Tornevall Networks

I Norge var det rättviseskäl, i Tyskland en åtgärd för att minska arbetslösheten och i Danmark en del av en omfattande krisbekämpning. I samtliga fall ledde det till att arbetstiden kortades. Trots benhårt motstånd från arbetsgivarna hoppas nu LO åstadkomma kortare arbetstid också i Sverige.

När det gäller reformer och åtgärder på arbetsmarknaden som åstadkommits genom samarbete mellan fack och arbetsgivare brukar Sverige nämnas som ett föregångsland.

Men partsansträngningarna gäller definitivt inte arbetstiden i Sverige. Medan facken i Norge, Danmark och Tyskland tog strid för kortare arbetstid under 1980-talet var det tyst i Sverige. Nu, 40 år senare, har frågan om arbetstidsförkortning blivit het.

Hård strid

För att lära mer av vad som faktiskt hände i några länder som har kortare arbetstid än Sveriges 40-timmarsvecka besökte Tommy Öberg och jag Norge, Danmark, och Tyskland*). Det som blev uppenbart var att facklig kamp för att korta arbetstiden är en jobbig resa som ofta leder till konflikt och hård strid med arbetsgivarna.

I Tyskland formulerade landets mäktigaste fackförbund, IG Metall, krav på 35-timmarsvecka redan i slutet av 1970-talet. Men det var först några år in på 1980-talet som kraven ledde till konkreta åtgärder. 1984 genomförde förbundet strejker och arbetsgivarna svarade med mycket omfattande lockouter.  Trots att både arbetsgivarna och den konservativa regeringen var emot tvingades de till sist ge med sig.

En gradvis förkortning ner till 35 timmars arbetsvecka genomfördes. Ett av IG Metalls viktigaste argument för förkortningen var den höga arbetslösheten i Tyskland. Med kortare arbetstid kunde arbetslösa få jobb.

Många tjänstemän hade det redan

I Norge och Danmark fanns också fackliga krav på kortare arbetstid under 1980-talet. Inte oväntat inspirerades facken av vad som hände i Tyskland. Avstampet för krav på arbetstidsförkortning tog norska LO i början av 1980-talet. Efter en intern diskussion om behovet av en rad olika reformer fattades beslutet att LO skulle kräva att arbetstiden sänktes från 40 till 37,5 timmar.

Många tjänstemän hade redan 37,5 timmar och därför ansågs det rättvist att också arbetarna fick samma arbetstid. Vid förhandlingarna 1986 gjorde arbetsgivarna som sina tyska kollegor och besvarade strejkerna med omfattande lockouter. Men också i Norge tvingades arbetsgivarna till sist ge med sig. En uppgörelse träffades inom industrin som innebär att arbetstiden stegvis minskade till 37,5 timmar. Övriga parter på arbetsmarknaden följde efter.

I Danmark ställdes fackliga krav om arbetstidsförkortning mot den konservativa regeringens försök att få ordning på den usla danska ekonomin. Regeringen vill ha ner inflationen och lönekostnaderna. Facken krävde 35-timmarsvecka – ett krav som arbetsgivarna avvisade vid förhandlingarna 1985. En omfattande strejk inleddes och för få slut på konflikten ingrep regeringen. Ett lagförslag presenterades som innebar att arbetstiden kortades med en timme samtidigt som löneökningarna begränsades kraftigt. Till sist accepterade danska LO motvilligt regeringsförslaget. Vid nästa förhandling året därpå återkom facken med nya krav på förkortningar. Och den här gången träffades ett avtal inom industrin om att stegvis korta arbetstiden till 37 timmar. Liksom i Norge följde övriga parter på arbetsmarknaden efter.

Oklart i Sverige

På många andra håll i Europa kämpar fackförbund för kortare arbetstid. Europafacket försöker också på olika sätt att uppmuntra förbunden att träffa avtal om förkortningar.

Vad som kommer att hända i Sverige är oklart. Att LO bestämt sig för att driva frågan är tydligt. Men lika tydligt är arbetsgivarmotståndet. LO vill som bekant helst förhandla om förkortningen på centralnivå och inte via förbunden. Men det är enligt Svenskt Näringsliv uteslutet – en uppfattning som de delar med de privatanställda tjänstemännen.

Inom den kommunala sektorn är arbetsgivarna inom Sveriges Kommuner och Regioner minst lika negativa som de privata arbetsgivarna – samtidigt som det finns fackliga krav på förkortningar.

Det har tagit tid innan fackliga krav om kortare arbetstid nått Sverige, men nu är de här. Den centrala förhandlingen som LO hoppas på med Svenskt Näringsliv verkar visserligen inte bli av. Men frågan blir med all säkerhet viktig i avtalsrörelsen. Med tanke på vad som hänt i våra grannländer kan avtalsförhandlingarna 2027 bli en konfliktfylld historia – om facken lyckas mobilisera medlemmarna.

Anna Danielsson Öberg

*) Intrycken redovisas i rapporten ”Den eviga striden om tiden” som finns att ladda ner på Arena Idé

Inlägget Blir det kortare arbetstid? dök först upp på Dagens Arena.

Anklagelsen mot Anne Ramberg följer ett tydligt högerextremt mönster.

Den extrema högerns strategi blir allt tydligare. Alla som är emot dem ska stämplas som vänsterblivna extremister. Eller islamister. Det gäller myndighetspersoner som bara gör sitt jobb, jurister som försynt påpekar att det är viktigt med rättssäkerhet och journalister granskar makten.

Alla ska hängas ut och fördömas, utsättas för så hårt tryck att de tvingas till tystnad.

Strategin ingår i den mest grundläggande av högerextremismens handböcker, och senast i raden att drabbas av svaveloset är Anne Ramberg, tidigare generalsekreterare för Advokatsamfundet.

Kvinnors rättigheter

Sverigedemokraterna Jimmie Åkesson och Patrik Reslow skriver i en debattartikel att Anne Ramberg  bör fråntas alla sina offentliga uppdrag, bland annat som ordförande för Uppsala universitet.

Men varför? Enligt Åkesson och Reslow beror det på att hon talat om kvinnors rättigheter i Iran på en konferens och i en tv-kanal kopplad till organisationen Folkets Mujahedin. De båda skriver:

”Genom att sprida och legitimera propaganda från extremistiska miljöer – i detta fall kopplat till sekteristiska och islamistiska narrativ – visar Ramberg att hon inte längre besitter det omdöme som krävs för att inneha offentliga uppdrag.”

Anne Ramberg svarar på anklagelsen i en egen debattartikel: “Allvarliga anklagelser över skammens gräns”.

Och ja, anklagelsen går verkligen över skammens gräns. På samma konferens, som enligt det största Tidöpartiet alltså borde diskvalificera Ramberg från offentliga uppdrag, talade en mycket lång rad politiker och offentliga personer från stabila demokratiska länder. Tidigare utrikesministrar (bland annat från Frankrike), presidenter, statsministrar (bland annat från Finland), parlamentsledamöter, ambassadörer, senatorer och andra. Listan finns publicerad på Rambergs blogg.

Svaret blir att stämpla ut kritiker

Men det spelar ingen roll för Åkesson och Reslow. Och skälet är förstås att Ann Ramberg också är en ivrig kritiker av den rätts- och kriminalpolitik som Tidöregeringen bedriver. Under de senaste åren har hon lyft fram bristen på rättssäkerhet när nya lagar bereds, regeringens ovilja att lyssna på den juridiska expertisen när remisser lämnas och påpekat att det är ett brott mot internationell rätt att sätta barn i fängelse. Hon gjorde det bland annat i ett avsnitt av DA-tv strax innan jul.

Sånt vill inte Åkesson höra. Det kan ju få hela hans världsbild att rämna, och hans väljarunderlag att krackelera om fler skulle lyssna på Ramberg och andra jurister som kommer med samma kritik.

Svaret blir att stämpla ut kritikerna som aktivister, inte experter, och i det här fallet gå så långt som att säga att Ramberg understödjer extremism.

I den anklagelsen blottläggs det som högerextremismen betraktar som sitt triumfkort. Deras politiska projekt, resan mot ett mer auktoritärt Sverige, motiveras med att just extremister, och allra helst islamister, är på väg att ta över Sverige. Är du inte extremist/islamist själv kan du alltid länkas till sådana. För vad som är att definiera som extremism är högst subjektivt.

Den här gången var det Ramberg

Men den ”tropen” återkommer allt oftare i retoriken. I sin artikel skriver Åkesson och Reslow att Sverige och Europa befinner sig i ett säkerhetspolitiskt skymningsläge: ”Hoten mot vår demokrati och våra västerländska värderingar är inte längre teoretiska; de är högst påtagliga och rör sig fritt i våra offentliga rum.”

Att just Anne Ramberg, som är en distingerad och – tror jag – i grunden borgerligt sinnad advokat, ska drabbas av banbullan hade varit underhållande om det inte så tydligt var ett led i arbetet för att stämpla ut och tysta Sverigedemokraternas kritiker. Och som förebud för vad som är att vänta om Sverigedemokraterna kommer in i regeringen är det djupt oroväckande.

Sverigedemokraten Kent Ekeroth bekräftar den bilden i en artikel i Samnytt. Han skriver:

“Att börja med Anne Ramberg är inte fel. Låt oss nu hoppas att detta inte är sista, utan första steget i att rensa upp i den djupa staten.”

Om det den här gången handlar om Ramberg, när kommer det att handla om mig? Eller dig?

Jesper Bengtsson

Inlägget Snart blir du också utpekad som extremist dök först upp på Dagens Arena.

In early April 2026, the U.S. said it conducted a rescue mission to retrieve two members of the Air Force downed in Iran.

The rumor originated from a post by former Republican Rep. Adam Kinzinger, who appeared to be making a joke.

Det mytomspunna Bilderbergmötet samlar årligen inflytelserika kapitalister, politiker, militärer och opinionsbildare från hela västvärlden. Det som bidragit till mystiken är att mötena är hemliga och deltagarna förbjudna att yppa vad som diskuterats.

I år ska mötet hållas i Washington D.C. Grävsajten Declassified UK har publicerat en läckt deltagarlista.

Här finns tech-kapitalister, kungligheter, EU-toppar, mediemoguler och industrimagnater. Enligt listan kommer fyra svenska gäster:

Caroline Berg

Berg är dotter till storkapitalisten Antonia Ax:son Johnson och vd i miljardföretaget Axel Johnson AB. Av kapitalets husorgan Dagens Industri blev hon 2022 utsedd till Näringslivets mäktigaste kvinna.

Daniel Ek

Techkapitalist och en av männen bakom Spotify. Numer ökänd för sina investeringar i tyska vapenföretaget Helsing, som utvecklar ai-drönare. 

Pål Jonsson (M)

Försvarsminister. Det statsråd vars ansvarsområde fått mest påökt under senaste mandatperioden. 

Marcus Wallenberg

Högsta hönset i Wallenbergklanen, som varit deltagare på Bilderbergmötena i flera generationer. Förra årets Bilderbergmöte hölls på Wallenbergägda Grand Hotel i Stockholm.

Vapenjätten Saab ingår i Wallenbergsfären, vilket gör familjen till en av Sveriges största krigsprofitörer.

The president talked about Kamala Harris' IQ, Joe Biden's autopen and his war with Iran while children played on the White House lawn.

Blir det maktskifte i Ungern och kommer det i så fall innebära att landet tar ett steg bort från Orbáns auktoritära och EU-fientliga politik? Peter Karlsson, förlagsredaktör och Ungernkännaren, intervjuas i senaste avsnittet av Magasinet inför valet i Ungern på söndag. 

Med bara dagar kvar till valet skakas premiärminister Viktor Orban och hans parti Fidesz av flera skandaler som har uppdagats den senaste tiden. Något som lett till ytterligare missnöje med den ungerske premiärministern och hans parti.

– Det handlar dels om kopplingen till Ryssland. Det har släppts några inspelningar när utrikesminister Péter Szijjártó pratar med sin ryske kollega Sergej Lavrov och stämmer av beslut inom EU i förväg. Det har också kommit ytterligare inspelningar som nu har släppts där Szijjártó erbjuder sig att skicka olika dokument till Lavrov via den ungerska ambassaden i Moskva. Men det handlar även om något som kallas för Ungerns Watergate, där det kommit fram att den ungerska underrättelsetjänsten har försökt infiltrera oppositionspartiet Tiszas IT-system, säger Peter Karlsson.

Demokrati och öppenhet

Orbans utmanare oppositionsledaren Péter Magyar kommer ursprungligen från Orbans parti Fidesz. Något som kan vara en fördel, enligt Peter Karlsson.

– Det som är lite speciellt med honom är att han har ett sätt att tilltala dem som tidigare röstat på Fidesz. På ett sätt kan man säga att hans budskap är det som Fidesz gick ut med i början på 90-talet. Mer demokrati, mer öppenhet, ingen partistat som håller på och styr, inget smusslande. Sen handlar det om att han vill att Ungern ska närma sig EU igen och bort från Ryssland. 

Peter Karlsson.

Magyar har drivit en väldigt intensiv kampanj de sista veckorna inför valet. Kan du beskriva lite hur det har gått till?

– Ja. Det har varit en väldigt intensiv kampanj. Den här sista veckan inför valet blir den mest intensiva. Från tisdag till lördag kommer han att tala på 29 orter. Han pratar 45 minuter, en timme kanske. Sen åker han vidare till nästa ställe. Han har energi hela tiden och han är vältalig. Dels har han ju sitt budskap. Men han är också bra på att använda sig av anspelningar på litterära verk och han tar gärna upp välkända episoder ur Ungerns historia. Allt det här tilltalar åhörarna. Det är väldigt effektivt.

Tror Tisza vinner

Det låter ju som att det är en medvind för Peter Magyar och hans parti. Hur ser hans chanser ut att vinna valet?

– I opinionen så är det medvind. Han har lett opinionsmätningarna i ett och ett halvt år. Och de där sista månaderna så har det bara ökat och ökat. Enligt en opinionsmätning som kom nyligen så skulle hans parti Tisza få över två tredjedelars majoritet. Det skulle innebära att Orban inte bara förlorar makten utan att man också kan göra något åt hela det illiberala, auktoritära systemet som Ungern har just nu. 

Hur tror du att Ungern kommer att styras om ett halvår? 

– Jag tror att Tisza kommer att vinna. Och jag tror inte att Orban och Fidesz skulle riskera sin position eller sitt anseende genom att göra allt för stort motstånd mot ett sådant valresultat. Om Tisza tar makten tror jag att man kommer att försöka ändra en del av de kritiserade lagar som har gjort att Ungen inte får EU-medel i samma utsträckning som förr. Och bara en sån sak kommer naturligtvis att underlätta för den ungerska ekonomin som är i ett ganska bedrövligt skick just nu. Man kommer naturligtvis också att behöva ha någon sorts relationer med Ryssland, precis som alla andra länder har. Men de kommer absolut inte vara lika kamratliga som de är med den nuvarande utrikesministern och premiärministern.

Ni kan lyssna på hela avsnittet här eller på andra ställen där poddar finns.

Jon Andersson

Inlägget Skandalerna kan sänka Orban dök först upp på Dagens Arena.

Semafor first reported the supposed reallocation on March 26, claiming the money came from international disaster relief and peacekeeping funds.

Simon Håkansson var en omtyckt äldste bror, och en samlande gestalt i en stor familj.

För knappt sex år sedan avled den erfarne montören Håkansson då en stålbalk, en så kallad stämp, föll och träffade honom i huvudet. Stämpar är metallstänger som används som lodräta tillfälliga stöd för att motverka risken att de stålbalkar som monterats vågrätt ska rasa. Stämpen träffade Håkansson i huvudet. Han förlorade medvetandet och avled på sjukhus den 9 juli. Han blev 35 år.

För två veckor sedan, sex år efter Simon Håkanssons död, frikände Attunda tingsrätt i Stockholm Northpower Stålhallar AB och dess vd Bobi Wallenberg – ingen känd koppling till finanssläkten med samma namn – från alla misstankar om arbetsmiljöbrott. Ingen hålls ansvarig för Håkanssons död.

Enligt åklagaren, Rickard Wahlqvist vid Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål i Stockholm, var det Wallenbergs underlåtenhet att se till att arbetet var säkert att utföra, som kostade Håkansson livet. Åklagaren krävde en företagsbot på fyra miljoner kronor och skadestånd på drygt 31.000 kronor till var och en av elva personer i arbetarens familj.

I mitten av mars avslog tingsrätten alla krav.

Bobi Wallenberg och hans bolag går fria.

De som fattade beslutet var rådmannen Marie Lifvendahl samt nämndemännen Jan Alvarsson (SD), Nanda Holm (KD) och Homar Kadir (S). Wallenberg och arbetsgivarsidan företräddes av förre justititeministern Tomas Bodström (S). För jobbet fick Bodström en ersättning av skattebetalarna på 228.198 kronor.

Northpower Stålhallar AB är ett av landets ledande i branschen. Bolaget bygger de stålkonstruktioner som håller uppe industrihallar, idrottsanläggningar, bilhallar och liknande. Åklagaren menade att eftersom företagets redovisade balansomslutning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgick till mer än 40 miljoner kronor och den redovisade nettoomsättningen under samma period var på mer än 80 miljoner kronor, var de ekonomiska kraven skäliga.

Åklagaren hävdade att Bobi Wallenberg som vd för Northpower orsakat Simon Håkanssons död. Det genom att ”uppsåtligen eller av oaktsamhet” tillhandahålla stämpar till montörerna utan att se till att det fanns skriftliga instruktioner för en säker montering samt att Wallenberg ”inte sett till att samtlig stämp sattes fast eller på annat sätt säkrades”.

Åklagaren tog stöd av arbetsmiljölagen och av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete samt om skyddsåtgärder mot skada genom ras, och menade att stämpen måste fixeras och förankras, och att det inte räcker med att den står spänd mellan två objekt. Han konstaterade att ”brottet har begåtts av en person med ledande ställning i företaget” samt att ”företaget inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet”.

Alltså Bobi Wallenberg och Northpower.

Sex månader efter Håkanssons död gjorde Arbetsmiljöverket en anmälan till polisens utredningsenhet för miljöbrott. Verket konstaterade att skuldfrågan inte utretts närmare samt att ärendet måste prövas för att utreda arbetsmiljöbrott.

Men rätten, som i domen konstaterar att ”det är oklart för tingsrätten vad en stålhall är”, menade att det inte alls finns några krav på att stämpen måste fixeras, det vill säga fästas vid andra stämp för att förhindra ras.

I domskälen heter det att ”det finns ingenting i utredningen som talar för att Northpower som självständig uppdragstagare har varit ansvarig för arbetsmiljön på byggarbetsplatsen […] Att Arbetsmiljöverket i sin utredning har antecknat att Northpower i egenskap av tillverkare av stålhallen skulle se till att arbetsmiljösynpunkter beaktades vid projekteringen när det gäller bl.a. byggskedet medför ingen annan bedömning”.

Med det förpassas Simon Håkanssons död till statistiken. En av de 29 arbetare som dog på sina jobb 2020.

Vapenvilan markerar avbrott i striderna mellan USA och Iran, men inte i konflikten. Samtidigt växer osäkerheten kring vilka konsekvenser uppgörelsen får på sikt. – Går Donald Trump med på kraven så sätter det Iran i en stark position. Både regionalt och globalt, säger Mellanösternanalytikern Aron Lund.