Tornevall Networks

Poddprofilen Julia Frändfors hoppar av SVT:s humorprogram ”Invandrare för svenskar” efter att ha fått veta att högerextremisten Nick Alinia ska medverka i kommande säsong. Nu riktar hon hård kritik mot public service-bolaget och anklagar SVT för att svika sitt ansvar. – Skulle aldrig kunna leva med mig själv om jag satt där och småflinade med honom, säger Julia Frändfors.

Poddprofilen Julia Frändfors hoppar av SVT:s humorprogram ”Invandrare för svenskar” efter att ha fått veta att högerextremisten Nick Alinia ska medverka i kommande säsong. Nu riktar hon hård kritik mot public service-bolaget och anklagar SVT för att svika sitt ansvar. – Skulle aldrig kunna leva med mig själv om jag satt där och småflinade med honom, säger Julia Frändfors.

För att hantera den svenska bristen på fängelseplatser har Sverige ingått ett avtal med Estland om att hyra fängelseplatser i staden Tartu. På onsdagen röstade riksdagen igenom beslutet. Men Tõnis Lukas, ordförande för Tartus fullmäktige, är inte nöjd med planerna. ”De ledande oppositionspartierna har tillkännagivit en fast avsikt att säga upp avtalet efter nästa val.”

Vänstern brukar med rätta kritisera högern för att blunda för palestinskt lidande. Men kritiken förlorar sin kraft om vänstern samtidigt har svårt att se israeliska civila som offer.

Journalisten Carina Tenor lämnar sin fasta tjänst på Nerikes Allehanda efter 28 år för en tjänst som postdoktor på Karlstads universitet med start den 1 juni.

På NA har hon jobbat som lokalredaktör, webbredaktör, kommunreporter med mera, och har under perioder varit tjänstledig för forskning, undervisning och doktorandstudier.

Hon disputerade september 2025 med avhandlingen New(s) Metric Management om redaktionell mätning som ett sätt att journalisters arbete i de svenska mediehusen.

Det kommande tvååriga projektet ska handla om hur och varför “vanligt folk” ställer upp som case och intervjupersoner i media – och hur detta hänger samman med frågor om allmänhetens förtroende och journalistisk autenticitet.

I maj 2025 slog Sveriges Radios ledning larm. Om Tidöpartiernas proposition till ny public service-lag gick igenom skulle det medföra ett sparpaket på 300–400 tjänster under tillståndsperioden 2026–2033. Vd Cilla Benkö preciserade det ytterligare i intervjuer, bland annat med Ekot: ”Vi kommer behöva plocka bort ungefär 350 till 400 tjänster.”

Det var också hyfsat bråttom.

”Vi kan inte vänta till 2030, utan vi måste börja nästa år”, sade SR:s stabschef Gabriel Byström i en intervju med Journalisten i maj 2025.

Budskapet att det handlade om en ”nedmontering av Sveriges Radio” eller ”allvarliga konsekvenser” och uppsägningar av hundratals journalister trummades in i intervjuer med bland annat SVT, DN och TT samt på Sveriges Radios sajt i september 2024 och i maj 2025.

Inledningsvis uppgavs att besparingen om 300–400 tjänster inkluderade de 180 tjänster som SR sparade in redan 2024. Men i maj 2025 var prognosen att det handlade om ytterligare 300–400 tjänster, det vill säga mellan 480 och 580 tjänster inklusive de tidigare besparingarna. Det motsvarar var sjätte tjänst på bolaget.

”Det kommer totalt att saknas 3,4 miljarder kronor under åren 2026–2033. För att kunna klara att bibehålla en ekonomi i balans kommer sannolikt 300–400 tjänster ytterligare att försvinna”, skrev vd Cilla Benkö och stabschefen Gabriel Byström i maj 2025. Även om staten skulle täcka de ökade kostnaderna i marknätet skulle fortfarande 2,2 miljarder kronor fattas.

I samband med att lagen antogs i oktober 2025 sade SR:s vd Cilla Benkö till Journalisten: ”Om värstascenariet går igenom så blir det en stegvis nedmontering. Annars blir det i alla fall ett kraftigt bantat Sveriges Radio.”

Från sitt arbetsrum i Radiohuset lyssnade Sveriges Radios vd Cilla Benkö på riksdagsdebatten om public service den 22 oktober 2025. Senare samma dag antog riksdagen lagen som väntades leda till ett gigantiskt sparpaket på SR. Foto: Tor Johnsson

Även SVT:s ledning hade under 2025 varnat för ett större sparpaket om propositionen gick igenom, och varslade i mars om uppsägning av 141 medarbetare.

Men på SR var det tyst. Vad hände med sparpaketet?

– För två år sedan genomförde vi som bekant ett stort sparpaket, det har gett ordentlig effekt. Sveriges Radio har just nu en ekonomi i balans och det finns för närvarande inga planer på något stort sparpaket, säger SR:s stabschef Gabriel Byström.

Effekterna av sparpaketet 2024 och 2025 verkar alltså ha gett SR ett större andrum än ledningen räknat med. Det sparpaketet var större räknat i tjänster än det som SVT nu genomgår. Det orsakade samtidigt störningar i verksamheten – särskilt märkbara på Ekot. Medarbetare säger till Journalisten att ledningen överraskades av att protesterna blev så starka:

– De var inte beredda på ilskan på golvet. Ledningen har lärt sig av det och vill slippa en upprepning.

Men om det nu saknas 3,4 miljarder kronor fram till 2033 går det inte att trolla bort. Eftersom 70 procent av SR:s ekonomi är lönerelaterad befarar de flesta Journalisten pratar med att det kommer att komma ett större sparpaket med uppsägningar, men att det kommer att dröja ett eller ett par år.

Det finns också en logik i att SR och SVT inte genomför stora sparpaket samtidigt och översvämmar arbetsmarknaden med sysslolösa journalister och försvårar jobbsökandet för alla, menar en fackligt förtroendevald. Hen skojar om att ”när det är vinter-OS sparar SVT, när det är sommar-OS sparar SR”.

Gabriel Byström, stabschef på SR. Foto: Sveriges Radio

Prognosen om arbetsbrist för 300–400 SR-anställda är dock inte längre något ledningen pratar om, och någon ny prognos finns inte.

– Vi har ännu inte gjort en ny långsiktig prognos för resten av tillståndsperioden, säger SR:s stabschef Gabriel Byström. Vi tittar på ett antal kostnadsdrivare och försöker få ett grepp om hur de kommer att utvecklas framöver. En stor fråga är fortfarande marknätskostnaderna, vi har bara ett ettårigt avtal. Lönerörelserna kommer att bli väldigt avgörande, vi vet ingenting från 2027 och de kommande åren. Vi diskuterar just nu också en tioårig underhållsplan för våra fastigheter. När vi har en tydligare bild över de långsiktiga kostnaderna kommer vi att göra en ny prognos. En viktig aspekt blir förstås vad som händer framåt när det gäller de pågående diskussionerna kring våra marknätskostnader och ökade kostnader för säkerhet och beredskap.

Ni hade ju väldigt konkreta siffror för ett år sedan, 300–400 tjänster om propositionen gick igenom, gäller inte den prognosen längre?

– Vi är bara ett halvår in i en åttaårig tillståndsperiod. Många av de osäkerheter som vi pekade på för ett år sedan finns fortfarande. Eftersom vi visste att inledningen av perioden skulle bli utmanande ekonomiskt genomförde vi alltså ett stort sparpaket 2024 och 2025, det har gjort att vi har en ekonomi i balans tack vare de kostnadssänkningar som just nu ger stor effekt vilket ger oss utrymme att avvakta innan vi agerar.

Gabriel Byströms uppräkning av osäkerhetsfaktorer omfattar inflation, löneökningar, marknätskostnader, investeringsbehov på fastighetssidan, hyreshöjningar, kostnader för säkerhet och beredskap, samt kostnader för att hänga med i AI-utvecklingen kopplat till behovet av att minska beroendet av amerikanska techbolag.

– Vi arbetar hela tiden med effektivisering och kommer att göra det för att så långt det går slippa göra stora nedskärningar. Några sådana är alltså inte planerade just nu, däremot följer vi den ekonomiska utvecklingen mycket noga och arbetar fortlöpande med parallella ekonomiska scenarion för att kunna agera i tid.

Det som för ett år sedan handlade om att det var hyfsat säkert med ett gigantiskt sparpaket kopplat till public service-lagen handlar nu alltså i huvudsak om osäkerheter kopplade till omvärldsfaktorer.

Var varningen om 400 tjänster en del i ett politiskt spel för att påverka förslaget? Ropade ni varg i onödan?

– Nej, vi pekade på de effekter som högre kostnader än anslagen riskerar att få. På sikt kommer vi att behöva komma ner ordentligt när det gäller våra kostnader, vi ser hur krympande resurser kommer att innebära omfattande utmaningar. Samtidigt är det en balansakt att inte göra alltför omfattande nedskärningar i verksamheten på osäker grund, säger Gabriel Byström.

SD-ledaren Jimmie Åkesson har tidigare öppnat för att sexbrottslingar ska kunna hängas ut offentligt. Vilket Proletären gör nu: under den nu pågående mandatperioden var Kent Sundström en av Sverigedemokraternas starka män i Sundsvall.

Inte längre. Nyligen dömdes den 61-årige datateknikern Sundström, ledamot av kultur- och fritidsnämnden i Sundsvall, till 2000 kronor i böter för förargelseväckande beteende. I närheten när Sundström började onanera gömd bakom ett elskåp, fanns tre kvinnor och en grupp lekande barn. Kvinnorna polisanmälde SD-politikern.

Sundström själv hävdade att han ”stretchade”. Det trodde rätten inte på. Ur domen: ”Kent Sundström [har] begått gärningen och att det är visat att detta skedde på en gata i ett bostadsområde i dagsljus så kan tingsrätten inte komma fram till något annat än att det skett med uppsåt. Särskilt då det agerande som läggs Kent Sundström till last är ett sådant agerande som vanligtvis sker på en privat plats, så som i hemmet, utan åskådare”.

Det finns ingen bestämd straffsats för förargelseväckande beteende, men det kostar 800 kronor att urinera offentligt och 1000 att störa med högljudd musik. Att onanera offentligt kostar numera 2000 kronor.

Kent Sundström är inte den ende SD-politikern som dömts för sexualrelaterade brott. Proletären uppmärksammade nyligen att Bo Heijl, SD-topp i Skaraborg, dömts till tre och ett halvt års fängelse för våldtäkter och sexuellt ofredande. Åklagaren har nu överklagat domen och anser att Heijl ska dömas för ytterligare en våldtäkt.

Bland andra fall med SD-politiker inblandade i sexbrott märks händelserna 2017 då riksdagsledamoten Hanna Wigh (SD) anklagade en partikollega för våldtäkt. 2021 fälldes SD:s ledande EU-politiker Peter Lundgren för sexuellt ofredande. 2020 dömdes en av SD:s kommunpolitiker i Västsverige för fyra fall av sexuellt ofredande. Straffet blev villkorlig dom och 120 dagsböter.

Kulturminister Parisa Liljestrand älskar inte bara träning, hon leder också gympass i crossfit – och vissa sker på kontorstid. Ibland flera gånger per vecka, enligt en källa till Dagens ETC.

Some evidence allegedly shows Vatican officials — not necessarily the pope — possibly used AI to publish Leo's first encyclical. Here's what we know.

Journalisten bad Tidningsutgivarna, Utgivarna, RSF, Sveriges Tidskrifter och Journalistförbundet att bidra med varsin fråga inför enkäten. Dessa bidrag har legat till grund för de frågor vi ställt till partierna.

• Flera nya lagar har minskat journalisters möjligheter att granska makten, som Utlandsspionerilagen. Det har väckt oro för inskränkt meddelarfrihet, ökad självcensur och risk för korruption. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

• Offentlighetsprincipen är grundlagsskyddad, men i praktiken vittnar journalister om att det är svårt att få ut handlingar, om fler sekretesshinder och sämre tillgång till ansvariga tjänstemän. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att grundlagen också fungerar i praktiken?

• Public service är under hård ekonomisk press. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

• Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det?

• Två utredningar har påpekat behovet av ett mediestöd som omfattar tidskrifter. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

• Kommer ni verka för att Sverige följer Norge, Danmark och andra europeiska länder och återinför ett kvalificerat momsundantag för allmänna nyhetsmedier (nollmoms) – som ett förutsägbart och teknik- och konkurrensneutralt komplement till det direkta mediestödet?

• Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

PARTIERNAS SVAR (i fulltext):

Sverigedemokraterna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Vi har under mandatperioden haft fokus på att skydda samhället från både yttre och inre hot, något som tidigare regeringar negligerat under lång tid. Om det behövs lagjusteringar så är vi beredda att titta på det.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Det är viktigt att grundlagen fungerar i praktiken, även när samhället genomgår stora förändringar. Om det finns anledning att se över reformer är vi öppna för det. Offentlighetsprincipen fungerar dock överlag bra i Sverige.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Vi vill att public service ska fokusera på sitt kärnuppdrag, vilket är viktigt som en del av totalförsvaret. När stora delar av samhället behöver prioritera så är inte public service undantaget.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Mediemyndigheten ska redovisa uppföljningen av mediestödet den 1 juni i år. Vi inväntar den redovisningen innan vi kommer med eventuella förslag på förändringar.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Vi är öppna för att titta närmre på ett tidskriftsstöd.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Nollmoms som ett mer teknikneutralt och långsiktigt alternativ till delar av dagens mediestöd för nyhetsmedier är intressant och något som vi tittar närmre på.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Frågan bereds i departementet och vi kommer inte föregripa resultatet av det arbetet.

Kristdemokraterna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Att journalister har möjlighet att granska makten är en av grundbultarna i demokratin. Vi delar dock inte oron som frågan beskriver och har inga lagändringsförslag för detta.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

De lagar som finns är utformade för att offentlighetsprincipen ska fungera, i praktiken. Om lagarna inte återföljs som det är tänkt, ser vi inte att svaret är reformer utan en skärpning av efterlevnad.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Kristdemokraterna värnar public service. Vi har i regeringssamarbetet genomfört en förändring som syftar till att smalna av uppdraget, en nödvändig men förstås inte enkel omställning. Utöver genomförda beslut vill vi inte ändra förutsättningarna för public service.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Det finns områden som inte fungerar väl. Det nya mediestödet har inte i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till mångfalden när det gäller tidskrifter. Det borde finnas riktat stöd till fler aktörer, särskilt som det finns pengar som fryst inne i flera år och alltså inte delats ut.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

I nuläget finns inte ett sådant förslag från vår sida, frågan behöver dock följas och vi är beredda att vid behov åtgärda nuvarande regelverk.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Finansdepartementets utredning om mervärdesskatteundantag visade att en nollmoms för dagstidningar och tidskrifter inte är förenligt med EU:s mervärdesskattedirektiv. Därför ställer vi oss inte bakom ett sådant förslag.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Vi inväntar Distributionsutredningen som är klar till hösten och har således inte fattat beslut om extra pengar.

Moderaterna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Journalisters möjlighet att granska makten är en grundbult i en demokrati och något Moderaterna värnar. Syftet med utlandsspionerilagen är att täppa till luckor i lagstiftningen och ge Sverige ett skydd i nivå med andra nordiska länder – inte att begränsa journalistik eller visselblåsning. Därför infördes också en särskild försvarlighetsbedömning. Moderaternas utgångspunkt är att Sverige ska ha både stark säkerhet och stark pressfrihet. Regeringen har genomfört flera förslag som syftar till att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten.  Brottsofferjouren har fått stöd för arbetet med kontaktpunkter för utsatta journalister, samtidigt som Centrum för undersökande journalistik fått medel för att stärka den undersökande journalistiken i hela landet. I budgeten för 2026 avsattes även 2,4 miljoner kronor för att stärka journalistik och fortbildning för yrkesverksamma journalister. Internationellt har Sverige förstärkt stödet till fria medier.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Vi delar inte bilden att det generellt blivit svårare att få ut handlingar, men i vissa fall har hanteringen varit för långsam eller onödigt krånglig. Därför behövs utbildning, tydlig tillsyn från Justitieombudsmannen och en översyn av GDPR där reglerna skapar hinder.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Moderaterna står bakom de förändringar som precis har genomförts i och med den nya lagen om public service och riktlinjerna för verksamheten liksom villkoren för de tre bolagen. Under de kommande åtta åren kommer public service få närmare 83 miljarder kronor vilket är en unik situation på svensk mediemarknad. Ingen annan medieverksamhet har sådana förutsättningar att planera på lång sikt eller motsvarande långsiktigt förutsägbar finansiering.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Det är viktigt att större reformer, som det nya mediestödet, följs upp för att se att de fungerar som det är tänkt. Syftet med det nya stödsystemet är främst att stötta lokal och regional journalistik i hela landet. Det är därför relevant att följa upp att stödet faktiskt bidrar till just det. Vi väntar med att dra några slutsatser till dess utvärderingen som regeringen beställt är klar.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

I dagsläget finns inga sådana planer. Den moderatledda regeringen har gjort mer än någon annan kring att utreda frågan om ett tidskriftsstöd, men valde att inte gå vidare med förslagen om ett tidskriftsstöd efter att remissrundan genomförts.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Det är ingen hemlighet att Moderaterna föredrar sänkta skatter före bidrag och att vi är det enda parti som har i vårt mediepolitiska program att vi ska införa nollmoms. I dagsläget saknas parlamentarisk majoritet för en sådan förändring, men det är en fråga som är viktig för Moderaterna.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Regeringen har för avsikt att remittera ett förslag rörande marknätskostnaderna.

Liberalerna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Fria och oberoende medier som kan granska makten är en grundförutsättning för en liberal demokrati. Vi vill se en ordentlig uppföljning av utlandsspionerilagens konsekvenser för journalistiken och källskyddet. Vi vill grundlagsskydda public service och inrätta en fristående fond för granskande journalistik.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Liberalerna vill stärka offentlighetsprincipen genom lagstiftning och tillämpning. Ett viktigt steg är att principen nu införs i fristående skolor och förskolor. Vi vill också säkerställa skyndsam handläggning genom tydligare ansvar, utbildning och digitala lösningar samt värna meddelarskyddet.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Public service måste skyddas från politisk detaljstyrning och otillbörlig påverkan genom ett starkt och tydligt grundlagsskydd för oberoendet. Mediernas uppgift är att granska makten – inte att styras av den. Public service ska finnas till för alla och erbjuda ett brett och kvalitativt innehåll som det går att lita på. För att säkra detta bör kostnaderna för marknätet inte belasta public service‑bolagen, utan hanteras separat.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Liberalerna står bakom det nya mediestödet som stärker lokal och regional journalistik. Det är för tidigt att fullt utvärdera effekterna, och vissa medier har påverkats. Därför följs stödet upp. Vi är öppna för justeringar som värnar kvalitet, mångfald och teknikneutralitet.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Vi ser ett stort värde i en mångfald av tidskrifter. I stället för särskilda riktade stöd vill vi utveckla ett teknikneutralt mediestöd där även tidskrifter kan omfattas på lika villkor som andra medier, med fokus på långsiktighet och kvalitet.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Liberalerna vill ha ett enklare och mer enhetligt skattesystem med lägre skattetryck. Samtidigt visar Mediestödsutredningen att nollmoms för nyhetsmedier är kostsamt och inte tillräckligt träffsäkert. I dagsläget är därför det direkta mediestödet ett mer effektivt verktyg för att stärka journalistik och mediemångfald.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Public service ska nå hela landet och ha likvärdiga villkor för distribution. När kommersiella aktörer lämnar marknätet ökar kostnadsbördan för public service‑bolagen. De bör därför kompenseras för att kunna upprätthålla tillgänglighet, oberoende och ett fungerande utbud för alla.

Centerpartiet:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Det är en central demokratifråga att journalister har goda förutsättningar att granska makten. Vi vill också grundlagsskydda public service och inrätta ett nationellt centrum för undersökande journalistik, Stärka skyddet för journalister, skydda journalister från övervakning och godtyckliga stämningar, harmonisera skyddet för journalistiska källor inom EU, modernisera och värna offentlighetsprincipen, införa ett lobbyregister.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Partiets linje är att öppenhet och transparens är grundläggande för demokratin och ett viktigt verktyg mot korruption.  Utvidga offentlighetsprincipen för alla förskolor och skolor, Öppen källkod och öppna API:er, inrätta en oberoende antikorruptionsmyndighet och skapa transparens i politisk kommunikation.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Ja. Vi föreslog en högre medelstilldelning till public service, inte minst utifrån det beredskapsuppdrag som public service har. Vi kommer att arbeta för det inför nästa tillståndsperiod. Vi är också kritiska till Tidö-partiernas granskningsiver som kan underminera public service oberoende.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Vi välkomnar den nya, teknikneutrala utformningen som ersatte det gamla presstödet, men anser samtidigt att systemet måste utvärderas och potentiellt justeras för att säkerställa att det uppnår sina syften och stärker den lokala demokratin.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Vi är öppna för att det kan behövas en ny utredning om behov av ett stöd till tidskrifter efter den kritik som riktades mot förslagen i den utredning som presenterades i mars 2024.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Centerpartiet anser att det nuvarande mediestödssystemet är en mer lämplig modell eftersom det blir mer riktat utifrån lokal och regional nyhetsbevakning. Det är en viktig demokratifråga att det finns granskande journalistik lokalt och regionalt.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Det har länge varit väl känt av alla politiska partier att denna situation skulle uppstå. Centerpartiet föreslog därför en högre medelstilldelning än regeringen vid riksdagsbeslutet i december 2026 eftersom vi också värnar public service oberoende. Regeringen behöver snarast lösa detta.

Socialdemokraterna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Vi värnar den svenska tryck- och yttrandefriheten, inskränkningar måste vara synnerligen väl motiverade. För att öka möjligheten till granskning vill vi att offentlighetsprincipen ska gälla likvärdigt för alla verksamheter som finansieras av skattemedel. Vi vill också se ett nationellt lobbyregister.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Vi vill utöka området för offentlighetsprincipen till verksamheter finansierade av skattemedel, så som privata vård- och omsorgsföretag och privata huvudmän för skolor. Det är självklart att grundlagens bestämmelser ska fungera i praktiken och det är allvarligt om sekretess används oriktigt.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Public service oberoende behöver stärkas ytterligare och dess roll befästas genom grundlagsskydd. Bred politisk enighet är nödvändigt för att på sikt behålla ett starkt public service – ett område där tyvärr regeringen och SD brast i senaste public service-kommittén. Finansieringen behöver också stärkas.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Starka, självständiga och livskraftiga medier i hela landet är en viktig del i vår demokrati men det är olyckligt att det nya mediestödet bidragit till minskad mångfald av perspektiv. Mediestödet behöver därför snarast utvärderas, och att de stödpengar som finns idag också betalas ut.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Det är uppenbart att tidskriftsstöd behövs för att värna den värdefulla mångfald som många tidskrifter bidrar med, men gör det svårt att klara sig på kommersiell grund. Det är dock inte självklart att det ska vara utformat på samma sätt som mediestödet som har delvis ett annat syfte.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Vi vill värna nyhetsmedier och deras roll i demokratin – det är också därför det finns bland annat mediestöd. Men vi har i nuläget inga förslag om förändrade momssatser.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Regeringen och Sverigedemokraterna har stått passiva inför att SVT ensamma ska stå för kostnaden för marknätet. Det riskerar att kraftigt öka kostnaderna för public service, just när public service spelar en nyckelroll i Sveriges totalförsvar och motståndskraft i ett försämrat säkerhetsläge.

Miljöpartiet:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Det finns en mängd åtgärder som behöver ses över för att stärka journalisters arbete. Dels vill Miljöpartiet förstärka mediestödet för att säkerställa en mångfald av nyhetsmedier över hela landet. Vi vill också säkerställa ett brett och oberoende public service.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Offentlighetsprincipen är en hörnsten i den svenska demokratin. Miljöpartiet har bland annat krav på att offentlighetsprincipen ska gälla i friskolor, likt den gör inom kommunal sektor. Det bör även finnas en rätt att ta del av allmänna handlingar digitalt och att detta bör regleras tydligt.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Ja, vi vill säkerställa public service ställning och oberoende. Vi vill dels säkerställa en finansiering som täcker kostnadsutvecklingen så att public service kan behålla sitt breda uppdrag och sin kvalitet. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med en justerad finansieringsmodell som garanterar public service-bolagen tillräckliga och hållbara ekonomiska förutsättningar.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Det nya mediestödet som beslutades i november 2023 har tyvärr, precis som Miljöpartiet varnade för, medfört en försvagad mediemångfald. Regeringen har inte gjort tillräckligt för att värna stödet till de medier som har stor betydelse för mediemångfalden. Miljöpartiet skjuter därför till 50 miljoner kronor i ökade medel till mediestöd i vår budgetmotion för 2026.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Vi tycker det är viktigt att vi har en mediemångfald och vill därför att utformningen för stödet utvärderas ytterligare. Ett gemensamt stöd kan fungera som en lösning då.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Mediernas ekonomi är på många håll väldigt ansträngd med mycket små marginaler. Miljöpartiet anser att ett stärkt mediestöd är för tillfället det mest effektiva verktyget för att hjälpa tidningar och tidskrifters ekonomi. Att sänka momsen ytterligare skulle behöva utredas och utvärderas.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Public service bör kompenseras för de extraordinära kostnader som uppstått. I en orolig tid måste public service demokratiska uppdrag stärkas – inte urholkas.

Vänsterpartiet:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

En stark demokrati kräver fria medier som kan granska staten. Vi motsatte oss därför utlandsspionerilagen eftersom den riskerar att tysta visselblåsare och göra journalister mer försiktiga i granskningen av makten. Vi vill se över lagstiftning som inskränker meddelarskyddet och källskyddet i syfte att säkerställa ett starkt grundlagsskydd för journalister och uppgiftslämnare. Vi har även vid flera tillfällen under mandatperioden motsatt oss lagändringar där remissinstanser som Journalistförbundet pekat på att konsekvenserna innebär ett försvårande för journalistiken. Vi vill även att offentlighetsprincipen ska stärkas och gälla verksamheter som finansieras av offentliga skattemedel likvärdigt oavsett huvudman.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Vi vill stärka den demokratiska insynen genom att meddelarfriheten och efterforskningsförbudet ska gälla även inom privat verksamhet som finansieras med skattemedel. Privat välfärdsverksamhet som skola, vård och omsorg ska omfattas av samma krav på öppenhet som andra offentliga verksamheter. Vi ser allvarligt på de vittnesmål som finns om att myndigheter inte efterlever offentlighetsprincipen och att man vad det verkar som försvårar för journalister att utöva sitt arbete. Ett särskilt uppseendeväckande exempel på det är Regeringskansliets utlämnande av handlingar till DN och SVT som kritiserats av JO och där man enligt oss inte levt upp till lagens krav om skyndsamhet. Dessutom ställdes omotiverade krav på DN om att hämta handlingarna fysiskt medan när DN gjorde en anonym förfrågan fick man handlingar både snabbare och digitalt. Det är djupt oroande att Regeringskansliet som bör vara ett föredöme i efterlevnad så illa lever upp till grundlagen men också andra myndigheter kritiseras av JO för brister kopplat till offentlighetsprincipen. Det framstår som att det delvis kan bero på kunskaps- och resursbrist vilket är oacceptabelt och där insatser behöver göras för att säkra att grundlagen efterlevs.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Vi menar att public service borde få mer resurser och vill höja medelstilldelningen. Ska man fortsätta bygga ett starkt förtroende, ökad kännedom och bidra till gemenskap så krävs helt andra ekonomiska muskler än det som nu är fallet. Vänsterpartiet vill ha en bred radio och tv i allmänhetens tjänst med ett utbud som gör att den som vill kan klara sig utan kommersiella kanaler och dyra abonnemang och ändå få tillgång till information, underhållning och utbildning.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Nej, tyvärr har det nya mediestödet precis som vi befarade lett till att mångfalden av medier har minskat. Ett modernt mediestödssystem behöver vara utformat för att kunna möta de krav som ställs på ett demokratiskt samhälle. Det behöver värna såväl lokal, regional och nationell nyhetsjournalistik som mediemångfalden. Systemet behöver även utformas så att det framstår som så begripligt, rättvist och transparent som möjligt. Vidare behöver de ekonomiska satsningarna på mediestödet i statsbudgeten vara tillräckligt stora för att garantera att det övergripande syftet med systemet, dvs. att stärka demokratin, verkligen kan uppfyllas. I våra budgetförslag har vi avsatt 500 miljoner mer än regeringen årligen till mediestödet. Vi är bekymrade över att så många medier i det nya systemet bedömts inte bidra i tillräcklig grad till mediemångfalden och de medel som avsatts för mediestödet i budgeten inte använts fullt ut. För oss är det självklart att pengarna avsedda för mediestödet ska gå till journalistik, inte tillbaka till finansdepartementet. Vi anser att mediestödslagen ska ändras så att mediemångfalden värnas lika högt som tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling samt att det ska gå att överklaga Mediemyndighetens beslut.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Ja. Det finns behov av ett stabilt och långsiktigt stödsystem för samtliga tidskrifter. Vänsterpartiet vill att detta stödsystem ska vara både brett och permanent. Vi har därför under denna mandatperiod motionerat om att utreda ett permanent tidskriftsstöd.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Ja. Vi vill se över möjligheten att införa ett kvalificerat mervärdesskatteundantag som ett komplement till det nya mediestödet.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Alla partier var överens om att SVT skulle kompenseras om de privata bolagen lämnade marknätet. Riksdagen har fattat beslut om att så ska vara fallet och pengar finns på det särskilda konto som bara kan användas till public service så det är helt obegripligt att regeringen inte följer fattade beslut. Då hade man kanske kunnat undvika en del av de uppsägningar som nu genomförs hos SVT.

Fotnot: I nr 3 2026 av Journalisten har partiernas svar kortats, frågan om tidskriftsstöd fanns inte med, och två frågor (fråga 4 och 6) hade slagits ihop till en.