förslag till oss! CONTENT: Vem tycker du borde prisas för sitt arbete för källkritik på nätet? Mejla in ditt förslag till oss! Foto: Kristina Alexanderson/Internetstiftelsen Det gyllene förstoringsglaset delas i år ut för åttonde året i rad. Priset ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. – I kampen om att hamna högst upp i flödet i sociala medier är en del inte så noga med sanningen, andra vill nå dig med propaganda eller bedrägerier. Att viralgranska har blivit en viktig färdighet i samtiden. Vi vill gärna uppmärksamma de som hjälper andra på det här området, säger Åsa Larsson, redaktör och en av grundarna till faktagranskarinitiativet Källkritikbyrån. Priset delas ut i samband med Källkritikens dag 13 mars. Så här gör du Mejla din nominering till kontakt@kallkritikbyran.se med en kort beskrivning och en motivering till varför du vill nominera just det här bidraget.Bidragen ska gälla den gångna året och sista nomineringsdag är 14 februari. – I en tid då många har sociala medier som sin främsta nyhetskälla blir det allt viktigare att vi utvecklar och underhåller våra källkritiska förmågor. De flesta av oss lever i flöden präglade av snabb information från olika avsändare, där vissa främst försöker vilseleda och skapa splittring och oreda. Därför vill Internetstiftelsen vara med och lyfta goda insatser som hjälper fler att utveckla sina källkritiska förmågor online, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen. Tidigare vinnare 2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin 2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson 2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén 2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider 2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson 2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm De står bakom priset Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
4ff41ca92a7a30778110c93e105cdd893174ad7fSupervalår och AI-bluffar - här är hela listan på Källkritikbyråns granskningar!
Trollfabriker, AI-bluffar och konspirationsteorier - vi går igenom vår rapportering från ett turbulent år.
Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
2024 var ett supervalår ute i världen och det fanns en oro för att desinformation och påverkanskampanjer skulle störa valen. Men hur blev det med den saken?
Påverkansförsök inom politiken
Rysk påverkan har inte varit ett lika stort problem för Sverige som för andra större länder i år, men det har funnits ett par exempel. I april berättade vi på Källkritikbyrån om den ryska propagandasajten Pravda som dykt upp i Sverige och i maj om ryska påverkansförsök som bland annat riktats mot världens faktagranskare.
Källkritikbyråns artikel från 4 juni 2024.
Under slutspurten till valet till EU-parlamentet i juni uppdagades flera vilseledningsförsök, däribland Sverigedemokraternas trollfabrik. Partiet har hållit sig med anställda som drivit trollkonton, något som SD tidigare nekat till.Det lilla partiet Alternativ för Sverige lurade kändisar att göra reklam för dem och det spreds även en hel del vilseledande påståenden om politiska åtgärder, som exempelvis frågan om man får bränna trädgårdsavfall i samband med Valborg. Här hittar du hela genomgången!
I USA kunde vi se en del ryktesspridning om valfusk, men det mesta lade sig direkt efter valnatten.
Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024
Uppsving för konspirationstroende
I och med Donald Trumps valvinst i november har konspirationstroende världen över vädrat morgonluft, särskilt då Trump nominerade vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy till posten som hälsominister. Källkritikbyrån gick i november igenom Kennedys påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism.
Även konspirationsteorier om norrsken, orkaner och hållbarhetsmärkningar har spridits.
Inlägg på Facebook 10 oktober.
Klimatåtgärder i fokus
När klimat diskuterats på nätet har en hel del felaktigheter dykt upp, i ämnen som vindkraft, solcykler och hur koldioxidhalten påverkar klimatet. En svensk skådespelare hävdade exempelvis i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland skulle släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast, något som motsägs av experter och myndigheter.
Under slutet av året har det även spridits vilseledande påståenden om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer, i allt från Jordbruksaktuellt till Fria tider.
Från Källkritikbyråns artikel 13 december.
Dropshipping och AI-bluffar
Bedragare har dragit nytta av den snabba utvecklingen inom AI under året.
Påstådda familjeföretag annonserar att de tyvärr tvingas lägga ner och därför har rea. I fjol larmade många kunder som kände sig lurade av de här annonserna.
Annons på Facebook i september 2024.
Fenomenet bakom kallas för dropshipping. I de här fallen rör det sig inte om några lokala butiker med lång tradition, i motsats till vad sajterna påstår.På sistone har vi sett de påhittade historierna utsmyckas med AI-genererade bilder och filmer, som i det här exemplet:
AI-genererad bluffreklam upplagd på Facebook 21 december 2024.
Bedragare har med hjälp av AI kunnat utveckla sätten de når sina offer på, både när det gäller att snabbt skapa en stor mängd bluffsajter och profiler i sociala medier. Ibland fabriceras även bilderna som i fallet med sidan ”Astrids väskor”.
AI-bild på Facebook från 26 oktober.
Kändisar i olika länder utnyttjas ofta i bluffarna, bland annat med hjälp av deepfejkade videor.
Deepfake-video med en AI-manipulerad Helena Bergström från 8 januari 2024.
Under vårvintern rapporterade vi på Källkritikbyrån om olika sorters AI-drivna investeringsbedrägerier och i oktober om bedragare som dragit nytta av att klädföretaget Odd Molly gått i konkurs och skapat en falsk Odd Molly-sida som lockade med reapriser.I slutet av november gick vi tillsammans med våra nordiska faktagranskar-kollegor igenom hur två män i Ungern spridit falska erbjudanden om ”2-minuters hälsokontroller” i hela Norden.
Julkäbbel
Två manipulerade bilder fick en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ordet julbord till förmån för ”vinterbord”. På slutet av året spreds även en gammal bild från förra julen på en matlåda med julmat som upprörde många - men delar av måltiden saknades på bilden.
Nu är året till ända och vi startar om på nytt. För den som vill slippa att gå på bluffar i flödet är det till stor nytta att ha läst om liknande historier tidigare. Därför kommer här hela listan av granskningar och guider från året som gått!
JanuariPåståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa saltBirgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självDet händer när du går på rea-bluffarna på FacebookGuide: Så kollar du upp en bluffannons på FacebookSanningen som inte fanns på en mack i ÖrebroFebruariVarför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?Rykte på Tiktok eller äkta hot - vad ska man göra när vi inte vet?"Perverst!" - så tolkades hällristningskonst på TwitterMinnesforskare: "Vi minns fel hela tiden"Så här har vinterns rea-bluffar på Facebook sett utNej, Jenny Strömstedt vill inte visa hur du "blir rik utan att stiga upp ur soffan"Nej, du kan inte uppgradera Facebook genom att dela ett kedjebrev"Luftvägsrensare" påstås kunna rädda liv - rekommenderas inte av experterNej, gamla vargar går inte först i snö och sätter takten för flockenMarsJubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna utFejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på FacebookNej, Dollarstore lottar inte ut 10 000 kronor på FacebookGuide: Stora verktygslådan för viralgranskareBlufftävling lockar med "Iphones och kontanter"AprilNej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplastKronprinsessan Victoria utnyttjas i AI-bluff - som Meta tjänar påNej, Greta Thunberg har inte bett kineser att sluta med ätpinnarNej, Jimmie Åkesson vill inte tipsa om en AI-app som kan göra dig rikRysk propagandasida startad i Sverige - så ser den utKonspirationsteori om ledartext sprids efter attacken i GubbängenMajNej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekterNej, meteorologerna har inte bytt sätt att mäta temperaturKungen och statsministern utnyttjas i deepfake-annonserNej, muslimska anställda blev inte avstängda inför ESCForskarna: Det här betyder orden i trollfabriksdebattenNej, norrskenet var inte experiment från HAARPSkräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på FacebookGamla matbilder ställer asylsökande mot äldreJuniVilseledning inför EU-valet - så här ser försöken utKoordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVTNej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmningAugustiNej, Facebook har inte förbjudit "Fader vår"Här är påståendena som sprids om mpox - eko från coronapandeminSeptemberStor missuppfattning om liten andel CO2 i luftenAI-genererad bild sprids - påstås vara Imane KhelifHögtalare för 20 kronor lockbete i bluffannonsNej, klimatforskningen har inte glömt molnenOktoberNej, människan kan inte skapa orkanerFel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideoFalsk Odd Molly-sida gör reklam på FacebookGammal bluff om Khaleds kaviar sprids igenVilseledande inlägg om kort och 500-lappar - det här gällerNovemberSå sprids anklagelser om valfusk inför valet i USAValet i USA: Så navigerar du i informationskaosetFluorid i dricksvattnet - så säger forskarnaFöreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccinGuide: Så undviker du att luras av blufferbjudandenBluffsida lockar med "lyxig familjeresa" till LapplandHär är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"DecemberSå sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från korSatir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilskaFrån Jordbruksaktuellt till Fria tider - så spreds fel om Bovaer ? Här hittar du en lista med Källkritikbyråns granskningar mellan 2020 och 2023
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
97b677ac7a64f8b0a0a90745d34ebbf8889b94ad4ff41ca92a7a30778110c93e105cdd893174ad7fTITLE: Så såg 2024 ut på den svenska fejkarenan DESCRIPTION: Supervalår och AI-bluffar - här är hela listan på Källkritikbyråns granskningar! CONTENT: Trollfabriker, AI-bluffar och konspirationsteorier - vi går igenom vår rapportering från ett turbulent år. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay 2024 var ett supervalår ute i världen och det fanns en oro för att desinformation och påverkanskampanjer skulle störa valen. Men hur blev det med den saken? Påverkansförsök inom politiken Rysk påverkan har inte varit ett lika stort problem för Sverige som för andra större länder i år, men det har funnits ett par exempel. I april berättade vi på Källkritikbyrån om den ryska propagandasajten Pravda som dykt upp i Sverige och i maj om ryska påverkansförsök som bland annat riktats mot världens faktagranskare. Källkritikbyråns artikel från 4 juni 2024. Under slutspurten till valet till EU-parlamentet i juni uppdagades flera vilseledningsförsök, däribland Sverigedemokraternas trollfabrik. Partiet har hållit sig med anställda som drivit trollkonton, något som SD tidigare nekat till.Det lilla partiet Alternativ för Sverige lurade kändisar att göra reklam för dem och det spreds även en hel del vilseledande påståenden om politiska åtgärder, som exempelvis frågan om man får bränna trädgårdsavfall i samband med Valborg. Här hittar du hela genomgången! I USA kunde vi se en del ryktesspridning om valfusk, men det mesta lade sig direkt efter valnatten. Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024 Uppsving för konspirationstroende I och med Donald Trumps valvinst i november har konspirationstroende världen över vädrat morgonluft, särskilt då Trump nominerade vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy till posten som hälsominister. Källkritikbyrån gick i november igenom Kennedys påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism. Även konspirationsteorier om norrsken, orkaner och hållbarhetsmärkningar har spridits. Inlägg på Facebook 10 oktober. Klimatåtgärder i fokus När klimat diskuterats på nätet har en hel del felaktigheter dykt upp, i ämnen som vindkraft, solcykler och hur koldioxidhalten påverkar klimatet. En svensk skådespelare hävdade exempelvis i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland skulle släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast, något som motsägs av experter och myndigheter. Under slutet av året har det även spridits vilseledande påståenden om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer, i allt från Jordbruksaktuellt till Fria tider. Från Källkritikbyråns artikel 13 december. Dropshipping och AI-bluffar Bedragare har dragit nytta av den snabba utvecklingen inom AI under året. Påstådda familjeföretag annonserar att de tyvärr tvingas lägga ner och därför har rea. I fjol larmade många kunder som kände sig lurade av de här annonserna. Annons på Facebook i september 2024. Fenomenet bakom kallas för dropshipping. I de här fallen rör det sig inte om några lokala butiker med lång tradition, i motsats till vad sajterna påstår.På sistone har vi sett de påhittade historierna utsmyckas med AI-genererade bilder och filmer, som i det här exemplet: AI-genererad bluffreklam upplagd på Facebook 21 december 2024. Bedragare har med hjälp av AI kunnat utveckla sätten de når sina offer på, både när det gäller att snabbt skapa en stor mängd bluffsajter och profiler i sociala medier. Ibland fabriceras även bilderna som i fallet med sidan ”Astrids väskor”. AI-bild på Facebook från 26 oktober. Kändisar i olika länder utnyttjas ofta i bluffarna, bland annat med hjälp av deepfejkade videor. Deepfake-video med en AI-manipulerad Helena Bergström från 8 januari 2024. Under vårvintern rapporterade vi på Källkritikbyrån om olika sorters AI-drivna investeringsbedrägerier och i oktober om bedragare som dragit nytta av att klädföretaget Odd Molly gått i konkurs och skapat en falsk Odd Molly-sida som lockade med reapriser.I slutet av november gick vi tillsammans med våra nordiska faktagranskar-kollegor igenom hur två män i Ungern spridit falska erbjudanden om ”2-minuters hälsokontroller” i hela Norden. Julkäbbel Två manipulerade bilder fick en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ordet julbord till förmån för ”vinterbord”. På slutet av året spreds även en gammal bild från förra julen på en matlåda med julmat som upprörde många - men delar av måltiden saknades på bilden. Nu är året till ända och vi startar om på nytt. För den som vill slippa att gå på bluffar i flödet är det till stor nytta att ha läst om liknande historier tidigare. Därför kommer här hela listan av granskningar och guider från året som gått! JanuariPåståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa saltBirgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självDet händer när du går på rea-bluffarna på FacebookGuide: Så kollar du upp en bluffannons på FacebookSanningen som inte fanns på en mack i ÖrebroFebruariVarför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?Rykte på Tiktok eller äkta hot - vad ska man göra när vi inte vet?"Perverst!" - så tolkades hällristningskonst på TwitterMinnesforskare: "Vi minns fel hela tiden"Så här har vinterns rea-bluffar på Facebook sett utNej, Jenny Strömstedt vill inte visa hur du "blir rik utan att stiga upp ur soffan"Nej, du kan inte uppgradera Facebook genom att dela ett kedjebrev"Luftvägsrensare" påstås kunna rädda liv - rekommenderas inte av experterNej, gamla vargar går inte först i snö och sätter takten för flockenMarsJubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna utFejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på FacebookNej, Dollarstore lottar inte ut 10 000 kronor på FacebookGuide: Stora verktygslådan för viralgranskareBlufftävling lockar med "Iphones och kontanter"AprilNej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplastKronprinsessan Victoria utnyttjas i AI-bluff - som Meta tjänar påNej, Greta Thunberg har inte bett kineser att sluta med ätpinnarNej, Jimmie Åkesson vill inte tipsa om en AI-app som kan göra dig rikRysk propagandasida startad i Sverige - så ser den utKonspirationsteori om ledartext sprids efter attacken i GubbängenMajNej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekterNej, meteorologerna har inte bytt sätt att mäta temperaturKungen och statsministern utnyttjas i deepfake-annonserNej, muslimska anställda blev inte avstängda inför ESCForskarna: Det här betyder orden i trollfabriksdebattenNej, norrskenet var inte experiment från HAARPSkräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på FacebookGamla matbilder ställer asylsökande mot äldreJuniVilseledning inför EU-valet - så här ser försöken utKoordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVTNej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmningAugustiNej, Facebook har inte förbjudit "Fader vår"Här är påståendena som sprids om mpox - eko från coronapandeminSeptemberStor missuppfattning om liten andel CO2 i luftenAI-genererad bild sprids - påstås vara Imane KhelifHögtalare för 20 kronor lockbete i bluffannonsNej, klimatforskningen har inte glömt molnenOktoberNej, människan kan inte skapa orkanerFel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideoFalsk Odd Molly-sida gör reklam på FacebookGammal bluff om Khaleds kaviar sprids igenVilseledande inlägg om kort och 500-lappar - det här gällerNovemberSå sprids anklagelser om valfusk inför valet i USAValet i USA: Så navigerar du i informationskaosetFluorid i dricksvattnet - så säger forskarnaFöreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccinGuide: Så undviker du att luras av blufferbjudandenBluffsida lockar med "lyxig familjeresa" till LapplandHär är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"DecemberSå sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från korSatir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilskaFrån Jordbruksaktuellt till Fria tider - så spreds fel om Bovaer ? Här hittar du en lista med Källkritikbyråns granskningar mellan 2020 och 2023 Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Så såg 2024 ut på den svenska fejkarenan DESCRIPTION: Supervalår och AI-bluffar - här är hela listan på Källkritikbyråns granskningar! CONTENT: Trollfabriker, AI-bluffar och konspirationsteorier - vi går igenom vår rapportering från ett turbulent år. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay 2024 var ett supervalår ute i världen och det fanns en oro för att desinformation och påverkanskampanjer skulle störa valen. Men hur blev det med den saken? Påverkansförsök inom politiken Rysk påverkan har inte varit ett lika stort problem för Sverige som för andra större länder i år, men det har funnits ett par exempel. I april berättade vi på Källkritikbyrån om den ryska propagandasajten Pravda som dykt upp i Sverige och i maj om ryska påverkansförsök som bland annat riktats mot världens faktagranskare. Källkritikbyråns artikel från 4 juni 2024. Under slutspurten till valet till EU-parlamentet i juni uppdagades flera vilseledningsförsök, däribland Sverigedemokraternas trollfabrik. Partiet har hållit sig med anställda som drivit trollkonton, något som SD tidigare nekat till.Det lilla partiet Alternativ för Sverige lurade kändisar att göra reklam för dem och det spreds även en hel del vilseledande påståenden om politiska åtgärder, som exempelvis frågan om man får bränna trädgårdsavfall i samband med Valborg. Här hittar du hela genomgången! I USA kunde vi se en del ryktesspridning om valfusk, men det mesta lade sig direkt efter valnatten. Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024 Uppsving för konspirationstroende I och med Donald Trumps valvinst i november har konspirationstroende världen över vädrat morgonluft, särskilt då Trump nominerade vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy till posten som hälsominister. Källkritikbyrån gick i november igenom Kennedys påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism. Även konspirationsteorier om norrsken, orkaner och hållbarhetsmärkningar har spridits. Inlägg på Facebook 10 oktober. Klimatåtgärder i fokus När klimat diskuterats på nätet har en hel del felaktigheter dykt upp, i ämnen som vindkraft, solcykler och hur koldioxidhalten påverkar klimatet. En svensk skådespelare hävdade exempelvis i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland skulle släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast, något som motsägs av experter och myndigheter. Under slutet av året har det även spridits vilseledande påståenden om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer, i allt från Jordbruksaktuellt till Fria tider. Från Källkritikbyråns artikel 13 december. Dropshipping och AI-bluffar Bedragare har dragit nytta av den snabba utvecklingen inom AI under året. Påstådda familjeföretag annonserar att de tyvärr tvingas lägga ner och därför har rea. I fjol larmade många kunder som kände sig lurade av de här annonserna. Annons på Facebook i september 2024. Fenomenet bakom kallas för dropshipping. I de här fallen rör det sig inte om några lokala butiker med lång tradition, i motsats till vad sajterna påstår.På sistone har vi sett de påhittade historierna utsmyckas med AI-genererade bilder och filmer, som i det här exemplet: AI-genererad bluffreklam upplagd på Facebook 21 december 2024. Bedragare har med hjälp av AI kunnat utveckla sätten de når sina offer på, både när det gäller att snabbt skapa en stor mängd bluffsajter och profiler i sociala medier. Ibland fabriceras även bilderna som i fallet med sidan ”Astrids väskor”. AI-bild på Facebook från 26 oktober. Kändisar i olika länder utnyttjas ofta i bluffarna, bland annat med hjälp av deepfejkade videor. Deepfake-video med en AI-manipulerad Helena Bergström från 8 januari 2024. Under vårvintern rapporterade vi på Källkritikbyrån om olika sorters AI-drivna investeringsbedrägerier och i oktober om bedragare som dragit nytta av att klädföretaget Odd Molly gått i konkurs och skapat en falsk Odd Molly-sida som lockade med reapriser.I slutet av november gick vi tillsammans med våra nordiska faktagranskar-kollegor igenom hur två män i Ungern spridit falska erbjudanden om ”2-minuters hälsokontroller” i hela Norden. Julkäbbel Två manipulerade bilder fick en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ordet julbord till förmån för ”vinterbord”. På slutet av året spreds även en gammal bild från förra julen på en matlåda med julmat som upprörde många - men delar av måltiden saknades på bilden. Nu är året till ända och vi startar om på nytt. För den som vill slippa att gå på bluffar i flödet är det till stor nytta att ha läst om liknande historier tidigare. Därför kommer här hela listan av granskningar och guider från året som gått! JanuariPåståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa saltBirgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självDet händer när du går på rea-bluffarna på FacebookGuide: Så kollar du upp en bluffannons på FacebookSanningen som inte fanns på en mack i ÖrebroFebruariVarför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?Rykte på Tiktok eller äkta hot - vad ska man göra när vi inte vet?"Perverst!" - så tolkades hällristningskonst på TwitterMinnesforskare: "Vi minns fel hela tiden"Så här har vinterns rea-bluffar på Facebook sett utNej, Jenny Strömstedt vill inte visa hur du "blir rik utan att stiga upp ur soffan"Nej, du kan inte uppgradera Facebook genom att dela ett kedjebrev"Luftvägsrensare" påstås kunna rädda liv - rekommenderas inte av experterNej, gamla vargar går inte först i snö och sätter takten för flockenMarsJubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna utFejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på FacebookNej, Dollarstore lottar inte ut 10 000 kronor på FacebookGuide: Stora verktygslådan för viralgranskareBlufftävling lockar med "Iphones och kontanter"AprilNej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplastKronprinsessan Victoria utnyttjas i AI-bluff - som Meta tjänar påNej, Greta Thunberg har inte bett kineser att sluta med ätpinnarNej, Jimmie Åkesson vill inte tipsa om en AI-app som kan göra dig rikRysk propagandasida startad i Sverige - så ser den utKonspirationsteori om ledartext sprids efter attacken i GubbängenMajNej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekterNej, meteorologerna har inte bytt sätt att mäta temperaturKungen och statsministern utnyttjas i deepfake-annonserNej, muslimska anställda blev inte avstängda inför ESCForskarna: Det här betyder orden i trollfabriksdebattenNej, norrskenet var inte experiment från HAARPSkräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på FacebookGamla matbilder ställer asylsökande mot äldreJuniVilseledning inför EU-valet - så här ser försöken utKoordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVTNej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmningAugustiNej, Facebook har inte förbjudit "Fader vår"Här är påståendena som sprids om mpox - eko från coronapandeminSeptemberStor missuppfattning om liten andel CO2 i luftenAI-genererad bild sprids - påstås vara Imane KhelifHögtalare för 20 kronor lockbete i bluffannonsNej, klimatforskningen har inte glömt molnenOktoberNej, människan kan inte skapa orkanerFel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideoFalsk Odd Molly-sida gör reklam på FacebookGammal bluff om Khaleds kaviar sprids igenVilseledande inlägg om kort och 500-lappar - det här gällerNovemberSå sprids anklagelser om valfusk inför valet i USAValet i USA: Så navigerar du i informationskaosetFluorid i dricksvattnet - så säger forskarnaFöreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccinGuide: Så undviker du att luras av blufferbjudandenBluffsida lockar med "lyxig familjeresa" till LapplandHär är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"DecemberSå sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från korSatir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilskaFrån Jordbruksaktuellt till Fria tider - så spreds fel om Bovaer ? Här hittar du en lista med Källkritikbyråns granskningar mellan 2020 och 2023 Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!