6f8adb54a144a2798dc1b150913494ac157d90c1Libanon har utfärdat en nationell sorgedag efter onsdagens omfattande israeliska attacker mot landet – då hundratals dödades och skadades runt om i landet. Attackvågen hotar den bräckliga vapenvilan mellan Iran och USA.
Libanon har utfärdat en nationell sorgedag efter onsdagens omfattande israeliska attacker mot landet – då hundratals dödades och skadades runt om i landet. Attackvågen hotar den bräckliga vapenvilan mellan Iran och USA.
3bf01363573f101e2ffb84a27d2358cb1a983978Kvinna åtalas – bet av sin mans tunga, 18-åring döms efter vansinnesfärd i Umeå, åtal väckt för omfattande mc-stölder i Mellansverige och utredning om sjukhusförgiftningarna läggs ned.
Kvinna åtalas – bet av sin mans tunga, 18-åring döms efter vansinnesfärd i Umeå, åtal väckt för omfattande mc-stölder i Mellansverige och utredning om sjukhusförgiftningarna läggs ned.
23df204aee356c0434d8cc891c3b10ed422d1592Tusentals personer står i kö för att besöka Spotify-grundaren Daniel Eks satsning Neko health. På kliniken i Stockholm är väntetiden flera månader, i vissa fall år. Ett besök på mottagningen kostar flera tusen kronor och säljs in som en investering i din hälsa. Men vad är det egentligen man får? Och vad kan techmogulen göra med din patientdata? Dagens ETC:s reporter beger sig till Östermalm för att testa den omtalade undersökningen.
Tusentals personer står i kö för att besöka Spotify-grundaren Daniel Eks satsning Neko health. På kliniken i Stockholm är väntetiden flera månader, i vissa fall år. Ett besök på mottagningen kostar flera tusen kronor och säljs in som en investering i din hälsa. Men vad är det egentligen man får? Och vad kan techmogulen göra med din patientdata? Dagens ETC:s reporter beger sig till Östermalm för att testa den omtalade undersökningen.
6f8d1c5733da4f1d2ee9d1b4f576f33bc5be7b2623df204aee356c0434d8cc891c3b10ed422d1592TITLE: Daniel Eks nya guldgruva: dina leverfläckar DESCRIPTION: Tusentals personer står i kö för att besöka Spotify-grundaren Daniel Eks satsning Neko health. På kliniken i Stockholm är väntetiden flera månader, i vissa fall år. Ett besök på mottagningen kostar flera tusen kronor och säljs in som en investering i din hälsa. Men vad är det egentligen man får? Och vad kan techmogulen göra med din patientdata? Dagens ETC:s reporter beger sig till Östermalm för att testa den omtalade undersökningen. CONTENT: Tusentals personer står i kö för att besöka Spotify-grundaren Daniel Eks satsning Neko health. På kliniken i Stockholm är väntetiden flera månader, i vissa fall år. Ett besök på mottagningen kostar flera tusen kronor och säljs in som en investering i din hälsa. Men vad är det egentligen man får? Och vad kan techmogulen göra med din patientdata? Dagens ETC:s reporter beger sig till Östermalm för att testa den omtalade undersökningen.
TITLE: Tusentals står i kö – för techmiljardärens hälsoklinik DESCRIPTION: Tusentals personer står i kö för att besöka Spotify-grundaren Daniel Eks satsning Neko health. På kliniken i Stockholm är väntetiden flera månader, i vissa fall år. Ett besök på mottagningen kostar flera tusen kronor och säljs in som en investering i din hälsa. Men vad är det egentligen man får? Och vad kan techmogulen göra med din patientdata? Dagens ETC:s reporter beger sig till Östermalm för att testa den omtalade undersökningen. CONTENT: Tusentals personer står i kö för att besöka Spotify-grundaren Daniel Eks satsning Neko health. På kliniken i Stockholm är väntetiden flera månader, i vissa fall år. Ett besök på mottagningen kostar flera tusen kronor och säljs in som en investering i din hälsa. Men vad är det egentligen man får? Och vad kan techmogulen göra med din patientdata? Dagens ETC:s reporter beger sig till Östermalm för att testa den omtalade undersökningen.
22c7538d0972f3cb972e95d6447acbc3c89d0b2eRegeringen går fram med en massiv straffreform, trots kritik från lagrådet. Bland annat skärps straffen för ett 50-tal brott. Redan i sommar kommer straff för gängkriminella dubbleras. Det innebär att även 13-åringar involverade i gängkriminalitet kan få dubbelt så långa fängelsestraff. – Den här regeln kommer att träffa alla som begår brott i den gängkriminella miljön, säger justitieminister Gunnar Strömmer
Regeringen går fram med en massiv straffreform, trots kritik från lagrådet. Bland annat skärps straffen för ett 50-tal brott. Redan i sommar kommer straff för gängkriminella dubbleras. Det innebär att även 13-åringar involverade i gängkriminalitet kan få dubbelt så långa fängelsestraff. – Den här regeln kommer att träffa alla som begår brott i den gängkriminella miljön, säger justitieminister Gunnar Strömmer
471ce851f81507d87200b994d5de22ef582ee2ce22c7538d0972f3cb972e95d6447acbc3c89d0b2eTITLE: Dubbla straff för gängkriminella i sommar DESCRIPTION: Redan i sommar blir det dubbla straff för gängkriminella. Regeringen och SD går vidare med förslaget trots den hårda kritiken från lagrådet. CONTENT: Redan i sommar blir det dubbla straff för gängkriminella. Regeringen och SD går vidare med förslaget trots den hårda kritiken från lagrådet.
TITLE: Regeringen dubblar straffen för gängkriminella DESCRIPTION: Regeringen går fram med en massiv straffreform, trots kritik från lagrådet. Bland annat skärps straffen för ett 50-tal brott. Redan i sommar kommer straff för gängkriminella dubbleras. Det innebär att även 13-åringar involverade i gängkriminalitet kan få dubbelt så långa fängelsestraff. – Den här regeln kommer att träffa alla som begår brott i den gängkriminella miljön, säger justitieminister Gunnar Strömmer CONTENT: Regeringen går fram med en massiv straffreform, trots kritik från lagrådet. Bland annat skärps straffen för ett 50-tal brott. Redan i sommar kommer straff för gängkriminella dubbleras. Det innebär att även 13-åringar involverade i gängkriminalitet kan få dubbelt så långa fängelsestraff. – Den här regeln kommer att träffa alla som begår brott i den gängkriminella miljön, säger justitieminister Gunnar Strömmer
8dca159cbc2ec617f6771c946a52e1cb2bac756dJordnedgång
Jordnedgång
c50c4a61f5230ddc35f4ad5165ee11928ee09ac6I debatten låter det som att energikrisen kräver mer fossila bränslen och att omställningen måste bromsas för “vanligt folks skull”. Men det är just vanligt folk som har förlorat på varje kris. Samtidigt växer en tyst revolution där människor tar kontroll över sin egen el och bygger ett billigare och mer oberoende system.
I debatten låter det som att energikrisen kräver mer fossila bränslen och att omställningen måste bromsas för “vanligt folks skull”. Men det är just vanligt folk som har förlorat på varje kris. Samtidigt växer en tyst revolution där människor tar kontroll över sin egen el och bygger ett billigare och mer oberoende system.
403ab80810a30317abfe44bd0da7fb960f19ef0cPandemier, krig, naturkatastrofer och hunger är självklara inslag i historien. Skillnaden är mängden av nyheter och hastigheten i nyhetsförmedlingen, liksom hur långt in i vardagslivet den når, oavsett tid på dygnet.
Pandemier, krig, naturkatastrofer och hunger är självklara inslag i historien. Skillnaden är mängden av nyheter och hastigheten i nyhetsförmedlingen, liksom hur långt in i vardagslivet den når, oavsett tid på dygnet.
48303b5f5277d75a1e1d0b47d8f92888936e5552The astronauts of the Artemis II mission captured several stunning photographs of the moon, but some posts online shared fake images instead.
The astronauts of the Artemis II mission captured several stunning photographs of the moon, but some posts online shared fake images instead.
845bf72f6a22018013c849aa8ab4713c6542be59Tillgången till rehabilitering för reumatiker måste förbättras, skriver Reumatikerförbundet.
Inlägget Rehabilitering avgör reumatikers livskvalitet dök först upp på Dagens Arena.
Tillgången till rehabilitering vid reumatisk sjukdom har försämrats de senaste fem åren. Det är allvarligt när vi vet att rehabilitering kan avgöra om någon kan jobba eller behöver vara sjukskriven, skriver förbundets ordförande Lotta Håkansson.
Rehabilitering är en insats från vården som syftar till att individen ska kunna leva ett så självständigt och aktivt liv som möjligt. Den sker ofta i samverkan mellan olika professioner och kan inkludera träning, hjälpmedel, anpassningar och stöd i vardagen. Men vilken rehabilitering individen erbjuds ser väldigt olika ut och det kan bli mycket jagande för den enskilda patienten för att få den rehabilitering som behövs.
En av förklaringarna är att rehabiliteringen i stort sett stängdes ned under pandemin, och vården har fortfarande inte kommit tillbaka till samma nivå som tidigare. En annan förklaring är neddragningarna i vården – när det ska dras ner på kostnader hamnar ofta rehabiliteringen i skottgluggen.
Under våren 2026 har Reumatikerförbundet genomfört en nationell medlemsenkät om tillgången till rehabilitering för människor med reumatiska sjukdomar. Sjukdomarna ingår i kategorin “rörelseorganens sjukdomar” som orsakar cirka 20 procent av alla läkarbesök i primärvården.
Resultatet från medlemsenkäten och de över 6000 svar som kommit in ger en bild av hur rehabiliteringen för reumatiker ser ut i Sverige i dag. En majoritet av respondenterna, 84 procent, uppger att rehabilitering är viktig eller mycket viktig för deras liv och hälsa, vilket är en tydlig ökning jämfört med 2022 och 2018 då de senaste enkäterna genomfördes. Bland dem som fått rehabilitering anser nästan tre av fyra att insatserna har stor effekt på deras hälsa.
När respondenterna får precisera vilka effekter rehabilitering ger dem svarar de så här:
84 procent anser att rehabiliteringen gör att de klarar av vardagen bättre (38 procent instämmer helt och 46 procent instämmer delvis).
60 procent uppger att den förbättrar deras arbetsförmåga (23 procent instämmer helt, 37 procent instämmer delvis).
81 procent säger att de kan vara mer fysiskt aktiva (34 procent instämmer helt, 47 procent instämmer delvis).
Majoriteten anser alltså att rehabilitering på ett avgörande sätt förbättrar deras livskvalitet och möjligheter att klara sitt vardagsliv. Med detta i åtanke är det beklämmande att ta del av en av enkätens slutsatser: att en hög andel av respondenterna inte har fått någon rehabilitering alls. Hela 42 procent svarar nej på frågan. Av dessa säger sju av tio att de gärna skulle vilja få rehabilitering.
Riksdagen röstade nyligen igenom förslaget om att alla kommuner ska tillsätta en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), något som Reumatikerförbundet och andra aktörer har verkat för i många år. Nu ser vi fram emot Socialstyrelsens förslag på nationell strategi och handlingsplan för rehabilitering och habilitering. Vi förutsätter att den kommer att innehålla flera kloka förslag, som regeringen sedan omsätter i förslag till ny lagstiftning. Nya resurser kommer också att behöva tillföras.
Rehabilitering behöver inte bara vara skillnaden mellan jobb och sjukskrivning. Den kan också vara skillnaden mellan att kunna leka med sina barn eller barnbarn eller att tvingas titta på. Att orka genomföra en resa eller bli hemmavid. Att kunna klara städningen själv eller behöva be om hjälp.
Alla med behov måste erbjudas rehabilitering, oavsett var de bor. Låt fler få möjlighet att leva sina liv fullt ut.
Lotta Håkansson, förbundsordförande, Reumatikerförbundet
Inlägget Rehabilitering avgör reumatikers livskvalitet dök först upp på Dagens Arena.
a503a0221082a4d3d3fb56f5d35642aa36a32680I flera länder har det redan införts. I Sverige blir moståndet hårt.
Inlägget Blir det kortare arbetstid? dök först upp på Dagens Arena.
I Norge var det rättviseskäl, i Tyskland en åtgärd för att minska arbetslösheten och i Danmark en del av en omfattande krisbekämpning. I samtliga fall ledde det till att arbetstiden kortades. Trots benhårt motstånd från arbetsgivarna hoppas nu LO åstadkomma kortare arbetstid också i Sverige.
När det gäller reformer och åtgärder på arbetsmarknaden som åstadkommits genom samarbete mellan fack och arbetsgivare brukar Sverige nämnas som ett föregångsland.
Men partsansträngningarna gäller definitivt inte arbetstiden i Sverige. Medan facken i Norge, Danmark och Tyskland tog strid för kortare arbetstid under 1980-talet var det tyst i Sverige. Nu, 40 år senare, har frågan om arbetstidsförkortning blivit het.
För att lära mer av vad som faktiskt hände i några länder som har kortare arbetstid än Sveriges 40-timmarsvecka besökte Tommy Öberg och jag Norge, Danmark, och Tyskland*). Det som blev uppenbart var att facklig kamp för att korta arbetstiden är en jobbig resa som ofta leder till konflikt och hård strid med arbetsgivarna.
I Tyskland formulerade landets mäktigaste fackförbund, IG Metall, krav på 35-timmarsvecka redan i slutet av 1970-talet. Men det var först några år in på 1980-talet som kraven ledde till konkreta åtgärder. 1984 genomförde förbundet strejker och arbetsgivarna svarade med mycket omfattande lockouter. Trots att både arbetsgivarna och den konservativa regeringen var emot tvingades de till sist ge med sig.
En gradvis förkortning ner till 35 timmars arbetsvecka genomfördes. Ett av IG Metalls viktigaste argument för förkortningen var den höga arbetslösheten i Tyskland. Med kortare arbetstid kunde arbetslösa få jobb.
I Norge och Danmark fanns också fackliga krav på kortare arbetstid under 1980-talet. Inte oväntat inspirerades facken av vad som hände i Tyskland. Avstampet för krav på arbetstidsförkortning tog norska LO i början av 1980-talet. Efter en intern diskussion om behovet av en rad olika reformer fattades beslutet att LO skulle kräva att arbetstiden sänktes från 40 till 37,5 timmar.
Många tjänstemän hade redan 37,5 timmar och därför ansågs det rättvist att också arbetarna fick samma arbetstid. Vid förhandlingarna 1986 gjorde arbetsgivarna som sina tyska kollegor och besvarade strejkerna med omfattande lockouter. Men också i Norge tvingades arbetsgivarna till sist ge med sig. En uppgörelse träffades inom industrin som innebär att arbetstiden stegvis minskade till 37,5 timmar. Övriga parter på arbetsmarknaden följde efter.
I Danmark ställdes fackliga krav om arbetstidsförkortning mot den konservativa regeringens försök att få ordning på den usla danska ekonomin. Regeringen vill ha ner inflationen och lönekostnaderna. Facken krävde 35-timmarsvecka – ett krav som arbetsgivarna avvisade vid förhandlingarna 1985. En omfattande strejk inleddes och för få slut på konflikten ingrep regeringen. Ett lagförslag presenterades som innebar att arbetstiden kortades med en timme samtidigt som löneökningarna begränsades kraftigt. Till sist accepterade danska LO motvilligt regeringsförslaget. Vid nästa förhandling året därpå återkom facken med nya krav på förkortningar. Och den här gången träffades ett avtal inom industrin om att stegvis korta arbetstiden till 37 timmar. Liksom i Norge följde övriga parter på arbetsmarknaden efter.
På många andra håll i Europa kämpar fackförbund för kortare arbetstid. Europafacket försöker också på olika sätt att uppmuntra förbunden att träffa avtal om förkortningar.
Vad som kommer att hända i Sverige är oklart. Att LO bestämt sig för att driva frågan är tydligt. Men lika tydligt är arbetsgivarmotståndet. LO vill som bekant helst förhandla om förkortningen på centralnivå och inte via förbunden. Men det är enligt Svenskt Näringsliv uteslutet – en uppfattning som de delar med de privatanställda tjänstemännen.
Inom den kommunala sektorn är arbetsgivarna inom Sveriges Kommuner och Regioner minst lika negativa som de privata arbetsgivarna – samtidigt som det finns fackliga krav på förkortningar.
Det har tagit tid innan fackliga krav om kortare arbetstid nått Sverige, men nu är de här. Den centrala förhandlingen som LO hoppas på med Svenskt Näringsliv verkar visserligen inte bli av. Men frågan blir med all säkerhet viktig i avtalsrörelsen. Med tanke på vad som hänt i våra grannländer kan avtalsförhandlingarna 2027 bli en konfliktfylld historia – om facken lyckas mobilisera medlemmarna.
Anna Danielsson Öberg
*) Intrycken redovisas i rapporten ”Den eviga striden om tiden” som finns att ladda ner på Arena Idé
Inlägget Blir det kortare arbetstid? dök först upp på Dagens Arena.